Plenarprotokoll 87/2010 rd

PR 87/2010 rd

Justerat 2.0r

87. ONSDAGEN DEN 22 SEPTEMBER 2010

Överläggingarna leddes av talman Sauli Niinistö (14.05—15.58), förste vice talman Seppo Kääriäinen (15.58—17.58) och andre vice talman Tarja Filatov (17.58—19.16).

Namnupprop

Vid namnuppropet antecknades följande 38 ledamöter som frånvarande (r = för riksdagsarbete, s = för sjukdom, f = för familjeledighet):

  • Paavo Arhinmäki /vänst (r)
  • Risto Autio /cent (r)
  • Thomas Blomqvist /sv (s)
  • Maarit Feldt-Ranta /sd (r)
  • Christina Gestrin /sv (r)
  • Hannakaisa Heikkinen /cent (f)
  • Anna-Maja Henriksson /sv (r)
  • Kalle Jokinen /saml (r)
  • Reijo Kallio /sd
  • Bjarne Kallis /kd (r)
  • Arja Karhuvaara /saml (r)
  • Elsi Katainen /cent
  • Timo V. Korhonen /cent (s)
  • Risto Kuisma /sd (r)
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Suvi Lindén /saml (r)
  • Hannes Manninen /cent
  • Jukka Mäkelä /saml (r)
  • Olli Nepponen /saml (r)
  • Ville Niinistö /gröna (r)
  • Håkan Nordman /sv (s)
  • Mikaela Nylander /sv (f)
  • Lauri Oinonen /cent (r)
  • Pentti Oinonen /saf (s)
  • Heli Paasio /sd (f)
  • Sari Palm /kd (s)
  • Tuula Peltonen /sd (r)
  • Sanna Perkiö /saml (r)
  • Lyly Rajala /saml (r)
  • Markku Rossi /cent
  • Pertti Salovaara /cent (s)
  • Janne Seurujärvi /cent (r)
  • Anni Sinnemäki /gröna (s)
  • Esko-Juhani Tennilä /vänst
  • Erkki Tuomioja /sd (r)
  • Pekka Vilkuna /cent (r)
  • Anne-Mari Virolainen /saml (r)
  • Paavo Väyrynen /cent (r)

Efter namnuppropet anmälde sig följande 3 ledamöter:

  • Ville Niinistö /gröna (16.31)
  • Paavo Arhinmäki /vänst (16.51)
  • Bjarne Kallis /kd (16.52)

__________

Störningar i riksdagshusets teleförbindelser 22.9.2010

Talmannen:

Bästa kolleger, i dag under förmiddagen har det på byggarbetsplatsen för ombyggnaden av riksdagsfastighterna skett ett missöde. Som en följd av detta har en kabel gått av vilket lett till att det inte i riksdagshuset har varit möjligt att använda de elektroniska tjänsterna för plenum så som plenumsidan och förhandsanmälan av inlägg. Systemet i plenisalen borde trots allt vara i skick, förutom att sammankallningssignalen inte gick att använda och att det inte heller gått att förvarna om plenum på något annat sätt. Ledamöterna verkar ändå vara på plats.

Vi får se hur detta plenum framskrider, förhoppningsvis utan störningar — det här systemet borde vara slutet. Felet korrigeras och borde vara i skick tills i morgon.

Om någon nu vet om att en kollega eventuellt väntar på sammankallningssignalen så kan vi hjälpa till genom att kalla ledamoten till plenum på något annat sätt.

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

1) Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner samt 2 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen

Andra behandlingen

Regeringens proposition  RP 68/2010 rd

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande  ShUB 18/2010 rd

Talmannen:

Debatten om ärendet avslutades i plenum 21.9.2010.

PR 86/23/2010

Under debatten har ledamot Satu Taiveaho med bifall av ledamot Erkki Virtanen framställt ett förslag till uttalande enligt reservationen.

Redogörelsen godkändes.

Beslut

Riksdagen godkände lagförslagen utifrån beslutet i första behandlingen.

