BESTÄMMELSER OM PENSIONER OCH REHABILITERING OCH OM
VERKSTÄLLANDET AV DEM
3 kap.
Pensions- och rehabiliteringsförmåner
Ålderspension
8 §
Rätt till ålderspension
En företagare har rätt att gå i ålderspension från
ingången av kalendermånaden efter den under vilken
63—68 års ålder uppnåtts, i
förtida ålderspension efter att ha fyllt 62 år
eller i uppskjuten ålderspension efter kalendermånaden
efter den under vilken 68 års ålder uppnåtts.
Företagaren har rätt att få ålderspension
oberoende av om han eller hon fortsätter med sin företagarverksamhet
enligt denna lag.
Går företagaren i ålderspension enligt
lagen om sjömanspensioner (
/
)
före 62 års ålder, har han eller hon
rätt att gå i ålderspension enligt denna
lag vid den pensionsålder som avses i lagen om sjömanspensioner.
I det fallet omvandlas pensionsbeloppet enligt denna lag så att
det försäkringsmatematiskt motsvarar företagarens pensionsålder.
Närmare bestämmelser om omvandling av pensionsbeloppet
och omvandlingskoefficienterna utfärdas genom förordning
av social- och hälsovårdsministeriet.
9 §
Ålderspensionens belopp
Börjar ålderspensionen vid ingången
av kalendermånaden efter den under vilken 63—68 års ålder
uppnåtts, är ålderspensionens belopp den
pension som intjänats fram till begynnelsetidpunkten för
pensionen.
Vid förtida ålderspension minskas pensionen permanent
med 0,6 procent för varje månad för vilken
pensionen betalas ut före ingången av månaden
efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts
(förtidsminskning). Förtidsminskningen beräknas
på den pension som intjänats fram till den tidpunkt
då pensionen börjar.
Någon förtidsminskning görs inte
om företagaren på grundval av en annan arbetspensionslag
har rätt att gå i ålderspension vid 62 års ålder på basis
av en rätt till tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § 2
mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Skjuts ålderspensionen upp höjs pensionen med
0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten
för pensionen uppskjuts till en senare tidpunkt än
ingången av månaden efter den under vilken 68 års ålder
uppnåtts (uppskovsförhöjning).
Uppskovsförhöjningen beräknas på den
pension som har tjänats in fram till utgången
av den månad under vilken 68 års ålder uppnås.
10 §
Begynnelsetidpunkten för ålderspension
Ålderspensionen börjar från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken pensionen har
sökts. Pension beviljas retroaktivt för högst
tre månader före ansökan om pension eller av
giltigt skäl för längre tid än
detta. För att pensionen skall beviljas retroaktivt förutsätts
att företagarens försäkring enligt denna
lag har upphört före pensionens början.
En pension som intjänats av en företagarverksamhet
som under tiden för ålderspensionen försäkrats
enligt 113 § beviljas på ansökan tidigast från
ingången av kalendermånaden efter den under vilken
företagaren fyller 68 år.
11 §
Indragning av ålderspension
En företagare kan ansöka om indragning av sin ålderspension,
om han eller hon har beviljats rehabiliteringsstöd på basis
av en sådan arbetsoförmåga
på viss tid som när rehabiliteringsstödet
beviljades beräknades fortgå efter det att företagaren
fyllt 63 år. Indragning av ålderspensionen skall
sökas inom en månad sedan arbetsoförmågan
upphört och ålderspensionen dras in när arbetsoförmågan
upphör.
Deltidspension
12 §
Begrepp i anslutning till deltidspension
När rätten till deltidspension
avgörs avses i denna lag med
1) förvärvsarbete arbete
som skall försäkras på basis av arbetspensionslagarna,
2) heltidsarbete företagarverksamhet
som försäkrats enligt denna lag och där
den fastställda arbetsinkomsten är minst 11 008,28
euro per år.
Med deltidsarbete som nämns i 13, 14, 17, 18 och 21 § avses
arbete som skall försäkras på basis av
arbetspensionslagarna och som en företagare utför
när han eller hon får deltidspension. Med ett
sådant deltidsarbete jämställs deltidsarbete
i ett EU- eller EES-land.
Med i 13 § 5 mom. och 14 § avsedd stabiliserad
inkomst avses den i 70 § avsedda inkomsten för återstående
tid, dock så att den inverkan som beror på en
förminskad arbetspensionsförsäkringsavgift
som företagaren betalat enligt 116 § beaktas i
arbetsinkomsten för det år som föregår det år
då pensionen börjar när det är
fråga är om deltidspension.
13 §
Rätt till deltidspension
En företagare i åldern 58—67 år
som har övergått till deltidsarbete har rätt
till deltidspension, om han eller hon
1) under en tid av 18 månader omedelbart före deltidspensionens
början i minst 12 månader haft heltidsarbete enligt
arbetspensionslagarna,
2) under en tid av 15 kalenderår omedelbart före
deltidspensionens början har inkomster som omfattas av
arbetspensionslagarna eller motsvarande lagar till ett belopp som
minst motsvarar talet 60; det fås genom att arbetsförtjänsten
under respektive kalenderår divideras med 25 gånger
41,89 euro, varefter kvoten avrundas nedåt till närmaste
hela tal, som kan vara högst 12, och kvoterna för
de olika åren räknas samman,
3) inte får annan lagstadgad pension på grundval
av eget arbete eller en motsvarande utländsk förmån
eller en förmån på grundval av anställning
i en internationell organisation eller ett organ inom Europeiska
gemenskaperna, och
4) efter att företagarverksamheten enligt
denna lag upphörde inte har rätt till deltidspension enligt
arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn på grundval
av anställning på heltid som omfattas av nämnda
lagar.
Med arbete som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten jämställs
arbete i ett EU- eller EES-land.
Om företagaren under den tid av 18 månader som
avses i 1 mom. 1 punkten har fått sjukdagpenning eller
partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen,
ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen
eller dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring, förlängs
denna tid av 18 månader i motsvarande mån, dock
med högst sex månader.
Villkoren för det deltidsarbete som deltidspensionen
förutsätter uppfylls, om
1) företagaren helt upphör med sin
företagarverksamhet enligt denna lag eller halverar den genomsnittliga
arbetsinkomsten för en företagarverksamhet som
omedelbart före deltidspensionens början fortgått
minst fyra månader utan avbrott; i det fallet beaktas arbetsinkomsten
för de hela kalendermånaderna under det år
deltidspensionen börjar och för en tid av högst
60 månader omedelbart före det,
2) den återstående arbetsinkomsten är
minst 5 504,14 euro om företagaren fortsätter
med sin företagarverksamhet,
3) företagaren för pensionsanstalten
lägger fram en tillräcklig utredning över
att hans eller hennes arbetsinsats har minskat, och
4) företagaren inte utan avbrott är
borta från arbetet längre tid än sex
veckor. Till denna frånvarotid räknas inte den
tid för vilken företagaren fått dagpenning
enligt sjukförsäkringslagen, ersättning
för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen
eller dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring
till den del företagaren har fått dessa dagpenningar
i sammanlagt högst 12 månader.
Om företagaren upphör med eller halverar sin företagarverksamhet
enligt denna lag i enlighet med 4 mom. 1 punkten, uppfylls villkoren
för ett deltidsarbete om hans eller hennes i arbetspensionslagarna
avsedda arbetsförtjänster av deltidsarbetet är
35—70 procent av den stabiliserade inkomsten och arbetstiden
och arbetsinsatsen har ändrats i motsvarande mån.
14 §
Deltidspensionens belopp
Deltidspensionens belopp är 50 procent av skillnaden
mellan den stabiliserade inkomsten som omfattas av arbetspensionslagarna
och inkomsten av deltidsarbete som omfattas av arbetspensionslagarna
(inkomstbortfall).
Har företagaren före deltidsarbetet samtidigt varit
i annat förvärvsarbete som omfattas av arbetspensionslagarna, är
deltidspensionens belopp 50 procent av skillnaden mellan den stabiliserade
inkomsten och inkomsten av deltidsarbetet. Av en sådan
deltidspension utgör deltidspensionen enligt denna lag
en lika stor andel som den i denna lag avsedda totala arbetsinkomstens andel
utgör av de arbetsförtjänster som beaktats
i den stabiliserade inkomsten och som baserar sig på de
lagar på basis av vilka deltidspensionen beviljas.
Deltidspensionens maximibelopp är dock 75 procent
av de pensioner som företagaren innan deltidspensionen
börjar har tjänat in enligt arbetspensionslagarna
och av intjänad förmån enligt lagen om
pensionsersättning som skall betalas av statens medel för
tiden för vård av barn under tre år och
för tiden för studier. Om en primär förmån
skall dras av från pensionen, beräknas deltidspensionens
maximibelopp på den pension som minskats på detta
sätt. Deltidspensionens maximibelopp justeras, om deltidspensionstagaren
beviljas en primär förmån eller om beloppet
av en sådan förmån ändras.
Med ovan i 3 mom. avsedd pension jämställs pension
som en företagare har tjänat in i ett annat EU-
eller EES-land eller i ett land som slutit en överenskommelse
om social trygghet med Finland.
Har företagaren rätt till deltidspension också enligt
någon annan arbetspensionslag och minskar det maximibelopp
på 75 procent som nämns i 3 mom. deltidspensionen,
görs minskningen med beaktande av dessa lagar i förhållande
till de arbetsförtjänster som beaktats i den stabiliserade inkomsten.
15 §
Begynnelsetidpunkten för deltidspension
Deltidspension börjar från ingången
av månaden efter den under vilken företagaren
uppfyller villkoren i 13 §, dock tidigast från
ingången av månaden efter den under vilken pensionen
söks. Deltidspension beviljas inte retroaktivt.
