RIKSDAGENS SVAR 223/2009 rd

RSv 223/2009 rd - RP 174/2009 rd

Regeringens proposition med förslag till lag om statsandel för kommunal basservice, lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagar om ändring av vissa lagar som har samband med dem

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om statsandel för kommunal basservice, lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagar om ändring av vissa lagar som har samband med dem(RP 174/2009 rd).

Beredning i utskott

Förvaltningsutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (FvUB 19/2009 rd).

Beslut

Riksdagen har godkänt följande uttalande:

Utskottet förutsätter att regeringen ser till att 1) revideringen av systemet med statsandelar till kommunerna fortgår genom att bestämningsgrunderna för statsandelarna uppdateras så att de motsvarar de varierande förhållandena och servicebehoven i kommunerna och att 2) man samtidigt med avvikelse från kostnadsneutralitetsprincipen klart ökar statsandelarna för att säkerställa kommunernas lagfästa uppgifter.

Riksdagen har antagit följande lagar:

Lag

om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på statsandel som beviljas för driftskostnader i fråga om sådana uppgifter för kommunerna (statsandelsåliggande) om vilka det föreskrivs i

1) lagen om grundläggande utbildning (628/1998),

2) lagen om barndagvård (36/1973),

3) lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996),

4) folkhälsolagen (66/1972),

5) lagen om specialiserad sjukvård (1062/1989),

6) socialvårdslagen (710/1982),

7) lagen om utkomststöd (1412/1997),

8) lagen om underhållsstöd (580/2008),

9) barnskyddslagen (417/2007),

10) lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977),

11) lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/1987),

12) lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001),

13) mentalvårdslagen (1116/1990),

14) lagen om missbrukarvård (41/1986),

15) lagen om smittsamma sjukdomar (583/1986),

16)hälsoskyddslagen (763/1994),

17) livsmedelslagen (23/2006),

18) lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986),

19) kemikalielagen (744/1989),

20) 8 kap. i läkemedelslagen (395/1987),

21) lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004),

22) lagen om social kreditgivning (1133/2002),

23) lagen om nykterhetsarbete (828/1982),

24) lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976),

25) veterinärvårdslagen (765/2009),

26) bibliotekslagen (904/1998),

27) lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992), och

28) lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998).

Denna lag tillämpas på den ersättning (hemkommunsersättning) som en elevs hemkommun betalar till en annan kommun, till en samkommun eller till en registrerad sammanslutning eller stiftelse som fått tillstånd enligt lagen om grundläggande utbildning att ordna utbildning, till universitet eller till staten (utbildningsanordnare), om någon annan än elevens hemkommun ordnar förskoleundervisning och grundläggande utbildning för eleven.

Denna lag tillämpas inte i landskapet Åland.

2 §

Undantag från tillämpningsområdet

Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av

1) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning,

2) i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen,

3) påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

4) i 46 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd grundläggande utbildning för andra än läropliktiga,

5) ordnande av grundläggande utbildning i internat,

6) i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning avsedd undervisning som baserar sig på antalet undervisningstimmar,

7) landskaps- och centralbiblioteksverksamhet som avses i 4 § i bibliotekslagen,

8) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning,

9) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn,

10) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd,

11) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och

12) ordnande av utbildning och forskning i hälsovård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 47 och 47 a § i lagen om specialiserad sjukvård.

Denna lag tillämpas inte om förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas utomlands.

Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    /    ) innehåller bestämmelser om finansiering som utöver åldersklassbaserad statsandel beviljas för driftskostnaderna för undervisning som grundar sig på förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning samt för grundläggande utbildning som ordnas i internat och i skolhem.

Finansiering som utifrån de uppgifter som avses i 1 mom. 3—5 och 7 punkten och 3 mom. beviljas enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas i den statsandelsprocent som avses i 55 §.

3 §

Förhållande till annan lagstiftning

Denna lag tillämpas på statsandelar och finansiering enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) på det sätt som särskilt bestäms i denna lag.

4 §

Definitioner

I denna lag avses nedan med

1) finansår det kalenderår för vilket statsandel beviljas,

2) grundpris den kalkylerade grund per invånare som används som underlag för de kalkylerade kostnader som kommunens statsandel baserar sig på eller det pris per invånare som används som grund för bestämmandet av kommunens statsandel,

3) befolkningstäthet kommunens invånarantal per landkvadratkilometer vid utgången av året före det år som föregått finansåret,

4) tvåspråkig kommun tvåspråkiga kommuner enligt 5 § i språklagen (423/2003),

5) kommun inom samernas hembygdsområde kommuner inom samernas hembygdsområde enligt 4 § i sametingslagen (974/1995),

6) skärgårdskommun kommuner som avses i 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling (494/1981),

7) kommun med skärgårdsdel kommuner på vars skärgårdsdel bestämmelserna om skärgårdskommuner tillämpas enligt 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling,

8) person med ett främmande språk som modersmål den som anmält till det i 2 § i befolkningsdatalagen (507/1993) avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är något annat än finska, svenska eller samiska,

9) samiskspråkig den som anmält till det i 2 § i befolkningsdatalagen avsedda befolkningsdatasystemet att hans eller hennes modersmål är samiska, samt

10) läropliktig läropliktiga enligt 25 § i lagen om grundläggande utbildning.

Med kommuninvånare avses i denna lag den vars hemkommun en kommun enligt lagen om hemkommun (201/1994) är.

Kommuninvånare och kommunens invånarantal samt åldersklasserna bestäms, om inte något annat föreskrivs i denna lag, utgående från 18 § i befolkningsdatalagen enligt situationen vid utgången av året före det år som föregått finansåret.

2 kap.

Statsandel för kommunal basservice

5 §

Statsandel för kommunal basservice

Som grunder för beräkning av statsandelen för kommunal basservice (statsandelsgrunder) används

1) grunderna för bestämmande av den allmänna delen,

2) de kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården,

3) de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek,

4) bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet, samt

5) grunderna för bestämmande av tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning samt för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde.

Kommunen beviljas i statsandel för kostnaderna för ordnande av de statsandelsåligganden som avses i 1 § ett belopp som fås när kommunens kalkylerade kostnader för social- och hälsovården, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt allmänna bibliotek som bestäms enligt 12—23 § och bestämningsgrunderna för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet i kommunen enligt 24 och 25 § adderas och kommunens självfinansieringsandel enligt 55 § dras av från summan. Till det belopp som fås på detta sätt läggs kommunens allmänna del som bestäms enligt 6—11 § och de i 26—28 § avsedda tilläggsdelarna på basis av särskilt gles bosättning samt för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde.

Bestämmelser om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna och om ökningar och minskningar av statsandelen finns i 7 kap.

3 kap.

Grunder för bestämmande av den allmänna delen

6 §

Grunder för bestämmande av den allmänna delen

Kommunen får i allmän del ett belopp som fås genom att de höjningar som föreskrivs i 7—11 § läggs till grundpriset för den allmänna delen och summan multipliceras med kommunens invånarantal.

En skärgårds- eller fjärrortsförhöjning beaktas alternativt i den i 1 mom. avsedda kalkylen beroende på vilken av dem som är fördelaktigare för kommunen. I fråga om kommuner med skärgårdsdelar höjs grundpriset med både skärgårds- och fjärrortsförhöjningen.

7 §

Skärgårdsförhöjning

I fråga om en skärgårdskommun där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet höjs grundpriset för den allmänna delen med ett belopp som är sju gånger grundpriset för den allmänna delen. För övriga skärgårdskommuner är förhöjningen fyra gånger grundpriset för den allmänna delen.

För kommuner med skärgårdsdel höjs grundpriset för den allmänna delen i den kalkyl som avses i 6 § 1 mom. med ett belopp som fås genom att produkten av andelen personer som bor i skärgården och grundpriset för den allmänna delen multipliceras med 1,5. Om antalet invånare i skärgårdsdelen är minst 1 100, är förhöjningen ett belopp som motsvarar grundpriset för den allmänna delen.

8 §

Fjärrortsförhöjning

I fråga om kommuner vars fjärrortstal, som bestäms på grundval av det lokala och regionala befolkningsunderlaget, är 1,50 eller större, höjs grundpriset för den allmänna delen med ett belopp som är sex gånger grundpriset för den allmänna delen. I fråga om kommuner vars fjärrortstal är 1,00—1,49 höjs grundpriset för den allmänna delen med ett belopp som är fem gånger grundpriset för den allmänna delen. I fråga om kommuner vars fjärrortstal är 0,50—0,99 höjs grundpriset för den allmänna delen med ett belopp som är tre gånger grundpriset för den allmänna delen.

Bestämmelser om grunderna för bestämmande av fjärrortstalet, om vilka kommuner som är berättigade till fjärrortsförhöjningen och om fjärrortstalen för dem utfärdas genom förordning av statsrådet.

Oberoende av vad som bestäms i 1 mom. höjs i fråga om en kommun vars befolkningstäthet är högst 0,50 grundpriset för den allmänna delen med en fjärrortsförhöjning som är nio gånger grundpriset för den allmänna delen.

9 §

Tätortsstrukturförhöjning

I fråga om en kommun där antalet personer som bor i tätort är minst 40 000 höjs grundpriset för den allmänna delen med ett belopp som fås genom att produkten av antalet personer som bor i tätort och grundpriset för den allmänna delen multipliceras med följande koefficienter:

Antalet personer som bor i tätort

Koefficient

40 000—99 999

0,75

100 000—199 999

0,70

minst 200 000

0,01

Som antalet personer som bor i tätort används antalet tätortsinvånare enligt Statistikcentralens nyaste statistik som är tillgänglig året före finansåret.

10 §

Språkförhöjning

I fråga om tvåspråkiga kommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde höjs grundpriset för den allmänna delen med ett belopp som är lika med grundpriset för den allmänna delen multiplicerat med 0,10.

11 §

Höjning på basis av förändringar i invånarantal

I fråga om kommuner vars invånarantal under de tre åren före det år som föregått finansåret har förändrats med minst sex procent sammanlagt höjs grundpriset för den allmänna delen med ett belopp som är lika med grundpriset för den allmänna delen multiplicerat med 1,39.

4 kap

Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården

12 §

Kalkylerade kostnader för social- och hälsovården i kommunen

De kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården i kommunen fås genom att de kalkylerade kostnaderna för socialvården i kommunen och de kalkylerade kostnaderna för hälsovården i kommunen beräknas var för sig och adderas, varefter summan multipliceras med kommunens fjärrortskoefficient, om en sådan har fastställts.

De kalkylerade kostnaderna för social- och hälsovården i kommunen beräknas på det sätt som anges i detta kapitel.

13 §

Kalkylerade kostnader för socialvården

De kalkylerade kostnaderna för socialvården i kommunen fås genom addition av de produkter som fås när grundpriserna för socialvården, angivna enligt åldersklass, multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. I fråga om 0—6-åringarna i kommunen multipliceras produkten med kommunens dagvårdskoefficient. Till den på så sätt erhållna summan läggs kommunens kalkylerade kostnader som fastställts på grundval av arbetslöshet, funktionshinder och barnskyddet.

Grundpriserna för socialvården bestäms separat för följande åldersklasser:

1) 0— 6-åringar,

2) 7—64-åringar,

3) 65—74-åringar,

4) 75—84-åringar, och

5) 85-åringar och äldre.

Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av arbetslöshet beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för arbetslöshetskoefficienten multipliceras med kommunens invånarantal och arbetslöshetskoefficient, varefter den produkt som fås genom att antalet arbetslösa i kommunen multipliceras med grundpriset för antalet arbetslösa adderas till denna produkt.

Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av barnskyddsbehovet beräknas genom att grundpriset för barnskyddet multipliceras med kommunens invånarantal och barnskyddskoefficient.

Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av antalet funktionshindrade beräknas genom att grundpriset för funktionshinder multipliceras med kommunens invånarantal och handikappskoefficient.

14 §

Kalkylerade kostnader för hälsovården

De kalkylerade kostnaderna för hälsovården i kommunen fås genom att de på åldersklasser baserade kalkylerade kostnaderna adderas till de kalkylerade kostnader som beräknats på grundval av sjukfrekvensen.

De på åldersklasser baserade kalkylerade kostnaderna fås genom att grundpriserna för hälsovården enligt åldersklass multipliceras med antalet invånare i kommunen i respektive åldersklass. De kalkylerade kostnader som fastställs på grundval av sjukfrekvensen fås genom att det per invånare bestämda grundpriset för sjukfrekvensen multipliceras med kommunens invånarantal och sjukfrekvenskoefficient.

Grundpriserna för hälsovården bestäms separat för följande åldersklasser:

1) 0—6-åringar,

2) 7—64-åringar,

3) 65—74-åringar,

4) 75—84-åringar, och

5) 85-åringar och äldre.

15 §

Fjärrortskoefficient

Kommunens fjärrortskoefficient bestäms utifrån det fjärrortstal som avses i 8 §.

Kommunens fjärrortskoefficient är på basis av fjärrortstalet följande:

Fjärrortstal

Fjärrortskoefficient

0,50—0,99

1,05

1,00—1,49

1,08

minst 1,50

1,17

Om minst hälften av invånarna i en skärgårdskommun bor utan fast vägförbindelse till fastlandet, är kommunens fjärrortskoefficient 1,10. Om en kommun även är berättigad till den fjärrortskoefficient som avses i 2 mom., fastställs kommunens fjärrortskoefficient enligt det alternativ som är fördelakti-gare för kommunen.

16 §

Dagvårdskoefficient

Dagvårdskoefficienten beräknas så att kvoten mellan kommunens sysselsatta arbetskraft som arbetar inom service- och förädlingsbranscherna och kommunens hela sysselsatta arbetskraft divideras med motsvarande kvot för hela landet.

När koefficienten bestäms används Statistikcentralens uppgifter om sysselsättningen som baserar sig på uppgifterna för det år som började tre år före finansåret.

17 §

Arbetslöshetskoefficient

Kommunens arbetslöshetskoefficient beräknas så att andelen arbetslösa av arbetskraften i kommunen divideras med motsvarande andel för hela landet.

När koefficienten beräknas används den i arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik ingående uppgiften om andelen arbetslösa av arbetskraften under året före det år som föregått finansåret.

18 §

Barnskyddskoefficient

Barnskyddskoefficienten beräknas genom att antalet omhändertaganden av barn i kommunen enligt barnskyddslagen divideras med kommunens invånarantal och den erhållna kvoten divideras med motsvarande kvot för hela landet. När koefficienten beräknas är antalet omhändertaganden i kommunen två, om antalet omhändertaganden varit högst fyra.

När koefficienten bestäms används Institutet för hälsa och välfärds uppgifter om omhändertaganden under året före det år som föregått finansåret.

19 §

Handikappskoefficient

Handikappskoefficienten beräknas genom att det totala antalet personer i kommunen som får handikappbidrag för personer under 16 år eller för personer över 16 år eller vårdbidrag för pensionstagare enligt 7—9 § i lagen om handikappförmåner (570/2007) samt antalet personer i kommunen som får institutionsvård på grund av funktionshinder divideras med kommunens invånarantal och genom att kvoten divideras med motsvarande kvot för hela landet. När antalet personer som får handikappbidrag och vårdbidrag för pensionstagare räknas beaktas inte personer som fått kostersättning.

När koefficienten bestäms används Folkpensionsanstaltens uppgifter för året före det år som föregått finansåret.

20 §

Sjukfrekvenskoefficient

Sjukfrekvenskoefficienten beräknas på grundval av den ålders- och könsdifferentierade andelen personer i åldern 16—54 år som får sjukpension. Om det ålders- och könsdifferentierade antalet personer i åldern 16—54 år som får invalidpension i förhållande till invånarna i åldern 16—54 år är detsamma i kommunen som i hela landet, är koefficienten ett. Om nämnda förhållande mellan antalet personer med sjukpension och antalet personer i åldern 16—54 år i kommunen överstiger hela landets medeltal, höjs koefficienten, och om förhållandet underskrider hela landets medeltal, sänks koefficienten. Koefficienten höjs och sänks så att koefficienten motsvarar skillnaden mellan kommunen och hela landet.

När koefficienten bestäms används uppgifterna i Pensionsskyddscentralens statistik över antalet sjukpensionärer för den treårsperiod som började fyra år före finansåret.

21 §

Beräkning av koefficienterna i vissa fall

Om det vid beräkningen av de koefficienter som anges i 16—20 § inte finns uppgifter tillgängliga för den tidpunkt som avses i de nämnda paragraferna, används vid uträkningen av koefficienterna de uppgifter som senast erhållits före den tidpunkt som avses i paragrafen i fråga.

5 kap.

Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning, grundläggande utbildning och allmänna bibliotek samt bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet

22 §

Kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i kommunen

De kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i kommunen fås genom att grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning multipliceras med 0,77, höjningarna av grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning läggs till produkten och det på så sätt erhållna beloppet multipliceras med antalet 6—15-åringar i kommunen. Antalet 6-åringar i kommunen beaktas genom att det multipliceras med 0,91.

Höjningarna av grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning beräknas separat på grundval av kommunens befolkningstäthet, tvåspråkighet och karaktär av skärgård samt andelen invånare i åldern 13—15 år, andelen svenskspråkiga invånare i åldern 6—15 år och andelen invånare i åldern 6—15 år med ett främmande språk som modersmål.

I kommuner där befolkningstätheten är mindre än 40 höjs grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning med ett belopp som fås genom att grundpriset multipliceras med en koefficient som är lika med produkten av 0,1 och höjningsfaktorn för befolkningstäthet. Höjningsfaktorn för befolkningstäthet fås som skillnaden mellan den naturliga logaritmen av 40 och den naturliga logaritmen av kommunens befolkningstäthet. I fråga om kommuner vars befolkningstäthet är mindre än 4 höjs dessutom grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning med en koefficient som fås genom att höjningsfaktorn för befolkningstäthet multipliceras med 0,017. Om emellertid befolkningstätheten i kommunen är större än 3 men mindre än 4, multipliceras den ovan avsedda produkten med ett tal som fås när talet 4 subtraheras med kommunens befolkningstäthet.

Grundpriset för förskoleundervisning och grundläggande utbildning höjs dessutom separat med ett belopp som fås genom att grundpriset multipliceras med summan av följande förhöjningar:

1) i fråga om tvåspråkiga kommuner med 0,04,

2) i fråga om skärgårdskommuner där minst hälften av befolkningen bor utan fast vägförbindelse till fastlandet med 0,25 och i fråga om andra skärgårdskommuner med 0,06,

3) på basis av andelen 13—15-åringar med en koefficient som fås när antalet 13—15-åringar i kommunen divideras med antalet 6—15-åringar i kommunen och kvoten multipliceras med 0,30,

4) i fråga om svenskspråkighet med en koefficient som fås när antalet svenskspråkiga 6—15-åringar i kommunen divideras med antalet 6—15-åringar i kommunen och kvoten multipliceras med 0,12, samt

5) i fråga om inslaget av personer med främmande språk som modersmål i kommunen med en koefficient som fås när antalet 6—15-åringar i kommunen som har ett främmande språk som modersmål divideras med antalet 6—15-åringar i kommunen och kvoten multipliceras med 0,2.

23 §

Kalkylerade kostnader för allmänna bibliotek

De kalkylerade kostnaderna för allmänna bibliotek i kommunen fås genom att kommunens invånarantal multipliceras med grundpriset för allmänna bibliotek.

I fråga om skärgårdskommuner och kommuner vars befolkningstäthet är högst 2 höjs grundpriset med 20 procent. I fråga om kommuner vars befolkningstäthet är över 2 men högst 5 höjs grundpriset med 10 procent.

24 §

Bestämningsgrunder för grundläggande konstundervisning

Om kommunen ordnar grundläggande konstundervisning, fås bestämningsgrunden för grundläggande konstundervisning i kommunen genom att grundpriset för grundläggande konstundervisning multipliceras med antalet invånare i kommunen.

25 §

Bestämningsgrunder för allmän kulturverksamhet

Bestämningsgrunden för allmän kulturverksamhet i kommunen fås genom att grundpriset för allmän kulturverksamhet multipliceras med antalet invånare i kommunen.

6 kap.

Tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde

26 §

Tilläggsdel på basis av särskilt gles bosättning

Utöver det som i 3—5 kap. bestäms om bestämmande av statsandel till kommuner beviljas kommuner tilläggsdel för särskilt gles bosättning på grundval av befolkningstätheten i kommunen. Tilläggsdelen räknas ut genom att produkten av grundpriset för den allmänna delen enligt 6 § 1 mom. och kommunens invånarantal multipliceras med en koefficient som bestäms utifrån kommunens befolkningstäthet som följer:

Befolkningstäthet

Koefficient

under 0,50

12

0,50—1,49

10

1,50—1,99

7

27 §

Tilläggsdel för skärgårdskommun

Utöver det som i 3—5 kap. och 26 § föreskrivs om bestämmande av statsandel till kommunen beviljas skärgårdskommuner där minst hälften av invånarna bor utan fast vägförbindelse till fastlandet i tilläggsdel för skärgårdskommun ett belopp som är fem gånger grundpriset för den allmänna delen enligt 6 § 1 mom. multiplicerat med antalet invånare i kommunen. I fråga om andra skärgårdskommuner är tilläggsdelen för skärgårdskommun lika med fyra gånger grundpriset för den allmänna delen multiplicerat med antalet invånare i kommunen.

28 §

Tilläggsdel för kommun inom samernas hembygdsområde

Utöver det som i 3—5 kap. och 26 § föreskrivs om bestämmande av statsandel beviljas kommuner inom samernas hembygdsområde i tilläggsdel för kommuner inom samernas hembygdsområde på basis av andelen samiskspråkiga ett belopp som beräknas genom att kommunens i 26 § avsedda tilläggsdel på basis av särskilt gles bosättning multipliceras med följande samekoefficienter:

Andelen samiskspråkiga i procent

Koefficient

över 30

2,30

7—30

1,20

3—under 7

0,30

över 0,5—under 3

0,20

7 kap.

Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna samt minskningar och ökningar av statsandelen

29 §

Utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna

Kommunen beviljas en på skatteinkomsterna baserad ökning av statsandelen (utjämningstillägg), om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare är mindre än 91,86 procent av ett belopp som fås genom att alla kommuners sammanräknade kalkylerade skatteinkomster divideras med kommunernas sammanräknade invånarantal (utjämningsgräns). Kommunens statsandel ökas per invånare räknat med ett utjämningstillägg som motsvarar beloppet av skillnaden mellan utjämningsgränsen och kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare.

Om kommunens kalkylerade skatteinkomst per invånare överskrider utjämningsgränsen, minskas kommunens statsandel per invånare med ett belopp som utgör 37 procent av skillnaden mellan de per invånare i kommunen beräknade kalkylerade skatteinkomsterna och utjämningsgränsen (utjämningsavdrag).