Andra behandlingen av lagförslagen avslutades.

Talmannen:

Slutligen ska riksdagen besluta om förslaget till uttalande.

Vid omröstningen om ledamot Satu Taiveahos förslag mot betänkandet godkände riksdagen betänkandet med rösterna

90 ja, 60 nej; 49 frånvarande.

( Omr. 1 )

Ärendet slutbehandlat.

__________

UTOM DAGORDNINGEN

2) Statsministerns upplysning om bättre påverkansmöjligheter mellan parlament och medborgare

Statsministerns upplysning  SU 4/2010 rd

Talmannen:

Utom dagordningen lämnar statsminister Mari Kiviniemi en upplysning om bättre påverkansmöjligheter mellan parlament och medborgare.

Efter statsministerns anförande följer en omgång gruppanföranden som får vara längst 5 minuter långa. Efter gruppanförandena följer en debatt med anföranden på högst en minut. Dessa anföranden kan reserveras genom att trycka på knapp V. Därefter ger jag ordet efter egen prövning för högst 2 minuter långa inlägg som kan reserveras genom att trycka på knapp P.

Statsminister Mari Kiviniemi (översättning): Förändringarna i medborgarnas deltagande och engagemang i samhället bör diskuteras, och vi måste reagera på förändringarna. Dock inte så att allt styrs och byggs upp uppifrån. Det allmännas uppgift är framför allt att skapa förutsättningar för förverkligandet av demokratin.

Det sjunkande valdeltagandet och signalerna om att organisationsverksamheten avtar, liksom också uppgifterna om att förtroendet minskar i samhället över lag väcker frågor om demokratins framtid. Det centrala med tanke på framtiden för en representativ, deltagande demokrati är hur trovärdigt medborgarna anser vårt demokratiska system vara och hurdant det förtroende som institutioner och olika aktörer åtnjuter är.

Förtroende är enligt många undersökningar ett framträdande drag i den finländska demokratin. Till skillnad från många andra europeiska länder har detta förtroende varit fortsatt starkt i Finland. Tyvärr har debatten om valfinansieringen, åtminstone tillfälligt, underminerat medborgarnas förtroende.

Demokratin i Finland är stark, oberoende av vilka mätare som används. Vårt system med grundläggande fri- och rättigheter garanterar medborgarna starka rättigheter att påverka. Den finländska demokratin är representativ och baserar sig på deltagande. Medborgarna deltar i det politiska beslutsfattandet också annars än vid val. Finländarna är med och påverkar i olika slags organisationer och tar även internationellt sett mycket aktivt direkt kontakt med tjänstemän och beslutsfattare. Valdeltagandet är hos oss fortfarande relativt högt, framför allt i riksdags- och presidentval.

Valdeltagandet har hos oss dock sjunkit t.o.m. snabbare än i Europa över lag. Denna utveckling har pågått relativt oavbrutet redan i flera årtionden. Och trots att finländarna fortfarande är aktiva föreningsmänniskor oroar sig framför allt många samhällsinriktade organisationer för sin framtid. Vid sidan av de traditionella formerna för deltagande och påverkan har vi fått ett nytt slags informell samhällsaktivitet i nätverksform. Än är det svårt att förutspå vilken ställning den informella samhällsaktiviteten kommer att få i det finländska civila samhället.

Typiskt för den finländska demokratins utveckling är en stark tudelning när det gäller deltagande och samhällsintresse. En del av medborgarna är aktiva inom olika samhällsområden, men en betydande andel håller på att bli helt utslagen från ett aktivt medborgarskap. Tillspetsat kan man säga att välutbildade och äldre personer och personer med goda inkomster fortfarande röstar och deltar aktivt, medan lågutbildade och yngre personer och personer i sämre ställning håller på att marginaliseras. En utmaning är också att stärka delaktigheten hos personer med utländsk bakgrund som bosatt sig i Finland.