16 §
Deltidspensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får deltidspension är skyldig
att underrätta pensionsanstalten om
1) att en företagarverksamhet eller ett anställningsförhållande
upphör eller att en ny verksamhet eller en ny anställning
inleds,
2) förändringar i företagarverksamheten,
3) att en ny arbetspension eller en motsvarande förmån
som beviljats i ett annat land börjar,
4) ett över sex veckor långt avbrott
i arbetet, dock inte om avbrottet beror på en sådan
sjukdom på basis av vilken deltidspensionstagaren får
sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, ersättning
för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen
eller dagpenning enligt lagen om olycksfallsförsäkring
för en tid av högst 12 månader, och
5) att en primär förmån
börjar eller förändras.
En deltidspensionstagare som står i ett
anställningsförhållande är dessutom
skyldig att underrätta pensionsanstalten om
1) förändringar i sina arbetstidsarrangemang,
2) andra än kollektivavtalsenliga lönejusteringar,
och
3) över sex veckor lång frånvaro
från arbetet, om inte frånvaron beror på orsak
som nämns i 1 mom. 4 punkten eller på att
han eller hon får lön för sjukdomstid.
17 §
Justering av deltidspension
Deltidspensionens belopp justeras, om
1) det har inträffat en permanent förändring
i deltidspensionstagarens arbetsförtjänst under
tiden för deltidsarbete och denna förändring
väsentligt avviker från den allmänna
löneutvecklingen, eller
2) deltidspensionstagaren får rätt
till deltidspension med stöd av en sådan arbetspensionslag som
inte tidigare har berättigat honom eller henne till deltidspension.
Justeringen görs från ingången av
kalendermånaden efter den under vilken förändringen skett,
eller om förändringen sker kalendermånadens
första dag, från den dagen.
När deltidspensionens belopp justeras anses den förvärvsinkomst
som deltidspensionen första gången fastställdes
på som stabiliserad förvärvsinkomst.
18 §
Avbrytande av utbetalningen av deltidspension
Om deltidspensionstagarens inkomst av deltidsarbete eller tiden
för frånvaro från arbetet tillfälligt
förändras så att villkoren i 13 § 4
och 5 mom. för deltidsarbete inte uppfylls, avbryts utbetalningen
av deltidspensionen efter meddelande från pensionstagaren
eller på pensionsanstaltens initiativ. Utbetalningen avbryts
från ingången av följande möjliga
betalningsperiod, förutsatt att orsaken till betalningsavbrottet
fortfarande föreligger. Utbetald deltidspension återkrävs
enligt 107 § för den tid under vilken villkoren
för erhållande av deltidspension inte uppfyllts.
Avbruten deltidspension börjar efter meddelande från
pensionstagaren utbetalas på nytt räknat från
den tidpunkt då villkoren för att få deltidspension
uppfylls. Har förnyad utbetalning av avbruten deltidspension
inte begärts inom sex månader sedan deltidspensionen
avbröts, dras pensionen in räknat från
tidpunkten för avbrottet.
19 §
Indragning av deltidspension och erhållande av deltidspension
på nytt
Deltidspensionen dras in från ingången av
kalendermånaden efter den under vilken företagaren
inte längre uppfyller de villkor för att få pension
som avses i 13 § 4 och 5 mom., om inte något annat
följer av 18 §. Om villkoren för att
få pension upphör en kalendermånads första
dag, dras deltidspensionen dock in från denna dag. Deltidspension
kan också dras in retroaktivt.
Har företagarens deltidspension dragits in, har företagaren
rätt att på nytt få deltidspension när
han eller hon uppfyller villkoren för den.
Har deltidspensionen varit indragen i högst sex månader
används, när den nya deltidspensionen
efter den indragna deltidspensionen fastställs, den stabiliserade
inkomst som låg till grund för den tidigare deltidspensionen
som stabiliserad inkomst.
20 §
Invalidpension efter deltidspension
Beviljas en företagare som får deltidspension invalidpension
för samma tid för vilken deltidspension redan
betalats, betraktas deltidspensionen som en delbetalning av invalidpensionen.
21 §
Ändring av deltidspension till ålderspension
Fortsätter företagaren i deltidsarbete efter
att ha fyllt 68 år, omvandlas deltidspensionen när pensionstagaren
fyller 68 till en ålderspension som är lika stor
som deltidspensionen. Ålderspensionen beräknas
på nytt på ansökan av företagaren.
Arbetspensionsrehabilitering
22 §
Rätt till arbetspensionsrehabilitering
En företagare under 63 år har rätt
att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering
för förhindrande av arbetsoförmåga
eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan,
om
1) en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som konstaterats
på behörigt sätt sannolikt medför
risk för arbetsoförmåga enligt 32 § 1 mom.,
2) företagaren har sådana inkomster
av arbete att de inkomster för återstående
tid som avses i 70 § är minst 25 133,40
euro, och
3) företagaren inte har rätt till
rehabilitering med stöd av bestämmelserna om rehabilitering inom
ramen för olycksfalls- eller trafikförsäkring.
När rehabiliteringens ändamålsenlighet
bedöms beaktas företagarens ålder, yrke,
tidigare verksamhet, utbildning och etablering i arbetslivet samt
huruvida den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt
leder till att företagaren fortsätter i arbete
som är lämpligt med tanke på hans eller
hennes hälsotillstånd eller återgår
till arbete. När ändamålsenligheten bedöms
beaktas dessutom huruvida den yrkesinriktade rehabiliteringen uppskjuter
företagarens pensionering.
Med risk för arbetsoförmåga avses
en situation där det är sannolikt att företagaren
under de närmaste åren, trots att möjligheterna
till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktad
rehabilitering skulle bli beviljad full invalidpension eller delinvalidpension.
Den i 1 mom. 2 punkten avsedda inkomsten för återstående
tid fastställs på samma sätt som om företagaren
hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för
ansökan om rehabilitering. När inkomsten bestäms
beaktas dock inte inkomst på basis av vilken förmån
för oavlönad tid fås eller inkomst som
avses i 70 § 5 mom.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på rehabilitering
av en företagare som är arbetsoförmögen
på det sätt som avses i 32 § 1 mom.
I dessa fall fastställs inkomsten för återstående
tid på samma sätt som i företagarens
invalidpension.
23 §
Yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringsplan
Med yrkesinriktad rehabilitering avses arbetsprövning,
arbetsträning, utbildning som leder till arbete eller yrke
och stöd för inledande av eller fortsatt näringsverksamhet.
Företagaren kan få ersättning för
de behövliga och nödvändiga kostnader
som den yrkesinriktade rehabiliteringen medför.
Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds skall företagaren
ha en plan för rehabiliteringen (rehabiliteringsplan).
Pensionsanstalten kan stödja utarbetandet av planen.
24 §
Förhandsbeslut om rätt till arbetspensionsrehabilitering
En företagare har rätt att få ett
förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller
hon uppfyller villkoren för arbetspensionsrehabilitering.
Ett förhandsbeslut är bindande för pensionsanstalten,
om företagaren lämnar in en rehabiliteringsplan
till pensionsanstalten inom nio månader från det
att förhandsbeslutet har vunnit laga kraft.
25 §
Rehabiliteringspenning
En företagare har rätt till rehabiliteringspenning
för de kalendermånader under vilka han eller hon
på grund av yrkesinriktad rehabilitering är helt
eller delvis förhindrad att bedriva i denna lag avsedd
företagarverksamhet.
Rehabiliteringspenningen är lika stor som det sammanlagda
beloppet av de arbetspensioner, förhöjt med 33
procent, som företagaren skulle ha rätt till om
han eller hon när ansökan om rehabilitering gjordes
hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt
som berättigar till full invalidpension.
Om företagaren är sjukledig från
sin företagarverksamhet och rehabiliteringsbehovet fanns redan
när sjukledigheten började, är rehabiliteringspenningen
dock lika stor som det sammanräknade belopp av de arbetspensioner,
förhöjt med 33 procent, som företagaren
skulle ha rätt till om han eller hon när sjukledigheten
började hade blivit arbetsoförmögen på ett
sätt som berättigar till full invalidpension.
26 §
Partiell rehabiliteringspenning
Om företagarens arbetsförtjänst under
den tid yrkesinriktad rehabilitering pågår uppgår
till mer än hälften av den stabiliserade inkomsten, utgör
rehabiliteringspenningen hälften av den rehabiliteringspenning
som avses i 25 §.
27 §
Rehabiliteringstillägg till invalidpensionstagare
Om en företagare får invalidpension enligt 32 § har
han eller hon inte rätt till rehabiliteringspenning enligt
25 §. Invalidpensionstagaren får utöver
invalidpensionen ett rehabiliteringstillägg för
den tid som den yrkesinriktade rehabiliteringen pågår.
Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av invalidpensionen.
Delinvalidpension kan betalas som full pension under
tiden för yrkesinriktad rehabilitering och förhöjd
på det sätt som bestäms i 1 mom.
28 §
Rehabiliteringsunderstöd
En företagare kan beviljas rehabiliteringspenning i
form av rehabiliteringsunderstöd enligt prövning
till ett lika stort belopp som invalidpensionen för tiden
från rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början
samt för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd
enligt prövning kan beviljas också för utarbetande
av en i 23 § 2 mom. avsedd rehabiliteringsplan.
Rehabiliteringsunderstöd betalas högst för
tre månader per kalenderår så att tiden
räknas särskilt för tiden från
rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt
för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd kan
dock betalas även för en längre tid,
om detta är motiverat för tryggande av rehabiliteringen.
Till en person som fått rehabiliteringspenning kan
för högst sex månader betalas rehabiliteringsunderstöd,
om detta är synnerligen behövligt för
att han eller hon skall kunna få arbete. I sådana
fall fastställs rehabiliteringsunderstödet som
ett engångsbelopp och betalas i en eller flera poster.
