Plenarprotokoll 101/2004 rd

PR 101/2004 rd

Justerat 2.0r

101. TISDAGEN DEN 5 OKTOBER 2004

Förhandlingarna leds av talman Paavo Lipponen.

Namnupprop

Vid namnuppropet antecknas följande ledamöter som frånvarande:

  • Sirkka-Liisa Anttila /cent
  • Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Tarja Cronberg /gröna
  • Kaarina Dromberg /saml
  • Mikko Elo /sd
  • Merikukka Forsius-Harkimo /gröna
  • Jukka Gustafsson /sd
  • Sinikka Hurskainen /sd
  • Roger Jansson /sv
  • Antti Kaikkonen /cent
  • Matti Kangas /vänst
  • Kimmo Kiljunen /sd
  • Irina Krohn /gröna
  • Esa Lahtela /sd
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Minna Lintonen /sd
  • Pehr Löv /sv
  • Hannes Manninen /cent
  • Markus Mustajärvi /vänst
  • Sinikka Mönkäre /sd
  • Outi Ojala /vänst
  • Kalevi Olin /sd
  • Terhi Peltokorpi /cent
  • Leena Rauhala /kd
  • Jukka Roos /sd
  • Tero Rönni /sd
  • Kimmo Sasi /saml
  • Arto Satonen /saml
  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Ilkka Taipale /sd
  • Kimmo Tiilikainen /cent
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Jaana Ylä-Mononen /cent

Efter namnuppropet anmäler sig följande ledamöter:

  • Roger Jansson /sv
  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Ilkka Taipale /sd
  • Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Outi Ojala /vänst
  • Jaana Ylä-Mononen /cent

__________

Uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet

Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälningar om frånvaro från plenum på grund av uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet:

5.10 ledamöterna

  • Jukka Gustafsson /sd
  • Esa Lahtela /sd
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Pehr Löv /sv
  • Hannes Manninen /cent
  • Markus Mustajärvi /vänst
  • Jukka Roos /sd
  • Tero Rönni /sd
  • Arto Satonen /saml
  • Kimmo Tiilikainen /cent
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Jaana Ylä-Mononen /cent

6—8.10 ledamot

  • Kalevi Olin /sd

Sjukfrånvaro

Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälning om frånvaro från plenararbetet på grund av sjukdom:

5.10 ledamot

  • Ilkka Taipale /sd

Frånvarotillstånd

Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har beviljat följande ledamöter befrielse från plenararbetet av annan orsak:

5.10 ledamöterna

  • Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Matti Kangas /vänst
  • Outi Ojala /vänst
  • Leena Rauhala /kd
  • Raimo Vistbacka /saf

5 och 6.10 ledamot

  • Kimmo Kiljunen /sd

5—8.10 ledamöterna

  • Tarja Cronberg /gröna
  • Sinikka Mönkäre /sd

__________

Unionsärenden

Talmannen meddelar att med statsrådets skrivelse av den 30 september 2004 har till riksdagen inkommit ett sådant ärende som avses i 96 § 2 mom. grundlagen, ärendet U 44/2004 rd.

  • Talmannen meddelar att han har sänt detta ärende vidare för att behandlas i stora utskottet, som kommunikationsutskottet skall lämna utlåtande till.

__________

Fackutskottens medlemmar

Talmannen:

Med hänvisning till en reglering av utskottsplatserna anhåller ledamot Minna Sirnö om befrielse från uppgiften som ersättare i kulturutskottet.

Talmanskonferensen förordar anhållan.

Anhållan godkänns.

Talmannen:

Fyllnadsval till kulturutskottet förrättas vid plenum i morgon onsdag den 6 oktober kl. 15. Kandidatlistorna för fyllnadsvalet skall enligt 13 § valstadgan lämnas in till centralkansliet senast i morgon onsdag kl. 12.

__________

Interpellation om tryggad basservice i kommunerna

Interpellation  IP 4/2004 rd

Talmannen:

Utom dagordningen meddelar jag att ledamot Martti Korhonen och 77 andra ledamöter i dag har framställt till statsrådet interpellation nr 4 om tryggad basservice i kommunerna.

Jag ger nu ordet till ledamot Korhonen som i egenskap av den första undertecknaren föredrar interpellationen.