Den reform av vallagen som behandlas av riksdagen siktar som vi vet också på att stärka förtroendet för valsystemet och höja valdeltagandet. Undersökningar visar tydligt att valdeltagandet är lägst i de valkretsar där den så kallade dolda röstspärren är högst. Genom att stärka vårt proportionella valsystem kan vi säkerställa att väljarna inte behöver uppleva att deras röst går förlorad. Under valperioden har också insynen i och övervakningen av valfinansieringen stärkts.

Det är också viktigt att se till att medborgarnas möjligheter till deltagande och påverkan tryggas under kommun- och servicestrukturreformen och i sammanslagna kommuner. En viktig synpunkt i reformen av kommunallagen under nästa regeringsperiod är tillgodoseendet av medborgarnas möjligheter att delta och påverka, både på glesbygden och i de stora städerna. När det gäller beredningen av lagstiftningsprojekt utfärdade statsrådet i våras anvisningar om hur medborgarna ska höras.

Förändringarna i medborgarnas deltagande och i demokratiutvecklingen har väckt en demokratipolitisk debatt under 2000-talet. Vanhanens första regering reagerade på förändringen genom sitt politikprogram för medborgarinflytande. Sedan 2007 har justitieministeriet det övergripande ansvaret för främjandet av medborgarinflytandet. En ny enhet har inrättats vid justitieministeriet för att samordna beredningen av demokratipolitiken och främja tillgodoseendet av medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter.

Under valperioden bereddes det första demokratipolitiska samlingsdokumentet i Finland. Det låg till grund för statsrådets principbeslut av den 4 februari 2010 om främjandet av demokratin i Finland. Principbeslutet utgår framför allt från hur det allmänna kan stärka medborgarnas möjligheter att delta och påverka.

Vid beredningen av principbeslutet ansågs det viktigt att också riksdagen har möjlighet att diskutera riktlinjerna för den finländska demokratipolitiken. Som en del av beredningsprocessen arrangerades ett seminarium tillsammans med riksdagens grundlagsutskott. Enligt principbeslutet utarbetas för riksdagen i fortsättningen en demokratipolitisk redogörelse med ungefär tio års intervaller. I redogörelsen utvärderas demokratins tillstånd och utveckling i Finland samt vilka åtgärder som behövs för att stärka demokratin i framtiden. Avsikten är att den första demokratipolitiska redogörelsen ska beredas under nästa regeringsperiod.

I informationssamhället har medborgarna bättre möjligheter än tidigare att få och förmedla information. Med hjälp av tekniken är det också lättare än hittills att öppna beredningen och beslutsfattandet för medborgarnas deltagande. Regeringen har satt som mål att Finland före utgången av detta årtionde ska vara bland de tio främsta länderna i världen när det gäller nätdemokrati. Som en del av finansministeriets program för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati inleds som bäst ett projekt med målet att skapa en gemensam miljö för deltagande på nätet för statsförvaltningen, kommunerna och riksdagen. Syftet med projektet är att skapa nya kanaler för gemensam beredning och växelverkan mellan medborgare, förvaltning och beslutsfattare.

När nya påverkansmöjligheter skapas på nätet och utanför nätet måste man se till att medborgarnas deltagande och påverkan kopplas till beredningen och beslutsfattandet på så sätt att deltagandet också har faktisk betydelse. Detta kräver att hela beredningskulturen utvecklas i en mer diskuterande och interaktiv riktning.

Även om öppenheten i beredningen säkerligen med fog har kritiserats i Finland, är öppenhet en grundläggande princip i den finländska förvaltningskulturen. Däremot kan vi säkert förbättra vår samtalskultur. I principbeslutet om främjandet av demokratin nämns bl.a. framtidsdiskussioner med medborgarna som förs varje regeringsperiod. Slutsatserna av diskussionerna ska beredas plats också i regeringsprogrammet. En starkare samtalskultur i beredningen förutsätter att medborgarna har tillräcklig information som stöd för sitt deltagande. Främjandet av demokratin ska vara ett mål också när kommunikations- och informationssamhällspolitiken utvecklas.

