Plenarprotokoll 76/2004 rd

PR 76/2004 rd

Justerat 2.0r

76. ONSDAGEN DEN 16 JUNI 2004

Förhandlingarna leds av förste vice talman Markku Koski.

Namnupprop

Vid namnuppropet antecknas följande ledamöter som frånvarande:

  • Jan-Erik Enestam /sv
  • Merikukka Forsius /gröna
  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Satu Hassi /gröna
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Susanna Huovinen /sd
  • Liisa Hyssälä /cent
  • Saara Karhu /sd
  • Jyrki Katainen /saml
  • Kimmo Kiljunen /sd
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Seppo Kääriäinen /cent
  • Henrik Lax /sv
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Rosa Meriläinen /gröna
  • Heli Paasio /sd
  • Eero Reijonen /cent
  • Hannu Takkula /cent
  • Jutta Urpilainen /sd

__________

Uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet

Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälningar om frånvaro från plenum på grund av uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet:

16.6 ledamöterna

  • Eero Akaan-Penttilä /saml
  • Jan-Erik Enestam /sv
  • Tony Halme /saf
  • Lasse Hautala /cent
  • Liisa Hyssälä /cent
  • Antero Kekkonen /sd
  • Jaakko Laakso /vänst
  • Seppo Lahtela /cent
  • Kalevi Lamminen /saml
  • Eero Lankia /cent
  • Olli Nepponen /saml
  • Tuija Nurmi /saml
  • Lauri Oinonen /cent
  • Tero Rönni /sd
  • Arto Seppälä /sd
  • Pentti Tiusanen /vänst

Sjukfrånvaro

Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har behandlat följande anmälningar om frånvaro från plenararbetet på grund av sjukdom:

16.6 ledamot

  • Jutta Urpilainen /sd

16—18.6 ledamot

  • Rakel Hiltunen /sd

Frånvarotillstånd

Antecknas till protokollet att talmanskonferensen har beviljat följande ledamöter befrielse från plenararbetet av annan orsak:

16.6 ledamöterna

  • Irina Krohn /gröna
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Seppo Kääriäinen /cent

16 och 17.6 ledamöterna

  • Nils-Anders Granvik /sv
  • Satu Hassi /gröna
  • Jyrki Katainen /saml

16—18.6 ledamot

  • Merikukka Forsius /gröna

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

1) Regeringens proposition med förslag till lag om vattenvårdsförvaltning, lag om ändring av miljöskyddslagen och lag om ändring av vattenlagen samt godkännande av protokollet om vatten och hälsa till 1992 års konvention om skydd och användning av gränsöverskridande vattendrag och internationella sjöar och lag om sättande i kraft av dess bestämmelser som hör till området för lagstiftningen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 120/2004 rd

Förste vice talmannen:

Talmanskonferensen har föreslagit att ärendet skall remitteras till miljöutskottet, som grundlagsutskottet skall lämna utlåtande till. Debatten om ärendet avslutades vid riksdagens plenum i går.

I strid med talmanskonferensens förslag har ledamot Erkki Pulliainen föreslagit med bifall av ledamot Pentti Tiusanen att ärendet skall remitteras till miljöutskottet, som grundlagsutskottet samt jord- och skogsbruksutskottet skall lämna utlåtande till.

Talmanskonferensen har vid sitt sammanträde i dag beslutat justera sin tidigare ståndpunkt och föreslår att ärendet skall remitteras till miljöutskottet, som grundlagsutskottet samt jord- och skogsbruksutskottet skall lämna utlåtande till.

Eftersom talmanskonferensens justerade förslag är identiskt med ledamot Pulliainens förslag torde talmanskonferensens förslag kunna godkännas enhälligt.

Förslaget godkänns.

Ärendet remitteras till miljöutskottet, som grundlagsutskottet samt jord- och skogsbruksutskottet skall lämna utlåtande till.

__________

UTOM DAGORDNINGEN

2) Statsministerns upplysning om genomförandet i Finland av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken

Statsministerns upplysning  SU 2/2004 rd

Förste vice talmannen:

Utom dagordningen lämnas en sådan upplysning som avses i 24 § arbetsordningen om genomförandet i Finland av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Statsministerns upplysning lämnas av jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja.