Om de sammanlagda utjämningstilläggen till kommunerna är större än utjämningsavdragen från kommunernas statsandelar, minskas kommunernas statsandel med ett belopp som motsvarar skillnaden. Om de sammanlagda utjämningsavdragen från kommunernas statsandel är större än utjämningstilläggen till kommunerna, ökas kommunernas statsandel på motsvarande sätt med ett belopp som motsvarar skillnaden. Minskningen eller ökningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner.

När det belopp enligt 3 mom. som ska läggas till eller dras av från statsandelarna till kommunerna beaktas inte kommunsammanslagningar som genomförs vid finansårets ingång.

Vid beräkningen av kommunens kalkylerade skatteinkomst beaktas kommunalskatten, kommunens andel av samfundsskatten (samfundsskatteandel) och fastighetsskatten för samma skatteår så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet.

30 §

Höjning av statsandelen enligt prövning

En kommuns statsandel kan på ansökan höjas efter prövning inom ramen för statsbudgeten, om kommunen i första hand på grund av exceptionella eller tillfälliga kommunalekonomiska svårigheter är i behov av ökat ekonomiskt stöd. Som faktorer som påverkar behovet av ekonomiskt stöd beaktas också lokala särförhållanden.

Ett villkor för att höjning av statsandelen ska kunna beviljas är att kommunen har antagit en plan över åtgärder som ska vidtas för att balansera kommunens ekonomi. Planen ska bifogas ansökan om höjning av statsandelen. För beviljandet och användningen av höjningen av statsandelen kan även ställas andra villkor som hänför sig till kommunens ekonomi. Om planen eller de villkor som ställts inte har iakttagits, kan höjning av statsandelen under de följande åren utebli eller beviljas till nedsatt belopp.

Det belopp som motsvarar de sammanlagda höjningarna av statsandelen enligt prövning dras av från statsandelarna till kommunerna. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner.

31 §

Minskning som gäller tilläggsdelarna på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde

De tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26—28 § minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar det sammanlagda beloppet av tilläggsdelarna. Minskningen av statsandelen är lika stor per invånare i alla kommuner.

32 §

Minskning som gäller finansiering för inledande av grundläggande utbildning

Finansiering som enligt 17 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beviljas för inledande av verksamhet för en privat anordnare av grundläggande utbildning minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner.

33 §

Utjämning till följd av ändringen av statsandelssystemet

De ökningar och minskningar av statsandelen till kommunerna som det statsandelssystem som trädde i kraft vid ingången av 2010 föranleder jämnas ut mellan kommunerna på det sätt som bestäms i 2 och 3 mom.

Vid utjämningen ökas eller minskas kommunens statsandel årligen med ett belopp som fås genom att de statsandelar som betalas till kommunen 2010 och de hemkommunsersättningar som kommunen betalar respektive får samt den finansiering som avses i 11 §, 13 § 1 och 2 mom., 14 och 15 § samt 44 § 3 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    /     ) jämförs med de statsandelar för motsvarande uppgifter som kommunen skulle ha fått det nämnda året, om statsandelarna hade beräknats i enlighet med lagen om statsandelar till kommunerna (1147/1996), lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) samt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998), vilka gällde till utgången av 2009.

I den jämförelsekalkyl som avses i 2 mom. beaktas också den i 12 c § i lagen om statsandelar till kommunerna avsedda inverkan på statsandelarna till kommunen som 2009 års skattelättnader haft. I jämförelsekalkylen beaktas inte de tilläggsdelar på basis av särskilt gles bosättning, för skärgårdskommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde som avses i 26—28 §, liksom inte heller den höjning av statsandelen enligt prövning som avses i 30 §. I jämförelsekalkylen beaktas inte heller finansiering för ordnande av flexibel grundläggande utbildning.

34 §

Beaktande av arbetsmarknadsstöd och utkomststöd i statsandelen

Kommunens statsandel ökas eller minskas med ett belopp som beräknats så som bestäms i 2—3 mom. på grundval av de utgifter för arbetsmarknadsstödet och utkomststödet som kommunerna ansvarar för. De beräkningar som avses i denna paragraf görs utifrån uppgifterna för 2003 enligt kostnadsnivån för 2005.

När ökningen eller minskningen av statsandelen beräknas, ökas de arbetsmarknadsstöd som betalats till i kommunen bosatta personer som fått arbetsmarknadsstöd på grund av arbetslöshet för minst 500 dagar med kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet, och beloppet divideras med två. Det erhållna beloppet minskas med den andel av den kalkylerade kostnaden för det grundläggande utkomststödet som inte kalkylmässigt täckts av den statsandel som beviljats för ändamålet samt med de ökningar av kommunens statsandel som 2006 föranletts av att statsandelsprocenten för social- och hälsovård höjts med 0,56 procentenheter och av att utjämningsgränsen höjts med en procentenhet från 90 procent.

Som kommunens utgifter för det grundläggande utkomststödet betraktas utgifter som motsvarar 90 procent av kommunens totala utgifter för utkomststödet 2003.

35 §

Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen

För de förlorade skatteinkomster som följer av de ändringar av beskattningsgrunder vid beskattningen för 2010 ersätts kommunerna genom att statsandelen till kommunerna höjs med 71 euro per invånare.

Om kommunens förlorade skatteinkomst efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom. är större än 71 euro per invånare, ökas kommunens statsandel för basservice med ett belopp som fås genom att 71 euro per invånare dras av från förlusten av skatteinkomster per invånare. Om kommunens förlust av skatteinkomster är mindre än 71 euro per invånare, dras från kommunens statsandel av ett belopp av som fås genom att kommunens förlust av skatteinkomster per invånare dras av från 71 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2008 samt skattesatsen och invånarantalet för 2009.

36 §

Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna

Under åren 2010 och 2011 minskas den statsandel som beviljas kommunen med 0,96 euro per invånare för finansiering av statens och kommunernas projekt för utveckling av informationsteknik.

År 2010 minskas den statsandel som beviljas kommunen med 0,37 euro per invånare för finansiering av myndigheternas radionät.

Den statsandel som betalas till kommunerna 2010—2014 ökas med två tredjedelar av det belopp som Folkpensionsanstalten under året före finansåret driver in hos underhållsskyldiga som regressfordran med stöd av 19 § 1 mom. i lagen om underhållsstöd. Statsandelen per invånare ökas vart och ett finansår med det belopp som uppskattas bli indrivet under det föregående året. Efter att det belopp som drivits in under det föregående året har fastställts justeras ökningen per invånare årligen senast före utgången av finansåret så att det motsvarar det indrivna beloppet.

Den statsandel som betalas till kommunerna 2011—2014 ökas med två tredjedelar av det belopp som Folkpensionsanstalten under året före finansåret driver in hos underhållsskyldiga som återkrav med stöd av 25 § i lagen om underhållstöd. Statsandelen ökas så som föreskrivs ovan i 3 mom. om ökning av statsandelen på grund av regressfordran.

År 2010 minskas den statsandel som beviljas kommunen med 0,19 euro per invånare för finansiering av samservicekontor.

År 2010 ökas kommunens statsandel med 5,66 euro per invånare.

8 kap.

Hemkommunsersättning

37 §

Skyldighet att betala hemkommunsersättning

Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning vid utgången av året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än hemkommunen för en elev som är 6—15 år eller någon annan elev som fullgör sin läroplikt, är elevens hemkommun skyldig att betala till kommunen i fråga eller till den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. hemkommunsersättning enligt 38—41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning.

Till den del en utbildningsanordnare inte ordnar utbildning under finansåret är elevens hemkommun inte skyldig att betala hemkommunsersättning. Skyldigheten att betala hemkommunsersättning upphör vid ingången av den månad som följer på månaden då utbildningen upphörde.

Om utbildningsanordnarens verksamhet under finansåret övergår till en annan utbildningsanordnare, övergår rätten till hemkommunsersättning till denna andra utbildningsanordnare.

Som hemkommun för en elev betraktas den kommun som i befolkningsdatasystemet antecknats som elevens hemkommun enligt lagen om hemkommun vid utgången av året före det år som föregått finansåret.

38 §

Bestämmande av hemkommunsersättning

Hemkommunsersättningen bestäms separat för 6, 7—12 och 13—15-åringar enligt de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i elevens hemkommun.

Hemkommunsersättningens grunddel beräknas genom att kommunens kalkylerade kostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning som bestäms enligt 22 § divideras med det viktade antalet 6—15-åringar i kommunen. Det viktade antalet 6—15-åringar i kommunen fås genom att antalet 6-åringar i kommunen multipliceras med 0,91, antalet 7—12-åringar i kommunen multipliceras med 1 och antalet 13—15-åringar i kommunen multipliceras med 1,35 varefter dessa produkter adderas. Den på elevens ålder baserade hemkommunsersättningen fås genom att hemkommunsersättningens grunddel multipliceras med följande koefficienter:

Ålder

Koefficient

6-åring

0,91

7—12-åring

1,00

13—15-åring

1,35

I fråga om andra läropliktiga elever bestäms hemkommunsersättningen enligt hemkommunsersättningsgrunden för 13—15-åringar i kommunen.

Om en privat utbildningsanordnare efter den 31 juli 1998 har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning, är utbildningsanordnarens hemkommunsersättning 90 procent av den hemkommunsersättning som anges i 2 och 3 mom.

Finansministeriet beslutar före utgången av året före finansåret om beloppet av hemkommunsersättningens grunddel för var och en kommun.

Trots det som i denna paragraf föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare.

39 §

Hemkommunsersättning i fråga om elever som saknar hemkommun

Om en 6—15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättningen bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen. På hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare tillämpas dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom.

I fråga om elever som inte har hemkommun i Finland betalar staten till privata utbildningsanordnare, vilka såsom särskild utbildningsuppgift ålagts att ordna grundläggande utbildning på något annat språk än finska eller svenska, i hemkommunsersättning 57 procent av hemkommunsersättningen enligt 1 mom..

40 §

Hemkommunsersättning när eleven har sin hemkommun i landskapet Åland

Om en 6—15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning har sin hemkommun i en kommun i landskapet Åland, är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till kommunen eller utbildningsanordnaren. Grunden för hemkommunsersättning bestäms enligt den kommun där utbildningsanordnaren huvudsakligen ordnar undervisningen.

Om en privat utbildningsanordnare ordnar utbildning för en elev som avses i 1 mom., tillämpas på statens skyldighet att betala hemkommunsersättning dessutom bestämmelserna i 38 § 4 mom. om hemkommunsersättning till privata utbildningsanordnare.

41 §

Hemkommunsersättning för sjukhusundervisning, skolhemsundervisning och i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl

Den kommun som under vårdtiden är hemkommun enligt lagen om hemkommun för en elev som får i 4 § 3 mom. i lagen om grundläggande utbildning avsedd grundläggande utbildning på sjukhus är skyldig att för eleven till den kommun där sjukhuset finns betala hemkommunsersättning, som beräknas genom att antalet vårddagar multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som den kommun där sjukhuset finns har haft för undervisningen per vårddag.

Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som får grundläggande utbildning i ett i 57 § i barnskyddslagen avsett skolhem är skyldig att för eleven till den som ordnar skolhemsundervisningen som en del av kostnaderna för barnskyddsåtgärder betala hemkommunsersättning, som beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnaderna för undervisningen per arbetsdag.

Den kommun som under den tid undervisningen pågår är hemkommun för en elev som är placerad på det sätt som avses i 16 b § 1 mom. i barnskyddslagen och får grundläggande utbildning är skyldig att för eleven till den kommun eller den andra utbildningsanordnare som ordnar undervisningen betala hemkommunsersättning, som beräknas genom att de arbetsdagar vid skolan under vilka eleven getts undervisning multipliceras med de genomsnittliga faktiska årskostnader som kommunen eller utbildningsanordnaren har haft för undervisningen per arbetsdag.