Martti Korhonen /vänst:

Värderade talman! Vi ställer följande interpellation:

"Till riksdagen

I vårt land har den kommunala självstyrelsen ett stort värde för både medborgare och beslutsfattare. Självstyre för invånarna i kommunerna är grunden för ett demokratiskt samhälle och kommunen är den viktigaste tillhandahållaren av tjänster för allmänheten.

Den kommunala självstyrelsen bygger i väsentlig grad på ekonomisk självförsörjning. Därför är beskattningsrätt och adekvat intern finansiering grunden för och viktiga element i all kommunal självstyrelse.

På senare tid har ökningen i kommunernas skatteinkomster emellertid stannat upp i så hög grad att den ekonomiska självförsörjningen i kommunerna kommer i farozonen. De största problemen med den kommunala ekonomin är att den inte kan förutses och att den är instabil. Det kommer också fram i utvecklingen av kommunalskatten. Inkomsterna av kommunalskatten har nämligen varierat drastiskt. Det bör dock noteras att inkomsterna av kommunalskatten låg på minus bara en enda gång (1997) på 1990-talet, trots att Finland drabbades av en exceptionellt stor samhällsekonomisk kris.

Som läget ser ut nu har inkomsterna från de kommunala skatterna slutat öka. I själva verket är det så att intäkterna av kommunalskatten pekade på minus i fjol och kommer att göra det i år också. I fjol var inkomsterna av kommunalskatten en procentenhet lägre än året innan. I år beräknas inkomsterna vara 1,4 procent lägre än i fjol. Situationen blir ännu allvarligare om man betänker att kommunerna mest hela tiden höjer kommunalskatten.

Sammantaget kommer 2004 att vara det tredje året i rad då kommunernas totala skatteinkomster (kommunalskatten plus samfundsskatten) har sjunkit. Den skrala utvecklingen i inkomsterna av kommunalskatten beror dels på den långsamma tillväxten i samhällsekonomin, dels på kommunernas inkomstbortfall till följd av statens inkomstskattebeslut.

Minskade skatteintäkter är inte bara de små kommunernas bekymmer utan också de stora städerna får se sina skatteinkomster öka långsammare än väntat. De avtagande skatteinkomsterna urholkar vitaliteten i hela kommunsektorn.

Det är i och för sig fortfarande i första hand de små kommunerna med färre än 10 000 invånare som fortfarande mest tampas med problemet att få sin ekonomi i balans. Nästa år förväntas dubbelt fler kommuner än i fjol uppvisa ett negativt årsbidrag.

Regeringen bedyrar att den kommunala ekonomin håller på att få mer luft under vingarna. För nästa år räknar regeringen med att kommunernas skatteinkomster ska öka med ungefär fyra procent och regeringen slår sig för bröstet och utlovar större statsandelar.

Tillväxtförväntningarna när det gäller kommunernas skatteinkomster, inte minst kommunalskatten, bygger på mycket lösa boliner eftersom en något förbättrad totalproduktion inte ger utslag i större sysselsättning och därmed inte heller i större skatteinkomster för kommunerna. Det är utan vidare klart att regeringen inte på långt när kommer att klara av att infria löftet om 100 000 nya arbetstillfällen, ett faktum som säkert sätter sina spår i kommunernas skatteinkomster.

Kommunernas välfärdstjänster är hotade eftersom regeringens sysselsättningsmål inte förefaller att slå in, snarare ställs målet på huvudet. Och då går kommunerna miste om skatteinkomster.

I år består merparten av ökningen i de kalkylerade statsandelarna till kommunerna av kompensation för skattebortfall. Nästa år kommer statsunderstöden till kommunerna att stiga i första hand på grund av indexjusteringar och en översyn av kostnadsfördelningen. Ökningen i statsandelarna betyder således inte att kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner omvärderas i riktning mot att staten övertar ett större ansvar för finansieringen av kommunala tjänster.

År 2002 fanns det 57 kommuner där statsandelarna var större än kommunens skatteinkomster. I år förväntas 110 kommuner vara i samma situation, alltså en fjärdedel av alla kommuner i vårt land. Ganska exakt hälften av kommunerna har i år ansökt om statsandel enligt prövning.

Vårdgarantin är en viktig sak för medborgarna, och den förväntade avvecklingen av vårdköerna kommer att medföra stora merkostnader för kommunerna. De kommer inte att få full ersättning för sina merkostnader. Det är svårt för kommunerna att stå för sin del av systemet.

Regeringen förutspår att den kommunala ekonomin ska peka uppåt från och med 2008. Detta är bara spekulativa antaganden och bygger på uppgifter om att kommunernas inkomster ökar snabbare medan deras kostnader ökar långsammare.

