RIKSDAGENS SVAR 191/2005 rd

RSv 191/2005 rd - RP 88/2005 rd

Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna, lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt av vissa andra lagar som har samband med dem

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna, lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården, lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt av vissa andra lagar som har samband med dem (RP 88/2005 rd).

Beredning i utskott

Förvaltningsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FvUB 24/2005 rd).

Beslut

Riksdagen har godkänt följande uttalanden:

1.

Riksdagen förutsätter att regeringen noggrant följer hur statsandelskoefficienterna och beräkningsgrunderna i den första fasen av statsandelsreformen fungerar samt vilka andra verkningar refomen har och beaktar resultatet av uppföljningen i reformens andra fas.

2.

Riksdagen förutsätter att regeringen bereder sig på att betydande statsandelsförluster till följd av ändringar i statsandelgrunderna under den första reformfasen vid behov kan beaktas när kommunerna beviljas finansieringsunderstöd enligt prövning under övergångsperioden 2006—2008 samt, med beaktande av de ändringar i finansieringssystemet som eventuellt träder i kraft vid ingången av 2009, i förekommande fall också efter övergångsperioden.

3.

Riksdagen förutsätter att regeringen vid revideringen av barnskyddslagen skyndsamt utreder hur barnskyddskoefficienten utfaller och med beaktande, när koefficienten ses över, av att den utöver antalet omhändertaganden även kan inbegripa sådana grunder för öppen vård för barn som uppfyller statsandelskriterierna, samt förbättrar statistikföringen i anslutning till detta och så snart som möjligt, rentav innan projekt som berör barnskyddslagen och andra reformer genomförs, utifrån utredningar förelägger riksdagen behövliga ändringsförslag.

4.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer och utvärderar hur finansieringssystemet för yrkeshögskolorna fungerar och hur reformen utfaller bland annat med avseende på systemets genomskinlighet, resultat och kvalitet i utbildningen samt finansieringsbasen och i förekommande fall så snart som möjligt vidtar de lagstiftningsåtgärder som uppföljningen och utvärderingen föranleder.

Riksdagen har antagit följande lagar:

Lag

om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) 4 § 3 mom. samt 5 och 29 §,

av dem 4 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1102/1997,

ändras 3 §, 4 § 2 mom., 6 §, 8 § 3 mom. 9 och 11 §, 13 § 2 mom., 16 § 3 mom. och 27 §,

av dem 3 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, 9 § sådan den lyder i lag 1360/2001, 16 § 3 mom. sådant det lyder i nämnda lag 1102/1997 samt 27 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag och i lag 1061/1998, samt

fogas till 10 §, sådan den lyder i nämnda lag 1360/2001, ett nytt 2 mom. och till lagen en ny 12 a § som följer:

3 §

Grunderna för fastställande av statsandelarna

De genomsnittliga belopp eller kalkylerade kostnader som används som grund för statsandelarna eller för bestämmandet av dem fastställs årligen för det följande finansåret. Härvid beaktas

1) de beräknade förändringarna i omfattningen och arten av statsandelsåliggandena så som bestäms i 4 § 1 mom.,

2) de beräknade förändringarna i kostnadsnivån så som bestäms i 4 § 2 mom.,

3) skillnaden mellan förändringarna i den faktiska kostnadsnivån under finansåret före fastställelseåret och den beräkning som gjorts för året enligt 2 punkten, samt

4) de justeringar som i enlighet med 6 § görs vart fjärde år för att justera kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

4 §

Förändring i statsandelsåliggandena och kostnadsnivån

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservicen. Indexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt för undervisnings- och kulturverksamheten så som närmare bestäms genom förordning av statsrådet.

6 §

Justering av kostnadsfördelningen

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet vart fjärde år så som bestäms i 2—4 mom.

Vid justeringen av kostnadsfördelningen justeras de uppgiftsbaserade kalkylerade kostnader och priser per enhet som används som grund för statsandelen samt de genomsnittliga belopp som används som grund för dessa i enlighet med de faktiska kostnaderna så som bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Till de kalkylerade kostnaderna räknas inte kostnader för anläggningsprojekt och andra kostnader för kulturverksamhet än de som följer av biblioteksväsendet, inte heller mervärdesskatt eller kalkylerade räntor, låneskötselkostnader, avskrivningar eller motsvarande poster, om inte något annat bestäms särskilt i nämnda lagar.

Staten deltar i de kalkylerade kostnader och priser per enhet som avses i 2 mom. med procentandelar, om vilka bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

De kalkylerade kostnader och priser per enhet som avses i 2 mom. fastställs och de statsandelsprocenter som avses i 3 mom. bestäms för finansåret och för de tre följande åren.

8 §

Hur den allmänna statsandelen bestäms

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Till det belopp som fås på detta sätt läggs de belopp som bestäms enligt de miljötillägg som definieras i 9—12 och 12 a §. Skärgårdstillägg eller fjärrortstillägg betalas alternativt till kommunen beroende på vilket av dem som är fördelaktigare för kommunen. Till kommuner med skärgårdsdelar betalas dock samtidigt både skärgårdstillägg och fjärrortstillägg.

9 §

Skärgårdstillägg

De i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) avsedda kommuner där minst hälften av befolkningen bor utan fast vägförbindelse till fastlandet, får som skärgårdstillägg ett belopp som är sju gånger den allmänna statsandelens grunddel och övriga skärgårdskommuner ett belopp som är fyra gånger den allmänna statsandelens grunddel.