När hemkommunsersättning enligt 1—3 mom. beräknas beaktas som avdrag andelen av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnare:

1) hemkommunsersättningar till utbildningsanordnaren för elever som avses i 37 § och 38 § 1—5 mom.,

2) finansiering enligt enligt 11 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever,

3) förhöjning enligt 14 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervsning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och

4) skolhemsförhöjning för sådan undervisning vid ett skolhem som avses i 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Trots det som ovan föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning kan kommunerna komma överens om hemkommunsersättningen med varandra eller med någon annan utbildningsanordnare.

42 §

Beaktande av mervärdesskatten i hemkommunsersättningar till privata utbildningsanordnare

Staten betalar till privata utbildningsanordnare och till universitet i samband med hemkommunsersättningarna ett per elev uträknat belopp som motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata anordnarna av grundläggande utbildning betalar utgör av hemkommunsersättningarna utan mervärdesskatt till de privata utbildningsanordnarna.

43 §

Lämnande av uppgifter som rör hemkommunsersättningen

Kommuner och andra utbildningsanordnare ska med avseende på centraliserad utbetalning av hemkommunsersättningar lämna in uppgifter till finansministeriet om elevantalen i förskoleundervisning och grundläggande utbildning efter åldersklass och hemkommun i fråga om elever för vilka de vid utgången av året före det år som föregått finansåret har ordnat till hemkommunsersättning berättigande förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i 37 § och 38 § 1—5 mom. samt i 39 och 40 §.

Närmare bestämmelser om lämnandet av uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.

44 §

Rätt att få upplysningar som rör hemkommunsersättningen

Finansministeriet och en elevs hemkommun har rätt att på begäran, för att kunna kontrollera hemkommunsersättningens tillförlitlighet, av kommuner och andra utbildningsanordnare få namn och personbeteckningar för de elever för vilka elevens hemkommun är skyldig att betala hemkommunsersättning.

45 §

Tvist om hemkommunsersättningen

Om två kommuner eller en hemkommun och en annan utbildningsanordnare är oeniga om huruvida den ena av kommunerna eller utbildningsanordnaren har rätt till eller är skyldig att betala hemkommunsersättning, behandlas tvisten i förvaltningsdomstol som förvaltningstvistemål enligt vad som bestäms i förvaltningsprocesslagen (586/1996).

9 kap.

Administration och utbetalning av statsandel

46 §

Samarbete med andra ministerier

Finansministeriet bereder i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet de inverkningar på statsandelsgrunderna som förändringar i de statsandelsåligganden som avses i denna lag har och beräkningen av statsandelsgrunderna med avseende på beredningen av statsbudgeten.

47 §

Förhandling om statsandel

Finansministeriet ska tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet förhandla med Finlands Kommunförbund rf om justeringar av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna så som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Som ett led i det basserviceprogramförfarande som avses i 8 a § i kommunallagen (365/1995) ska finansministeriet förhandla med social- och hälsovårdsministeriet, undervisningsministeriet och Finlands Kommunförbund rf om hur kostnaderna för förändringar i statsandelsåliggandena utvecklas och hur förändringar i statsandelsåliggandena inverkar på bestämningsgrunderna och kostnaderna för statsandelar och statsunderstöd samt på de statsandelar och statsunderstöd som kan beviljas.

48 §

Beviljande av statsandel och beslut om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna

Finansministeriet beviljar kommunen statsandel och beslutar om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna. Finansministeriet ska senast före utgången av året före finansåret utan ansökan bevilja kommunen statsandel och besluta om utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna.

Statsrådet beslutar på ansökan om höjning av statsandelen enligt prövning. Höjning av statsandelen enligt prövning ska sökas före den tidpunkt som finansministeriet bestämmer.

49 §

Utbetalning av statsandelar och hemkommunsersättningar

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ska betala ut som en helhet, på det sätt som föreskrivs i denna paragraf, statsandelar och hemkommunsersättningar som avses i denna lag samt statsandelar och annan finansiering som avses i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet och lagen om fritt bildningsarbete.

Finansministeriet och undervisningsministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.:

1) i 48 § avsedda statsandelsbeslut och beslut om utjämning på basis av skatteinkomsterna,

2) i 7 kap. avsedda övriga uppgifter om minskningar och ökningar av statsandelarna,

3) på basis av de uppgifter som avses i 43 § uppgifter om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1—5 mom. som i samband med utbetalning av statsandel till kommunerna ska dras av för respektive kommun och om de hemkommunsersättningar enligt 37 § och 38 § 1—5 mom. samt 39 och 40 § som ska betalas till kommunen och andra utbildningsanordnare,

4) i 42 § avsedda mervärdesskatteandelar till privata utbildningsanordnare,

5) i 6, 7, och 10—22 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar, samt

6) i 17 § i lagen om fritt bildningsarbete avsedda statsandelsbeslut.

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning betalar ut de belopp som avses i denna paragraf till kommuner och andra erhållare av statsandel eller finansiering i jämnstora poster månatligen från finansårets ingång, senast den 11 dagen i varje månad.

Om kommunen enligt de beslut som avses i 2 mom. är skyldig att betala mera än vad som betalas till den, tar Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning ut skillnaden hos kommunen enligt det som i 3 mom. föreskrivs om utbetalning.

Till den del statsandelarna, finansieringen eller statsunderstöden justeras med stöd av 50 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet beaktas justeringarna vid utbetalningen av statsandelar, hemkommunsersättningar och annan finansiering som avses i 1 mom. före utgången av februari året efter finansåret.

Finansministeriet beslutar om tidpunkten för utbetalning av höjning av statsandelen enligt prövning.

50 §

Rättelse av räknefel

Finansministeriet kan självt eller på ansökan rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag.

51 §

Betalning av utebliven förmån

Om det efter den i 64 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till kommunen. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982) från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats.

Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte.

Finansministeriet får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel.

52 §

Återbetalning av grundlös förmån

Om en kommun utan grund har fått statsandel enligt denna lag, ska finansministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen ut räknat från ingången av den månad under vilken statsandelen eller hemkommunsersättningen har betalats.

Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas.

Finansministeriet får besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande statsandel.

53 §

När betalningsskyldigheten upphör

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades.

10 kap.

Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel samt kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna

54 §

Utfärdande av bestämmelser om statsandelsgrunder

Grundpriser enligt 6, 13 och 14 § samt 22—25 § fastställs årligen för det följande finansåret genom förordning av statsrådet. De i 24 och 25 § avsedda grundpriserna fastställs inom ramen för statsbudgeten.

När grundpriserna stadgas beaktas

1) uppskattade förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 57 § 1 mom.,

2) uppskattade förändringar i kostnadsnivån så som anges i 57 § 2 mom.,

3) skillnaden mellan förändringen i den faktiska kostnadsnivån för året före det år som föregått finansåret och en i enlighet med 2 punkten gjord uppskattning för det nämnda året, samt

4) de justeringar som i enlighet med 58 § företas vart fjärde år för justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.

55 §

Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

Kommunens kalkylerade kostnader enligt 12—23 § och de bestämningsgrunder som avses i 24 och 25 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 34,08 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel är 65,92 procent.

Från och med 2010 är statsandelen för nya och mera omfattande statsandelsåligganden 50 procent av de kalkylerade kostnaderna för uppgifterna i fråga.

56 §

Kommunens självfinansieringsandel

Kommunens självfinansieringsandel är lika stor per invånare i alla kommuner. Kommunens självfinansieringsandel per invånare fås genom att alla kommuners kalkylerade kostnader enligt 12—23 § och bestämningsgrunderna enligt 24 och 25 § adderas och man från summan drar av en andel som beräknats i enlighet med den statsandelsprocent som anges i 55 § och dividerar det erhållna beloppet med antalet invånare i landet.

Kommunens självfinansieringsandel beräknas genom att den per invånare bestämda självfinansieringsandelen multipliceras med kommunens invånarantal.

57 §

Förändring i statsandelsåliggandena och kostnadsnivån

En förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena beaktas, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga, av sådana föreskrifter från en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning eller av statsbudgeten.

Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindexet för basservice. Prisindexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för social- och hälsovården samt undervisnings- och kulturverksamheten. Närmare bestämmelser om beräkning av prisindexet utfärdas genom förordning av statsrådet.

58 §

Justering av kostnadsfördelningen

Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten utgående från en helhetsbedömning så som bestäms nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §.

Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna för kommunens social- och hälsovård, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksväsende enligt 13, 14, 22 och 23 § samt följande finansiering om vilken det föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet:

1) finansiering enligt 11 § för påbyggnadsundervisning,

2) finansiering enligt 13 § 1 och 2 mom. av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga,

3) finansiering enligt 14 § för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och

4) tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning enligt 15 §,

Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

Kostnadsfördelningen justeras vart fjärde år. De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 3 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för finansåret och de tre följande åren.

59 §

Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras

När kostnadsfördelningen justeras beaktas kommunernas, samkommunernas och andra utbildningsanordnarnas driftskostnader för statsandelsåligganden enligt 1 § som ligger till grund för statsandel och driftskostnaderna för ordnande av följande uppgifter som finansieras med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet:

1) ordnande av påbyggnadsundervisning enligt 1 § i lagen om grundläggande utbildning,

2) ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning,

3) ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning, och

4) ordnande av grundläggande utbildning i internat och i skolhem.

När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter:

1) uppgifter enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet,

2) uppgifter enligt lagen om grundläggande konstundervisning,

3) morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i 8 a kap. i lagen om grundläggande utbildning,

4) i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen,

5) kreditkapital och kreditförluster inom social kreditgivning som avses i lagen om social kreditgivning,

6) kommuntillägg som avses i 20 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn,

7) grundläggande utkomststöd som avses i 7 § i lagen om utkomststöd,

8) en andel som motsvarar den statliga ersättning som betalas med stöd av 24 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, och

9) ordnande av utbildning och forskning i hälsovård, till den del ersättning från staten betalas för det enligt 47 och 47 a § i lagen om specialiserad sjukvård.

När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.:

1) kostnader för sådana anläggningsprojekt där det för anläggningsprojekt fastställda minimibeloppet i 20 § i lagen om planering av och statsandel ör social- och hälsovården och 36 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet överskrids,

2) kostnader för förvärv eller arrendering av markområden,

3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare,

4) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

5) kostnader för vilka statlig finansiering som baserar sig på lag eller på statsbudgeten beviljas separat, om det när finansieringen beviljas förutsätts att kommunen bidrar med en finansieringsandel,

6) kostnader för avgiftsbelagd kommunal service,

7) förvaltningskostnader för förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt biblioteksverksamhet till den del förvaltningskostnaderna överstiger förhållandet mellan dessa omkostnader och omkostnaderna för undervisnings- och kulturverksamhet, och

8) kostnader som skulle innebära att driftskostnaderna beaktades dubbelt eller att statlig finansiering riktades dubbelt till verksamheten.

Driftskostnader för vilka finansiering beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget får hänföras till driftskostnader till den del dessa inte täcks av den finansiering som beviljas ur Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansieringen enligt statsbudgeten.

60 §

Insamling av information om driftskostnader och uppgiftsunderlag

När kostnadsfördelningen justeras används som underlag för de driftskostnader som avses i 59 § 1 mom. kostnader i kommunernas och samkommunernas ekonomi- och verksamhetsstatistik som Statistikcentralen utarbetat och sådan information om kostnader för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som undervisningsministeriet har samlat in.