De senaste åren har kommunernas omkostnader ökat med i snitt 5 procent varje år. I år kommer de att öka med uppskattningsvis 4,5 procent. Regeringen räknar emellertid med en utgiftsökning på bara 4 procent och en samtidigt fyraprocentig ökning av skatteintäkterna. Minister Manninen har sagt: "För att vi ska få en positiv utveckling måste kommunerna föra en strikt utgiftspolitik. Samtidigt behövs det insatser för att effektivisera tjänsteproduktionen och för att intensifiera samarbetet mellan kommunerna." Också efter den här kuren kommer kommunernas ekonomi att vara hårt ansträngd och deras möjligheter att ge allmänheten viktig service små.

Staten kompenserar kommunerna för kostnadsutvecklingen i efterskott. Enligt det senaste beslutet skjuts en stor del av kompensationen fram med flera år, vissa ersättningar betalas ut först nästa valperiod.

Att det kommer in så lite i kommunalskatt är ett mycket allvarligt hot mot den kommunala självstyrelsen, men slår också hårt mot basservicen och därmed också mot hela vårt välfärdssamhälle.

Perioden 2000—2003 ökade kommunernas utgifter med i snitt 5,7 procent om året. Samtidigt som kommunernas skatteinkomster minskade med 4 procent i fjol ökade deras kostnader med 4,8 procent. I år beräknas skatteinkomsterna minska med knappa en procent medan utgifterna fortfarande ökar med drygt 4 procent.

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation för att besvaras av den minister som saken gäller:

Under de kommande åren hotas den för medborgarna så viktiga basservicen av försämringar på grund av kommunernas ekonomiska svårigheter trots att kommunerna skuldsätter sig mer och höjer procentsatsen för kommunalskatten. Regeringens bedömning av hur skatteinkomsterna kommer att utvecklas och i vilken takt kommunernas utgifter kommer att öka vilar inte på en hållbar grund. På vilket sätt har regeringen de närmaste åren tänkt tillförsäkra kommunerna adekvat finansiering för att basservicen för medborgarna ska kunna tryggas?

Helsingfors den 5 oktober 2004

  • Martti Korhonen /vänst
  • Veijo Puhjo /vänst
  • Kari Uotila /vänst
  • Annika Lapintie /vänst
  • Markus Mustajärvi /vänst
  • Matti Kangas /vänst
  • Matti Kauppila /vänst
  • Anne Huotari /vänst
  • Unto Valpas /vänst
  • Jaakko Laakso /vänst
  • Erkki Virtanen /vänst
  • Minna Sirnö /vänst
  • Suvi-Anne Siimes /vänst
  • Pentti Tiusanen /vänst
  • Mikko Immonen /vänst
  • Outi Ojala /vänst
  • Esko-Juhani Tennilä /vänst
  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Iivo Polvi /vänst
  • Eero Akaan-Penttilä /saml
  • Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • Kaarina Dromberg /saml
  • Leena Harkimo /saml
  • Pertti Hemmilä /saml
  • Hanna-Leena Hemming /saml
  • Jyri Häkämies /saml
  • Ilkka Kanerva /saml
  • Jyrki Katainen /saml
  • Pekka Kuosmanen /saml
  • Esko Kurvinen /saml
  • Jere Lahti /saml
  • Kalevi Lamminen /saml
  • Jouko Laxell /saml
  • Suvi Lindén /saml
  • Marjo Matikainen-Kallström /saml
  • Olli Nepponen /saml
  • Tuija Nurmi /saml
  • Heikki A. Ollila /saml
  • Reijo Paajanen /saml
  • Maija Perho /saml
  • Lyly Rajala /saml
  • Paula Risikko /saml
  • Martin Saarikangas /saml
  • Petri Salo /saml
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Kimmo Sasi /saml
  • Arto Satonen /saml
  • Timo Seppälä /saml
  • Juhani Sjöblom /saml
  • Marja Tiura /saml
  • Irja Tulonen /saml
  • Raija Vahasalo /saml
  • Jan Vapaavuori /saml
  • Ahti Vielma /saml
  • Jari Vilén /saml
  • Ben Zyskowicz /saml
  • Heidi Hautala /gröna
  • Erkki Pulliainen /gröna
  • Oras Tynkkynen /gröna
  • Janina Andersson /gröna
  • Rosa Meriläinen /gröna
  • Jyrki Kasvi /gröna
  • Kirsi Ojansuu /gröna
  • Osmo Soininvaara /gröna
  • Ulla Anttila /gröna
  • Irina Krohn /gröna
  • Anni Sinnemäki /gröna
  • Tuija Brax /gröna
  • Tarja Cronberg /gröna
  • Päivi Räsänen /kd
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Sari Essayah /kd
  • Toimi Kankaanniemi /kd
  • Leena Rauhala /kd
  • Bjarne Kallis /kd
  • Raimo Vistbacka /saf
  • Timo Soini /saf
  • Tony Halme /saf"

