Motivering

Totalramen för miljöministeriets förvaltningsområde

Budgetomslutningen för miljöministeriets förvaltningsområde uppgår till totalt 267 miljoner euro, vilket är ca 0,5 procent av budgetpropositionens slutsumma. Allt som allt rubbas inte anslagsnivån. Sammantaget sett kan finansieringsnivån anses acceptabel med tanke på det svåra ekonomiska läget, men med alla mål och uppgifter är situationen kärv inom förvaltningsområdet, konstaterar utskottet.

Utskottet vill påpeka att även om resurserna ligger på ungefär samma nivå som tidigare, står förvaltningsområdet inför stora utmaningar när miljöförvaltningen hela tiden får nya uppgifter. Inom miljöskyddet har de knappa regionförvaltningsresurserna t.ex. lett till att man inte på samma sätt som tidigare hinner ge verksamhetsutövare råd och handledning i att söka miljötillstånd. Resurserna för miljötillståndsövervakning tryter. Ärendebelastningen är stor när det gäller miljötillstånd och handläggningstiderna har blivit långa. Regionalt har i synnerhet gruvfrågorna i norra Finland slukat resurser och extraresurser har satts in. Men allmänt taget är utmaningarna fortsatt stora. I budgetpropositionen har avsatts ett tilläggsanslag på 2 miljoner euro för att förbättra regionförvaltningen och stärka miljöministeriets styrning (35.10.22). Tillägget är välkommet, men löser inte grundproblemet med de njugga resurserna.

Det är angeläget att resurserna är adekvata inte bara för att miljöförvaltningen ska kunna sköta sina lagfästa uppgifter och främja miljöskyddet utan också med tanke på företagens verksamhetsvillkor, poängterar utskottet. Såväl de skadelidandes intressen som verksamhetsutövarnas konkurrensmöjligheter kräver att behandlingen av miljötillstånd håller hög standard och går raskt undan. Den regionala miljöförvaltningen måste kunna fungera.

Innehållet i miljölagstiftningen håller också på att ses över för att bli mer resurssnålt. I den första revideringsfasen av miljöskyddslagen är det tänkt att avgiftsbelägga tillsynen över miljötillstånd, vilket ökar möjligheterna att bedriva en korrekt och regionalt rättvis miljötillsyn. Återstår att grunna på om situationen kunde underlättas genom att förenkla tillståndsförfarandet för sådana funktioner som kan styras tillräckligt bra med standardbestämmelser och genom att gå in för andra antibyråkratiska metoder. Detta blir aktuellt i den andra revideringsfasen av miljöskyddslagstiftningen. Men lösningarna är trots allt sådana att de påverkar arbetsmängden och arbetsvillkoren inom förvaltningen först på sikt.

Avloppsrening och matarledningar för avlopp i glesbygden

Under miljöministeriets huvudtitel kan matarledningar för avlopp och avlopp i glesbygden stödjas med anslagen på moment 35.10.61 (Främjande av miljövården). Regeringen föreslår 11,5 miljoner euro för miljöarbeten, vatten- och avloppsprojekt och avloppsvattenrådgivning i glesbygden. Det är 1,4 miljoner mindre än för 2013.

Under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel får anslaget under moment 30.50.31 (Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar) användas för matarledningar för avlopp och för lokal vattenförsörjning. Det föreslagna anslagen för vatten- och avloppsåtgärder på landsbygden uppgår till 8 miljoner euro. Med pengarna under momentet finansieras påbörjade projekt, vatten- och avloppsåtgärder på landsbygden, dvs. främst programmet för avloppssystem, och räntestöd för tidigare beviljade räntestödslån.