När kostnadsfördelningen justeras används uppgifterna om de faktiska kostnaderna för det tredje året före finansåret.

11 kap.

Särskilda bestämmelser

61 §

Bestämmande av statsandelen vid kommunsammanslagningar

När kommuner sammanslås beräknas den nya kommunens statsandelar och på skatteinkomsterna baserade utjämning av statsandelen på basis av de uppgifter för kommunen som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Som kommunens invånarantal betraktas de sammanräknade invånarantalen i de kommuner som ändringen i kommunindelningen berör vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

De koefficienter som avses ovan i 15—20 § fås genom sammanräkning av grunderna för koefficienterna för respektive kommun.

62 §

Bestämmande av statsandelen när en del av en kommun överförs till en annan kommun

Om en del av en kommun överförs till en annan kommun beräknas statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen för den utvidgade kommunen, i fråga om det område med vilket kommunen utvidgas, på basis av de uppgifter som ligger till grund för bestämmandet av statsandelen för den kommun som minskar det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Statsandelarna och utjämningen av statsandelen på basis av skatteinkomsterna för den kommun av vilken en del överförs till en annan kommun fördelas det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft mellan den kommun som minskar och den kommun eller de kommuner som utvidgas i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan dem.

Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga.

Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Kommunens enligt 13 § 3 mom. kalkylerade kostnader på grundval av arbetslöshet fördelas vid beräkning av statsandelarna för det år som följer på året då kommunindelningen träder i kraft mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan kommunerna det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

63 §

Bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas

När en kommun slås samman med två eller flera kommuner ska i fråga om området för den kommun som upplöses statsandelarna och den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelarna för de nya eller utvidgade kommunerna beräknas på basis av de uppgifter för den kommun som upplöses vilka skulle ligga till grund för bestämmandet av statsandelen det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft delas de statsandelar som avses i 1 mom. mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som upplöses fördelar sig mellan de övriga kommuner som ändringen i kommunindelningen gäller.

Inom undervisnings- och kulturverksamheten beviljas den på det kalkylerade antalet studerande, undervisningstimmar, handledningstimmar, studerandeveckor, studerandeårsverken och årsverken baserade statsandelen de kommuner som vid ändring i kommunindelningen åläggs att ordna tjänsterna i fråga.

Som grund för invånarantalet i områdena i kommunen betraktas invånarantalet vid utgången av året före det år som föregår det år då ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

Det som bestäms i denna paragraf tillämpas det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft på alla statsandelar samt det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft och året därpå på den på skatteinkomsterna baserade utjämningen av statsandelen. Kommunens enligt 13 § 3 mom. kalkylerade kostnader på grundval av arbetslöshet fördelas vid beräkning av statsandelarna för det år som följer på året då kommunindelningen träder i kraft mellan de nya eller utvidgade kommunerna i samma proportion som antalet invånare i den kommun som blir mindre fördelar sig mellan kommunerna det år ändringen i kommunindelningen träder i kraft.

12 kap.

Överklagande

64 §

Rättelseförfarande

En kommun som inte nöjer sig med ett beslut av finansministeriet som gäller beviljande av statsandel, utjämning av statsandelen på basis av skatteinkomsterna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos finansministeriet. En anvisning om rättelseyrkande ska fogas till beslutet.

65 §

Överklagande

Beslut som meddelats med anledning av rätttelseyrkande får överklagas genom besvär på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen.

Andra beslut som meddelats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas genom besvär.

13 kap.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

66 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna lag upphävs lagen av den 20 december 1996 om statsandelar till kommunerna (1147/1996) jämte ändringar.

Åtgärder som är nödvändiga för beviljande av statsandel och för utbetalning av statsandel och hemkommunsersättningar för finansåret 2010 får vidtas före ikraftträdandet.

67 §

Samarbetsunderstöd

Finansministeriet kan under 2010—2012 bevilja kommunerna samarbetsunderstöd enligt prövning, om samarbetet mellan kommunerna är betydande för översynen av kommunernas servicestruktur, för utvecklandet av servicen eller för dess produktivitet samt stöder uppnåendet av de mål som ställs upp i lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007).

Samarbetsunderstöd kan beviljas kommunen för kostnader som föranleds av utvecklingsverksamhet under ansökningsåret och under det följande året. Samarbetsunderstöd kan beviljas för utvecklingsverksamhet endast om ett beslut om genomförande har fattats.

Om kommunerna söker samarbetsunderstöd för sådant samarbete för vilket en annan myndighet kan bevilja statsandel eller statsunderstöd med stöd av någon annan lag eller av anslag som i statsbudgeten anvisats för något annat ändamål, ska finansministeriet höra denna myndighet innan stöd beviljas.

Finansministeriet beslutar om tidpunkterna för ansökan om och utbetalning av samarbetsunderstöd.

På samarbetsunderstödet tillämpas dessutom följande bestämmelser i statsunderstödslagen (688/2001):

1) 14 § om statsunderstödstagarens skyldighet att lämna uppgifter,

2) 15 § om statsbidragsmyndighetens tillsynsuppgift,

3) 16 § om granskningsrätt,

4) 17 § om utförande av granskning,

5) 18 § om handräckning,

6) 19 § om avbrytande av utbetalning,

7) 20 § 1 mom. om återbetalning av statsunderstöd,

8) 21 § om skyldighet att återkräva statsunderstöd,

9) 22 § 3 mom. om återkrav enligt prövning av statsunderstöd,

10) 24 § om ränta,

11) 25 § om dröjsmålsränta,

12) 26 § om jämkning av det belopp som ska återbetalas,

13) 28 § om tiden för återkrav,

14) 29 § 2 mom. om preskription av återbetalningsskyldigheter, och

15) 30 § om kvittning.

68 §

Bestämmande av grundpriserna 2010

De i 6, 13 och 14 § samt 22—25 § avsedda grundpriserna för 2010 fastställs genom förordning av statsrådet så som anges i 2—5 mom.

Som grundpriser för den allmänna delen, arbetslöshetskoefficienten, antalet arbetslösa, barnskyddet, antalet funktionshindrade och sjukfrekvensen samt som åldersklassbaserade grundpriser inom socialvården samt hälsovården fastställs de kalkylerade kostnader per invånare som fastställts eller bestämts för de nämnda statsandelsåliggandena för 2009 och använts som grund för statsandel, justerade till den uppskattade kostnadsnivån för 2010.

Som grundpris för bibliotek fastställs det per invånare bestämda pris per enhet som använts som grund för statsandel 2009 i kommuner där priset per enhet inte graderats på det sätt som avses i 24 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Det på detta sätt uträknade grundpriset justeras till den uppskattade kostnadsnivån för 2010.

Som grundpris för förskoleundervisning och grundläggande utbildning fastställs grundpriset per 6—15-åring för 2009 justerat till den uppskattade kostnadsnivån för 2010. Grundpriset för 2009 är det grundpris som skulle ha fåtts, om de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 hade beräknats på det sätt som anges i 22 §, och om summan av de kalkylerade kostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning i hela landet enligt kalkylen hade varit lika stor som de på riksplanet sammanräknade kalkylerade statsandelsgrunder för 2009 som använts som grund för finansiering av de nämnda statsandelsåliggandena, adderat med belopp som räknas för statens läroanstalter för förskoleundervisning och grundläggande utbildning för 2009 och som avses i 9 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). Nämnda belopp minskas med ett belopp som motsvarar den kalkylerade statsandelsgrunden för sådan verksamhet om vilken det föreskrivs i 11 §, 13 § 1—3 mom. samt 14 och 15 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    /     ), de i 42 § avsedda momsandelarna till privata utbildningsanordnare samt med beloppet av statsunderstöd enligt 44 § 2 mom. och sådan i statsbudgeten avsedd tillläggsfinansiering för statens skolor som avser att ersätta statsandelar som gått förlorade till följd av ändringar i statsandelssystemet.

Grundpriserna per invånare för grundläggande konstundervisning och allmän kulturverksamhet för 2010 fastställs inom ramen för statsbudgeten.

När de i 2—4 mom. angivna grundpriserna bestäms beaktas förändringar i statsandelsåliggandenas omfattning och art så som anges i 54 §.

69 §

Justering av kostnadsfördelningen

Trots det som i 58 § föreskrivs om justering av kostnadsfördelningen företas den första justeringen av kostnadsfördelningen enligt denna lag för finansåret 2012 utifrån uppgifterna om 2009 års kostnader.

70 §

Bestämmande av hemkommunsersättning 2010

Trots det som i 37 § föreskrivs om bestämmande av hemkommunsersättning bestäms hemkommunsersättningen 2010 utgående från var förskoleundervisning och grundläggande utbildning ordnas för eleven den 20 september 2009 och vilken elevens hemkommun är den 31 augusti 2009. Elevens ålder bestäms enligt i vilken ålder eleven varit vid utgången av 2009.

71 §

Vissa avdrag för 2010

År 2010 minskas inte statsandelarna för kommunal basservice enligt 32 §.

_______________

Lag

om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

I enlighet med Riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap

Allmänna bestämmelser

1 §

Tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser eller statliga affärsverk för driftskostnader och anläggningsprojekt samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i

1) gymnasielagen (629/1998),

2) lagen om yrkesutbildning (630/1998),

3) yrkeshögskolelagen (351/2003) och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning (356/2003),

4) lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (631/1998),

5) ungdomslagen (72/2006),

6) idrottslagen (1054/1998),

7) museilagen (729/1992), samt

8) teater- och orkesterlagen (730/1992).

För verksamhet som avses i lagen om yrkesutbildning, lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, yrkeshögskolelagen och lagen om yrkespedagogisk lärarutbildning beviljas inte sådant statsunderstöd för anläggningsprojekt som avses i 5 kap. För andra kostnader än driftskostnader för lokaler, inventarier och annan lös egendom som används i sådan verksamhet som avses i de nämnda lagarna beviljas finansiering enligt 25 och 26 §.

I denna lag bestäms om kommunens kalkylerade självfinansieringsandel av driftskostnaderna för sådan undervisningsverksamhet som avses i 1 § 1 mom. 1, 2 och 3 punkten (kommunens självfinansieringsandel).

2 §

Tillämpning av lagen i vissa fall

På statsandelen för driftskostnaderna för sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), sådan grundläggande konstundervisning som avses i lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och som finansieras enligt antalet undervisningstimmar, sådana allmänna bibliotek som avses i bibliotekslagen (904/1998) och sådan kulturverksamhet som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) tillämpas det som bestäms i lagen om statsandel för kommunal basservice (     /     ).

Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom., föreskrivs i denna lag om finansieringen av

1) sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

2) sådan förberedande undervisning som enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen,

3) sådan förskoleundervisning ochgrundläggande utbildning som enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas för andra än läropliktiga,

4) de tilläggskostnader som föranleds av grundläggande utbildning för elever som omfattas av sådan förlängd läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och för gravt handikappade och andra handikappade elever,

5) det tillägg för internatskola som betalas då undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas vid en internatskola och den skolhemsersättning som betalas till privata anordnare av grundläggande utbildning,

6) det tillägg som betalas för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning,

7) inledandet av verksamheten hos en privat anordnare av grundläggande utbildning,

8) sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning,

9) sådan undervisning som avses i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas utomlands, samt

10) sådan grundläggande konstundervisning som avses i 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning och som finansieras enligt antalet undervisningstimmar.