Ett starkt civilsamhälle är en oskiljaktig del av den finländska demokratin, som baserar sig på deltagande. Det civila samhällets kärna består av organisationer inom ramen för vilka finländare av tradition har byggt upp sin egen och vår gemensamma välfärd och utvecklat samhället. Tack vare ett starkt civilsamhälle har medborgarnas behov och ståndpunkter förmedlats till beredningen inom förvaltningen och det politiska beslutsfattandet. Detta har i sin tur skapat förutsättningar för att de beslut som fattas är riktiga och ur medborgarnas synvinkel acceptabla.

De förändringar i samhället som organisationerna upplever väcker oro för det finländska civila samhällets livskraft i fortsättningen. Det allmänna kan för sin del stärka verksamhetsbetingelserna för det civila samhället genom att utveckla lagstiftningen, finansieringsmekanismer och t.ex. sådan skolundervisning som stöder delaktigheten. I och med att det civila samhället förändras kommer det att vara en stor utmaning för det allmänna att identifiera de nya och för det mesta informella medborgarnätverken i beredningen och beslutsfattandet. För närvarande pågår en utredning om hur t.ex. föreningslagen bör förnyas med tanke på detta.

Statsrådet tillsatte i oktober 2007 en delegation för medborgarsamhällspolitik som har till uppgift att stärka samarbetet mellan det allmänna och civilsamhället och att främja det civila samhällets verksamhetsbetingelser. Utifrån de förslag delegationen lade fram beslutade regeringen i sin aftonskola den 17 februari 2010 att inleda en utredning om understöden till organisationer och att bereda frågor som gäller organisationernas serviceproduktion och beskattning. Regeringen enades också om att det viktigaste målet med allt utvecklingsarbete när det gäller organisationernas verksamhet ska vara att trygga och stärka organisationernas verksamhetsbetingelser. I fråga om det beredningsarbete som påverkar organisationerna måste man också se till att de åtgärder som genomförs inte ogrundat försämrar deras verksamhetsbetingelser.

En av de största utmaningarna när det gäller utvecklingen av demokratin i Finland är att stärka de ungas delaktighet och deras möjligheter att påverka. När befolkningen åldras minskar de ungas relativa andel till exempel av de röstberättigade, och dessutom försämrar det låga valdeltagandet bland unga deras möjligheter att göra sin röst hörd i val.

Det har också noterats att personer som inte röstar som unga vanligen inte röstar som äldre heller. Det allmänna valdeltagandet kommer således oundvikligen att fortsätta sjunka, om unga inte upplever röstandet som ett sätt att delta och påverka. Det har framförts att närmare hälften av de unga vuxna inte upplever sig vara deltagande medborgare. I internationella jämförelser framhävs dels att finländska unga har goda kunskapsmässiga färdigheter, dels att de har endast ett vagt intresse för samhällspolitik. De goda kunskaperna omsätts således inte i aktivt deltagande och aktiv påverkan.

För närvarande ses timfördelningen inom den grundläggande utbildningen över. I ett arbetsgruppsförslag om timfördelningen har färdigheter i deltagande och påverkan lyfts fram som ett genomgående tema. Det är viktigt att man också vid förnyandet av läroplanerna nästa valperiod bedömer hur skolundervisningen bättre än för närvarande skulle kunna erbjuda barnen möjlighet att skapa en egen medborgaridentitet och förstå den samhällspolitiska omgivningen.

I år har man även gjort en bedömning av hurdana positiva och negativa effekter en sänkning av rösträttsåldern till 16 år i kommunalval kan ha. En arbetsgruppsrapport om en sänkning av åldersgränsen är för närvarande ute på remiss. Enligt rapporten kan en sänkning av rösträttsåldern medverka till att stärka de ungas möjligheter att påverka. En sänkning av åldersgränsen innebär att hemmet och skolan också har bättre möjligheter att uppmuntra den unga att rösta första gången. Om man emellertid inte lyckas ge den unga detta stöd, kommer allt yngre unga att uppnå rösträttsåldern men ändå inte börja rösta.

