Plenarprotokoll 78/2011 rd

PR 78/2011 rd

Justerat 2.0r

78. ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER 2011

Överläggningarna leddes av talman Eero Heinäluoma (14.06—15.43) och andre vice talman Anssi Joutsenlahti (15.43—15.56).

Namnupprop

Vid namnuppropet antecknades följande 30 ledamöter som frånvarande (r = för riksdagsarbete, s = för sjukdom, f = för familjeledighet):

  • Sauli Ahvenjärvi /kd
  • Juho Eerola /saf (r)
  • Markku Eestilä /saml (r)
  • Maarit Feldt-Ranta /sd
  • Satu Haapanen /gröna (r)
  • Lauri Heikkilä /saf (r)
  • Jyri Häkämies /saml (r)
  • Olli Immonen /saf
  • Ilkka Kanerva /saml
  • Katri Komi /cent (r)
  • Merja Kyllönen /vänst (r)
  • Paula Lehtomäki /cent (f)
  • Jari Lindström /saf (s)
  • Antti Lindtman /sd
  • Markus Lohi /cent (r)
  • Markus Mustajärvi /vg
  • Merja Mäkisalo-Ropponen /sd
  • Elisabeth Nauclér /sv
  • Raimo Piirainen /sd
  • Paula Risikko /saml (r)
  • Päivi Räsänen /kd (r)
  • Juha Sipilä /cent (r)
  • Alexander Stubb /saml (r)
  • Eero Suutari /saml
  • Kari Tolvanen /saml (r)
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Jutta Urpilainen /sd (r)
  • Stefan Wallin /sv (r)
  • Sinuhe Wallinheimo /saml
  • Anu Vehviläinen /cent (s)

Efter namnuppropet anmälde sig följande 6 ledamöter:

  • Sinuhe Wallinheimo /saml (14.21)
  • Elisabeth Nauclér /sv (14.22)
  • Erkki Tuomioja /sd (14.25)
  • Eero Suutari /saml (14.36)
  • Markus Mustajärvi /vg (14.45)
  • Juha Sipilä /cent (15.18)

__________

Interpellation 2/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Timo Soini och 32 andra ledamöter har 29.11.2011 framställt till statsrådet en interpellation om hur eurokrisen ska åtgärdas (IP 2/2011 rd).

Jag ger nu ordet till Timo Soini som i egenskap av den första undertecknaren föredrar interpellationen.

Timo Soini /saf:

Ärade talman! Vi ställer följande interpellation:

"Till riksdagen

Bakgrund

Sannfinländarna har från första början motsatt sig att överskuldsatta euroländer ges direkt stöd utan några som helst säkerheter. För vårt land är stödpaketen orättvisa och skrämmande dyra. Alla euroländer — Finland och Luxemburg undantagna — har först överskridit den gräns för statsskulden som lagts fast i tillväxt- och stabilitetspakten. Därefter har man med stödpaketen brutit mot "no bail-out"-klausulen (artikel 125 i FEUF) och till råga på allt har Europeiska centralbanken förfarit betänkligt med avseende på förbudet att ge medlemsstaterna krediter (artikel 123 i FEUF) när den öst pengar ur egen kassa till krisdrabbade länder.

I inget skede har vi godkänt dessa åtgärder. De är oskäliga för Finland och hotar sätta även oss i en skuldfälla. Man tror att Finlands exponeringar kan uppgå till ett så stort belopp som 35 miljarder euro riskerna med ECB:s åtgärder inkluderade. Om de sex värst drabbade länderna faller, kan exponeringarna i värsta fall fördubblas. Vårt öde skulle då bli detsamma som Irlands för några år sedan efter att landet gett sina banker praktiskt taget obegränsat stöd. Risken är skrämmande stor med beaktande av att finska statens skuld är nästan uppe vid 80-miljardersstrecket och den årliga statsbudgeten slutar på ca 50 miljarder euro.

Regeringen har svävat på målet när den informerat riksdagen om hur stora våra exponeringar egentligen är. Det har försvårat ledamöternas arbete och försämrat den demokratiska kontrollen. Medborgarnas förtroende för politiker och EU:s institutioner har fått sig en törn till följd av oklara avtal, komplicerade säkerhetsmekanismer och mörkläggning av information från ECB:s sida.

