Allmän motivering
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs
och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen,
men med följande synpunkter och ändringsförslag.
Allmänt
Ett av de viktigaste målen med propositionen är att
effektivisera handläggningen av miljötillstånd
och tillföra tillståndsförfarandet för
marktäkt större flexibilitet genom att slå samman
tillståndsförfarandena i marktäktslagen
och miljöskyddslagen. Propositionen innefattar också de ändringar
som behövs för att Finland ska kunna genomföra
EU:s förordning om fluorerade växthusgaser.
I juni 2014 antog riksdagen en genomgripande revidering av miljöskyddslagen
och godkände samtidigt ett uttalande om att regeringen skyndsamt
bör färdigställa en reform för
att effektivisera, förenkla och snabba upp förfarandet för
miljötillstånd. Propositionen uppfyller detta krav
eftersom det primära målet är att förenkla tillståndsförfarandet
och göra det smidigare.
Arbetet med att förenkla processerna fortskrider dock
gradvis och den senaste reformen är den tredje etappen.
Frågor som utreds är möjligheterna att
göra förfarandet smidigare, högre tröskel
för krav på tillstånd, bättre
regelstyrning i kombination med att registrering införs
och fördelningen av befogenheter mellan tillståndsmyndigheterna.
Utifrån dem kommer förslag till behövliga
lagändringar att läggas fram. Utskottet upprepar
här sin flera gånger tidigare framförda
oro för att resurserna till miljömyndigheterna
skärs ner och framhåller att man måste göra
sitt yttersta för att förenkla och effektivisera
tillståndsreglerna. Samtidigt måste den höga nivån
på miljöskyddet behållas och allmänheten fortfarande
kunna vara delaktiga och påverka beslut som gäller
livsmiljön.
Sammanslagning av processerna enligt marktäktslagen
och miljöskyddslagen
Marktäktslagen föreslås få en
ny 4 a § som slår ihop alla tillståndsprocesser
enligt marktäktslagen och miljöskyddslagen som
avser samma projekt. I dessa fall ska bestämmelserna i
miljöskyddslagen följas. Samtidigt blir den kommunala
miljövårdsmyndigheten huvudsaklig tillståndsmyndighet
och tillsynsmyndighet enligt marktäktslagen. Vid gemensamt
handlagda ansökningar enligt miljöskyddslagen är
det som regel den kommunala miljövårdsmyndigheten
som har rätt att avgöra ärendet, och
i vissa fall regionförvaltningsverket. Också överklagande
enligt marktäktslagen, som nu bygger på kommunalbevär,
föreslås bli ändrat till förvaltningsbesvär
enligt förvaltningsprocesslagen. Då samordnas
alltså bestämmelserna om överklagande med
miljöskyddslagen. Kommunmedlemmar kommer bara att ha kvar
sin besvärsrätt i frågor som uteslutande
gäller tillstånd för marktäkt.
I likhet med jord- och skogsbruksutskottet välkomnar
miljöutskottet ändringen. Gemensam handläggning
förenklar processerna, undanröjer överlappande
arbete, ger både den som ansöker om tillstånd
och myndigheterna synergieffekter och är till nytta för
tredje man. Samordnade regler för överklagande
säkerställer att projektet också vid överklagande
kan handläggas sammanhållet.
Slopat översynsförfarande
I miljöskyddslagen föreslås 71 § om översyn
av tillståndsvillkor bli upphävd och ersatt med skyldighet
för tillsynsmyndigheten att genom regelbunden tillsyn enligt
89 § kontrollera om det finns grunder för att ändra
ett tillstånd. Den nuvarande tolkningen av 71 § har
resulterat i att det så gott som automatiskt har förordnats
att tillståndet ska ses över med 5—12 års
mellanrum. Följaktligen har också verksamheter
där tillståndet inte kräver översyn
kontrollerats, vilket har tagit onödigt mycket av myndigheternas
resurser i anspråk.
I 89 § i miljöskyddslagen ingår alla
grunder för att initiera en ändring av tillståndet.