I denna lag föreskrivs också om

1) statsunderstöd som beviljas enligt prövning och andra statsunderstöd som beviljas sådana privata anordnare av grundläggande utbildning som avses i 7 § i lagen om grundläggande utbildning,

2) statsunderstöd som avses i lagen om grundläggande konstundervisning,

3) statsunderstöd som beviljas kommunerna för sådan centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgift eller andra särskilda uppgifter som avses i 4 § i bibliotekslagen samt för utvecklings- och försöksverksamhet, samt

4) statsunderstöd som avses i lagen om kommunernas kulturverksamhet.

I denna lag föreskrivs dessutom om statsunderstöd för sådana anläggningsprojekt som hänför sig till grundläggande utbildning, allmänna bibliotek, kommunernas kulturverksamhet och grundläggande konstundervisning.

3 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) undervisningsverksamhet anordnande av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 1—4 punkten och sådan verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning som avses i 2 § 1—4 och 8—10 punkten,

2) kulturverksamhet verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § 5—8 punkten, samt med

3) privat utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet en registrerad sammanslutning, en stiftelse eller ett statligt affärsverk.

4 §

Förhållandet till lagen om statsandel för kommunal basservice

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas lagen om statsandel för kommunal basservice till de delar som bestäms i denna lag och i lagen om statsandel för kommunal basservice.

2 kap

Finansiering av driftskostnader

5 §

Grunden för beräkning av finansieringen

Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms

1) för gymnasier, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor på basis av antalet studerande samt de per studerande bestämda priserna per enhet,

2) för yrkesinriktad tilläggsutbildning på basis av det antal studerandeårsverken eller undervisningstimmar som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsfinansieringen samt det per studerandeårsverke eller undervisningstimme bestämda priset per enhet, samt för sådan läroavtalsutbildning som ordnas som yrkesinriktad tilläggsutbildning på basis av antalet studerande och det per studerande bestämda priset per enhet,

3) för i lagen om grundläggande utbildning avsedd påbyggnadsundervisning, förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga samt undervisning som ordnas utomlands, grundläggande utbildning för gravt handikappade och grundläggande utbildning som ordnas vid en internatskola samt för flexibel grundläggande utbildning på basis av antalet elever och det per elev bestämda priset per enhet,

4) för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning på basis av antalet ledda timmar och det per timme bestämda priset per enhet,

5) för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar på basis av antalet undervisningstimmar och det per undervisningstimme bestämda priset per enhet,

6) för idrottsverksamhet och ungdomsarbete på basis av kommunens invånarantal och det per invånare bestämda priset per enhet, samt

7) för museer, teatrar och orkestrar på basis av det antal kalkylerade årsverken som fastställts för institutionen i fråga och det per kalkylerat årsverke bestämda priset per enhet.

6 §

Kommunens statsandel och grunden för statsandelen för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor

För kostnader som föranleds av de verksamheter som nämns i 5 § 1 punkten beviljas kommunen i statsandel det belopp som fås när grunden för kommunens statsandel, som beräknats enligt 2 mom., minskas med kommunens finansieringsandel som beräknats enligt 8 §.

Grunden för kommunens statsandel fås genom sammanräkning av

1) produkten av antalet studerande inom gymnasieutbildning som ordnas av kommunen och det per studerande bestämda priset per enhet för gymnasieutbildningen i kommunen,

2) produkterna av antalet studerande inom grundläggande yrkesutbildning som ordnas av kommunen samt de per studerande bestämda priserna per enhet som beräknats särskilt för utbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning och för annan grundläggande yrkesutbildning, samt

3) produkterna av antalet studerande vid kommunens yrkeshögskolor samt de per studerande bestämda priserna per enhet för yrkeshögskolorna.

7 §

Finansiering av gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning som ordnas av samkommuner och privata utbildningsanordnare samt finansiering av yrkeshögskolor

För sådana verksamheter som avses i 5 § 1 punkten beviljas samkommuner och privata utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som motsvarar statsandelsgrunden och som beräknats på det sätt som föreskrivs i 6 § 2 mom. enligt antalet studerande hos utbildningsanordnaren och enligt priserna per enhet.

För sådan gymnasieutbildning som en privat utbildningsanordnare såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna på något annat språk än finska eller svenska beviljas utbildningsanordnaren i statsandel ett belopp som motsvarar 57 procent av produkten av antalet studerande och priset per enhet i fråga om sådana studerande som enligt lagen om hemkommun (201/1994) inte har någon hemkommun i Finland.

8 §

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning, yrkesutbildning och yrkeshögskolor.

Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning och yrkeshögskolor utgör under åren 2008—2011 58,11 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med landets invånarantal och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel sammanräknas de grunder för kommunens statsandel som avses i 6 § 2 mom. och till det därigenom erhållna beloppet adderas

1) för samkommuner och privata utbildningsanordnare de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats enligt 7 § 1 mom., samt

2) för statliga läroanstalter och universitetens övningsskolor de belopp som motsvarar statsandelsgrunderna och som beräknats på basis av de genomsnittliga priser per enhet som med stöd av 23 § föreskrivs för de verksamheter som avses i 5 § 1 punkten.

Vid beräkning av kommunens självfinansieringsandel beaktas inte

1) studerande som enligt lagen om hemkommun inte har någon hemkommun i Finland eller som har sin hemkommun på Åland,

2) studerande för vilka undervisning ordnas utomlands med stöd av 3 § 1 mom. i gymnasielagen, eller

3) studerande i yrkespedagogisk lärarutbildning, och inte heller kostnader som föranleds av denna utbildning.

9 §

Finansiering av fristående examina i vissa fall

Angående finansieringen av examina som avläggs i anslutning till utbildning som enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning förbereder för sådana yrkesinriktade grundexamina som avläggs i form av fristående examina gäller det som bestäms om finansiering av grundläggande yrkesutbildning i 25 §. Om en yrkesinriktad grundexamen avläggs utan förberedande utbildning, gäller angående finansieringen av examen det som i 49 § 3 mom. bestäms om finansiering av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning.

10 §

Statsandelen för driftskostnaderna för yrkesinriktad tilläggsutbildning

För driftskostnaderna för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning än sådan som avses i 2 och 3 mom. beviljas en sådan utbildningsanordnare som avses i lagen om yrkesutbildning eller lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning i statsandel 85,60 procent av det belopp som fås genom sammanräkning av produkterna av det antal studerandeårsverken som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av statsandelen och de per studerandeårsverke bestämda priserna per enhet. För sådan utbildning som ordnas i syfte att utveckla kompetensen hos personalen vid ett företag eller en annan sammanslutning utgör statsandelen emellertid 47,23 procent av det belopp som beräknas på nämnda sätt. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om hur de studerandeårsverken som läggs till grund för statsandelen fastställs.

För driftskostnaderna för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning beviljas utbildningsanordnaren i statsandel det belopp som fås när antalet studerande som genomgår utbildningen multipliceras med de per studerande bestämda priserna per enhet för utbildningen.

För driftskostnaderna för en särskild yrkesläroanstalt beviljas utbildningsanordnaren i statsandel det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för utbildningsanordnaren som grund för beräkning av finansieringen multipliceras med det per undervisningstimme bestämda priset per enhet.

11 §

Finansiering av påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning

För sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när grunddelen av den hemkommunersättning som i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice fastställts för den kommun där utbildningsanordnarens grundläggande utbildning huvudsakligen ordnas, multiplicerad med talet 1,21, multipliceras med antalet elever inom påbyggnadsundervisningen för den grundläggande utbildningen.

12 §

Finansiering av förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen

För sådan förberedande undervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när grunddelen av den hemkommunersättning som i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice fastställts för den kommun där utbildningsanordnarens grundläggande utbildning huvudsakligen ordnas, multiplicerad med talet 2,39, multipliceras med antalet studerande.

13 §

Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga

För sådan förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare finansiering till ett belopp som fås när grunddelen av den hemkommunersättning som i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice fastställts för den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas, multiplicerad med talet 1,35, multipliceras med elevantalet.

För sådan utbildning som avses i 46 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning minskas grunddelen av den hemkommunersättning som avses i 1 mom. med 49 procent. Minskningen gäller dock inte i fråga om studerande vid internatskolor eller elever inom förskoleundervisning.

För sådana slutförda läroämnen som avses i 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning och som ingår i den grundläggande utbildningens lärokurs beviljas en sådan anordnare av grundläggande utbildning som avses i 1 mom. ett belopp som fås när det pris per enhet som fastställts inom ramen för statsbudgeten multipliceras med det kalkylerade elevantalet. Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om hur slutförda läroämnen eller kurser omvandlas till ett kalkylerat elevantal.

14 §

Förhöjning för elever som omfattas av förlängd läroplikt inom den grundläggande utbildningen

Utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice och i 13 § 1 mom. i denna lag bestäms om den statsandel som beviljas för driftskostnaderna för sådan utbildning som hänför sig till den 11-åriga läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare som fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning som förhöjning för den nämnda utbildningen ett belopp som fås när det grundpris som avses i 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice multiplicerat med 2,41, multipliceras med antalet elever som avses i denna paragraf och utökas med grundpriset för den grundläggande utbildningen, multiplicerat med 1,45, multiplicerat med antalet gravt handikappade elever.

15 §

Tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning

För elever som erbjuds inkvartering och måltider vid en internatskola som ordnar sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare ett belopp som motsvarar 26 procent av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 §.

För elever som får undervisning vid ett skolhem beviljas en sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna skolhemsundervisning tilläggsfinansiering till ett belopp som fås när det grundpris som avses i 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, multiplicerat med 1,51, multipliceras med antalet elever som får skolhemsundervisning.

16 §

Tillägg för flexibel grundläggande utbildning

För de tilläggskostnader som föranleds av flexibel grundläggande utbildning kan kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare, utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice bestäms om statsandelen för grundläggande utbildning, beviljas ett belopp som fås när det antal elever som deltar i den flexibla grundläggande utbildningen multipliceras med det per elev bestämda priset per enhet för den nämnda utbildningen.

17 §

Inledande av verksamhet som privat anordnare av grundläggande utbildning

För tiden från ingången av den månad under vilken verksamheten inleds till utgången av det räkenskapsår för vilket en privat anordnare av grundläggande utbildning som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning inte får sådan hemkommunersättning som avses i 37 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, beviljas utbildningsanordnaren för inledande av verksamheten ett belopp som motsvarar den nämnda ersättningen, beräknat enligt den kommun där den grundläggande utbildningen i huvudsak ordnas.

18 §

Finansiering av sådan utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands

För sådan utbildning som ordnas utomlands beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett belopp som fås när elevantalet multipliceras med det grundpris som avses 54 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, eller det nämnda grundpriset höjt eller sänkt i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet och undervisningsministeriet.

19 §

Statsandelen för driftskostnaderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet

För driftskostnaderna för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas den kommun som ordnar sådan verksamhet i statsandel 57 procent av det belopp som fås när antalet timmar som fastställts för denna verksamhet som grund för beräkning av statsandelen för kommunen multipliceras med det per timme bestämda priset per enhet.

20 §

Statsandelen för driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

För driftskostnaderna för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar beviljas en kommun, samkommun, privat sammanslutning eller stiftelse som med stöd av 11 § 3 mom. i lagen om grundläggande konstundervisning har beviljats rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar i statsandel 57 procent av det belopp som fås när det antal undervisningstimmar som fastställts för nämnda utbildning som grund för beräkning av statsandelen för utbildningsanordnaren multipliceras med det per undervisningstimme bestämda priset per enhet.