Rehabiliteringsunderstöd betalas dock inte för
den tid för vilken företagaren har rätt
till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd
enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
29 §
Indragning av rehabiliteringspenning eller av invalidpensionstagares
rehabiliteringstillägg
Rehabiliteringspenningen eller det rehabiliteringstillägg
som betalas till invalidpensionstagaren kan dras in, om dess mottagare
utan giltig orsak vägrar delta i yrkesinriktad
rehabilitering eller avbryter sådan rehabilitering.
En företagare har inte rätt till invalidpension utan
giltig orsak förrän rätten till rehabiliteringspenning
enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens
rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner
har upphört.
30 §
Pensionsanstaltens anmälningsskyldighet
Pensionsanstalten skall underrätta Folkpensionsanstalten
om yrkesinriktad rehabilitering samt om beslut som gäller
rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.
31 §
Andra bestämmelser om rehabilitering
Vad som i denna lag bestäms om sökande av invalidpension,
dess fastställande på tidigare grunder, engångsförhöjning,
beaktande av förändringar i löne- och
prisnivån, avdrag av primära förmåner,
utbetalning, justering av invalidpension och ändring av
beloppet, dröjsmålsförhöjning, återkrav,
lämnande och erhållande av uppgifter, sökande
av ändring och anmälningsskyldighet för
invalidpensionstagare gäller rehabiliteringspenningen och
rehabiliteringstillägget samt mottagaren av dem, om inte
något annat föreskrivs i denna lag.
Rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg
kan också betalas för kortare tid än
en månad. Primärtid enligt sjukförsäkringslagen
inverkar inte på begynnelsetidpunkten för rehabiliteringspenningen.
För den tid för vilken rehabiliteringspenning
betalas tjänas inte pension in i enlighet med 65 § och
rehabiliteringsförmånerna tas inte som grund för
familjepension. För arbete under den tid för vilken
rehabiliteringspenning betalas tjänas ny pension in i enlighet
med 61 §.
Invalidpension
32 §
Rätt till invalidpension
En företagare har rätt till invalidpension,
om hans eller hennes arbetsförmåga på grund
av sjukdom, lyte eller skada uppskattas vara nedsatt med minst två femtedelar
utan avbrott i minst ett år. Invalidpensionen beviljas
som full pension, om företagarens arbetsförmåga är
nedsatt med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen
som delinvalidpension.
Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är
nedsatt beaktas företagarens återstående
förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster
genom sådant tillgängligt arbete som han eller
hon skäligen kan förutsättas utföra.
Härvid beaktas också företagarens utbildning,
tidigare verksamhet, ålder, boningsort och andra därmed
jämförbara omständigheter.
Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans
yrkesmässiga karaktär betonas vid bedömningen
av rätt till invalidpension för en företagare
som fyllt 60 år.
33 §
Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna
Innan pensionsanstalten fattar beslut om invalidpension skall
den se till att företagarens möjligheter till
rehabilitering har klarlagts.
34 §
Invalidpension på basis av pension som beviljats enligt
arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn
En företagare har rätt till invalidpension
när han eller hon, efter det att ett arbete som omfattas
av denna lag upphört, för ett senare tjänste- eller
arbetsavtalsförhållande beviljats invalidpension
enligt
1) 35 § 1 mom. 2 punkten i lagen om statens pensioner
(
/2006),
2) 24 § 1 mom. 2 punkten i lagen om kommunala
pensioner (549/2003),
3) de bestämmelser i 1 § i pensionslagen
för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) som motsvarar
de bestämmelser som nämns ovan i 1 punkten,
eller
4) de bestämmelser i 13 § i lagen
om Folkpensionsanstalten (731/2001) som motsvarar de bestämmelser
som nämns ovan i 1 punkten.
En företagare har rätt till invalidpension
också när hans eller hennes pension enligt arbetspensionslagarna
för den privata sektorn är högst 688,02
euro per månad och han eller hon, efter det att ett arbete
som omfattas av denna lag upphört, för ett senare
tjänste- eller arbetsavtalsförhållande
beviljats invalidpension på basis av arbetsoförmåga
som börjat medan anställningen varade, i enlighet
med följande bestämmelser:
1) 35 § 1 mom. 1 punkten i lagen om statens pensioner,
2) 24 § 1 mom. 1 punkten i lagen om kommunala
pensioner,
3) de bestämmelser i 1 § i pensionslagen
för evangelisk-lutherska kyrkan som motsvarar de bestämmelser
som nämns ovan i 1 punkten, eller
4) de bestämmelser i 13 § i lagen
om Folkpensionsanstalten som motsvarar de bestämmelser som
nämns ovan i 1 punkten.
35 §
Invalidpensionens belopp
Beloppet av full invalidpension är summan av den intjänade
pensionen före utgången av det år som
föregick pensionsfallsåret och pensionsdelen för återstående
tid enligt 63 §. Delinvalidpensionen utgör hälften
av full invalidpension.
36 §
Förhandsbeslut om rätten till delinvalidpension
En företagare har rätt att få ett
förhandsbeslut av vilket det framgår om han eller
hon uppfyller de i 32 § 1 mom. nämnda villkoren
för delinvalidpension. Förhandsbeslutet ges av
den pensionsanstalt som är behörig att avgöra
en pensionsansökan då företagaren ansöker
om pension i stället för om förhandsbeslut.
Ett förhandsbeslut är bindande för
pensionsanstalten, om en därpå grundad pensionsansökan
görs inom nio månader eller inom en av företagaren
och pensionsanstalten avtalad längre tid från
det att förhandsbeslutet vann laga kraft.
37 §
Pensionsanstaltens sakkunnigläkare
En eller flera legitimerade läkare skall delta i pensionsanstaltens
beredning av ärenden som gäller arbetsoförmåga
eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper
medicinska frågor. Pensionsanstaltens läkare kan
anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa
vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso-
och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven
för rättsmedicinska intyg och utlåtanden.
38 §
Begynnelsetidpunkten för full invalidpension
Full invalidpension börjar tidigast från ingången
av månaden efter den under vilken den i 12 kap. 3 § i
sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden
för dagpenningen utgår.
Full invalidpension börjar dock från
ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan
började, om
1) pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten
har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen
och det före utgången av den andra kalendermånaden
som följer på pensionsansökan inte har
beviljats sådan sjukdagpenning som skall betalas för
minst en månad utan avbrott och som hänför
sig till tiden efter arbetsoförmågans
början, eller
2) ansökan om sjukdagpenning som hänför sig
till tiden efter arbetsoförmågans början
har avslagits och företagaren inte har beviljats sådan
sjukdagpenning som skall betalas för minst en månad
utan avbrott och som hänför sig till tiden efter
avslaget.
Har företagaren rätt att från utlandet
få en förmån som motsvarar sjukdagpenning
enligt sjukförsäkringslagen, beaktas den vid fastställandet av
begynnelsetidpunkten för invalidpensionen på samma
sätt som sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen,
dock för högst den maximala betalningstiden enligt
sjukförsäkringslagen.
39 §
Begynnelsetidpunkten för delinvalidpension
Delinvalidpension börjar från ingången
av den månad som följer på pensionsfallet.
40 §
Betalning av invalidpension retroaktivt
Invalidpension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt
för längre tid än sex månader
före månaden för ansökan om
pension.
Beviljas invalidpension retroaktivt, betalas pensionen inte
för den tid för vilken företagaren har
fått rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningsförmåner eller ersättning
för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering
som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring
eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen.
Beviljas invalidpension retroaktivt såsom delinvalidpension
eller full invalidpension på basis av 38 § 2 mom.
och har för samma tid utbetalats sjukdagpenning eller partiell
sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas
invalidpension för denna tid till den del dess belopp överstiger
beloppet av dagpenningen.
41 §
Tid för vilken invalidpension beviljas
Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd
för viss tid.
Om den tid under vilken företagaren haft nedsatt arbetsförmåga
för viss tid varat i åtminstone ett år,
har han eller hon rätt att få rehabiliteringsstöd
för att återställa arbetsförmågan
under så lång tid som han eller hon bedöms
vara arbetsoförmögen på det
sätt som avses i denna lag.
När rehabiliteringsstöd beviljas skall pensionsanstalten
se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats
för företagaren. Rehabiliteringsstöd
kan beviljas en arbetsoförmögen företagare även
för den tid vård- eller rehabiliteringsplanen
håller på att tas fram.
42 §
Invalidpensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får invalidpension skall underrätta pensionsanstalten
om att han eller hon återfått arbetsförmågan,
om att han eller hon inleder eller utökar en företagarverksamhet
eller annat förvärvsarbete och om att rehabiliteringen
avbrutits.
43 §
Utredning av fortsatt arbetsoförmåga
Om pensionsanstalten har motiverat skäl att anta att
pensionstagaren åter är arbetsförmögen är
pensionstagaren på pensionsanstaltens åläggande
skyldig att för utredning av om arbetsoförmågan
fortgår låta undersöka sig hos en av pensionsanstalten
angiven legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt
eller en undersökningsinrättning som anvisas av
pensionsanstalten. Pensionsanstalten skall då ersätta
skäliga kostnader för undersökningen
och eventuella resor.
44 §
Kontroll av rätten till invalidpension
Förändras en invalidpensionstagares arbetsförmåga
kontrolleras hans eller hennes rätt till invalidpension
på ansökan av pensionstagaren eller på pensionsanstaltens
initiativ.
När förändringar i invalidpensionstagarens arbetsförmåga
eller återfående av arbetsförmågan
bedöms, beaktas förändringarna i företagarens
arbetsförtjänst eller arbetsinsats. Företagaren
har inte rätt till full invalidpension för den tid
under vilken arbetsförtjänsten överstiger 40 procent
av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden
innan arbetsoförmågan började eller rätt
till delinvalidpension för den tid under vilken arbetsförtjänsten överstiger
60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, förutom
om överskridningen av inkomstgränsen är
tillfällig.