Utskottet poängterar att matarledningsprojekten kan bidra till att man bygger effektivt fungerande centrala reningsverk i stället för att rusta upp små, föråldrade reningsverk. Genom att stödja projekten främjar man effektivt anläggningar som är fördelaktiga såväl miljöskyddsmässigt som ekonomiskt. Enligt det nationella programmet för avloppssystem ska minst 20 000 hushåll ha anslutit sig till ett avloppsnät före 2016. Då löper även övergångsperioden för att införa förordningen om behandlingen av hushållsavloppsvatten ut. Anslagen i budgetpropositionen räcker inte på långt när till att uppnå programmålen. Utskottet vill påpeka att bara några år återstår av övergångsperioden för avloppsinvesteringar i glesbygden. Befogade matarledningar för avlopp bör helst dras nu för att undvika onödiga investeringar i privata fastigheters avloppsreningssystem, om beslut om matarledning trots allt fattas inom en snar framtid, men efter att förordningens övergångstid löpt ut. Ett tillräckligt stort anslag behövs också för rådgivning för att täcka behovet under återstoden av övergångsperioden. Utskottet vill påminna om att dessa uppgifter även har en sysselsättande effekt. Utskottet föreslår därför

Sanering av förorenade områden och statligt avfallshanteringsarbete

Förutom att driva på avloppsrening och matarledningar för avlopp i glesbygden ger miljöförvaltningen grundvattenskyddet och saneringen av förorenade områden hög prioritet. Med anslaget under moment 35.10.61 (Främjande av miljövården) finansieras inte bara matarledningar för avlopp utan också sanering av förorenade områden som statens arbete. Syftet med de här projekten är att minska hälsoolägenheterna och miljöeffekterna av förorenade områden när annan finansiering saknas och trygga anskaffningen av rent råvatten på viktiga grundvattenområden.

Utskottet framhåller att man i Finland inventerat tusentals områden i behov av sanering där risken för grundvattenkontamination eller annan fara föreligger. Behovet av saneringspengar är därmed avsevärt större än det reserverade anslaget. Dessutom kan företagskonkurser allt oftare få till följd att det blir kvar ämnen i marken som kan kontaminera grundvattnet, men vållaren har inte råd att avlägsna dem ur marken och återställa området. De garanti- och försäkringssystem vi har i dag är sällan tillämpliga i konkurssituationer, och dessutom är statens arbete primärt avsett för gamla förorenade riskområden. Utskottet understöder miljöministeriet i dess ambition av finna sekundära ersättningssystem och konstaterar att det akuta problemet med anslagsbrist noterats i beredningen av 2013 års fjärde tillläggsbudget.

Forststyrelsens naturtjänster

Anslagen för Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter kommer att ligga på ungefär samma nivå som tidigare. Utskottet hänvisar till tidigare utlåtanden och inskärper vikten av finansiella resurser för Forststyrelsens naturtjänster för att det expanderande nationalparksnätet ska kunna skyddas och tjänsterna för rekreationsanvändning förbättras. Nationalparkerna bör bli fler och en utredning om inrättande av nya parker pågår just nu. Det är inte rationellt att pruta på anslagen av ekonomiska orsaker, för studier visar att de pengar som investeras i friluftstjänster i nationalparkerna återbetalar sig flerfaldigt i den lokala ekonomin. Anslaget har alltså även en sysselsättande effekt. Forststyrelsens naturtjänster har med anslaget lyckats bibehålla arbetstillfällen även i glesbygderna och därmed verkat för en fortsatt levande landsbygd.

Naturtjänsterna har fått och kommer att få ta över fastigheter, hamnar och annan serviceutrustning som förvaltats av andra statliga inrättningar plus objekt som Museiverket tidigare ansvarat för. I budgetpropositionen har moment 35.10.52 (Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter) ökats med 1 miljon euro för skötsel och underhåll av värdefulla objekt som överförs från Museiverket, när kulturhistoriskt värdefull fastighetsegendom överförs till Forststyrelsen (och Senatfastigheter) i enlighet med statens fastighetsstrategi. Naturtjänsterna får följaktligen vid ingången av 2014 överta skötseln av 29 arkeologiska platser, inklusive turistattraherande slottsruiner såsom Raseborgs slott. Utskottet poängterar att såväl nationalparkerna som de kulturhistoriskt värdefulla fastigheterna kräver pengar för behörigt underhåll och behörig skötsel och det betyder i praktiken att anslagen måste höjas. Utskottet föreslår därför