Efter minister Korkeaojas anförande följer en gruppanförandeomgång med inlägg som får vara högst 5 minuter. Härefter beviljas ledamöterna ordet enligt talmannnens övervägande för högst 2 minuters inlägg.

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja (översättning): Under de närmaste åren kommer EU:s gemensamma jordbrukspolitik att reformeras i överensstämmelse med de principer som fastställdes i juni 2003. Orsaken till reformen är att jordbruksstödet och jordbruksproduktionen i EU efter utvidgningen behöver stå på en hållbar grund, så att cap-stödet i fortsättningen uppfyller världshandelsorganisationen Wto:s kriterier. På EU-nivå bedöms reformen leda till bättre balans mellan produktionen och konsumtionen.

Cap-stödet, som reformen gäller, står för bara cirka 11 procent av de finländska jordbrukarnas totala inkomst. Förändringen är emellertid mycket viktig på principiell nivå.

I fortsättningen förutsätter erhållandet av cap-stöd ingen produktion. För att jordbrukarna skall få stödet skall de emellertid uppfylla så kallade tvärvillkor, dvs. krav som gäller gott jordbruk och miljön, livsmedelssäkerheten samt djurens hälsa och välfärd. Det nya systemet med gårdsstöd kommer att innefatta största delen av cap-stöden, som EU finansierar i sin helhet. Dessa EU-stöd fördelas mellan gårdarna på ett nytt sätt; av de stöd som ingår i systemet bildas stödrättigheter för jordbrukarna.

Medlemsstaterna fick själva välja av vissa alternativ i anknytning till hur reformen skall genomföras, bl.a. när övergången till gårdsstöd skall ske och vilken gårdsstödsmodell som skall användas. En del av stödformerna kan genom beslut av medlemslandet förbli kopplade till produktionen.

Staten och producentorganisationerna enades den 26 maj 2004 om på vilket sätt reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken skall tilllämpas i Finland. Det innebar alltså ett val mellan de reformalternativ som EU hade anvisat.

Beslutet var svårt eftersom vi, för att åstadkomma en fungerande och rättvis modell, var tvungna att samordna flera olika stödformer där förändringarna sker vid olika tidpunkt. I Finland består stödsystemet för jordbruk dels av cap-stöden som EU finansierar fullt ut, dels av ett kompensationsbidrag och ett miljöstöd för jordbruket som EU delfinansierar samt nationella stöd som kompletterar EU:s stödformer.

I den lösning som nu nåddes enades man om riktlinjerna för tillämpningen av det nya gårdsstödssystemet. Det finns fortfarande ett stort antal detaljer som är öppna och som staten fortsätter att bereda tillsammans med producentorganisationerna.

I Finland införs en så kallad kombinationsmodell 2006. Grunden för denna blandmodell är ett enhetligt stöd som betalas för varje hektar inom en och samma region. För att jämvikten mellan produktionsinriktningarna skall kunna bibehållas gäller det för alla produktionsinriktningar att bidra med sitt strå till stacken, dvs. bidra till en gemensam pott som delas ut i form av enhetligt stöd. Därför ingår i potten för enhetligt stöd i kombinationsmodellen utöver stödet för jordbruksgrödor den s.k. torkningsersättningen, cirka hälften av stöden för mjölk samt största delen av stöden för nötköttsproduktion.

Utöver det enhetliga stödet ingår i modellen en gårdsspecifik tilläggsdel som de som producerar mjölk och nötkött kommer att få. Med dess hjälp lindras reformens inverkan på mjölk- och nötköttsgårdarna, och deras ställning tryggas i det skede då det nya stödsystemet införs.

Också de gårdsspecifika tilläggsdelarna är frikopplade från produktionen. Erhållandet av dem förutsätter inte produktion. Strukturutvecklingen fortgår inom mjölk- och nötköttsproduktionen. Om det stöd som betalas i form av tilläggsdelar var permanent, skulle det småningom rikta sig mer och mer till gårdar som redan lagt ner produktionen av mjölk eller nötkött. Därför är det nödvändigt att de gårdsspecifika tilläggsdelarna frångås efter en övergångstid.