Dessutom kan verksamhetsutövaren själv alltid
ansöka om att tillståndet ändras. Ändringar
kan initieras av myndigheterna om den förorening eller
risk för förorening som verksamheten medför
väsentligt avviker från förhandsbedömningen, verksamheten
har konsekvenser som är förbjudna enligt lagen,
utsläppen kan reduceras väsentligt utan oskäliga
kostnader till följd av utvecklingen i bästa tillgängliga
teknik eller tillståndet behöver ändras
eftersom de yttre förhållandena har förändrats
väsentligt efter att tillståndet beviljades. Dessutom
ska ett tillstånd ändras om det efter att det
har beviljats behövs för att tillgodose ett specificerat
och bindande krav på att förebygga eller hindra
förorening av miljön som ingår i en lag,
en förordning av statsrådet eller en EU-rättsakt.
Det är befogat att frångå automatisk översyn och
ersätta den med behovsprövad ändring
av tillstånd. Då blir processen smidigare och
resurserna kan allt efter behov sättas in på de
ställen där eftersträvade miljöfördelar
kan genereras. Enligt uppskattning måste upp till 60 procent
av tillståndsmyndigheternas resurser användas
till översyner de närmaste åren, om inte
lagen ändras.
Utskottet påpekar dock att ändringen är
principiellt viktig både för verksamhetsutövarna
och för tillståndsmyndigheterna. Det har höjs
farhågor om att de temporära tillstånden
blir fler och att tillståndsprocessen för nya
projekt drar ut på tiden eftersom verksamhetsutövaren
måste kunna lägga fram mycket exakta bedömningar
av utsläppen redan på ett mycket tidigt stadium,
när tillståndsvillkoren inte längre kan
rättas till vid en översyn. Myndigheterna måste
införa nya arbetssätt för att lagen ska
kunna tillämpas smidigt och tillstånd inte beviljas
temporärt i onödan och tvärt emot vad
syftet är. Också jord- och skogsbruksutskottet
och ekonomiutskottet har uttryckt sin oro för att reformen
stick i stäv med målen gör att tillståndsprocesserna
blir utdragna. Följaktligen är det viktigt att
noga följa tilllämpningen och i förekommande
fall initiera nya arbetssätt, om den eftersträvade
smidigheten inte uppnås. Ändringen kommer sannolikt
att kunna förankras med en rimlig insats eftersom det i
själva verket handlar om att börja tilllämpa en
regel som redan finns.
Tillståndsförfarandet vid förändringar
i verksamheten
Den föreslagna ändringen av 29 § i
miljöskyddslagen förenklar handläggningen
av ändringar som bygger på väsentliga
förändringar i tillståndspliktig verksamhet
genom att hänvisa till att de behandlas enligt förfarandet
i 96 §. Därmed måste bara de omständigheter
utredas som har ändrats jämfört med det
rådande läget. På så sätt
har myndigheten större prövningsrätt
och kan anpassa åtgärderna till ändringens
räckvidd. Därmed behövs det inte alltid
en fullskalig tillståndshandläggning. Ändringen
gäller dock inte anläggningar som avses i direktivet.
I stället tilllämpas 5 och 8 kap. på dem,
om ändringen kan medföra betydande skadeverkningar
för människors hälsa eller miljön.
Utskottet välkomnar ändringen eftersom den medger
effektiv användning av myndighetsresurser. Också för
verksamhetsutövarna är det enklare med avseende
på nödvändiga utredningar, om de kan
koncentrera sig på själva ändringen. Även
i det här fallet bör det följas upp att myndigheterna
tillämpar samordnad praxis. I förekommande fall
måste nya anvisningar meddelas.
Översyn för att förenkla tillståndsförfarandet
Miljöministeriet har inlett den tredje etappen av revideringen
av miljöskyddslagen. Ministeriet kommer att utreda hur
man ytterligare kan förenkla handläggningsprocessen
och höja tröskeln för tillståndsplikt.