Understöd till organisationer

Under moment 35.01.65 (Understöd till organisationer och miljövård) föreslås 2 miljoner euro, alltså en minskning med 120 000 euro. Miljöutskottet anser att anslaget ska vara lika stort som tidigare. Det är litet men angeläget, för det hjälper organisationerna i deras viktiga arbete att stärka miljöutbildning och miljöinformation. Utskottet föreslår därför

Skyddet av Östersjön

I budgetpropositionen har 4,84 miljoner avsatts för skyddet av Östersjön (35.10.22; Vissa utgifter för miljövård). Utskottet vill inskärpa att anslaget är ytterst behövligt för att minska utsläppet av eutrofierande näringsämnen i havet, minska riskerna med skadliga ämnen och inventera undervattensmiljöns mångfald. Helcoms ministermöte antog den 3 oktober i år en uppdatering av aktionsplanen för Östersjön med skärpta mål för utsläpp av näringsämnen. Det behövs en mängd olika verkningsfulla, kostnadseffektiva åtgärder för att en god ekologisk status ska uppnås i Östersjön.

Utskottet anser att vattenvårdsprojekten i sydvästra Ryssland fortfarande är ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen av eutrofierande ämnen i Östersjön. Efter att anslaget för närområdessamarbete upphörde 2012 genomförs vattenskyddsprojekt i form av bilaterala projekt, projekt inom ramen för den nordliga dimensionen och projekt för att främja regionalt samarbete kring Östersjön, Barentsregionen och Arktis. Även målet i handlingsplanen till EU:s Östersjöstrategi att genom planen stärka samarbetet med Ryssland är angeläget, menar utskottet.

Beredskapen att bekämpa olje- och kemikalieskador har byggts upp successivt, men mycket återstår att göra innan målnivån är nådd och för det behövs över 100 miljoner euro. Oljetransporterna har mer än tiofaldigats under de senaste tjugo åren och fortsätter öka. Sannolikheten för en stor olycka är med andra ord betydande trots alla försiktighetsåtgärder.

Anslaget på 13,5 miljoner euro under moment 35.10.70 (Fartygsinvesteringar) är avsett för grundlig renovering av marinens oljebekämpningsfartyg Hylje och för anskaffning av två oljebekämpningsutrustningar som fungerar i isförhållanden. De 5,2 miljoner euro som avsatts på moment 35.10.20 för bekämpning av miljöskador räcker till att sköta de mest basala bekämpningsuppgifterna men inte till att skaffa utrustning. Hädanefter kommer det att behövas mer pengar också för driftskostnaderna och reparationsutgifterna för den svällande materielvolymen.

Stöd till områdesarkitektverksamheten

Regeringen föreslår under moment 35.20.37 (Understöd för planläggning och styrning av markanvändningen) att anslaget enbart ska få användas för stöd för upprättande av planer som styr utbyggnaden av vindkraft. Och till råga på allt minskas detta stöd med 1 miljon euro.

Observeras bör att erfarenheterna av områdesarkitektverksamheten har varit mycket positiva när det gällt att höja kvaliteten på planeringen av markanvändning i små kommuner, utveckla miljön i kommunerna och stärka kommunernas livskraft. Kommuner med färre än 6 000 invånare och ingen planläggningsskyldighet enligt markanvändnings- och bygglagen har kunnat få stöd. I år har det funnits 21 områdesarkitektområden som täckt in 45 kommuner där invånarantalet ligger under 6 000.

Områdesarkitektverksamheten har ökat det interkommunala samarbetet markant och på ett kostnadseffektivt sätt höjt standarden på miljöplaneringen. Stöden för områdesarkitektverksamheten bör bibehållas, för det är inte förnuftigt att ge upp detta samarbetsbaserade långsiktiga arbete, allra minst nu när ändringen av kommunstrukturen ännu inte är genomförd. Små kommuner har också kunnat få stöd för planläggningen för vindkraftsbyggande genom områdesarkitektverksamheten, vilket är mycket viktigt med tanke på det stora utbyggnadsbehovet. Utskottet föreslår därför