I det inledande skedet håller sig de gårdsspecifika tilläggsdelarna på 2006 års nivå. Senare sänks de steg för steg, och efter övergångsperioden uppgår de helt och hållet i det enhetliga stödet. Till sist återstår ett regionalt enhetligt stöd, där alla stödrättigheter i en region är lika mycket värda.

För att incitamentet för att producera nötkött skall bibehållas förblir en del av stödet för nötkött kopplat till produktionen. Senare avgörs det om vissa till produktionen kopplade stöd som är rätt små skall införas.

I samband med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken blev det i Finland möjligt att höja maximimedelvärdet av kompensationsbidraget från 200 euro per hektar till 250 euro per hektar. Vid förhandlingarna om nationellt stöd till södra Finland avtalade Finland och kommissionen om att Finland skall lägga fram ett förslag beträffande en nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget och ta det förhöjda kompensationsbidraget i bruk 2005.

I överenskommelsen mellan staten och producentorganisationerna ingår samförstånd om principerna för det förslag beträffande en nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget som Finland skall lägga fram för EU-kommissionen. Förslaget utgår från att höjningen av kompensationsbidraget i huvudsak riktas till gårdar med husdjur. Kompensationsbidraget, som EU delfinansierar, fortsätter i sin nuvarande utformning.

Riktlinjerna för gårdsstödsmodellen bygger på antagandet att kommissionen godkänner den nationella tilläggsdelen till kompensationsbidraget i den form som Finland föreslår. Om tilläggsdelens utformning eller innehåll ändras väsentligt vid behandlingen i kommissionen kommer riktlinjerna för gårdsstödsmodellen att ses över.

Finland var tvunget att träffa sina val beträffande gårdsstödsmodellen inom ramen för stränga specialvillkor. Utmaningen var mycket stor. När den helhet som stödsystemet utgör planerades ville man garantera de ekonomiska förutsättningarna för produktionen och för en utveckling av den inom alla produktionsinriktningar och alla delar av landet. Målet var att alla gårdar som fortsätter att producera skall få ett rimligt stöd också i fortsättningen. Man ville ocksååstadkomma ett stödsystem som sporrar till företagsamhet och som är så enkelt som möjligt från både jordbrukarnas och förvaltningens synpunkt.

Som grund för avgörandet ombads olika forskningsinstitut bedöma långtidsverkningarna av olika alternativ. Till exempel beslutet att införliva torkningsersättningen med det enhetliga stödet grundar sig till stor del på just dessa bedömningar. I våras arrangerade ministeriet tillsammans med producentorganisationerna också en omfattande serie regionala informations- och diskussionsmöten där cap-reformen behandlades.

Staten, producentorganisationerna och forskarna är i mycket stor utsträckning eniga om att lösningen var den bästa möjliga ur ett helhetsperspektiv och om att den regionala modell som Finland har valt är hållbarare och mera underbyggd på lång sikt än en modell som utgår från den gårdsspecifika produktionshistorien. Grunden för valet är därmed hållbar, även om modellen oundvikligen medför problem för enskilda gårdar när stödet fördelas på ett nytt sätt.

Finlands möjligheter att balansera det nya systemets verkningar var bättre ån de andra medlemsländernas eftersom flera stödinstrument stod till förfogande. Målet var att bibehålla jämvikten mellan olika regioner och produktionsinriktningar så, att inga stora förändringar inträffar i proportionerna när det gäller det totala stödet.

Husdjursproduktionen väntas dock tappa en del av sina stöd till följd av den överenskomna stödmodellen. Orsaken är att det enhetliga stödet medför att bl.a. specialgrödorna, som tidigare inte har berättigat till cap-stöd, nu börjar omfattas av stödet. I den överenskommelse som staten och producentorganisationerna har kommit fram till ingår ett löfte om att denna obalans skall rätttas till. Den modell som nu har valts uppfyller dock kravet på balans mellan regionerna och produktionsinriktningarna på det bästa möjliga sätt som kunde åstadkommas med iakttagande av de villkor som är förknippade med EU-reformen. Trots det kan det inte undvikas att förändringarna på gårdsnivå i vissa fall kommer att vara stora.