De kommuner med skärgårdsdelar som avses i den lag som nämns i 1 mom. får som skärgårdstillägg ett belopp som fås genom att produkten av antalet personer som bor i skärgården och det genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen multipliceras med talet 1,5. Om antalet invånare i skärgårdsdelarna är minst 1 200, beviljas kommunen som skärgårdstillägg ett belopp som motsvarar grunddelen för kommunens allmänna statsandel.

10 §

Fjärrortstillägg

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utan hinder av 1 mom. får en kommun vars befolkningstäthet per landkvadratkilometer vid ingången av det år som föregår finansåret är högst 0,5 som fjärrortstillägg ett belopp som är nio gånger den allmänna statsandelens grunddel.

11 §

Tätortsstrukturtillägg

Kommuner vilkas tätortsbefolkning överstiger 40 000 personer beviljas på basis av antalet personer som bor i tätort ett tätortsstrukturtillägg, som fås genom att produkten av antalet personer som bor i tätort och det genomsnittliga beloppet av den allmänna statsandelen multipliceras med följande koefficienter:

Tätortsbefolkningens storlek koefficient
      40 000—99 999 0,75
    100 000—199 999 0,70
    200 000— 0,01

Bestämmelser om grunderna för beräkning av tätortsbefolkningens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet.

12 a §

Tillägg på grund av förändringar i invånarantal

Kommuner vilkas invånarantal under de tre år som föregår finansåret sammanlagt har förändrats med minst sex procent får som tillägg på grund av förändringar i invånarantal ett belopp som är den allmänna statsandelens grunddel multiplicerad med talet 1,39.

13 §

Finansieringsunderstöd

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Villkor för att finansieringsunderstöd skall beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som skall vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen skall bifogas ansökan om understöd. Statsbidragsmyndigheten kan för beviljandet och användningen av understöd även ställa andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan finansieringsunderstödet under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp.

16 §

Beviljande av statsandel och finansieringsunderstöd samt fastställande av den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Finansieringsunderstöd skall sökas före den tidpunkt som statsbidragsmyndigheten beslutat.

27 §

Belopp som ligger till grund för allmän statsandel

Det genomsnittliga belopp som används som grund för den allmänna statsandelen 2006 är 27,81 euro per invånare.

Den allmänna statsandel som beviljas kommunen minskas från och med 2006 med 10,75 euro per kommuninvånare på grund av sparbeslut som genomförts i den offentliga ekonomin 1997 och 1998 samt de förändringar i grunderna för fastställande av allmän statsandel som träder i kraft 2006.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Bestämmelserna i 3 § om grunderna för fastställande av statsandelar och i 6 § om justering av kostnadsfördelningen tillämpas första gången vid fastställandet av statsandelar för 2008. Vid fastställandet av statsandelar för 2006 och 2007 tillämpas till denna del de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.

Det prisindex för basservicen som föreskrivs i 4 § 2 mom. tillämpas första gången vid fastställandet av statsandelar för 2006.

Den förändring i statsandelarna till kommunerna som föranleds av de förändringar i statsandelsgrunderna som trädde i kraft vid denna lags ikraftträdande utjämnas 2006—2008 så som bestäms i detta moment samt i 5 och 6 mom. Vid beräkningen av utjämningen beaktas de förändringar i statsandelsgrunderna som föranleds av denna lag samt lagen om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (    /2005). Dessutom beaktas de förändringar i statsandelsgrunderna för den grundläggande utbildningen och biblioteken som föranleds av lagen om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ( /2005) samt de förändringar i statsandelarna för folkhögskolorna som föranleds av lagen om ändring av lagen om fritt bildningsarbete ( /2005).

Statsandelarna till kommuner som på grund av de i 4 mom. avsedda förändringarna i statsandelsgrunderna förlorar statsandelar ökas så att förlusten per invånare är högst 50 euro 2006, högst 100 euro 2007 och högst 150 euro 2008. Statsandelarna till kommuner som får mera statsandelar minskas åter så att ökningen av statsandelar per invånare är högst 100 euro 2006, högst 200 euro 2007 och högst 300 euro 2008. I fråga om betalningen av statsandelstilläggen samt uppbörden och inriktandet av minskningarna till olika förvaltningsområden gäller vad som bestäms i 17 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

De tillägg och minskningar i statsandelarna som avses i 5 mom. beräknas på ett belopp som fås när det sammanlagda belopp av statsandelar för 2005 som beräknas för kommunen på de nya bestämningsgrunder som tillämpas på kommunen från och med det år denna lag träder i kraft minskas med de statsandelar som kommunen beviljats 2005 för den verksamhet som avses i 4 mom. Som grund för beräkningen används kommunernas invånarantal vid ingången av 2004 samt samma antal elever, studerande, undervisningstimmar och årsverken som använts vid fastställandet av statsandelarna för 2005.

_______________

Lag

om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 17 § 3 mom., 4 a kap. och 45 a §,

sådana de lyder, 17 § 3 mom. i lag 1150/1996, 4 a kap. jämte ändringar och 45 a § i lagarna 1364/2004 och 1369/2004,

ändras 11 § 2 mom., 12 § 1—3 mom., rubriken för 15 §, 15 § 1 mom., 16 och 16 a § samt 16 b § 1 mom. och 18 §,

sådana de lyder, 11 § 2 mom., 12 § 1—3 mom., rubriken för 15 §, 15 § 1 mom. samt 16 och 16 a § sådana de lyder i nämnda lag 1150/1996 samt 16 b § 1 mom. sådant det lyder i lag 1145/2000, samt 18 § sådan den lyder i nämnda lag 1150/1996 och i lagarna 974/1998, 1409/2001 och 1290/2004, samt

fogas till lagen nya 15 a, 15 b och 18 a § som följer:

11 §

Kalkylerade kostnader

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Dessutom godkänns de kalkylerade kostnaderna för socialvården för beräkningen av de kostnader per invånare och per arbetslös som bestäms på grundval av arbetslösheten samt för beräkningen av de kostnader per invånare som bestäms på grundval av handikapp och behovet av barnskydd. De kalkylerade kostnaderna för hälsovården godkänns för beräkningen av de kostnader per invånare som bestäms på grundval av sjukfrekvensen.