Försöken att rädda situationen utan sanering av krisländernas skulder har misslyckats, eftersom de nödvändiga omstruktureringarna skulle ha gjorts för länge sedan. Nu när världekonomin dyker finns ingen källa till ekonomisk tillväxt som snabbt skulle ge krisländerna ett uppsving, eftersom länderna samtidigt tvingas till hårda nedskärningar och skattehöjningar. Bara genom att acceptera kalla fakta går det att bygga en framtid.

Skuldkrisen en kris för euron

Det handlar om att euron är i kris. Den gemensamma penningpolitiken har uppmuntrat vissa länder till ett oansvarslöst liv på lånta pengar. Där har billiga krediter fått såväl privat som offentlig sektor att pösa som munkar. Redan i vaggan hade euroområdet få likheter med ett optimalt valutaområde. Tvärt emot euroidealisternas optimistiska visioner har obalansen (inflation, ekonomisk tillväxt, handelsbalans) mellan mer och mindre utvecklade EU-länder bara ökat under euroeran. Här ligger den primära orsaken till den pågående krisen; den gemensamma penningpolitiken har klämt åt vissa länder och gjort det svårt för dem att bedriva en ekonomisk politik.

För initierade kom krisen inte som en överraskning. Redan innan euron infördes kritiserade ledande nationalekonomer projektet för att det uteslutande byggde på politiska ambitioner och stred mot all ekonomisk logik. Euron uppfyllde just inget av kriterierna för ett optimalt valutaområde, och redan 1992 hävdade Martin Feldstein vid Harvarduniversitetet att Europeiska ekonomiska och monetära unionen (EMU) kommer att försvåra den ekonomiska utvecklingen inom området och öka de interna konflikterna i Europa —exakt vad som skett under de senaste åren.

Feldstein var inte ensam om sin åsikt, utan även Milton Friedman och Paul Krugman, båda Nobelpristagare i ekonomi, ansåg euron vara ett ödesdigert misstag innan den ens blivit en realitet. Många andra var inne på samma linje, bl.a. professor Nouriel Roubini vid New York University, som är känd för att ha förutspått de senaste årens finanskris och som retade upp den italienske finansministern Tremont i Davos 2006 när han i ett tal framkastade att Italien kommer att gå in i en kris och lämnar euron inom en snar framtid

De negativa effekterna av euron för Finland

Hos oss har euron varit en helig ko som det varit opassande och ignorant att kritisera. Nu är det annat ljud i skällan.

Euron skulle enligt säljprospektet föra med sig ekonomisk tillväxt, stabilitet och en homogen ekonomisk utveckling. Men så gick det inte i verkligheten. Jukka Pietilä, ekonomisk expert vid Löntagarnas forskningsinstitut, har nyligen räknat ut att tillväxten i euroländerna har varit långsammare än den hade varit utan euron. Med olika mått mätt har referensländerna Danmark, Schweiz, Storbritannien och Sverige utvecklats bättre, även om Storbritannien har en stor finanskris på gång inom banksektorn. Den främsta förklaringen till skillnaden är en självständig penningpolitik, som gynnat länderna när ekonomin kärvat till sig.

Pertti Haaparanta, professor i nationalekonomi, har konstaterat att bevisbördan ligger hos dem som påstår att EMU-medlemskapet gagnat majorteten av finländarna. Han hänvisar bl.a. till en färsk undersökning gjord av David Cook som visar att när det gäller löner har euron fått inkomstandelen att sjunka särskilt i länder som Finland. Euron har med andra ord lett till att en allt större del av värdeökningen brutto hamnat i fickorna hos personer med stora kapitalinkomster. De som förlorat mest på euromedlemskapet är löntagarna, dvs. medborgarmajoriteten.

Också ute i världen har en rad ekonomiska experter efterlyst en debatt om euromedlemskapet i länder typ Finland. Exempelvis Jim O"Neill, tidigare chefsekonom hos investeringsbanken Goldman Sachs, och Matthew Lynn från tankemedjan Strategy Economics har gjort den bedömningen i offentligheten att Finland skulle vinna på att ha en egen valuta.

Förbundsstat eller självständighet

Regeringen har inte tydligt och öppet sagt hur den tänkt att läget ska åtgärdas. Såväl den föregående som den sitta regeringen har lagt upp en egen policy, men har i slutändan alltid snällt gått i Tysklands och Frankrikes ledband. Regeringen har inte erkänt det som öppet sägs på annat håll: euron fungerar inte utan en stor förbundsstat.