45 §
Ändring av invalidpensionens belopp
Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos
en företagare som får full invalidpension att han
eller hon har rätt att få delinvalidpension och förändringen
kan bedömas fortgå minst ett år, ändras
full invalidpension till delinvalidpension från ingången
av månaden efter förändringen.
Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos
en företagare som får delinvalidpension att han
eller hon har rätt att få full invalidpension och
förändringen kan bedömas fortgå minst
ett år, ändras delinvalidpensionen till full invalidpension.
Full invalidpension börjar så som bestäms
i 38 §. Delinvalidpensionen betalas till dess full invalidpension
börjar.
46 §
Indragning av invalidpension
Om en invalidpensionstagare har återfått sin arbetsförmåga
i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller
villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen
in från och med ingången av kalendermånaden
efter den under vilken pensionstagaren återfått
arbetsförmågan.
Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet
upphör, kan pensionen för att stödja återgången
till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd
till samma belopp som delinvalidpension även för
en kortare tid än ett år.
47 §
Avbrott i utbetalningen av invalidpension
Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om
pensionstagaren
1) är i förvärvsarbete och
inkomsten av detta arbete tillfälligt överstiger
60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för
tiden innan arbetsoförmågan började,
2) inte samtycker till undersökning som i
enlighet med 43 § har föreskrivits av pensionsanstalten,
förutom om det finns ett godtagbart skäl till
detta,
3) inte lämnar resultaten av den undersökning
som avses i 43 § till pensionsanstalten inom en skälig
tid som pensionsanstalten sätter ut, eller
4) utan giltigt skäl vägrar delta
i rehabilitering eller utbildning som pensionsanstalten ordnar.
48 §
Justering av invalidpension retroaktivt
Pensionen kan dras in eller justeras eller utbetalningen av
den kan avbrytas retroaktivt för högst ett år.
Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken pensionstagaren ansökt om justering
eller pensionsanstalten vidtagit justeringsåtgärder.
Om utbetalningen av invalidpension har avbrutits, justeras eller
indras dock pensionen från och med tidpunkten för
avbrytandet.
49 §
Ändring av invalidpension till ålderspension
Full invalidpension ändras till ålderspension och
delinvalidpension till sådan ålderspension som
till beloppet motsvarar full invalidpension från ingången
av månaden efter den under vilken pensionstagaren fyller
63 år.
Företagaren har på ansökan rätt
till pension som intjänats på grundval av arbete
som utförts under tiden för invalidpension, dock
tidigast från ingången av månaden efter
den under vilken han eller hon fyller 63 år.
I stället för att beviljas i form
av invalidpension beräknas och beviljas pensionen i form
av ålderspension från ingången av månaden
efter den under vilken 63 års ålder uppnåddes,
om
1) företagaren har fyllt 63 år före
utgången av den primärtid som avses i 12 kap.
3 § i sjukförsäkringslagen, eller
2) någon primärtid inte fastställs
för företagaren på basis av 12 kap. 3 § 2
mom. i sjukförsäkringslagen, eftersom företagaren
har fyllt 63 år.
50 §
Information och hänvisning till rehabilitering
Avslås en ansökan om invalidpension eller
arbetspensionsrehabilitering, skall pensionsanstalten se till att
företagaren ges information om andra rehabiliteringsmöjligheter
och hänvisas till annan rehabilitering eller någon
annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov,
i samarbete med dem som tillhandahåller sådana
tjänster. Pensionsanstalten skall dessutom iaktta
lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003).
Familjepension
51 §
Familjepension och familjepensionstagare
Förmånslåtare är en företagare
som tjänat in pension enligt denna lag och efter vars död
familjepension betalas till förmånstagarna på det sätt
som föreskrivs nedan.
Förmånstagare är en person som har
rätt till familjepension efter förmånslåtarens
död. Förmånstagare är på de
villkor som anges nedan en efterlevande make, förmånslåtarens
samt den efterlevande makens barn och en tidigare make till förmånslåtaren.
Familjepension betalas i form av efterlevandepension och barnpension.
Rätt till familjepension har inte den som genom brott
uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens
död.
52 §
Efterlevande makes rätt till pension
En efterlevande make har rätt till efterlevandepension,
om han eller hon hade ingått äktenskap med förmånslåtaren
innan denne hade fyllt 65 år och har eller har haft ett
gemensamt barn med förmånslåtaren.
Rätt till efterlevandepension har också en
sådan efterlevande make vars äktenskap har ingåtts
innan den efterlevande maken fyller 50 år och förmånslåtaren
65 år och äktenskapet har varat minst fem år,
om
1) den efterlevande maken har fyllt 50 år
vid förmånslåtarens död, eller
2) den efterlevande maken vid förmånslåtarens
död har fått invalidpension enligt en arbetspensionslag
eller folkpensionslagen (347/1956) i minst tre års
tid.
En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension
enligt 1 mom., om barnet har givits som adoptivbarn utanför
familjen före förmånslåtarens
död eller är förmånslåtarens
barn som den efterlevande maken adopterat efter förmånslåtarens
död.
Har den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap
rätt att få familjepension enligt en arbetspensionslag,
uppkommer inte rätt till ny familjepension.
53 §
Barns rätt till pension
Rätt till barnpension vid förmånslåtarens
död har ett barn som inte har fyllt 18 år och
som är
1) barn till förmånslåtaren,
eller
2) barn till den efterlevande maken och som vid förmånslåtarens
död bodde i samma hushåll som förmånslåtaren
och den efterlevande maken.
Barnpension beviljas i första hand efter barnets egen
förälder. Rätt till barnpension kan inte uppkomma
efter flera än två förmånslåtare
samtidigt. Om ett barn som får barnpension efter två förmånslåtare
senare beviljas barnpension efter sin egen förälder,
upphör den barnpension som först beviljats efter
annan förmånslåtare när den barnpension
som beviljas efter den egna föräldern börjar.
54 §
Tidigare makes rätt till pension
En tidigare make till förmånslåtaren
har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren
vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut
eller en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som har fastställts
av socialnämnden var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag
till honom eller henne. I fråga om en tidigare make och
dennes rätt till efterlevandepension gäller vad
som bestäms om den efterlevande maken och dennes rätt
till efterlevandepension.
55 §
Begynnelsetidpunkten för familjepension och utbetalning
retroaktivt
Familjepension betalas från ingången av månaden
efter den under vilken förmånslåtaren
avled. Till ett barn som fötts efter förmånslåtarens död
betalas familjepension från ingången av månaden
efter barnets födelse.
Familjepension betalas inte utan giltigt skäl retroaktivt
för längre tid än sex månader
före den månad då ansökan om
pension gjordes.
56 §
Anmälningsskyldighet
Den som får efterlevandepension är skyldig att
underrätta pensionsanstalten om han eller hon har ingått äktenskap.
Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn
till någon annan än den efterlevande maken eller
dennes nya make, är barnets adoptivföräldrar
skyldiga att underrätta pensionsanstalten om adoptionen.
57 §
Upphörande av familjepension
Rätten till efterlevandepension upphör om den
efterlevande maken ingår nytt äktenskap före
fyllda 50 år.
Rätten till barnpension upphör då barnet
fyller 18 år eller om barnet ges som adoptivbarn till någon
annan än den efterlevande maken eller dennes nya make.
58 §
Beviljande av familjepension för viss tid
Kan någon utredning om förmånslåtarens
död inte läggas fram, men det är sannolikt
att förmånslåtaren har avlidit genom
drunkning, genom någon annan olycka eller av någon
annan därmed jämförbar orsak, kan familjepension
beviljas för viss tid.
När familjepension beviljas för viss tid i
enlighet med 1 mom. dras förmånslåtarens
arbetspension in den dag familjepensionen börjar.
59 §
Engångsbetalning av efterlevandepension
När efterlevandepensionen upphör i enlighet med
57 §, betalas den efterlevande maken ett engångsbelopp
som är lika stort som efterlevandepensionen för
tre år hade varit.
Grund för beloppet är den månadspension som
senast har utbetalats eller, om pensionsanstalten är sista
pensionsanstalt, det sammanlagda beloppet av de pensioner pensionsanstalten betalat
per månad.
4 kap.
Fastställande av pension
Pensionstillväxt
60 §
Grunderna för pensionstillväxten
Pensionen tillväxer
1) på grundval av den totala arbetsinkomsten för
företagarverksamhet som försäkrats enligt denna
lag under tiden mellan ingången av kalendermånaden
efter den under vilken 18 års ålder uppnåddes
till utgången av den månad under vilken 68 års ålder
uppnåddes,
2) för oavlönad tid, och
3) för tid med invalidpension och deltidspension
enligt denna lag.
Till pension berättigar inte den totala arbetsinkomsten
för det år under vilket arbetsoförmågan
började, om den återstående tiden vid
fastställandet av invalidpensionen har räknats
såsom till pension berättigande tid enligt 63 §.
61 §
Pensionstillväxt på grundval av den totala
arbetsinkomsten
Pensionen tillväxer på grundval
av den totala pensionsgrundande arbetsinkomsten med
1) 1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad
under vilken företagaren fyller 53 år,
2) 1,9 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken företagaren
fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken företagaren fyller 63 år,
3) 4,5 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken företagaren
fyller 63 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken företagaren fyller 68 år.
När en tillväxtprocent enligt 1 mom. ändras under
kalenderåret, anses för det kalenderår
då företagaren fyller 53 eller 63 år
som arbetsinkomst som erhållits före ingången
av den kalendermånad som följer efter den månad
då företagaren uppnår den åldern
en lika stor andel av den totala arbetsinkomsten under kalenderåret
som antalet månader med förvärvsinkomst
till utgången av den månad då företagaren
uppnår sagda ålder är av antalet månader
med förvärvsinkomst under året i fråga.
I detta fall anses som månad med förvärvsinkomster
vara en kalendermånad under vilken försäkring är
i kraft.