12 §

Statsandel till kommuner

Statsandelen för driftskostnader är skillnaden mellan de kalkylerade kostnader som fastställts för kommunen och självfinansieringsandelen. De kalkylerade kostnaderna fastställs på grundval av bestämningsfaktorerna för socialvården och hälsovården var för sig samt kommunens avsides läge. Bestämningsfaktorer är invånarantal, åldersstruktur, den andel av den sysselsatta arbetskraften som arbetar i service- och förädlingsbranscherna, arbetslöshet, sjukfrekvens, antalet gravt handikappade och behovet av barnskydd samt avsides läge så som bestäms nedan i denna lag.

De kalkylerade kostnaderna för socialvården fås genom att de kalkylerade kostnaderna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet personer i åldersgruppen i fråga samt genom att de kalkylerade kostnaderna för 0—6-åringarna dessutom multipliceras med dagvårdskoefficienten och genom att de erhållna beloppen adderas enligt åldersgrupp. Arbetslöshetens inverkan på kostnaderna beräknas genom att den kalkylerade kostnaden per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficienten samt genom att den kalkylerade kostnaden per arbetslös särskilt multipliceras med antalet arbetslösa i kommunen. De kostnader som bestäms på grundval av behovet av barnskydd beräknas genom att den kalkylerade kostnaden per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och barnskyddsskoefficienten. Antalet handikappades inverkan på kostnaderna erhålls genom att den kalkylerade kostnaden per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och handikappkoefficienten. Det totala beloppet av de kalkylerade kostnaderna för socialvården erhålls som summan av de belopp som bestämts på grundval av åldersstrukturen, arbetslösheten, handikapp och barnskyddet.

De kalkylerade kostnaderna för hälsovården fås genom att de kalkylerade kostnaderna enligt åldersgrupp multipliceras med antalet personer i åldersgruppen i fråga. De kostnader som bestäms på grundval av sjukfrekvensen beräknas genom att det belopp som bestämts särskilt per invånare multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficienten. De kalkylerade kostnaderna för hälsovården erhålls som summan av de kostnader som bestämts enligt åldersgrupp och på grundval av sjukfrekvensen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15 §

Dagvårdskoefficient

Dagvårdskoefficienten uträknas genom att den andel av kommunens sysselsatta arbetskraft som arbetar i service- och förädlingsbranscherna divideras med motsvarande andel för hela landet.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15 a §

Handikappkoefficient

Handikappskoefficienten uträknas genom att det totala antalet personer i kommunen som får vårdbidrag för pensionstagare enligt folkpensionslagen (347/1956), vårdbidrag enligt lagen om vårdbidrag för barn (444/1969), handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/1988) samt institutionsvård på grund av handikapp divideras med kommunens invånarantal samt genom att den erhållna andelen divideras med motsvarande andel för hela landet. Vid beräkningen av antalet personer som får vårdbidrag för pensionstagare och handikappbidrag beaktas inte personer som fått dietersättning.

När koefficienten fastställs används uppgifterna i 1 mom. för det år som började två år före verksamhetsåret.

15 b §

Barnskyddskoefficient

Barnskyddskoefficienten uträknas genom att antalet omhändertaganden av barn i kommunen enligt barnskyddslagen (683/1983) divideras med kommunens invånarantal och genom att den erhållna andelen divideras med motsvarande andel för hela landet. När koefficienten uträknas är antalet omhändertaganden i kommunen 2, om antalet omhändertaganden varit högst 4.

När koefficienten fastställs används uppgifterna om omhändertagande för det år som började två år före verksamhetsåret.

16 §

Fjärrortskoefficient

Fjärrortskoefficienten är 1,05, 1,08, 1,10 eller 1,17. Genom förordning av statsrådet fastställs de kommuner som har en fjärrortskoefficient och storleken på varje kommuns fjärrortskoefficient.

Kommunens fjärrortskoefficient är 1,05 om det fjärrortstal och som avses i 10 § i lagen om statsandelar till kommunerna och som bestäms för kommunen på grundval av det lokala och regionala befolkningsunderlaget är 0,5—0,99. Koefficienten för kommuner vars fjärrortstal är 1,00—1,49 är 1,08. Om kommunens fjärrortstal är 1,50 eller större är kommunens fjärrortskoefficient 1,17.

Om minst hälften av invånarna i en skärgårdskommun som avses i 9 § 1 mom. i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981) i början av det år som föregick verksamhetsåret bodde utan fast vägförbindelse till fastlandet, är en sådan kommuns fjärrortskoefficient 1,10. Om en kommun även är berättigad till den fjärrortskoefficient som avses i 2 mom., fastställs kommunens fjärrortskoefficient enligt det alternativ som är fördelaktigare för kommunen.

16 a §

Uträkning av koefficienterna i vissa fall

Om det vid uträkningen av de koefficienter som avses i 13—15, 15 a och 15 b samt 16 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i nämnda paragrafer, används vid uträkningen av koefficienterna i stället de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga.