Utvecklingen mot en förbundsstat står ganska öppet att läsa på agendan. De euroobligationer som kommissionen föreslagit skulle befästa det gemensamma statsfinansiella ansvaret hos euroområdet. Den gemensamma finanspolitik som Tyskland driver på skulle i sin tur koncentrera budgetmakten till Bryssel. Nationalekonomer väntar sig som följande på agendan bl.a. en harmonisering av arbetsmarknadslagstiftningen, en integrering av pensionssystemen och ett sameuropeiskt skydd vid arbetslöshet. EMU kan inte bli ett fungerande valutaområde utan gemensamma riskdelningsmekanismer.

Sannfinländarna tvivlar på att en europeisk förbundsstat är den rätta vägen. Euroobligationerna skulle för Finlands vidkommande innebära avsevärt dyrare finansiella utgifter, eftersom våra offentliga finanser är de bäst skötta i euroområdet. Dessutom skulle vi tvingas bära ett ännu större ansvar för problemländerna i och med att de gemensamma skuldebreven, som i värsta fall kan gälla tusentals miljarder euro, automatiskt ökar våra åtaganden med tiotals miljarder euro.

En centraliserad budgetpolitik skulle degradera riksdagen till en filial på samma sätt som det gått för Finlands Bank. Och i det långa loppet skulle ett gemensamt fiskalsystem ändå inte fungera, eftersom EU består av i högsta grad olika kulturer och traditioner och för att unionen inte följer sina egna regler.

Det är fåfängt att tro att EU skulle anamma den finländska modellen när det gäller arbetsmarknad, socialpolitik och pensionssystem. De stora länderna härskar, Finland lyder — eller ställer sig på tvären.

Den markanta skillnaden mellan euroländerna då det gäller korruption, en effektiv administration och lagefterlevnad hör till de största hindren för en fungerande förbundsstat. Enligt Världsbankens indikatorer står Italien, Grekland, Portugal och Spanien på denna punkt närmare stater i utveckling medan Finland är det euroland som står längst från dem. Inte heller det gapet har euron lyckats överbrygga, utan t.ex. Italien har fortsatt sin färd neråt.

Sannfinländarna respekterar de beslut folket fattar, men inte de metoder eliten tillgriper när den sakta men säkert med våld försöker driva på en förbundsstat utan väljarnas välsignelse. Vi kräver att regeringen berättar öppet för folket vad den är redo att göra om krisen förvärras. Det handlar om beslut av den kalibern för Finlands självständighet att de inte får fattas i smyg och utan allmän debatt.

Beredskap måste finnas för att euroområdet splittras

Avslutningsvis är vi bekymrade över vad regeringen ämnar göra om euroområdet eventuellt splittras i en nära framtid. Det scenariot har dykt upp som ett hett diskussionsämne. Det vore ansvarslöst av regeringen om den inte har en strategi för den händelse.

Exempelvis i England krävde landets finansinspektion (Financial Services Authority) nyligen att de stora bankerna ska ha beredskap för en eventuell eurokrasch. I Finland förutspår Stefan Törnqvist, vd för Ålandsbankens Asset Management, att krisen i slutändan leder till att euroområdet splitras.

Vi kan inte längre utesluta möjligheten att euron kraschar. Finland måste fundera på en egen strategi och inte binda sig till det som de andra euroländerna väljer att göra. Tyskland har sina D-mark i gott behåll.

Vi levererar ett tydligt alternativ

Sannfinländarna har levererat ett tydligt alternativ.

För det första ska Finland sluta pröjsa på momanget. Våra risker är redan nu stora. Det är inte Finland som fått till stånd krisen. Det är inte schyst att låta de finländska skattebetalarna stå för kalaset. Finlands andel av garantierna är orättvis. Stödpaketen strider mot EU:s egna fördrag och är följaktligen omoraliska.

För det andra måste krisländernas skulder skrivas ner. Krisländerna bär på en så stor skuldbörda att de inte klarar sig utan en ordentlig nedskrivning av skulderna (haircut). Förlusterna får risktagarna stå för.

För det tredje kan en fortsatt finansiering godkännas endast om den går via IMF, utan mellanhänder såsom EFSF. Internationella valutafonden är den instans som förenar kredibilitet med erfarenhet av att lösa skuldkriser. EU saknar båda egenskaperna. De egna makthavarna har paralyserat EU totalt. Ingen erkänner att fel begåtts utan skinnet räddas inte bara på banker utan också på misslyckade politiker.