Av de alternativ som stod till buds tryggar kombinationsmodellen allra bäst verksamhetsbetingelserna för de jordbrukare som vill utveckla sin gård och hålla sig à jour med utvecklingen i omvärlden. Å andra sidan ger den också möjligheter att trygga utvecklingsförutsättningarna för mindre gårdar med mångformig produktion med hjälp av stödsystemet och sådana landsbygdspolitiska åtgärder som är förenliga med det.

Mycket återstår ännu att göra. Nu när överenskommelsen om huvuddragen i det nya systemet är klar kan en fullödig beredning av genomförandet, datasystemen och lagstiftningen starta. Besluten om reformens huvudsakliga innehåll ligger också till grund för de beslut som jordbrukarna behöver fatta beträffande de närmaste åren.

Med anledning av upplysningen förs följande debatt (PTK 76/2, Gestrin 76/2/7).

Talmannen förklarar debatten avslutad.

Riksdagen övergår till dagordningen.

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

3) Regeringens proposition med förslag till lag om europabolag och vissa lagar som har samband med den

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 55/2004 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 13/2004 rd

Allmän debatt (PTK 76/3).

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen är avslutad.

4) Regeringens proposition med förslag till ändring av bestämmelserna om skuldansvar i ärvdabalken samt till vissa lagar som har samband med dem

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 14/2004 rd

Lagutskottets betänkande  LaUB 6/2004 rd

Allmän debatt (PTK 76/4, Jansson 76/4/29).

Behandlingen av ärendet avbryts.

Behandlingen av ärendet fortsätter:  PR 77/2/2004

5) Regeringens proposition med förslag till lag om arbetstagarinflytande i europabolag (SE)

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 107/2004 rd

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande  AjUB 7/2004 rd

Ingen allmän debatt.

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget är avslutad.

6) Regeringens proposition med förslag till lag om temporär befrielse från betalning av förskottsinnehållning som verkställts på sjöarbetsinkomst från vissa passagerarfartyg

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 94/2004 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 6/2004 rd

Åtgärdsmotion  AM 1/2004 rd

Allmän debatt (PTK 76/6, Jansson 76/6/2).

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget är avslutad.

7) Regeringens proposition med förslag till lag om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 69/2004 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 12/2004 rd

Ingen allmän debatt.

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen är avslutad.

8) Regeringens proposition med förslag till lagar om ett system för betalningstjänst- och deklarationsservice för småarbetsgivare samt om ändring av 17 § lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 95/2004 rd

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande  AjUB 6/2004 rd

Allmän debatt (PTK 76/8).

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen är avslutad.

9) Regeringens proposition om godkännande av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lagstiftningen samt till lagar om hur vissa projekt som påverkar användningen av miljön skall handläggas i ett inlösningsförfarande och om ändring av kärnenergilagen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 165/2003 rd

Miljöutskottets betänkande  MiUB 13/2004 rd

Allmän debatt (PTK 76/9).

Detaljbehandling:

Vid detaljbehandlingen godkänns lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen är avslutad.

10) Regeringens proposition om godkännande av åtgärden avseende upprättande av ett sekretariat för Antarktisfördraget

Enda behandlingen

Regeringens proposition  RP 64/2004 rd

Utrikesutskottets betänkande  UtUB 9/2004 rd

Ingen debatt.

Betänkandet godkänns.

Ärendet är slutbehandlat.

11) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av universitetslagen

Andra behandlingen

Regeringens proposition  RP 10/2004 rd

Kulturutskottets betänkande  KuUB 10/2004 rd

Lagmotion  LM 20/2004 rd

Andre vice talmannen:

Lagförslaget i regeringens proposition har godkänts vid första behandlingen och kan nu antas eller förkastas.

Debatt (PTK 76/11.

Behandlingen av ärendet avbryts.

Behandlingen av ärendet fortsätter:  PR 77/1/2004

Plenum avslutas kl. 22.39.