16 b §

Bestämmande av vissa koefficienter och beaktande av antalet arbetslösa vid ändring i kommunindelningen

I samband med ändring i kommunindelningen enligt 22 a § i lagen om statsandelar till kommunerna tillämpas vid beräkningen av statsandelarna för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft de koefficienter som avses i 13—15, 15 a och 15 b samt 16 § i denna lag och som baserar sig på kommunindelningen året innan. När statsandelarna för senare år beräknas används uppgifterna för de nya eller utvidgade kommunerna vid beräkningen av koefficienterna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

Statsandel för kommunernas driftskostnader för social- och hälsovården

Kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården fördelas åren 2006—2007 mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 67,78 procent och statens andel 32,22 procent.

Kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras vart fjärde år (justeringsår) så som föreskrivs i 6 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

18 a §

Justering av de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården

I anslutning till justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelarna så att de stämmer överens med de förverkligade kostnaderna. Vid justeringen av kostnaderna beaktas driftskostnaderna för ordnande av verksamheter enligt de speciallagar som ligger till grund för statsandelarna för den kommunala social- och hälsovården. I driftskostnaderna ingår inte kostnader för anläggningsprojekt, mervärdesskattens andel, kalkylerade räntor och avskrivningar, låneskötselkostnader eller andra motsvarande poster.

Utöver vad som bestäms i 1 mom. justeras årligen de kalkylerade kostnader som ligger till grund för statsandelen i enlighet med förändringarna i kostnadsnivån så som bestäms i 3 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

Vid justeringen av kostnadsfördelningen används uppgifterna om faktiska kostnader för det år som började två år före verksamhetsåret.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Utan hinder av 18 och 18 a § tillämpas på justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna fram till utgången av 2007 de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. Kommunernas och statens andelar av kostnaderna för social- och hälsovården bestäms dock så som föreskrivs i 18 § 1 mom.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om upphävande av 5 a —5 c § i barnskyddslagen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs i barnskyddslagen av den 5 augusti 1983 (683/1983) 5 a—5 c §, sådana de lyder, 5 a i lag 123/1999, 5 b § i sistnämnda lag och i lag 531/2001 samt 5 c § i nämnda lag 123/1999 och i lag 425/2001.

2 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

_______________

Lag

om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) 19 § 5 mom., 29 och 30 §, 33 § 4 mom. samt 46 § 3 mom.,

av dem 19 § 5 mom., 33 § 4 mom. samt 46 § 3 mom. sådana de lyder i lag 1389/2001,

ändras 1 § 1 mom. 5 punkten, 9 och 10 §, 11 § 3 mom., 14 §, 16 § 1 mom., 17 § 1 och 2 mom., 18 § 1 mom., 19 § 1, 2 och 7 mom., 20 §, 21 § 2 mom., 23 b § 1 och 2 mom., 24 §, 24 a § 1 och 2 mom., 28 §, 31 § 2 och 3 mom., rubriken för 43 §, 43 § 1 mom., 44 §, 45 § 2 mom., 46 § 5 och 6 mom., 49 § och rubriken för 54 §,

av dem 9, 10 och 14 §, 16 § 1 mom., 19 § 2 och 7 mom. samt 46 § 5 och 6 mom. sådana de lyder i nämnda lag 1389/2001, 11 § 3 mom. och rubriken för 43 § sådana de lyder i lag 1280/2002, 17 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1140/2003, 17 § 2 mom. sådant det lyder i lag 1186/1998, 19 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1211/2000, 20 § sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lag 1389/2001 och i lag 412/2005, 23 b § 1 och 2 mom. samt 24 a § 1 och 2 mom. sådana de lyder i lag 1291/2004, samt

fogas till 1 §, sådan den lyder delvis ändrad i nämnda lagar 1186/1998, 1211/2000 och 1389/2001, ett nytt 5 mom., varvid det nuvarande 5 mom. blir 6 mom., till 23 §, sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, nya 2—4 mom., till lagen en ny 47 a §, till 54 § nya 2—4 mom. samt till lagen en ny 57 b § som följer:

1 §

Tillämpningsområde

I denna lag bestäms om statsandel och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar eller stiftelser eller statens affärsverk för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering för sådan verksamhet om vilken bestäms i

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

5) yrkeshögskolelagen (351/2003) och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning (356/2003).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

För verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolelagen och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning beviljas inte statsandel och statsunderstöd enligt 5 kap. för anläggningsprojekt. För andra kostnader än driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i verksamhet enligt de nämnda lagarna beviljas finansiering så som bestäms i 19 och 20 §. I övrigt tillämpas på finansiering av yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning och yrkeshögskolor vad som i denna lag bestäms om finansiering av driftskostnader.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

9 §

Kommunens finansieringsandel av driftskostnader som gäller undervisningsverksamhet och bibliotek

Kommunens finansieringsandel av undervisningsverksamhetens och bibliotekets driftskostnader åren 2006 och 2007 är 54,70 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel sammanräknas alla de statsandelsgrunder till kommunerna som avses i 8 § 1—4 och 6 punkten och till det på så sätt erhållna beloppet adderas

1) för samkommuner och privata utbildningsanordnare de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats enligt 7 § 1 mom., samt

2) för statliga läroanstalter de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de med stöd av 16 § fastställda genomsnittliga priserna per enhet för de funktioner som avses i 5 § 1 punkten.

Vid beräkning av kommunens finansieringsandel beaktas inte

1) de elever som får förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och inte heller, med undantag för elever som får grundläggande utbildning, studerande som inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun eller som har sin hemkommun på Åland,

2) elever och studerande för vilka ordnas undervisning utomlands med stöd av 7 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning och 3 § 1 mom. i gymnasielagen, eller

3) studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning och inte heller kostnader som föranleds av denna utbildning.