För det fjärde är det hög till att undersöka vilka våra penningpolitiska alternativ är. Sannfinländarna godkänner varken en förbundsstatspolitik eller en skuld- och inkomsttransfereringsunion med tillhörande euroobligationer.

Vi godkänner inte en ECB-ledd finansering, där det finska folket skulle tvingas betala tiotals miljarder euro utan någon som helst demokratisk kontroll. Betalningen skulle realiseras direkt genom kapitalisering eller — ännu mer osannolikt — genom en snabbt ökande inflation.

Vi kräver också att få veta mer om det stabilitetsavtal som regeringen ordat så vitt och brett om. Följande delbetalning av Greklandslånet är snart aktuell; har man i London lyckats svarva ihop Finlands garantiavtal och hur ser innehållet ut? Texten måste vara klar och lättläst för att folket ska kunna bilda sig en uppfattning om beslutsfattarnas kompetens och trovärdighet.

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Är regeringen beredd på att euron kan krascha,

ämnar regeringen låta utföra en grundlig undersökning av vilka penningpolitiska alternativ Finland har, exempelvis med modell från Sverige, Danmark, Storbritannien och Schweiz,

godkänner regeringen att riksdagens budgetmakt överförs på Europeiska kommissionen,

godkänner regeringen de euroobligationer som kommissionen föreslagit och som skulle öka finska statens lånekostnader avsevärt och automatiskt öka våra exponeringar mot krisländerna,

godkänner regeringen faktiskt att garantifondernas risker mångdubblas genom att fonderna ombildas till hedgefonder och

godkänner regeringen att krisländernas skulder åtgärdas med hjälp av sedelfinansiering från ECB?

Helsingfors den 29 november 2011

  • Timo Soini /saf
  • Anssi Joutsenlahti /saf
  • Vesa-Matti Saarakkala /saf
  • Maria Lohela /saf
  • Lea Mäkipää /saf
  • Martti Mölsä /saf
  • Jussi Halla-aho /saf
  • Juha Väätäinen /saf
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Maria Tolppanen /saf
  • Hanna Mäntylä /saf
  • Pirkko Mattila /saf
  • Kimmo Kivelä /saf
  • Ari Jalonen /saf
  • Tom Packalén /saf
  • Reijo Hongisto /saf
  • Pertti Virtanen /saf
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /saf
  • Mika Niikko /saf
  • Kaj Turunen /saf
  • Reijo Tossavainen /saf
  • Pietari Jääskeläinen /saf
  • Osmo Kokko /saf
  • Pentti Kettunen /saf
  • Ritva Elomaa /saf
  • Laila Koskela /saf
  • Arja Juvonen /saf
  • Ville Vähämäki /saf
  • Juho Eerola /saf
  • Olli Immonen /saf
  • Johanna Jurva /saf
  • Teuvo Hakkarainen /saf
  • James Hirvisaari /saf"

Talman Eero Heinäluoma:

Enligt arbetsordningen remitteras interpellationen utan debatt till statsrådet för att besvaras.

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

1) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 § i lagen om främjande av integration

Andra behandlingen

Regeringens proposition  RP 49/2011 rd

Förvaltningsutskottets betänkande  FvUB 4/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Innehållet har godkänts i första behandlingen och lagförslaget kan nu antas eller förkastas. Debatten om ärendet avslutades i plenum 29.11.2011.

PR 77/16/2011

Under debatten har Elsi Katainen med bifall av Mirja Vehkaperä föreslagit att lagförslaget förkastas.

Redogörelsen godkändes.

Beslut

Talman Eero Heinäluoma:

Den som godkänner lagförslaget, röstar "ja", om "nej" vinner har lagförslaget förkastats.

I protokollet antecknas hur var och en ledamot har röstat.

Vid omröstningen godkände riksdagen lagförslaget utifrån beslutet i första behandlingen med rösterna

131 ja, 31 nej, 1 avstår; 36 frånvarande.

( Omr. 1 )

Andra behandlingen av lagförslaget avslutades.

Ärendet slutbehandlat.

2) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 8 § i lagen om farledsavgift

Andra behandlingen

Regeringens proposition  RP 65/2011 rd

Kommunikationsutskottets betänkande  KoUB 7/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Innehållet har godkänts i första behandlingen och lagförslaget kan nu antas eller förkastas. Debatten om ärendet avslutades i plenum 29.11.2011.