Arbetar företagaren i något annat EU- eller EES-land än
Finland vid uppnådd 53 års ålder, fogas
till den teoretiska pensionen ett särskilt tillägg
som räknas ut på basis av skillnaden mellan den
tillväxtprocent som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och
den tillväxtprocent som avses i 1 mom. 1 punkten.
Det särskilda tillägget räknas ut på basis
av den totala arbetsinkomsten för företagarverksamhet
som försäkrats enligt denna lag.
62 §
Pensionstillväxt för oavlönad tid
Pensionen tillväxer med 1,5 procent på grundval
av den inkomst som ligger till grund för en i 68 § avsedd
förmån som företagaren under ettvart
kalenderår erhållit för oavlönad
tid.
63 §
Fastställande av pension för återstående
tid
När invalidpensionen fastställs berättigar
tiden från ingången av det kalenderår
under vilket företagaren har blivit arbetsoförmögen
till utgången av den kalendermånad under vilken
företagaren fyller 63 år till pension (återstående
tid). En förutsättning för erhållande
av pension för återstående tid är
att företagaren under de tio kalenderår som föregick
det år under vilket arbetsoförmågan började
har haft sammanlagt minst 12 566,70 euro i arbetsförtjänster.
Av den i 70 § avsedda inkomst som pensionen
för återstående tid grundar sig på utgör
pensionen för återstående tid
1) 1,5 procent per år till den del pensionen omfattar återstående
tid fram till utgången av den månad under vilken
företagaren fyller 50 år,
2) 1,3 procent per år till den del den återstående
tiden omfattar tiden från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken företagaren fyller 50 år
fram till utgången av den kalendermånad under
vilken företagaren fyller 63 år.
64 §
Pensionstillväxt för arbete som utförs
under tiden med pension
Pensionen tillväxer med 1,5 procent per år
på grundval av den totala arbetsinkomsten för
företagarverksamhet som försäkrats enligt
denna lag under den tid för vilken företagaren
enligt arbetspensionslagarna har fått invalidpension, ålderspension
eller motsvarande pension från utlandet.
65 §
Pensionstillväxt för tid med invalidpension
som upphört
Om en företagare som har fått invalidpension senare
beviljas pension på nya grunder på basis av ålder
eller arbetsoförmåga, räknas såsom
till pension berättigande tid även den tid under
vilken företagaren fick invalidpension. När pensionen
för denna tid räknas ut används som grund den
inkomst för återstående tid som hänför
sig till den invalidpension som upphört.
På basis av 1 mom. tillväxer pensionen
från och med ingången av det år under
vilket arbetsoförmågan började till utgången
av den månad under vilken invalidpensionen upphörde
på grundval av den inkomst som pensionen för återstående
tid grundar sig på och som hänför sig
till invalidpensionen med
1) 1,5 procent per år till den del pensionen omfattar
tiden fram till utgången av den månad under vilken
företagaren fyller 50 år,
2) 1,3 procent per år till den del pensionen omfattar
tiden från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken företagaren fyller 50 år
fram till utgången av den kalendermånad under
vilken företagaren fyller 63 år.
Har företagaren utöver invalidpension enligt denna
lag fått invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag,
utgör den inkomst för återstående
tid som omfattas av denna lag och som hänför sig
till den invalidpension som upphört samma relativa andel
av de inkomster för återstående tid som
hänför sig till de invalidpensioner som företagaren
erhållit som den andel den totala arbetsinkomsten enligt
denna lag utgör av summan av inkomsterna enligt arbetspensionslagarna
under den granskningstid som avses i 70 och 72 §.
Har företagaren fått invalidpension utan grund,
räknas vid beräkningen av ny pension inte denna
tid med pension såsom till pension berättigande
tid.
66 §
Pensionstillväxt på grundval av deltidsarbete och
för tid med deltidspension
På grundval av inkomster av deltidsarbete som utförs
vid sidan av deltidspension samt på grundval av inkomster
som ligger till grund för i 68 § avsedda förmåner
för oavlönad tid under tiden för deltidsarbete
tillväxer pensionen i enlighet med 61 och 62 §.
För tid med deltidspension tillväxer ålderspensionen
med 0,75 procent per år av det i 14 § 1 mom.
avsedda inkomstbortfall på basis av vilket företagarens
deltidspension första gången räknades
ut.
När invalidpensionen räknas ut på basis
av en arbetsoförmåga som börjat under
tid med deltidspension, tillväxer pensionen för
tiden med deltidspension med 1,5 procent per år av inkomstbortfallet.
Räknas även pension för återstående
tid med i pension som tjänas in på grundval av
deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension när
invalidpensionen fastställs, skall pensionen för återstående
tid räknas ut enligt tillväxtprocentsatserna i
63 § också i fråga om inkomstbortfallet.
Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten och förmåner
som berättigar till pension
67 §
Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten
Den pensionsgrundande totala arbetsinkomsten räknas
ut särskilt för varje kalenderår. Den pensionsgrundande
totala arbetsinkomsten utgör ett enligt försäkringsperioderna
vägt medeltal av de arbetsinkomster som fastställts
för företagaren för året i fråga.
Den totala arbetsinkomsten för det år en företagarverksamhet
börjar eller upphör utgör en sådan
andel av den årliga arbetsinkomsten för året
i fråga som motsvarar den tid företagarverksamheten
har fortsatt.
Om företagaren ändå har betalat tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift
eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift,
räknas den totala arbetsinkomsten för kalenderåret
ut genom att de försäkringsavgifter som företagaren
sammanlagt betalat för nämnda år divideras
med en hundradel av den avgiftsprocentsats som avses i 114 §.
Om företagaren har obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifter
som inte har preskriberats, är den totala arbetsinkomsten
för kalenderåret i fråga lika stor som
den arbetsinkomst som är grund för de arbetspensionsförsäkringsavgifter
som fastställts för företagaren för
nämnda kalenderår. Om de obetalda arbetspensionsförsäkringsavgifterna
har preskriberats fås den totala arbetsinkomsten genom
att nämnda arbetsinkomst multipliceras med en kvot som
utgörs av förhållandet mellan de arbetspensionsförsäkringsavgifter
som företagaren har betalat och de arbetspensionsförsäkringsavgifter
som fastställts för honom eller henne.
Om företagaren har betalat tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift
eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift
och företagarens fastställda arbetsinkomst ändras
senare under samma kalenderår, beaktas inte tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgiften
eller den nedsatta arbetspensionsförsäkringsavgiften
när företagarens totala arbetsinkomst för året
i fråga räknas ut. I sådana fall anses
företagaren inte heller ha använt sin rätt
att betala tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift
eller nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift
för kalenderåret i fråga. De betalda
försäkringsavgifterna gottgörs på det sätt
som bestäms i försäkringsvillkoren.
68 §
Oavlönad tid som berättigar till pension
Oavlönad tid berättigar till pension, om företagaren
före ingången av pensionsfallsåret har haft
minst 12 566,70 euro i arbetsförtjänster.
Till pension berättigar inkomst som ligger till grund
för en förmån för oavlönad
tid på det sätt som avses i 3 mom. och som företagaren
har erhållit från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken han eller hon uppnår 18 års ålder
till utgången av det år som föregår
pensionsfallet. När ålderspension räknas
ut beaktas dock inkomst som ligger till grund för en förmån
som företagaren erhållit fram till ålderspensionsfallet.
De inkomster som ligger till grund för förmåner
för oavlönad tid betraktas som inkomster under
det kalenderår till vilket förmånstiden
hänför sig. De inkomster som ligger till grund
för förmånerna berättigar till
pension enligt följande:
1) 117 procent av sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen
som ligger till grund för moderskaps-, särskild
moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
för den tid för vilken förmånen
har betalats till företagaren,
2) 75 procent av den inkomst som ligger till grund
för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd
för arbetslösa till den del dagpenning erhållits
innan företagaren fyllt 63 år,
3) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för förtjänststöd enligt lagen
om offentlig arbetskraftsservice,
4) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för den utbildningsdagpenning som avses i 10 kap. i lagen
om utkomstskydd för arbetslösa,
5) 65 procent av 523,61 euro för varje full månad
för vilken företagaren fått i lagen om vuxenutbildningsstöd
avsett vuxenutbildningsstöd,
6) 65 procent av den arbetsförtjänst
som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningförmåner eller till
grund för ersättning för inkomstbortfall
som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom
ramen för olycksfallsförsäkring eller
trafikförsäkring, för den tid för
vilken förmånen har betalats till företagaren,
dock inte om rehabiliteringspenningen har utbetalats som ett tillägg
till pension,
7) 65 procent av sådan arbetsinkomst som ligger
till grund för sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning
och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen,
för den tid för vilken förmånen
har betalats till företagaren, dock så att den
arbetsinkomst som ligger till grund för partiell sjukdagpenning är
hälften av den arbetsinkomst som ligger till grund för
sjukdagpenning,
8) 65 procent av den arbetsförtjänst
som ligger till grund för ersättning för
inkomstbortfall som beviljats enligt bestämmelserna om
olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring
eller försäkring för olycksfall i militärtjänst,
för den tid för vilken dagpenning har betalats
till företagaren, dock inte till den del pension i enlighet
med 7 punkten intjänas av samma orsak.
Har en förmån som avses i 3 mom. 1 punkten på grund
av att förvärvsinkomster saknas eller att de varit
låga betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning,
anses som den inkomst som ligger till grund för förmånen
523,61 euro i månaden. Har förmånen på grund
av förvärvsarbete betalas till ett belopp som
motsvarar minimidagpenning, anses som den inkomst som ligger till
grund för förmånen beloppet av den minimidagpenning
som betalats till företagaren.
På grundval av inkomst som ligger till grund för
en förmån intjänas inte pension för
den tid för vilken företagaren har erhållit
annan pension enligt arbetspensionslagarna än deltidspension eller
familjepension.