10 §

Kommunens finansieringsandel av driftskostnader för kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning

Kommunens finansieringsandel av driftskostnaderna för kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning är 70,30 procent av det belopp som fås när alla kommuners sammanlagda statsandelsgrunder enligt 8 § 5 och 7 punkten divideras med invånarantalet i landet och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

11 §

Finansiering av den yrkesinriktade tilläggsutbildningens driftskostnader

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En utbildningsanordnare som avses i lagen om yrkesutbildning och lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning beviljas finansiering för driftskostnaderna i annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 1 och 2 mom. till 87 procent av det belopp som fås genom sammanräkning av produkterna av det antal studerandeårsverken som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen och de priser per enhet som bestämts per studerandeårsverke. Inom ett företags eller en annan sammanslutnings utbildning för att utveckla personalen är finansieringen dock 48 procent av det belopp som beräknas på nämnda sätt. Bestämmelser om hur det studerandeårsverke som läggs till grund för finansieringen fastställs utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 §

Statsandel för driftskostnader som gäller idrottsverksamhet och ungdomsarbete

Kommunen beviljas statsandel för idrottsverksamhetens driftskostnader till 29,70 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för idrottsverksamhet.

Kommunen beviljas statsandel för ungdomsarbetets driftskostnader till 29,70 procent av det belopp som fås när antalet invånare under 29 år i kommunen multipliceras med det pris per enhet som bestämts per invånare för ungdomsarbete.

16 §

Genomsnittliga priser per enhet

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret så som bestäms i 3, 4, 6 och 15 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

17 §

Priserna per enhet för grundläggande utbildning

Priserna per enhet per elev i grundläggande utbildning skall beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för den grundläggande utbildningen under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de elever som får sådan undervisning. Vid beräkningen av priserna per enhet beaktas 91 procent av antalet elever i förskoleundervisning och 60 procent av antalet elever som fyllt 18 år. I fråga om de elever i förskoleundervisning som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning beaktas dock antalet i sin helhet.

Priserna per enhet för kommunerna graderas på basis av kommunens befolkningstäthet, tvåspråkighet och karaktär av skärgårdskommun samt på basis av antalet elever i årskurserna 7—9, antalet elever som får sådan specialundervisning som avses i 17 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, antalet elever som deltar svenskspråkig undervisning samt antalet elever med ett främmande språk som modersmål. Dessutom graderas priserna per enhet för de glesast befolkade kommunerna och skärgårdskommunerna i fråga om elever i årskurserna 1—6 på basis av skolor som har under 80 elever och i fråga om årskurserna 7—9 på basis av undervisning som ordnas för mindre än 180 elever med samma språk. Genom förordning av statsrådet bestäms om graderingarnas storlek och den exakta beräkningen av priserna per enhet samt om vilka kommuner som anses vara de glesast befolkade kommunerna. Undervisningsministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja det pris per enhet som beräknats så som bestäms i detta moment.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

18 §

Priserna per enhet för gymnasier

Priserna per enhet per studerande i gymnasierna skall beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har haft för gymnasieutbildningen under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller de studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas skall 60 procent av antalet sådana studerande som inlett studierna efter det de fyllt 18 år beaktas.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

19 §

Priserna per enhet för yrkesutbildning

Priserna per enhet per studerande i yrkesutbildning skall beräknas vart fjärde år för varje utbildningsområde genom att de riksomfattande totalkostnader som alla anordnare av yrkesutbildning har haft för utbildningen inom respektive utbildningsområde under det år som föregår året före det då priserna per enhet bestäms divideras med det totala antalet studerande som fått utbildning inom respektive utbildningsområde nämnda år. I de riksomfattande totalkostnaderna inberäknas de avskrivningar enligt bokföring som yrkesutbildningsanordnarna gjort i anslutning till yrkesutbildningen. När priserna per enhet beräknas beaktas dock inte kostnader för läroavtalsutbildning eller för yrkesinriktad tillläggsutbildning och inte heller studerande som får denna utbildning. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildningen på utbildningsområdet, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna för utbildningsområdet i fråga. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om beräkningen av priserna per enhet och om inberäkning av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna.

Priserna per enhet graderas på basis av specialundervisning, inkvarteringsförmån för studerande och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Dessutom graderas priserna per enhet på basis av goda resultat i utbildningen. Den resultatbaserade graderingen bestäms på basis av sysselsättningen av studerande, övergången till fortsatta studier, avbrytande av utbildning, studietid samt personalens behörighet och åtgärder för personalutveckling. Den andel som bestäms på basis av resultat är högst två procent av de riksomfattande totalkostnaderna enligt 1 mom. Undervisningsministeriet kan dessutom höja priset per enhet på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkningen av priset per enhet så som bestäms i detta moment.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf är priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning 77 procent av det genomsnittliga pris per enhet som med stöd av 16 § fastställs för yrkesutbildning. Undervisningsministeriet bestämmer årligen inom ramen för statsbudgeten priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, skilt för sig för utbildning som förbereder för en yrkesexamen och specialyrkesexamen och skilt för sig för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. De priser per enhet som avses i detta moment höjs i specialundervisning enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

20 §

Priserna per enhet för yrkeshögskolor

Priserna per enhet per studerande i yrkeshögskolor skall beräknas vart fjärde år så att de riksomfattande totalkostnaderna vid alla yrkeshögskolor under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala kalkylerade antalet studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen och utgör grund för beviljande av statsdel nämnda år.