Talmannen:

Enligt 22 § 1 mom. i arbetsordningen remitteras interpellationen utan debatt till statsrådet för att besvaras.

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

1) Riksdagens bankfullmäktiges berättelse 2003

Enda behandlingen

Berättelse  B 7/2004 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 15/2004 rd

Debatt (PTK 101/1).

Betänkandet godkänns.

Ärendet är slutbehandlat.

2) Regeringens proposition med förslag till lag om Finlands ekonomiska zon samt vissa lagar som har samband med den

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 53/2004 rd

Utrikesutskottets betänkande  UtUB 11/2004 rd

Allmän debatt (PTK 101/2, Jansson 101/2/2).

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen är avslutad.

3) Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av mervärdesskattelagen och om ändring av lagen om undantag för landskapet Åland i fråga om mervärdesskatte- och accislagstiftningen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 124/2004 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 17/2004 rd

Ingen allmän debatt.

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen är avslutad.

4) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om miljöförvaltningen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 108/2004 rd

Miljöutskottets betänkande  MiUB 14/2004 rd

Allmän debatt (PTK 101/4).

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget är avslutad.

5) Regeringens proposition med förslag till godkännande av protokollet till konventionen om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål mellan Europeiska unionens medlemsstater och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i protokollet

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 178/2004 rd

På förslag av talmanskonferensen remitteras ärendet till lagutskottet.

6) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 5 § i vallagen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 179/2004 rd

På förslag av talmanskonferensen remitteras ärendet till grundlagutskottet.

7) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av rättshjälpslagen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 180/2004 rd

På förslag av talmanskonferensen remitteras ärendet till lagutskottet.

8) Regeringens proposition med förslag till ändring av 30 § i lagen om statsandelar till kommunerna, 18 och 45 b § i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt lagen om fritt bildningsarbete

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 181/2004 rd

Talmannen:

Talmanskonferensen föreslår att ärendet skall remitteras till förvaltningsutskottet, som kulturutskottet samt social- och hälsovårdsutskottet skall lämna utlåtande till.

Debatt (PTK 101/8).

Behandlingen av ärendet avbryts.

Behandlingen av ärendet fortsätter:  PR 102/1/2004

9) Regeringens proposition med förslag till lag om trafiksäkerhetsuppgifterna i järnvägssystemet samt till lagen om ändring av järnvägslagen och lagen om driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 182/2004 rd

På förslag av talmanskonferensen remitteras ärendet till kommunikationsutskottet.

10) Regeringens proposition med förslag till lag om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 183/2004 rd

Förste vice talmannen:

Talmanskonferensen föreslår att ärendet skall remitteras till social- och hälsovårdsutskottet, som arbetslivs- och jämställdhetsutskottet skall lämna utlåtande till.

Debatt (PTK 101/10).

Talmanskonferensens förslag godkänns och ärendet remitteras till social- och hälsovårdsutskottet, som arbetslivs- och jämställdhetsutskottet skall lämna utlåtande till.

11) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring och temporär ändring av lagen om storleken av den försäkrades sjukförsäkringspremie, arbetsgivares sjukförsäkringsavgift och arbetsgivares folkpensionsavgift

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 184/2004 rd

På förslag av talmanskonferensen remitteras ärendet till social- och hälsovårdsutskottet.

12) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 185/2004 rd

På förslag av talmanskonferensen remitteras ärendet till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.

13) Talmanskonferensens förslag till lag om ändring av 4 och 29 § i lagen om riksdagens tjänstemän och av reglementet för riksdagens kansli

Remissdebatt

Talmanskonferensens förslag  TKF 1/2004 rd

På förslag av talmanskonferensen remitteras ärendet till förvaltningsutskottet.

Plenum avslutas kl. 18.09.