Om pensionstagaren har rätt till pension enligt två eller
flera arbetspensionslagar beaktas de arbetsinkomster och arbetsförtjänster
som ligger till grund för förmånerna
endast en gång.
69 §
Pensionsutdrag och kontroll av det
Till en i Finland bosatt företagare i åldern 18—67 år
sänds årligen ett pensionsutdrag varav framgår
1) företagarverksamhet som berättigar
till pension och som försäkrats enligt denna lag
samt de totala arbetsinkomsterna för den,
2) de inkomster som ligger till grund för
förmåner som betalats för oavlönad
tid och som berättigar till pension, särskilt
för varje förmånsslag,
3) grunden och den tid för vilken förmån
intjänas enligt lagen om pensionsersättning som skall
betalas av statens medel för tiden för vård av
barn under tre år eller för tiden för
studier, och
4) beloppet av den pension som intjänats fram till
utgången av året före det år
under vilket utdraget skickades.
Pensionsutdraget innehåller de uppgifter som avses
i 1 mom. 1—3 punkten för fem kalenderår före
det år under vilket informationen skickades. Utdraget sänds
till företagaren av den pensionsanstalt där företagaren är
försäkrad vid utgången av kalenderåret
före det år under vilket utdraget skickades eller
senast därförinnan. Har företagaren efter
att företagarverksamheten upphört försäkrats
enligt någon annan arbetspensionslag, sänds pensionsutdraget
av den pensionsanstalt som senast har försäkrat
företagaren enligt nämnda lag. Utöver
de uppgifter som föreskrivs i lagen om pension för
arbetstagare innehåller utdraget även uppgifter
om företagarverksamhet enligt denna lag. Om företagaren
vid sidan om företagarverksamheten är försäkrad enligt
lagen om pension för arbetstagare sänds utdraget
av den pensionsanstalt som försäkrat företagaren.
Om företagaren noterar en brist eller ett fel i de
uppgifter som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten, skall den
pensionsanstalt som skickat utdraget på företagarens
yrkande reda ut uppgifternas riktighet. Företagaren skall
vid behov uppvisa en sådan utredning om grunderna för
sitt yrkande som skäligen kan förutsättas
av honom eller henne. Pensionsanstalten är inte skyldig
att reda ut dessa uppgifter retroaktivt för längre
tid än de fem kalenderår som avses i 2 mom.
Om företagaren ostridigt visar att han eller hon före
de fem år som nämns ovan har haft sådana
förmåner som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och
som berättigar till pension samt som inte på rätt
sätt beaktas som pensionsberättigande, beaktar
pensionsanstalten uppgifterna retroaktivt. Ostridigt påvisade
inkomster som ligger till grund för förmåner
för oavlönad tid, tid för vård av
barn under tre år samt studietid beaktas som inkomster
för de år till vilka förmånstiden,
vårdtiden eller studierna hänför sig.
Företagaren har rätt att få ett beslut
om de uppgifter som avses i 3 och 4 mom. och som påverkar
pensionsrätten. Beslutet ges av den pensionsanstalt som
skickat utdraget. Om uppgifterna enligt 3 och 4 mom. hänför
sig till ett tillämpningsärende enligt 7 § som
behandlas av Pensionsskyddscentralen ger centralen beslut också om
de uppgifter som avses i 3 och 4 mom.
Återstående tid
70 §
Inkomst som pension för återstående
tid grundar sig på
Den inkomst som pension för återstående
tid grundar sig på (inkomst för återstående
tid) bestäms på grundval av de arbetsförtjänster
samt de inkomster som ligger till grund för förmåner för
oavlönad tid vilka företagaren har erhållit under
de fem kalenderår som föregick det år
under vilket arbetsoförmågan började
(granskningstid). Inkomsten för återstående
tid är per månad summan av dessa under granskningstiden
erhållna arbetsförtjänster, inkomster
som ligger till grund för förmåner för
oavlönad tid och inkomster som avses i 5 mom., dividerad med
sextio.
När inkomsten för återstående
tid bestäms beaktas en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift
eller en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift
som företagaren betalat på grundval av 116 § inte
i arbetsinkomsten för det år som föregår
pensionsfallet vid invalidpension, om inte 72 § skall
tillämpas.
När inkomsten för återstående
tid bestäms beaktas
1) inkomst som ligger till grund för moderskaps-,
särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
till det belopp som avses i 68 § 3 mom., och
2) andra inkomster som ligger till grund för
i 68 § avsedda förmåner för
oavlönad tid till 100 procent.
Har en förmån som avses i 1 mom. på grund av
att förvärvsinkomster saknas eller att de varit låga
betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning, beaktas
523,61 euro i månaden när inkomsten för återstående
tid bestäms. Har förmånen på grund
av arbete betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning,
beaktas den minimidagpenning som har betalats till företagaren
när inkomsten för återstående
tid bestäms.
När inkomsten för återstående
tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22 euro
för varje hel månad för vilken företagaren
under granskningstiden har fått
1) grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd eller
utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen
enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller
2) utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice
såsom grundstöd.
Den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen
beaktas enligt 5 mom., om den har beviljats till samma belopp som
den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Har företagaren under granskningstiden inte några
arbetsförtjänster som berättigar till
pension, räknas pensionsdelen för återstående
tid inte heller till pensionen på grundval av inkomster
som ligger till grund för i 68 § avsedda förmåner
för oavlönad tid eller inkomster som avses i 5
mom.
71 §
Hur tid för vård av barn inverkar på pension
för återstående tid
Är en företagares arbetsförtjänster
under den granskningstid som avses i 70 § 1 mom. mindre än
den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård
av barn under tre år och leder detta till att pensionen
enligt arbetspensionslagarna sjunker med minst 20 procent, används
på ansökan av företagaren såsom
inkomst enligt 70 § 1 mom. den inkomst som vårdtiden
inte har minskat. Härvid beaktas dock arbetsförtjänster
för högst de tio senaste åren.
72 §
Fastställande av pension för återstående
tid på grundval av inkomst under mindre än fem år
Har en företagare till pension berättigande
arbetsförtjänster, inkomster som ligger till grund för
en förmån för oavlönad tid eller
inkomster för återstående tid enligt
70 § endast under det år under vilket arbetsoförmågan
började eller året innan, beaktas vid fastställandet
av inkomsten för återstående tid även
inkomsterna under det år då arbetsoförmågan
började fram till utgången av den månad
under vilken företagaren har blivit arbetsoförmögen.
Har företagaren blivit arbetsoförmögen
före utgången av det kalenderår under
vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden
tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder
och utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan
började. Härvid är inkomsten för återstående
tid per månad summan av de inkomster för återstående
tid som avses i 70 § och som erhållits under granskningstiden, dividerad
med det antal månader som ingår i samma period,
dock med högst 60.
När återstående tid bestäms
enligt denna paragraf beaktas en tillskottsarbetspensionsförsäkringsavgift
eller en nedsatt arbetspensionsförsäkringsavgift
som företagaren betalat på grundval av 116 § i
arbetsinkomsten för det år som föregår
pensionsfallet vid invalidpension.
73 §
Andel enligt denna lag av inkomster för återstående
tid
Beaktas återstående tid i en företagares
pension på basis av flera olika arbetspensionslagar, utgör
den inkomst för återstående tid som omfattas
av denna lag en lika stor andel av summan av inkomsterna för återstående
tid som den andel de totala arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör av
de sammanlagda inkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den
granskningstid som avses i 70 eller 72 §.
Andra omständigheter som inverkar på invalidpensionens
belopp
74 §
Pension på tidigare grunder
Beviljas en företagare som fått rehabiliteringspenning
enligt denna lag invalidpension på grund av arbetsoförmåga
som har börjat innan två år har förflutit
från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte
ut, fastställs pensionen på de grunder enligt
vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan
hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden.
Om en företagare som har fått invalidpension senare
beviljas invalidpension på grund av sådan ny arbetsoförmåga
som har börjat innan två år har förflutit
från det att den tidigare invalidpensionen upphörde,
fastställs den nya invalidpensionen enligt samma grunder
som den tidigare beviljade invalidpensionen. Förfarandet är detsamma
om den nya invalidpensionen beviljas en företagare som
erhållit invalidpension med anledning av samma sjukdom,
lyte eller skada som legat till grund för den tidigare
invalidpensionen.
Om en företagare som har fått invalidpension beviljas ålderspension
som börjar innan två år har förflutit
från det att invalidpensionen upphörde, fastställs ålderspensionen
enligt samma grunder som den ovan nämnda invalidpensionen.
75 §
Engångsförhöjning av invalidpension
En engångsförhöjning läggs
till företagarens invalidpension från ingången
av det kalenderår fram till vilket det har gått
fem kalenderår sedan pensionen började. Förhöjningen
läggs inte till, om företagaren vid ingången
av året för förhöjningen har
fyllt 55 år. Engångsförhöjning
läggs inte till rehabiliteringstillägg.
Engångsförhöjningen räknas
ut på basis av det sammanlagda beloppet av de pensioner
som beviljats företagaren enligt arbetspensionslagarna
för den privata sektorn. Förhöjningen
bestäms enligt företagarens ålder vid
ingången av året för förhöjningen.
Förhöjningsprocenten är 21, om företagaren
vid ingången av året för förhöjningen är
24—26 år. Förhöjningsprocenten sjunker
med 0,7 procentenheter för varje levnadsår.
Livslängdskoefficient
76 §
Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen
i livslängden
Pensionsskyddet anpassas till förändringen
i den förväntade medellivslängden genom
att pensionen, när ålderspensionen börjar,
omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts
för det år under vilket företagaren fyllde
62 år.
När en invalidpension ändras till ålderspension
vid 63 års ålder, justeras pensionen med den livslängdskoefficient
som fastställts för det år under vilket
företagaren fyllde 62 år.
Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar
genom förordning bestämmelser om livslängdskoefficienten
på det sätt som föreskrivs i 83 § i
lagen om pension för arbetstagare.
Fastställande av familjepension
77 §
Grund för familjepension
Familjepensionen fastställs på basis av den ålderspension
eller fulla invalidpension enligt denna lag som förmånslåtaren
fick vid sin död. När ålderspension är
grund för familjepensionen, beaktas ålderspensionen
utan den omvandling med livslängdskoefficienten som avses
i 76 §. Pension som förmånslåtaren
tjänat in under sin tid med pension läggs till
den pension som räknas ut som grund för familjepensionen.
Om förmånslåtaren vid sin död
inte fick sådan pension som avses i 1 mom., uträknas
som grund för familjepensionen den pension som förmånslåtaren
skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag
hade blivit arbetsoförmögen i den mån
som berättigar till full invalidpension.
Om förmånslåtaren vid sin död
fick invalidpension i vilken en i 75 § avsedd engångsförhöjning
inte ingick, ökas förmånslåtarens
invalidpension, som uträknas som grund för familjepensionen,
med en engångsförhöjning från
ingången av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens
invalidpension och på basis av den beviljad familjepension
tillsammans har fortgått fem kalenderår. Om förmånslåtaren
inte erhöll pension vid sin död, läggs
engångsförhöjningen till förmånslåtarens
invalidpension, som räknats ut som grund för familjepensionen,
från ingången av det kalenderår fram
till vilket familjepensionen har fortgått fem kalenderår.
Engångsförhöjningsprocenten bestäms
på det sätt som avses i 75 § 2 mom. enligt
hur gammal förmånslåtaren skulle vara
vid tidpunkten för förhöjningen.
78 §
Efterlevande makes och tidigare makes pension
Av grunden för familjepensionen utgör
efterlevandepensionen, om inte något annat följer
av 81—86 §,
1) 6/12, om förmånstagare är
den efterlevande maken ensam eller den efterlevande maken och ett
barn,
2) 5/12, om förmånstagare är
den efterlevande maken och två barn,
3) 3/12, om förmånstagare är
den efterlevande maken och tre barn, och
4) 2/12, om förmånstagare är
den efterlevande maken och fyra eller flera barn.
Storleken av familjepensionen för en tidigare make
till förmånslåtaren fastställs
så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut
enligt 1 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag
som förmånslåtaren har betalat till sin
tidigare make utgör av förmånslåtarens
pension enligt 77 §. Är också en efterlevande
make förmånstagare, uppgår det sammanlagda
beloppet av tidigare makars familjepensioner till högst
hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda beloppet
dras av från efterlevandepensionen och fördelas
mellan de tidigare makarna i samma förhållande
som underhållsbidragen.
79 §
Barnpensionens belopp
Av grunden för familjepensionen utgör
barnpensionernas sammanlagda belopp, om inte något annat
följer av 85 eller 86 §,
1) 4/12, om det finns ett barn,
2) 7/12, om barnen är två,
3) 9/12, om barnen är tre, och
4) 10/12, om barnen är fyra eller
flera.
Det sammanlagda beloppet av barnpensionerna fördelas
jämnt mellan de barn som är förmånstagare.
80 §
Justering av familjepension
Familjepensionens belopp och dess fördelning mellan
förmånstagarna justeras om antalet förmånstagare ändras.
Justeringen görs från ingången av kalendermånaden
efter förändringen.
Familjepensionens belopp justeras också då en
engångsförhöjning i enlighet med 77 § 3 mom.
läggs till den invalidpension som ligger till grund för
familjepensionen. Härvid justeras familjepensionen vid
samma tidpunkt som den då engångsförhöjningen
läggs till.
81 §
Minskning av efterlevandepension
Pensioner som den efterlevande maken erhållit på basis
av förvärvsarbete och som grundar sig på arbetspensionslagarna
och därmed jämförbara lagar minskar efterlevandepensionen. När
efterlevandepensionen minskas beaktas de pensioner som den efterlevande
maken erhållit, utan att primära förmåner
dras av från dem, och delinvalidpension som den efterlevande
maken erhållit beaktas till ett belopp som motsvarar full invalidpension.
När efterlevandepensionen minskas beaktas dessutom en förmån
som motsvarar ovan nämnda pension och som skall betalas
till den efterlevande maken från utlandet eller på basis
av anställning vid en institution inom Europeiska gemenskaperna
eller vid en internationell organisation.
Om den efterlevande maken inte får sådan pension
som avses i 1 mom., betraktas som den efterlevande makens arbetspension
dock den kalkylerade pension som denne skulle ha beviljats om han
eller hon på förmånslåtarens
dödsdag hade blivit arbetsoförmögen i
den mån som berättigar till full invalidpension
(efterlevande makes kalkylerade pension). Om den efterlevande
maken har arbetat utomlands eller varit anställd av en
institution inom Europeiska gemenskaperna eller av en internationell
organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension
den kalkylerade pension som den efterlevande maken skulle ha beviljats
om hans eller hennes arbete som räknas till den försäkringstid som
grundar sig på en anställning utomlands, vid en
institution inom Europeiska gemenskaperna eller vid en internationell
organisation hade omfattats av denna lag.
Ger pensionsanstalten beloppet av den efterlevande makens kalkylerade
pension till den pensionsanstalt som sköter verkställigheten
av arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn för
fastställande av efterlevandepensionen enligt arbetspensionslagarna
för den offentliga sektorn, har den efterlevande maken
på begäran rätt att av pensionsanstalten
få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.
82 §
Tidpunkt för minskning av efterlevandepension
Efterlevandepensionen minskas från ingången
av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens
död. Har den efterlevande maken vid förmånslåtarens
död fyllt 65 år eller får han eller hon
i 81 § 1 mom. nämnd pension, minskas efterlevandepensionen
dock från ingången av kalendermånaden
efter förmånslåtarens död.
Om ett eller flera barn, som har rätt till barnpension
efter förmånslåtaren, vid förmånslåtarens
död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande
maken, minskas efterlevandepensionen inte förrän
det yngsta barnet fyller 18 år. Som den efterlevande makens
kalkylerade pension betraktas då den invalidpension som denne
skulle ha beviljats om han eller hon när det yngsta barnet
fyller 18 år hade blivit arbetsoförmögen
i den mån som berättigar till full invalidpension.
83 §
Grund för minskning av efterlevandepension samt belopp
Efterlevandepensionen minskas, om den efterlevande
makens i 81 § avsedda arbetspensioner överstiger
grunden för minskningen av pensionen. Minskningen av pensionen är
50 procent av skillnaden mellan de arbetspensioner som avses i 81 § och
grunden för minskningen av pensionen. Grunden för
minskningen av pensionen är
1) 649,69 euro per månad, om förmånslåtarens
enligt 77 § beräknade pension och andra arbetspensioner
tillsammans överstiger nämnda belopp,
2) det sammanlagda beloppet av förmånslåtarens
enligt 77 § beräknade pension och andra arbetspensioner,
om det sammanlagda beloppet av dessa arbetspensioner överstiger
324,77 euro men inte 649,69 euro,
3) 324,77 euro, om det sammanlagda beloppet av de arbetspensioner
som nämns i 1 punkten är högst
324,77 euro.
När grunden för minskningen av pensionen fastställs
beaktas en förmån som motsvarar de i 1 mom.
1 och 2 punkten nämnda arbetspensionerna och som betalas
från utlandet eller på basis av en anställning
vid en institution inom Europeiska gemenskaperna eller vid en internationell
organisation på det sätt som föreskrivs
i 81 § 1 och 2 mom.
Har den efterlevande maken rätt att utöver
efterlevandepension enligt denna lag få efterlevandepension
enligt någon annan arbetspensionslag, avdras från
efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör
en lika stor del av den ovan avsedda minskningen som efterlevandepensionen
enligt denna lag utgör av alla efterlevandepensionerna
enligt arbetspensionslagarna.
När efterlevandepensionen minskas omvandlas efterlevandepensionen
med den livslängdskoefficient enligt 76 § som
har fastställts för det år då efterlevandepensionen
minskas.
84 §
Minskning av efterlevandepension i särskilda fall
När efterlevandepensionen minskas beaktas på ansökan
av den efterlevande maken i stället för arbetspensionerna
den efterlevande makens genomsnittliga förvärvsinkomster
och på dem grundade förmåner samt delinvalidpension,
om
1) den efterlevande maken inte får arbetspension
på grundval av eget arbete eller om den efterlevande maken
får delinvalidpension,
2) den efterlevande maken har ansökt om detta
inom fem år efter förmånslåtarens
död eller då efterlevandepensionen minskas första
gången, och
3) de nämnda förvärvsinkomsterna
och på dem grundade förmåner samt delinvalidpensionen,
då 60 procent av förvärvsinkomsterna
beaktas, tillsammans är minst 25 procent mindre än den
pension som i enlighet med 81 § har fastställts
för den efterlevande maken.
Den genomsnittliga förvärvsinkomst som avses
i 1 mom. räknas ut på grundval av den efterlevande
makens inkomster under sex månader före ansökan,
och minskningen av pensionen i enlighet med 1 mom. görs
tidigast från ingången av denna retroaktiva period.
Efterlevandepensionen justeras, om det i den efterlevande makens
förhållanden sker en sådan förändring
att villkoren i 1 mom. inte längre uppfylls. Dessutom justeras
efterlevandepensionen, om den efterlevande maken beviljas pension
enligt arbetspensionslagarna i någon annan form än
deltidspension.
När efterlevandepensionen justeras används samma
grund för minskning av pensionen som då efterlevandepensionen
minskades första gången.
8 kap.
Utbetalning av pension, dröjsmålsförhöjning och återkrav
97 §
Utbetalning av pension
Pensionen betalas till pensionstagaren, om inte något
annat bestäms i detta kapitel.