I de riksomfattande totalkostnaderna enligt 1 mom. inberäknas de avskrivningar enligt bokföring som huvudmannen för en yrkeshögskola har gjort i anslutning till yrkeshögskoleverksamheten. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om inberäknandet av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med det kalkylerade antal studerande som bestäms enligt 1 mom. sammanlagt motsvarar de enligt 1 och 2 mom. beräknade riksomfattande totalkostnaderna.

Priset per enhet för en yrkeshögskola består av andelar som bestäms enligt det kalkylerade antalet studerande och antalet examina som avlagts vid yrkeshögskolan så att andelen enligt antalet studerande är 70 procent och andelen enligt antalet examina är 30 procent. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl höja priset per enhet för en yrkeshögskola. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkningen av priset per enhet.

Under andra år än de som avses i 1 mom. beräknas priserna per enhet så som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som använts vid beräkning av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

21 §

Priserna per enhet för grundläggande konstundervisning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 13 § skall beräknas vart fjärde år enligt konstområde genom att de riksomfattande totalkostnader för undervisningen på respektive konstområde under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för undervisningen inom ett konstområde eller antalet hållna undervisningstimmar, bestäms priset per enhet på basis av de uppskattade kostnaderna och antalet uppskattade undervisningstimmar på konstområdet i fråga. Under andra år beräknas priserna per enhet på basis av de priser per enhet som bestämts för det föregående året.

23 §

Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

De driftskostnader för utbildningsformer enligt 1 mom. för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får räknas som driftskostnader som skall finansieras med stöd av denna lag till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för olika utbildningsformer enligt 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 42 § under det år kostnaderna beräknas beviljats utbildningsanordnare för verksamheten i fråga. Från yrkeshögskolornas driftskostnader avdras ett belopp som motsvarar den finansiering som beviljats med stöd av 33 § 1 mom. i yrkeshögskolelagen.

Utan hinder av 1 mom. 3 punkten gäller i fråga om de avskrivningar enligt bokföringen som huvudmannen för en yrkeshögskola och yrkesutbildningsanordnare gör vad som bestäms i 19 § 1 mom. och 20 § 2 mom.

23 b §

Beräkning av priserna per enhet för undervisningsverksamhet 2005—2007

Utan hinder av vad som bestäms om beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet samt om justering av kostnadsfördelningen, beräknas de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet för 2005—2007 så som bestäms nedan i denna paragraf.

De genomsnittliga priser per enhet per elev, studerande eller undervisningstimme som utifrån 2003 års riksomfattande totalkostnader beräknas för de olika utbildningsformerna för 2005 jämförs med de genomsnittliga priser per enhet för 2005 som beräknas utifrån de fastställda genomsnittliga priserna per enhet för 2004. Av denna skillnad beaktas 27 procent i de genomsnittliga priserna per enhet för 2005, 44 procent för 2006 och 61 procent för 2007.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

24 §

Priserna per enhet för bibliotek

Priserna per enhet för bibliotek beräknas vart fjärde år genom att kostnaderna för drivandet av bibliotek under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med kommunernas invånarantal.

Priserna per enhet för bibliotek graderas i glest befolkade kommuner och skärgårdskommuner. Genom förordning av statsrådet bestäms om graderingarnas storlek och den exakta beräkning av priserna per enhet samt om vilka kommuner som anses vara glest befolkade kommuner. Undervisningsministeriet höjer dessutom priset per enhet för sådana kommuner som i enlighet med ministeriets beslut driver ett centralbibliotek för de allmänna biblioteken eller ett landskapsbibliotek. Undervisningsministeriet kan höja priset per enhet även på grund av en annan särskild uppgift som givits en kommun.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom 23 § 1 och 2 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som under det år då kostnaderna beräknas med stöd av 42 § beviljats kommuner som driver bibliotek för biblioteksverksamhet. I fråga om bestämmande av priset per enhet för bibliotek gäller dessutom vad som bestäms i 16 §.

24 a §

Beräkning av priserna per enhet för bibliotek 2005—2007

Utan hinder av vad som bestäms om beräkning av de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet samt om justering av kostnadsfördelningen, beräknas de genomsnittliga priserna per enhet och priserna per enhet för bibliotek för 2005—2007 så som bestäms nedan i denna paragraf.

Det genomsnittliga pris per enhet för 2005 som beräknas utifrån 2003 års riksomfattande totalkostnader för drivandet av bibliotek jämförs med det genomsnittliga pris per enhet för 2005 som beräknas utifrån det för 2004 fastställda genomsnittliga priset per enhet. Av denna skillnad beaktas 27 procent i det genomsnittliga priset per enhet för 2005, 44 procent för 2006 och 61 procent för 2007.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

28 §

Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution vart fjärde år genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under det år som föregår året före det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisningsministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder beaktas i tillämpliga delar så som bestäms i 3 § 1—3 punkten samt 4 § i lagen om statsandelar till kommunerna.

Under andra år fastställs som pris per enhet det pris per enhet som fastställts för föregående år justerat med i 1 mom. avsedda förändringar i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom 23 § 1 och 2 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som med stöd av 42 § i denna lag, 6 a § 2 och 3 mom. i teater- och orkesterlagen samt 4 a § i museilagen under det år då kostnaderna beräknas beviljats huvudmännen för institutionerna för institutionernas verksamhet.

I fråga om mervärdesskatt gäller vad som bestäms i 23 a §.