PR 77/19/2011

Under debatten har Mirja Vehkaperä med bifall av Ari Torniainen föreslagit att lagförslaget förkastas.

Redogörelsen godkändes.

Beslut

Talman Eero Heinäluoma:

Den som godkänner lagförslaget, röstar "ja", om "nej" vinner har lagförslaget förkastats.

I protokollet antecknas hur var och en ledamot har röstat.

Vid omröstningen godkände riksdagen lagförslaget utifrån beslutet i första behandlingen med rösterna

101 ja, 65 nej; 33 frånvarande.

( Omr. 2 )

Andra behandlingen av lagförslaget avslutades.

Riksdagen godkände betänkandets förslag till uttalande.

Ärendet slutbehandlat.

3) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk

Andra behandlingen

Regeringens proposition  RP 63/2011 rd

Jord- och skogsbruksutskottets betänkande  JsUB 7/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Innehållet har godkänts i första behandlingen och lagförslaget kan nu antas eller förkastas. Debatten om ärendet avslutades i plenum 29.11.2011.

PR 77/25/2011

Under debatten har Timo Korhonen med bifall av Elsi Katainen föreslagit att lagförslaget förkastas.

Redogörelsen godkändes.

Beslut

Talman Eero Heinäluoma:

Den som godkänner lagförslaget, röstar "ja", om "nej" vinner har lagförslaget förkastats.

I protokollet antecknas hur var och en ledamot har röstat.

Vid omröstningen godkände riksdagen lagförslaget utifrån beslutet i första behandlingen med rösterna

102 ja, 65 nej; 32 frånvarande.

( Omr. 3 )

Andra behandlingen av lagförslaget avslutades.

Ärendet slutbehandlat.

4) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 49 § 2 mom. i universitetslagen

Andra behandlingen

Regeringens proposition  RP 79/2011 rd

Kulturutskottets betänkande  KuUB 3/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Innehållet har godkänts i första behandlingen och lagförslaget kan nu antas eller förkastas. Debatten om ärendet avslutades i plenum 29.11.2011.

PR 77/27/2011

Under debatten har Kimmo Kivelä med bifall av Ritva Elomaa föreslagit att lagförslaget förkastas.

Redogörelsen godkändes.

Beslut

Talman Eero Heinäluoma:

Den som godkänner lagförslaget, röstar "ja", om "nej" vinner har lagförslaget förkastats.

I protokollet antecknas hur var och en ledamot har röstat.

Vid omröstningen godkände riksdagen lagförslaget utifrån beslutet i första behandlingen med rösterna

103 ja, 66 nej; 30 frånvarande.

( Omr. 4 )

Andra behandlingen av lagförslaget avslutades.

Ärendet slutbehandlat.

5) Statsrådets utredning om Finlands deltagande i FN:s operation Unifil i Libanon

Debatt

Statsrådets utredning  USP 16/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Enligt talmanskonferensens beslut av den 23 november 2011 förs en debatt om Finlands deltagande i FN:s operation Unifil i Libanon. Debatten inleds med anföranden av utrikesutskottets ordförande Timo Soini och utrikesminister Erkki Tuomioja.

I debatten efter dessa anföranden kan ledamöterna anmäla sig för inlägg genom att trycka på knapp P. Jag ger efter egen prövning ordet för inlägg som får vara högst 2 minuter långa. Efter de inledande anförandena följer också en debatt med högst en minut långa inlägg.

Debatt (PTK 78/5, Gestrin 78/5/9).

Ärendet slutbehandlat.

6) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 14 och 19 a § i lagen om skatt på arv och gåva

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 77/2011 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 16/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Till grund för behandlingen ligger finansutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Allmän debatt (PTK 78/6)

Talman Eero Heinäluoma:

Behandlingen av ärendet avbryts.

Behandlingen av ärendet fortsätter:  PR x/x/2011

7) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om bolagisering av försvarsmaktens förplägnadstjänster

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 109/2011 rd

Försvarsutskottets betänkande  FsUB 1/2011 rd

Talman Eero Heinäluoma:

Till grund för behandlingen ligger försvarsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Allmän debatt (PTK 78/7).