Pensionen betalas månatligen så att pensionen
på den dag som anges i pensionsbeslutet står att
lyftas från ett av pensionstagaren uppgivet konto i ett
penninginstitut som är verksamt i Finland. Pensionen kan även
betalas till pensionstagarens konto utomlands.
98 §
Inledande, upphörande, avbrytande och indragning av
utbetalning
Pension betalas, om inte något annat följer
av bestämmelserna i 3 kap., från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken rätten
till pension uppkommit. Pension utbetalas till utgången
av den kalendermånad under vilken rät-ten till
pension har upphört.
Om pensionsanstalten har skäl att misstänka att
pensionstagaren inte längre uppfyller villkoren för
erhållande av pension, kan pensionsanstalten avbryta utbetalningen
av pensionen. En förutsättning är att
pensionsanstalten har krävt en utredning av pensionstagaren
om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet eller
pensionsrätten, men pensionstagaren inte presenterar någon
sådan utredning inom en skälig tid som pensionsanstalten
anger.
Kan någon utredning om pensionstagarens död
inte läggas fram, men är det sannolikt att han eller
hon har avlidit genom drunkning, genom någon annan olycka
eller av någon annan därmed jämförbar
orsak, kan pensionsanstalten dra in pensionen från den
dag då pensionstagaren försvunnit.
99 §
Pension som engångsbelopp
Om beloppet av en ålderspension, familjepension eller
full invalidpension före avdraget för en primär
förmån understiger 20 euro per månad,
kan pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp.
Om beloppet av den pension som avses i 1 mom. är
minst 20 euro, men högst 50 euro per månad, kan
pensionsanstalten betala ut pensionen som ett engångsbelopp,
om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas
ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har
motsatt sig detta inom en skälig tid som pensionsanstalten
anger.
Engångsbeloppet av invalidpension som beviljats tills
vidare innehåller även den ålderspension
som skall beviljas därefter.
När invalidpension betalas som ett engångsbelopp,
betalas den retroaktiva pensionen inte till sjukförsäkringsfonden.
När pension betalas enligt arrangemanget med sista
pensionsanstalt med en beslutssammanställning som avses
i 107 § i lagen om pension för arbetstagare, avses
med det pensionsbelopp som åsyftas i 1 och 2 mom. det sammanlagda
beloppet av de pensioner som ingår i beslutssammanställningen.
Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar
genom förordning bestämmelser om koefficienterna
för engångsbelopp, vilka skall fastställas
enligt försäkringsmatematiska grunder.
100 §
Dröjsmålsförhöjning
Försenas utbetalningen av pension som avses i denna
lag, skall pensionsanstalten betala den försenade pensionen
förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen
per år följer den räntefot som avses
i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).
Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller även de
pensioner som pensionsanstalten betalar i egenskap av sista pensionsanstalt.
Skyldigheten att betala pensionen förhöjd
enligt 1 mom. gäller inte den del av pensionen som betalas
ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt
som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet
eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa
på grund av dessas regressanspråk.
Dröjsmålsförhöjning som
understiger 5,39 euro betalas inte.
101 §
Tid för vilken dröjsmålsförhöjning
beräknas
Förhöjning av pension räknas ut för
varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för
tiden innan tre månader förflutit från
utgången av den kalendermånad under vilken företagaren
hos pensionsanstalten framställt sina anspråk
samt en sådan utredning om pensionens grund som skäligen
kan krävas av honom eller henne med beaktande även
av pensionsanstaltens möjligheter att inhämta
utredning. Dröjsmålsförhöjningen
räknas från förfallodagen för
en sådan pensionspost som senare skall betalas med stöd
av samma beslut.
Försenas utbetalningen av pension av en orsak som beror
på pensionstagaren, är pensionsanstalten inte
skyldig att betala pensionen förhöjd för
längre tid än från den dag pensionsanstalten
har fått kännedom om att hindret inte längre
föreligger.
Om utbetalningen av pensionen fördröjs till följd
av en bestämmelse i lag eller avbrott i betalningsförmedlingen
eller något annat liknande allmänt hinder, är
pensionsanstalten inte skyldig att betala pensionen förhöjd
för den dröjsmålstid som ett dylikt hinder
orsakat.
102 §
Avdrag av utestående arbetspensionsförsäkringsavgifter
från pension
Pensionstagarens utestående arbetspensionsförsäkringsavgifter
enligt denna lag och i 122 § samt i 143 § 4 mom.
avsedd förhöjd arbetspensionsförsäkringsavgift
kan inklusive dröjsmålsränta dras av
från den pension som pensionstagaren har tjänat
in av i denna lag avsedd företagarverksamhet samt från
pension för återstående tid enligt denna
lag.
Arbetspensionsförsäkringsavgifter tas inte
ut på den del av pensionen som skall erläggas
till sjukförsäkringsfonden. På annan
del av pension kan arbetspensionsförsäkringsavgifter
utan pensionstagarens samtycke uppbäras till ett belopp som är
högst en tredjedel av beloppet av den utgående
pensionen enligt 1 mom. Denna begränsning gäller
dock inte pension som betalas som engångsbelopp.
Avdrag på pension till följd av indrivning
av arbetspensionsförsäkringsavgifter anses alltid gälla
den äldsta indrivbara och ännu inte betalda arbetspensionsförsäkringsavgiften.
103 §
Betalning av rehabiliteringsförmån till arbetsgivaren
Om en företagare som får rehabiliteringspenning
eller invalidpension och därtill anslutet rehabiliteringstillägg
enligt denna lag är i sådan arbetsprövning
eller arbetsträning för vilken han eller hon får
lön av arbetsgivaren, betalas rehabiliteringspenningen
eller invalidpensionen och därtill anslutet rehabiliteringstillägg
för denna tid på ansökan till arbetsgivaren
till högst det belopp som utbetalats i lön för
samma tid.
Rehabiliteringspenningen, invalidpensionen eller rehabiliteringstillägget
betalas inte till arbetsgivaren till den del betalning med stöd
av 104 § i denna lag samt 118 § i lagen om pension för
arbetstagare skall ske till sjukförsäkringsfonden
och inte heller när arbetsgivaren med stöd av någon
annan lag har fått ersättning för den
lön som denne betalat.
104 §
Betalning av pension till annan än företagaren
På pension enligt denna lag tillämpas
vad lagen om pension för arbetstagare föreskriver
i
1) 118 § om betalning av pension och rehabiliteringsförmån
till sjukförsäkringsfonden,
2) 119 § om betalning av pension till kommunen
eller ett organ enligt socialvårdslagen (710/1982),
3) 120 § om betalning av pension till Folkpensionsanstalten
eller en arbetslöshetskassa, och
4) 122 § om betalning av pension till ett
organ enligt socialvårdslagen på basis av samtycke.
Härvid likställs en företagare med
arbetstagare enligt nämnda bestämmelser.
Tidsfristen för framställande av betalningsyrkande
bestäms enligt 121 § i lagen om pension för
arbetstagare och utbetalningsordningen för pension enligt
123 § i nämnda lag.
105 §
Överföring eller pantsättning av
pension
Pension får inte överföras på någon
annan. Ett avtal som avser pantsättning av pension är
ogiltigt.
Kostnadsersättning som betalas på grundval av
denna lag får inte mätas ut.
106 §
Preskription av pension
Rätten att få pension preskriberas fem år
efter den dag då pensionen borde ha utbetalats, om inte
preskriptionen avbrutits innan dess. Från avbrytandet av
preskriptionen börjar en ny fem år lång
preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts på det
sätt som föreskrivs i 10 eller 11 § i lagen
om preskription av skulder (728/2003). Preskriptionstiden
kan förlängas på det sätt som anges
i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
107 §
Återkrav av pension som betalats utan grund
Om pension har betalats till ett större belopp än
vad mottagaren har rätt till, skall pensionsanstalten återkräva
den pension som betalas utan grund.
Pensionsanstalten kan helt eller delvis avstå från
att återkräva en pension som betalats utan grund,
om detta anses skäligt och betalningen av pensionen inte
kan anses ha berott på pensionstagarens eller dennes företrädares
svikliga förfarande. Pensionsanstalten kan avstå från
att återkräva en pension som betalats utan grund även då det
belopp som skall återkrävas är ringa.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när
en pensionsanstalt i egenskap av pensionsanstalt inom den privata
sektorn eller sista pensionsanstalt utan grund har betalat ut pension
enligt pensionslagarna för den privata sektorn. Om den
sista pensionsanstalten utan grund har betalat ut pension enligt
pensionslagarna för den offentliga sektorn, fattas återkravsbeslutet av
berörda pensionsanstalt inom den offentliga sektorn enligt
vad som föreskrivs i den lag som gäller den. Den
sista pensionsanstalten ger en beslutssammanställning över
de pensioner som skall återkrävas och återkräver
beloppet.
Beslut om återkrav av en pension som betalats utan
grund skall fattas inom fem år räknat från
den dag pensionen betalades ut. En fordran som fastställts
genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter
det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess.
Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut
om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs
i 10 eller 11 § i lagen om preskription av skulder. Från
avbrytandet av preskriptionen börjar en ny fem år
lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden
på fem år kan förlängas på det sätt
som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
108 §
Kvittning av pension som betalats utan grund
En pensionsanstalt kan också återkräva
pension som den betalat utan grund genom kvittning mot framtida
pensionsposter. Från den pensionspost som i varje enskilt
fall skall utbetalas får dock inte utan pensionstagarens
medgivande dras av mer än en sjättedel av den
del av pensionsposten som återstår då på denna
verkställts förskottsinnehållning enligt
lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).
Om den sista pensionsanstalten sköter återkravet
genom kvittning, skall såsom den pensionspost som avses
i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter
som den sista pensionsanstalten skall betala.