31 §

Anläggningsprojekt

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förvärv av markområden skall inte betraktas som anläggningsprojekt.

Anskaffning av annan lösegendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Som anläggningsprojekt betraktas dock på de villkor som anges i 1 mom. anskaffning av bokbussar och bokbåtar.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

43 §

Statsunderstöd för trafiklärarutbildning samt undervisning på samiska och i samiska

Huvudmannen för en yrkeshögskola beviljas årligen för trafiklärarutbildning statsunderstöd till ett belopp som ungefär motsvarar kostnaderna för utbildningen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

44 §

Beräkning av antalet elever, studerande och examina

Finansieringen för finansåret beräknas enligt det genomsnittliga antalet elever och studerande under året före finansåret. Finansieringen för finansåret för den grundläggande yrkesutbildningen beräknas dock högst i enlighet med det totala antalet studerande enligt tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana uppskattade ändringar i antalet elever och studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten. Vid beräkning av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande under hösten året före finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det uppskattade antalet elever och studerande.

Utan hinder av 1 mom. beräknas finansieringen för finansåret och priserna per enhet för yrkeshögskolorna på basis av det antal studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen, antalet i yrkeshögskolor avlagda examina samt antalet utexaminerade från en yrkespedagogisk lärarutbildning.

En elev och en studerande kan samtidigt räknas som en elev eller studerande som utgör grund för finansiering endast i en utbildning inom tillämpningsområdet för denna lag.

De elever och studerande som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av elever och studerande som utgör grund för finansieringen.

Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om beräkningen av de antal elever, studerande och examina som skall användas vid bestämmandet av finansieringen.

45 §

Beviljande och justering av finansiering

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Statsbidragsmyndigheten justerar före utgången av finansåret, med undantag av den finansiering som beviljas yrkeshögskolor, den finansiering som beviljats enligt 1 mom. så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret. Inom den grundläggande yrkesutbildningen justeras finansieringen dock högst i enlighet med det totala antalet studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

46 §

Utbetalning av finansiering för driftskostnader

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om den statsandelsgrund för kommunen om vilken bestäms i 8 §, den finansiering som beviljas kommunen enligt 11 § 2 och 3 mom. och den statsandel som beviljas kommunen enligt 13—15 § är mindre än de belopp som beräknats enligt 9 och 10 §, skall kommunen betala skillnaden till staten i två poster, den första posten före utgången av juli under finansåret och den andra posten före utgången av februari det år som följer efter finansåret.

Om den statsandel som enligt denna lag beviljats kommunen för driftskostnader är mindre än den i 17 § 2 mom. i lagen om statsandelar till kommunerna angivna andelen av det utjämningsavdrag som kommunen skall betala och vilken hänförs till statsandelarna enligt denna lag, skall kommunen betala skillnaden till staten på de tidpunkter som bestäms i 5 mom.

47 a §

Avbrytande av utbetalning

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av den finansiering som avses i denna lag avbryts, om

1) det är uppenbart att den som får finansiering inte längre ordnar verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att den som får finansiering i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem,

2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller

3) avbrytande av utbetalning förutsätts i Europeiska gemenskapens lagstiftning.

49 §

Återbetalning av statsandelar för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används ändras varaktigt och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för verksamhet som berättigar till statsandel, behöver återbetalning till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller överlåtaren av egendomen. Det skall inte heller bestämmas om återbetalning, om det förflutit över 15 år sedan statsandelen beviljades.

Förstörs eller skadas egendom, för vilken statsandel har erhållits, kan det bestämmas att en sådan proportionell del av försäkringsersättningen eller någon annan ersättning som motsvarar statsandelen skall betalas till staten eller dras av från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt. Det skall inte bestämmas om återbetalning eller avdrag om det förflutit över 15 år sedan statsandelen beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldigheten och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 53 §. Den som får statsandel skall inom sex månader underrätta statsbidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att något meddelande inte gjorts inom utsatt tid, skall en mot statsandelen svarande proportionell del av egendomens gängse värde betalas till staten med en årlig ränta som bestäms i enlighet med 4 § 3 mom. i räntelagen (633/1982), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

54 §

Skyldighet att lämna upplysningar, granskningsrätt och handräckning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Undervisningsministeriet beslutar om granskningar av ekonomin och verksamheten som utförs hos den som får finansiering för att konstatera riktigheten av de i 1 mom. avsedda uppgifterna. Undervisningsministeriet kan även ge utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Den som får finansiering skall utan ersättning ge den tjänsteman som utför granskningen alla nödvändiga uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen samt även i övrigt bistå vid granskningen. Den tjänsteman som utför granskningen har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till lokaler som är i finansieringstagarens besittning eller användning och som används för den verksamhet som finansieras samt till andra områden. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden.

Den tjänsteman som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Över omhändertagandet av material skall ett protokoll upprättas i samband med granskningen. Där skall nämnas syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet. Materialet skall återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen.

Undervisningsministeriet och utbildningsstyrelsen har rätt att få nödvändig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna vid utförandet av granskningsuppgifter enligt 2 mom.

57 b §

Tillämpning av vissa bestämmelser i statsunderstödslagen

Om inte något annat bestäms i denna lag tilllämpas på statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag bestämmelserna i statsunderstödslagen (688/2001).

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006. Lagen tillämpas första gången hösten 2005 vid fastställandet av genomsnittliga priser per enhet och priser per enhet för 2006.

De bestämmelser i 17—21 och 24 § som gäller beräkningen av priser per enhet på basis av de faktiska kostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet beräknas och fastställs för 2008.