Boende till skäligt pris

Utskottet vill inledningsvis hänvisa till sitt brev 2012 till bostadsministern (YMO 5/2011 rd) gällande boende till skäligt pris. I brevet efterlyste utskottet en heltäckande rapport om hur de åtgärder utskottet krävt blivit genomförda. De bostadspolitiska utmaningarna kräver en lång rad effektiva åtgärder t.ex. för att öka utbudet av tomter och hyresbostäder, dämpa boendekostnaderna, minska ombyggnadsskulden, åtgärda fukt- och mögelproblem, tillgodose behoven hos den åldrande befolkningen och grupper med särskilda behov, förbättra energieffektiviteten och skapa en integrerad samhällsstruktur. På den här punkten är budgetpropositionen acceptabel om man ser till det rådande ekonomiska läget, men vi får inte glömma hur stora de bostadspolitiska problemen är och att vi behöver en långsiktig bostadspolitik, understryker utskottet.

Statsrådets principbeslut om ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för åren 2012—2015 tar fasta på nationella bostadspolitiska frågor och åtgärder. Beslutet utgår framför allt från en ökad bostadsproduktion, bättre boförhållanden för grupper i behov av särskilt stöd, t.ex. bostadslösa, äldre och utvecklingsstörda, och bättre processer och högre standard när det gäller bostadsbyggande.

Regeringen godkände under budgetmanglingen i mars 2013 ett bostadspolitiskt reformpaket. Där nyinriktas bostadsproduktionskedjan mot en ökning av hyresbostäder till skäligt pris särskilt i huvudstadsregionen. Det statsägda bolaget Kruunuasunnot Oy kommer att börja bygga och äga skäligt prissatta hyresbostäder i Helsingforsregionen. Staten och statsbolag anvisar Kruunuasunnot byggtomter till rimligt pris. Startbidrag börjar betalas i Helsingforsregionen 2013-2015. För bidraget avsätts 10 miljoner årligen och beloppet per bostad är 10 000 euro. Markpolitiken ska drivas effektivare och praxis harmoniseras i Helsingforsregionen. Det viktigaste instrumentet är intentionsavtalet om markanvändning, boende och transport (MBT-avtalet) som kommunerna och staten ingått för åren 2012—2015.

Budgetpropositionen utgår från premissen att bostadsproduktionen till rimligt pris omfattar 7 500 räntestödsfinansierade bostäder och 2 000 bostäder med statsborgen. Bevillningsfullmakten för understöd föreslås utöver startbidraget på 10 miljoner euro gälla understöd för byggande av kommunalteknik (15 miljoner euro), stöd för grupper med särskilda behov (120 miljoner euro) och startbidrag för ombyggnad av flervåningshus och radhuslängor.

Som nyhet introduceras ett program för att förbättra äldres boende. Pengar för samordning av det tas från reparationsunderstöden (0,5 miljoner euro) plus att det under reparationsunderstöden anslås 3 miljoner euro för själva genomförandet. Härutöver kan noteras att reparationsunderstöden minskar. Numera är det bara låginkomsthushåll som får energiunderstöd för byggnader med högst två lägenheter och något understöd betalas inte för förbättring av byggnaders energiprestanda. Regeringen föreslår under moment 35.20.55 (Understöd för reparationsverksamhet) 43 miljoner euro, vilket innebär en minskning med 7 miljoner euro. Reparationsunderstöd beviljas primärt för installering av hissar och för reparation av äldres och funktionshindrades bostäder. Men behovet är större än så.

Avslutningsvis vill utskottet påpeka för finansutskottet att det nogsamt bör notera att regeringen under moment 35.01.01 (Miljöministeriets omkostnader) bara anslagit 0,9 miljoner euro för fortsättning av handlingsprogrammet för åtgärder mot fukt och mögel, trots att det akuta behovet är 2 miljoner euro. Fukt- och mögelskadorna utgör på det hela taget ett samhälls-, ja rentav ett folkhälsoproblem och därför måste de åtgärdas. Utskottet poängterar vikten av att åtgärderna i de 14 uttalanden som riksdagen godkände utifrån revisionsutskottets betänkande (ReUB 1/2013 rd — Fukt- och mögelproblem i byggnader) faktiskt vidtas. Utskottet föreslår därför