Vidare undersöker ministeriet om det finns förutsättningar
att föreskriva om de frågor som nu ingår
i tillståndsbestämmelserna i branschspecifika
förordningar av statsrådet och om tillståndsförfarandet
kan ersättas med registrering av verksamheten. Andra frågor som
ses över är fördelningen av befogenheter mellan
tillståndsmyndigheterna, det vill säga regionförvaltningsverken
och de kommunala miljövårdsmyndigheterna, och
miljöskyddsanvisningarna inom olika branscher. En särfråga
som ska utredas är överlappningarna mellan tillstånds-
och bedömningsförfarandena. Beträffande
djurstall kommer man att utreda möjligheten att föreskriva
om de ärenden som nu avgörs med tillstånd
i branschvisa förordningar av statsrådet. Därefter
bedömer ministeriet i vilken omfattning ärenden
kan flyttas över från tillståndsförfarande
till registerförfarande med en förordning eller
om det går att begränsa antalet ärenden
som avgörs genom tillstånd.
Utskottet välkomnar reformarbetet och anser att det
behövs för en större omorganisering för att
förenkla tillståndsprocesserna och säkerställa
hög nivå på miljöskyddet. Viktiga åtgärder är att
bland annat samordna tillståndsprocesserna, avskaffa tillståndsplikten
för fler verksamheter och i stället uppfylla miljöskyddsmålen
med andra medel och större satsningar på elektroniska system.
Detaljmotivering
1. Lag om ändring av miljöskyddslagen
32 §.
Utskottet föreslår att 1 mom. får
en ny 5 punkt som förtydligar förhållandet
mellan tillståndsförfarandet vid behandling av
marksubstanser i anläggning eller yrkesmässigt
och anmälningsförfarandet i 136 § som
gäller sanering av förorenad mark. När
lagen reviderades utvidgades tillämpningen av anmälningsförfarande
i relation till tillståndsförfarande eftersom
anmälning redan tidigare hade hunnit bli huvudregeln i motsats
till vad som tidigare stod i bestämmelsen. Samtidigt utsträcktes
anmälningsförfarandet till fall när marksubstanser
som innehåller skadliga ämnen och tagits i samband
med sanering av mark utnyttjas på täktområdet.
Redan i dag planeras det ofta i samband med saneringsprojekt hur
marksubstanserna ska nyttiggöras på täktområdet,
och villkoren anges i planerna och saneringsbesluten. Efter att
miljöskyddslagen trätt i kraft har miljöministeriet
utarbetat anvisningar om klassificering av marksubstanser som avfall
och om möjligheter att nyttiggöra dem. I dessa
sammanhang har frågan väcks hur anmälningsförfarandet
i 136 § förhåller sig till miljötillstånd
som krävs för behandling av avfall i anläggning
eller yrkesmässigt. När lagen kom till var det
meningen att förenkla de administrativa processerna. Miljötillstånd
skulle ersättas med anmälningsförfarande
enligt 136 § och ett beslut som närings-, trafik-
och miljöcentralen fattar med anledning av anmälan,
när marksubstanser som tagits i samband med sanering av
förorenad mark utnyttjas på täktområdet.
För att klarlägga detta föreslår
utskottet att paragrafen ska hänvisa till ett beslut enligt
136 §.
162 §. Certifiering.
Utskottet har gjort en teknisk justering och strukit orden "i
fråga om kompetenskraven". Det är nödvändigt
för att den sista meningen i momentet ska ha ett logiskt
samband med den första meningen, där regeringen har
strukit en passus om fall när en person inte längre
uppfyller kompetenskraven.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utskottet föreslår ett tillägg om
att 230 §, som ändras i propositionen, också ska
gälla ärenden som har inletts redan innan lagen
träder i kraft.
3. Lag om ändring av 1 § i lagen om tillståndsförfarandet
för energiprojekt av gemensamt intresse inom Europeiska
unionen (Ny)
1 §. Tillämpningsområde.
Lagen bör hänvisa till miljötillstånd
enligt miljöskyddslagen. Utskottet har infört
hänvisningen i form av en teknisk justering och det betyder
att ett lagförslag måste läggas till.
Åtgärdsmotionerna
Propositionen innehåller bestämmelser som
förbättrar tillståndspraxis för
marktäkt och tillståndsreglerna inom jordbruket
på samma sätt som i åtgärdsmotionerna.
Följaktligen föreslår utskottet att motionerna
avböjs.