I fråga om grunderna för fastställande av statsandel, justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunen samt fastställande av ändringar i kostnadsnivå gäller vad som bestäms i 2 och 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna ( /2005).

Bestämmelserna i 28 § om beräkning av statsandelar på basis av kostnaderna för varje form av konst- och kulturinstitution tillämpas första gången när statsandelarna för 2008 fastställs. Under 2006 och 2007 bestäms priserna per enhet i enlighet med de bestämmelser som gällde vid denna lags ikraftträdande. Under 2008 och 2009 bestäms priserna per enhet så att de priser per enhet som bestäms enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet jämförs med de priser per enhet som beräknas i enlighet med denna lag. I priset per enhet för 2008 beaktas 33 procent av skillnaden och år 2009 beaktas 66 procent.

Utan hinder av 19 § 1 mom. och 20 § 2 mom. skall, om beloppet av sådana avskrivningar för yrkesutbildning som anordnare av grundläggande yrkesutbildning gör enligt bokföringen, 2005 och 2009 är lägre än 831,32 euro om året per studerande och beloppet av sådana avskrivningar för yrkeshögskolor som huvudmännen för yrkeshögskolorna gör enligt bokföringen, de ovan nämnda åren är lägre än 487,31 euro om året per sådan kalkylerad elev som läggs till grund för statsandelen för yrkeshögskolor, skall det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor höjas så som vid behov bestäms genom förordning av statsrådet med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan nämnda belopp och de avskrivningar enligt bokföringen som beräknats per studerande. Under 2006 och 2007 höjs dock det genomsnittliga priset per enhet med 393,31 euro för yrkesutbildning och med 303,15 euro för yrkeshögskolor. De nämnda beloppen har beräknats enligt kostnadsnivån för 2005 och justeras årligen enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån.

De statsandelar som beräknas per studerande och som före denna lags ikraftträdande beviljats för yrkesutbildningens och yrkeshögskolornas anläggningsprojekt och som betalas varje år minskas vid beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet.

Bestämmelserna i 23 § 3 mom. och 24 § 4 mom. om avdrag av statsunderstöd från driftskostnaderna tillämpas första gången när priserna per enhet för 2008 fastställs.

Utan hinder av vad som i 20 § och i 5—7 mom. i denna ikraftträdandebestämmelse bestäms om beräkningen av priset per enhet för yrkeshögskolor begränsas de ändringar som kommer att ske i priset per enhet under 2006—2008 så, att priset per enhet 2006 är högst tre procent mindre eller fem procent större, 2007 högst sex procent mindre eller åtta procent större och 2008 högst nio procent mindre eller elva procent större än det enligt 20 § 1 mom. per studerande beräknade belopp av finansieringen för 2005 som beräknats enligt de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet och som ändrats till nivån för det genomsnittliga priset per enhet för året i fråga. När jämförelsen av beloppet av finansieringen görs medräknas det belopp som avses i 46 § 3 mom. men inte kostnaderna för yrkespedagoisk lärarutbildning och deras inverkan på finansieringen, och inte heller de höjningar som genom beslut av undervisningsministeriet av särskilda skäl gjorts av priset per enhet för yrkeshögskolor.

På finansiering som beviljats före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet. Bestämmelserna i 49 § om återbetalning av statsandel för anläggningsprojekt tillämpas på i 49 § avsedda åtgärder som vidtagits eller skador som inträffat efter lagens ikraftträdande.

Utan hinder av vad som i 49 § bestäms om tiden för återbetalning av statsandel som beviljats för ett anläggningsprojekt gäller i fråga om villkoren för återbetalning av statsandelar för yrkesläroanstalters fastigheter som staten överlåtit utan ersättning vad som överenskommits i överlåtelseavtalen.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 46 § i lagen om yrkesutbildning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 21 augusti 1998 om yrkesutbildning (630/1998) 46 § 1 mom. som följer:

46 §

Finansiering

För utbildning enligt denna lag beviljas finansiering för driftskostnader så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998).

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

_______________

Lag

om upphävande av 18 § 2 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs 18 § 2 mom. i lagen av den 21 augusti 1998 om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998).

2 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

_______________

Lag

om upphävande av 32 § 2 mom. och 34 § i yrkeshögskolelagen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs 32 § 2 mom. och 34 § i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003).

2 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

_______________

Lag

om ändring av 6 a § i teater- och orkesterlagen

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till 6 a § i teater- och orkesterlagen av den 3 augusti 1992 (730/1992), sådan denna paragraf lyder i lag 1277/1994, ett nytt 3 mom. som följer:

6 a §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Undervisningsministeriet kan inom ramen för statsbudgeten bevilja statsunderstöd för utveckling av teatrars och orkestrars verksamhet.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av museilagen

I enlighet med riksdagens beslut

fogas till museilagen av den 3 augusti 1992 (729/1992) en ny 4 a § som följer:

2 kap.

Statsunderstöd

4 a §

Undervisningsministeriet kan inom ramen för statsbudgeten bevilja statsunderstöd för skötseln av specialuppgifter vid specialmuseer.

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 3 § i statsunderstödslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i statsunderstödslagen av den 27 juli 2001 (688/2001) 3 § 2 mom. som följer:

3 §

Förhållande till annan lagstiftning

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Denna lag skall tillämpas på statsandel och statsunderstöd enligt lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) och lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992), om så särskilt föreskrivs i de nämnda lagarna. Denna lag tillämpas inte på understöd som beviljas av avkastningen av penningautomater, kasinospel, kasinoverksamhet eller totospel.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2006.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Helsingfors den 13 december 2005

​​​​