Valdeltagandets utveckling är en viktig fråga inför riksdagsvalet i vår. I syfte att öka valdeltagandet måste man se till att det finns tillräckligt med vallokaler och att möjligheterna att rösta är tillräckligt mångsidiga. Tröskeln att gå och rösta kan delvis sänkas genom att vallokalerna placeras på ställen där medborgarna rör sig även i övrigt.

För att öka valdeltagandet överväger man redan olika åtgärder som närmast har med kommunikation att göra. Framför allt är det ändå fråga om hur vi kan skapa ett omfattande samarbete i samhället i vår, ett slags talko för gemensamt ansvar, för att säkerställa ett högt valdeltagande inom alla befolkningsgrupper.

Debatt (PTK 87/2, Nauclér 87/2/7).

Riksdagen gick över till dagordningen.

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

3) Statsrådets skrivelse om statsrådsmedlemmars bindningar (minister Lehtomäki)

Debatt

Statsrådets skrivelse  SR 4/2010 rd

Talmannen:

Miljöminister Paula Lehtomäkis anmälan om ändringar i sina bindningar föredras. Enligt arbetsordningen fattar riksdagen inte beslut i ärendet.

Behandlingen av ärendet avbröts i plenum 21.9.2010.

PR 86/4/2010

Debatten fortsatte (PTK 87/3).

Ärendet slutbehandlat.

4) Regeringens proposition med förslag till lag om stöd till produktion av el från förnybara energikällor

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 152/2010 rd

Förste vice talmannen:

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till ekonomiutskottet, som grundlagsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet och miljöutskottet ska lämna utlåtande till.

Debatt (PTK 87/4, Nauclér 87/4/26, 87/4/28).

Beslut

Riksdagen godkände talmanskonferensens förslag och remitterade ärendet till ekonomiutskottet, som grundlagsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet och miljöutskottet ska lämna utlåtande till.

5) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av elsäkerhetslagen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 154/2010 rd

På förslag av talmanskonferensen remitterade riksdagen ärendet till ekonomiutskottet.

6) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om godkännande av vissa bestämmelser i och tillämpning av konventionen om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 96/2010 rd

Utrikesutskottets betänkande  UtUB 4/2010 rd

Andre vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger utrikesutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

7) Regeringens proposition om godkännande av avtalet med Monaco om upplysningar i fråga om skatteärenden och till lagen om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 105/2010 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 31/2010 rd

Andre vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger finansutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

8) Regeringens proposition om godkännande av avtalet med Kina för att undvika dubbelbeskattning och förhindra kringgående av skatt beträffande skatter på inkomst samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 106/2010 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 32/2010 rd

Andre vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger finansutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

9) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av varumärkeslagen

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 58/2010 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 14/2010 rd

Andre vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger ekonomiutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

10) Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av bedömningsorgan inom arbetarskyddet

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 76/2010 rd

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande  AjUB 5/2010 rd

Andre vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Allmän debatt (PTK 87/10).

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

11) Regeringens proposition med förslag till personalfondslag och lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 44/2010 rd

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande  AjUB 6/2010 rd

Andre vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger arbetslivs- och jämställdhetsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslagen.

Allmän debatt (PTK 87/11).

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen avslutades.

12) Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa villkor vid värdepappers- och valutahandel samt avvecklingssystem, lagen om finansiella säkerheter och 22 § i lagen om skuldebrev

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 69/2010 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 15/2010 rd

På förslag av talmanskonferensen bordlade riksdagen betänkandet till plenum 23.9.2010.

13) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 28 § i lagen om försäkringsförmedling

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 89/2010 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 16/2010 rd

På förslag av talmanskonferensen bordlade riksdagen betänkandet till plenum 23.9.2010.

Andre vice talmannen:

Riksdagens nästa plenum är i morgon torsdag 23.9.2010 kl. 16.

Plenum avslutades kl. 19.16.

​​​​