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Markus Mustajärvi har med bifall av Jussi Niinistö föreslagit att ärendet remitteras till försvarsutskottet, som grundlagsutskottet och arbetslivs- och jämställdhetsutskottet ska lämna utlåtande till. Om detta förslag måste omröstning förrättas och voteringarna förrättas i plenum i morgon. Behandlingen av ärendet avbryts.

Behandlingen av ärendet fortsätter:  PR 79/2/2011

8) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om medborgarinitiativ och till lag om ändring av 24 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 46/2011 rd

Grundlagsutskottets betänkande  GrUB 6/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger grundlagsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslagen.

I samband med detta ärende tillåts även debatt om ärende 9) på dagordningen.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Riksdagen godkände innehållet i lagförslag 1 enligt betänkandet.

Riksdagen instämde i utskottets förslag att lagförslag 2 förkastas.

Första behandlingen av lagförslagen avslutades.

9) Talmanskonferensens förslag till riksdagens beslut om ändring av riksdagens arbetsordning

Första behandlingen

Talmanskonferensens förslag  TKF 1/2011 rd

Grundlagsutskottets betänkande  GrUB 7/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Ärendet stryks från dagordningen.

10) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 § i och bilagan till lagen om tobaksaccis

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 94/2011 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 18/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger finansutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Riksdagen godkände innehållet i lagförslaget enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

11) Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av ändringarna av kapitel 1.3 i koden för transport av farliga ämnen som styckegods på fartyg (IMDG-koden) enligt kapitel VII i bilagan till 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i ändringarna som hör till området för lagstiftningen samt till lag om ändring av 11 § i lagen om transport av farliga ämnen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 102/2011 rd

Kommunikationsutskottets betänkande  KoUB 13/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger kommunikationsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslagen.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Riksdagen godkände innehållet i lagförslagen enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen avslutades.

12) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om kommersiell godstransport på väg

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 114/2011 rd

Kommunikationsutskottets betänkande  KoUB 14/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger kommunikationsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Riksdagen godkände innehållet i lagförslaget enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

13) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om växtskyddsmedel och lagar om ändring av 7 a § i lagen om bekämpning av insekt- och svampskador i skog och av 44 kap. 1 § och 48 kap. 1 § i strafflagen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 81/2011 rd

Jord- och skogsbruksutskottets betänkande  JsUB 9/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger jord- och skogsbruksutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslagen.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Riksdagen godkände innehållet i lagförslagen enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen avslutades.

14) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av tobakslagen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 105/2011 rd

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande  ShUB 15/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger social- och hälsovårdsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Riksdagen godkände innehållet i lagförslaget enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

15) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och av lagen om företagshälsovård

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 75/2011 rd

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande  ShUB 16/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger social- och hälsovårdsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslagen.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Riksdagen godkände innehållet i lagförslagen enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen avslutades.

16) Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av resolution nr 66-2 om Internationella valutafondens fjortonde allmänna justering av medlemsandelarna och om valutafondens direktionsreform samt om statsgaranti för Finlands Bank

Enda behandlingen

Regeringens proposition  RP 62/2011 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 17/2011 rd

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Till grund för behandlingen ligger finansutskottets betänkande.

Ingen debatt.

Beslut

Riksdagen godkände resolutionen samt gav enligt betänkandet sitt samtycke till en höjning av Finlands medlemsandel och till statsgaranti samt till att de gamla åtagandena upphävs.

Ärendet slutbehandlat.

17) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 120/2011 rd

Förvaltningsutskottets betänkande  FvUB 6/2011 rd

Riksdagen bordlade betänkandet till plenum 1.12.2011.

18) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice samt ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 60/2011 rd

Förvaltningsutskottets betänkande  FvUB 7/2011 rd

Riksdagen bordlade betänkandet till plenum 1.12.2011.

19) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 12 b § i lagen om förvaltningsdomstolarna

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 108/2011 rd

Lagutskottets betänkande  LaUB 8/2011 rd

Riksdagen bordlade betänkandet till plenum 1.12.2011.

20) Regeringens proposition till riksdagen med förslag till revidering av lagstiftningen om adoption samt till godkännande av den europeiska konventionen om adoption av barn och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 47/2011 rd

Lagutskottets betänkande  LaUB 9/2011 rd

Riksdagen bordlade betänkandet till plenum 1.12.2011.

Andre vice talman Anssi Joutsenlahti:

Riksdagens nästa plenum är i morgon torsdag 1.12.2011 kl. 16.

Plenum avslutades kl. 15.56.

​​​​