21 §

Statsandelen för driftskostnaderna för idrottsverksamhet och ungdomsarbete

För driftskostnaderna för idrottsverksamhet beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när kommunens invånarantal multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

För driftskostnaderna för ungdomsarbete beviljas kommunen i statsandel 29,70 procent av det belopp som fås när antalet kommuninvånare som är yngre än 29 år multipliceras med det per invånare bestämda priset per enhet för ungdomsarbete.

22 §

Statsandelen för driftskostnaderna för museer, teatrar och orkestrar

För driftskostnaderna för ett museum, en teater eller en orkester beviljas dess huvudman i statsandel 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen för museet, teatern eller orkestern multipliceras med det per årsverke bestämda priset per enhet för verksamheten i fråga.

3 kap

Priser per enhet för undervisningsverksamhet

23 §

Genomsnittliga priser per enhet

Genom förordning av statsrådet utfärdas årligen bestämmelser om de genomsnittliga priser per enhet för gymnasieutbildning, grundläggande yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret, i enlighet med vad som bestäms i 54 § 2 mom. och 57 § i lagen om statsandel för kommunal basservice.

Priserna per enhet bestäms av undervisningsministeriet. De priser per enhet som avses i 24—26 § i denna lag bestäms så att de belopp som beräknas enligt priserna per enhet och som läggs till grund för finansieringen sammanlagt motsvarar de belopp som beräknas på basis av de genomsnittliga priserna per enhet.

24 §

Priserna per enhet för gymnasier

De per studerande bestämda priserna per enhet för gymnasier beräknas vart fjärde år på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildningen under året före det år som föregår det då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. När priserna per enhet beräknas beaktas 58 procent av antalet studerande som inlett studierna efter att de fyllt 18 år.

Priserna per enhet för kommuner och samkommuner graderas på basis av nyckeltalet för antalet studerande, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Priset per enhet för en privat utbildningsanordnare är detsamma som priset per enhet i den kommun där utbildningen huvudsakligen ordnas. Om kommunen inte ordnar gymnasieutbildning, beräknas priset per enhet för en privat anordnare av gymnasieutbildning på samma sätt som priset per enhet för kommunen. För undervisning som ordnas utomlands bestäms priset per enhet genom att det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning enligt 23 § graderas i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet och vad undervisningsministeriet föreskriver med stöd av förordningen. Undervisningsministeriet kan dessutom höja priset per enhet på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl .

Om en anordnare av gymnasieutbildning med stöd av 4 § 2 mom. i gymnasielagen har ålagts ordna gymnasieutbildning vid en internatskola, höjs priset per enhet för elever som får inkvartering och måltider vid internatskolan, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när de priser per enhet som beräknats för utbildningsanordnarna multipliceras med antalet studerande hos utbildningsanordnarna sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Under andra år än de som nämns i 1 mom. beräknas priserna per enhet i enlighet med vad som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkningen av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

För en studerande som har inlett studierna efter att han eller hon fyllt 18 år är priset per enhet 58 procent av det per studerande bestämda pris per enhet som fastställts för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får gymnasieutbildning vid en internatskola. Undervisningsministeriet kan på grundval av en särskild utbildningsuppgift som påförts utbildningsanordnaren eller av något annat särskilt skäl höja ett sådant pris per enhet som avses i detta moment.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priserna per enhet.

Genom förordning av statsrådet bestäms om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 3 mom. i gymnasielagen omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf, vilka har inlett studierna efter det att de fyllt 18 år.

25 §

Priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning

De per studerande bestämda priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning beräknas vart fjärde år genom att de riksomfattande totalkostnader som yrkesutbildningsanordnarna under året före det år som föregår det då priserna per enhet bestäms har orsakats för utbildning enligt lagen om yrkesutbildning samt för utbildning som enligt lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning förbereder för sådana yrkesinriktade grundexamina som avläggs i form av fristående examina divideras med det totala antal studerande inom den nämnda utbildningen som läggs till grund för beviljandet av statsandelen under året i fråga. Under andra år beräknas priserna per enhet i enlighet med vad som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som utretts vid beräkningen av priserna per enhet för det år som avses i detta moment. När priserna per enhet beräknas beaktas inte kostnader för läroavtalsutbildning och inte heller studerande som genomgår sådan utbildning.

De per studerande bestämda priserna per enhet för grundläggande yrkesutbildning beräknas per utbildningsområde genom att de riksomfattande totalkostnader som alla yrkesutbildningsanordnare har orsakats för utbildningen inom respektive utbildningsområde divideras med det totala antalet studerande som fått utbildning inom utbildningsområdet under året i fråga. I de riksomfattande totalkostnaderna för respektive utbildningsområde inberäknas de avskrivningar för den grundläggande yrkesutbildningen som yrkesutbildningsanordnarna gjort enligt bokföringen. Om det inte är möjligt att utreda kostnaderna för utbildningen inom ett utbildningsområde, bestäms priset per enhet på basis av de kalkylerade kostnaderna för utbildningsområdet. Priserna per enhet graderas på basis av specialundervisning och andra faktorer som väsentligt inverkar på kostnaderna för utbildningen. Dessutom graderas priserna per enhet på basis av goda resultat i utbildningen. Den resultatbaserade graderingen bestäms på basis av studerandenas sysselsättning, övergång till fortsatta studier, avbrutna studier och studietider samt personalens behörighet och åtgärder för personalutveckling. Den andel som bestäms på basis av verksamhetens resultat utgör högst tre procent av de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priserna per enhet i enlighet med detta moment.

Priserna per enhet för sådan orienterande och förberedande utbildning som enligt lagen om yrkesutbildning ordnas före den grundläggande yrkesutbildningen, undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte samt förberedande utbildning som ordnas för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen bestäms genom gradering av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 §. Närmare bestämmelser om beräknandet av priserna per enhet utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av statsrådet utfärdas särskilda bestämmelser om graderingen av priserna per enhet för ovan nämnd utbildning när det gäller sådan utbildning som ordnas på basis av en särskild utbildningsuppgift som har ålagts yrkesutbildningsanordnaren med stöd av 20 § 2 mom. och 9 § i lagen om yrkesutbildning.

När en utbildningsanordnare ordnar utbildning inom två eller flera sådana utbildningsområden som avses i 2 mom., eller sådan utbildning som avses i 3 mom., bestäms priset per enhet för utbildningsanordnaren enligt ett med antalet studerande vägt medeltal som beräknas på basis av antalet studerande inom de olika utbildningsområdena och inom den utbildning som avses ovan samt på basis av de priser per enhet som avses i 2 och 3 mom. Priset per enhet höjs på basis av att studerandena erbjuds inkvarteringsförmån. Undervisningsministeriet kan dessutom på basis av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av andra särskilda skäl höja priset per enhet. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priset per enhet i enlighet med detta moment.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med antalet studerande inom varje utbildningsområde och inom den utbildning som avses i 3 mom. sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom.

Priset per enhet för sådan grundläggande yrkesutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning utgör 63,13 procent av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 §. Det pris per enhet som avses i detta moment höjs för specialundervisning i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

26 §

Priserna per enhet för yrkeshögskolor

De per studerande bestämda priserna per enhet för yrkeshögskolor beräknas vart fjärde år genom att de riksomfattande totalkostnader som orsakats alla yrkeshögskolor under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med det totala kalkylerade antalet studerande under nämnda år, vilket bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen och utgör grund för beviljandet av statsandel.

I de riksomfattande totalkostnader som avses i 1 mom. inberäknas de avskrivningar för yrkeshögskoleverksamheten som yrkeshögskolornas huvudmän gjort enligt bokföringen. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om inberäknandet av avskrivningar i de riksomfattande totalkostnaderna.

Priserna per enhet bestäms så att de belopp som fås när priserna per enhet multipliceras med det kalkylerade antal studerande som bestäms enligt 1 mom. sammanlagt motsvarar de riksomfattande totalkostnader som beräknas enligt 1 och 2 mom.

Priset per enhet för en yrkeshögskola består av de andelar som bestäms enligt det kalkylerade antalet studerande och antalet examina som avlagts vid yrkeshögskolan. Den andel som bestäms enligt antalet studerande utgör 70 procent och den andel som bestäms enligt antalet examina utgör 30 procent. Undervisningsministeriet kan av särskilda skäl höja priset per enhet för en yrkeshögskola. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av priset per enhet.

Under andra år än de som avses i 1 mom. beräknas priserna per enhet i enlighet med vad som bestäms i denna paragraf, dock på basis av de totalkostnader som använts vid beräkningen av priserna per enhet för det år som avses i 1 mom.

27 §

Priserna per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning

De per studerandeårsverke bestämda priserna per enhet för sådan i 10 § 1 mom. avsedd yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt beräknas på basis av det genomsnittliga pris per enhet som föreskrivs för grundläggande yrkesutbildning i 23 § 1 mom., särskilt för frivillig tilläggsutbildning och för personalutbildning. Priserna per enhet graderas i fråga om utbildning som hör till olika prisgrupper och i fråga om specialundervisning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Undervisningsministeriet kan dessutom av särskilda skäl höja priset per enhet.

Undervisningsministeriet bestämmer årligen inom ramen för statsbudgeten priserna per enhet för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, särskilt för utbildning som förbereder för en yrkesexamen eller specialyrkesexamen och särskilt för annan yrkesinriktad tilläggsutbildning. De priser per enhet som avses i detta moment höjs i fråga om specialundervisning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

De priser per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 1 och 2 mom. graderas på basis av verksamhetens resultat. Den andel som bestäms på basis av resultatet utgör högst tre procent av utbildningsanordnarnas sammanlagda kalkylerade grund för statsandelen för yrkesinriktad tilläggsutbildning. Beloppet av den statsandel som baserar sig på verksamhetens resultat bestäms på basis av avlagda examina. Vid beräkning av den resultatbaserade finansieringen för sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som ordnas vid en läroanstalt beaktas dessutom den prisgrupp som avses i 1 mom. och andelen avlagda examna inom varje prisgrupp. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om fastställandet av den resultatbaserade finansieringen och om maximibeloppen för den resultatbaserade finansieringens andel för olika utbildningsanordnare.

Undervisningsministeriet fastställer årligen det per undervisningstimme bestämda priset per enhet för särskilda yrkesläroanstalter enligt priset per enhet för det föregående året justerat till den beräknade kostnadsnivån det år då priset per enhet tillämpas. Priset per enhet graderas på basis av faktorer som väsentligt påverkar kostnaderna för utbildningen, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

28 §

Priserna per enhet för sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar

De priser per enhet för grundläggande konstundervisning som avses i 20 § beräknas vart fjärde år genom att de riksomfattande totalkostnaderna för den grundläggande konstundervisningen under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med det totala antal undervisningstimmar som hållits året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms. Under andra år beräknas priserna per enhet på basis av de priser per enhet som bestämts för det föregående året, med beaktande av det som bestäms i 23 §.

29 §

Priserna per enhet för grundläggande utbildning

Undervisningsministeriet fastställer årligen de per elev bestämda priser per enhet som avses i 11—14 och 18 §.

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten priset för sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 16 §.

30 §

Priset per enhet för morgon- och eftermiddagsverksamhet

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per ledd timme bestämda priset per enhet för sådan morgon- och eftermiddagsverksamhet som avses i lagen om grundläggande utbildning.

31 §

Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet

Som driftskostnader för gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar betraktas inte

1) kostnader för sådana anläggningsprojekt som avses i denna lag eller kostnader för förvärv eller hyra av markområden,

2) kostnader för ordnande av skolskjuts för studerande,

3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster,

4) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor och avskrivningar,

5) kostnader för vilka lagstadgad statsfinansiering beviljas särskilt,

6) avgifter till den som ordnar verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 § eller enligt lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), om de kostnader som anordnarna orsakats för den verksamhet som utgör grund för avgifterna beaktas när priserna per enhet räknas ut,

7) kostnader för avgiftsbelagd service som tillhandahålls av den som ordnar verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, eller

8) andra förvaltningskostnader än sådana som direkt hänför sig till verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 §.

Driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom., för vilka finansiering beviljas i Europeiska gemenskapernas budget, får betraktas som sådana driftskostnader som finansieras med stöd av denna lag till den del de inte täcks av den finansiering som beviljas i Europeiska gemenskapernas budget och den motsvarande särskilda nationella finansiering som beviljas i statsbudgeten.

Från driftskostnaderna för de utbildningsformer som avses i 1 mom. avdras ett belopp som motsvarar de statsandelar som med stöd av 44 § 1 och 2 mom. beviljats utbildningsanordnarna för verksamheten i fråga det år då kostnaderna beräknas. Från yrkeshögskolornas driftskostnader avdras ett belopp som motsvarar den finansiering som beviljats med stöd av 33 § 1 mom. i yrkeshögskolelagen.

Utan hinder av 1 mom. 4 punkten gäller i fråga om de avskrivningar som en yrkesutbildningsanordnare och en huvudman för en yrkeshögskola gjort enligt bokföringen vad som bestäms i 25 § 2 mom. och 26 § 2 mom.

32 §

Beaktande av mervärdesskatten i priserna per enhet för privata utbildningsanordnare

För privata utbildningsanordnare höjs priserna per enhet för gymnasier, yrkesutbildning, yrkeshögskolor och grundläggande konstundervisning så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som dessa utbildningsformer orsakar de privata utbildningsanordnarna.

För en privat huvudman för en yrkeshögskola och en privat anordnare av yrkesutbildning kan priset per enhet på ansökan höjas i fråga om en sådan fastighet och sådana anläggningstillgångar som en kommun eller samkommun har överlåtit till en privat sammanslutning eller stiftelse för verksamhet som avses i denna lag, så att förhöjningen multiplicerad med det antal studerande som läggs till grund för bestämmandet av finansieringen högst motsvarar beloppet av den mervärdesskatt som betalas för de överlåtelser som sker för nämnda ändamål.

För en privat anordnare av grundläggande utbildning höjs de priser per enhet och priser som avses i 11—18 § så att höjningen motsvarar den andel som den mervärdesskatt som de privata utbildningsanordnarna betalat utgör av de mervärdesskattefria kostnader som de privata utbildningsanordnarna orsakas.

Den förhöjning som avses i 1 och 2 mom. beaktas inte när de genomsnittliga priserna per enhet föreskrivs enligt 23 § 1 mom. och inte heller när priserna per enhet bestäms enligt 2 mom. i nämnda paragraf. Den förhöjning som avses i 2 mom. beaktas inte heller när kommunens självfinansieringsandel bestäms eller när den mervärdesskatteandel som avses i 1 mom. räknas ut.

4 kap

Priser per enhet för kulturverksamhet

33 §

Priset per enhet för idrottsverksamhet

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det per kommuninvånare bestämda priset per enhet för idrottsverksamhet.

34 §

Priset per enhet för ungdomsarbete

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det pris per enhet för ungdomsarbete som bestäms per kommuninvånare som inte har fyllt 29 år.

35 §

Priset per enhet för museer, teatrar och orkestrar

Priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar beräknas särskilt för varje form av konst- och kulturinstitution vart fjärde år, genom att driftskostnaderna för institutionernas verksamhet under året före det år som föregår det då priset per enhet bestäms divideras med kulturinstitutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår. Undervisningsministeriet bestämmer priset per enhet i enlighet med den beräknade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som bestäms i 23 § 1 mom. Som pris per enhet under andra år fastställs det pris per enhet som fastställts för föregående år justerat med de förändringar i kostnadsnivån samt i verksamhetens omfattning och art som avses i 1 mom.

I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom det som bestäms i 31 § 1 mom.

Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som beviljats huvudmännen för institutionerna med stöd av 44 § 1 och 2 mom. i denna lag, 6 a § 2 och 3 mom. i teater- och orkesterlagen samt 4 a § i museilagen för institutionernas verksamhet det år då kostnaderna beräknas.

I fråga om mervärdesskatt gäller i tillämpliga delar vad som bestäms i 32 § 1 och 4 mom. Priset per enhet höjs dock inte för mervärdesskattskyldiga privata sammanslutningar eller stiftelser.

5 kap

Statsunderstöd för anläggningsprojekt

36 §

Anläggningsprojekt

Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv eller grundlig reparation av lokaler som utgör en funktionell helhet, eller motsvarande åtgärder som berör sådana lokaler, samt anskaffning av lös egendom i samband med en nämnd åtgärd, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt genom förordning.

Förvärv av markområden betraktas inte som anläggningsprojekt.

Anskaffning av annan lös egendom än sådan som avses i 1 mom. betraktas inte som anläggningsprojekt. Anskaffning av bokbussar och bokbåtar betraktas dock som anläggningsprojekt.

En åtgärd som avses i 1 mom., vars beräknade kostnader underskrider det belopp som statsrådet fastställt genom förordning, kan betraktas som ett anläggningsprojekt om finansieringen av projektet med hänsyn till invånarantalet och den ekonomiska situationen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller samkommunen. Detsamma gäller i tillämpliga delar anläggningsprojekt som genomförs av privata utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet och den statsandel som beviljas för detta.

37 §

Projektplan

En projektplan ska utarbetas över anläggningsprojektet och tillställas statsbidragsmyndigheten. Projektplanen ska innehålla en allmän beskrivning av projektet, en utredning om behovet av att genomföra projektet och om när det kan genomföras, samt planskisser och en kostnadskalkyl. De lokaler som projektet omfattar ska specificeras i planen (rumsprogram).

Undervisningsministeriet kan utfärda sådana bestämmelser om projektplanen och ansökningshandlingarna som gäller bedömningen av projektets funktionalitet, tekniska standard, säkerhet och energieffektivitet.

38 §

Fastställande av statsunderstödets maximibelopp

Om statsbidragsmyndigheten anser att anläggningsprojektet behövs och att det finns statsekonomiska förutsättningar för finansiering av det, kan statsbidragsmyndigheten innan statsunderstödet beviljas fastställa hur stort statsunderstöd som högst beviljas för projektet, utgående från de uppskattningar om projektets behövliga omfattning och skäliga kostnader som grundar sig på den projektplan som avses i 37 §.

39 §

Tillstånd att påbörja projekt

Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan beslutet om beviljande av statsunderstöd har fattats.

40 §

Ansökan om statsunderstöd

En ansökan om statsunderstöd för ett anläggningsprojekt ska riktas till statsbidragsmyndigheten och tillställas den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen före utgången av året före det år vars budget ligger till grund för ansökan om statsandel, om inte undervisningsministeriet bestämmer något annat. En uppskattning av vid vilken tidpunkt projektet kan genomföras ska fogas till ansökan.

41 §

Projektredovisning

Statsunderstödstagaren ska inom sex månader efter att anläggningsprojektet har genomförts tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över det genomförda projektet. Om redovisningen inte lämnas in inom utsatt tid, kan statsbidragsmyndigheten besluta att statsunderstödets slutpost, som inte ännu har betalats, helt eller delvis kan lämnas obetald.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om projektredovisningens innehåll.

42 §

Finansieringsplan för anläggningsprojekt

Undervisningsministeriet utarbetar årligen för de följande fyra åren en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt som hänför sig till undervisnings- och kulturverksamhet. Finansieringsplanen omfattar de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras under planeringsperioden, kalenderårsvis i den ordning som de ska genomföras, samt en beräkning av projektens statsunderstöd.

För den finansieringsplan som utarbetas för anläggningsprojekten ska närings-, trafik- och miljöcentralen, på basis av förslag som inkommit från utbildningsanordnare och andra anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § och beträffande läroanstaltsprojekt på basis av den skyndsamhetsordning som fastställts av landskapsförbundet, upprätta en förteckning över de anläggningsprojekt som är ämnade att genomföras inom dess verksamhetsområde. Projekten antecknas i förteckningen enligt deras uppskattade skyndsamhetsordning. Förslagen för förteckningen ska tillställas den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen före utgången av året före förteckningen upprättas.

En finansieringsplan behöver inte upprättas om det anslag som har anvisats för statsunderstöd för anläggningsprojekt är av ringa betydelse.

43 §

Gemensamma anläggningsprojekt

Då ett anläggningsprojekt som är gemensamt för flera förvaltningsområden genomförs ska de behöriga statsbidragsmyndigheterna vidta behövliga åtgärder för att projektet i sin helhet ska kunna inledas samma år.

6 kap

Särskilda statsunderstöd

44 §

Statsunderstöd

För inledande och utveckling av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § samt för försök som gäller sådan verksamhet, för behövliga specialuppgifter i samband med verksamheten eller för uppnående av utbildningspolitiska syften kan statsunderstöd beviljas inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten.

En anordnare av verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 och 2 § kan beviljas extra statsunderstöd inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Utöver vad som bestäms om hemkommunersättning i lagen om allmän statsandel för kommunal basservice, kan en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas extra understöd för utjämning av de verkningar som ändringarna av statsandelssystemet medför.

För sådan centralbiblioteks- och landskapsbiblioteksuppgif som avses i bibliotekslagen beviljas kommunen, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, i statsunderstöd ett belopp som i det närmaste motsvarar de tilläggskostnader som orsakas av de nämnda uppgifterna.

45 §

Statsunderstöd för undervisning på samiska och i samiska samt vissa andra statsunderstöd

Kommunerna inom samernas hembygdsområde och andra utbildningsanordnare som är verksamma inom detta område beviljas årligen, enligt vad som statsrådet fastställer genom förordning, statsunderstöd för de kostnader som föranleds av undervisning på samiska och i samiska inom den grundläggande utbildningen, i gymnasierna och inom yrkesutbildningen. Statsunderstöden ska sammanlagt motsvara de genomsnittliga kostnaderna för avlönandet av den undervisningspersonal som behövs för nämnda undervisning.

Anordnare av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen beviljas, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd för sådan undervisning i modersmål och i finska eller svenska som andra språk som ges elever med främmande språk som modersmål samt för stödjande av annan undervisning för dessa elever, när undervisningen utgör ett komplement till förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen, samt för undervisning i modersmål för samiskspråkiga och romanispråkiga elever.

Kommunen eller en registrerad förening beviljas statsunderstöd för de kostnader som inom ramen för gränskommunsamarbetet orsakas av finska elevers skolgång i Sverige.

Genom förordning av undervisningsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om grunderna för fastställandet av de statsunderstöd som avses i 2 och 3 mom.

46 §

Statsunderstöd för ordnande av fristående examina som avläggs utan förberedande utbildning

En sammanslutning eller stiftelse som med en examenskommission har ingått ett sådant avtal om ordnande av fristående examina som avses i 7 § 3 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, men som inte får statsandel för ordnandet av examina, kan beviljas statsunderstöd för ordnande av sådana fristående examina som avses i 8 § och som avläggs utan förberedande utbildning. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om statsunderstödet.

47 §

Tillämpning av statsunderstödslagen

På statsunderstöd som beviljas med stöd av denna lag tillämpas statsunderstödslagen (688/2001), om inte något annat bestäms i denna lag.

7 kap

Särskilda bestämmelser

48 §

Beräkning av antalet elever, studerande och examina

För gymnasier och yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret enligt det genomsnittliga antalet studerande året före finansåret. För grundläggande yrkesutbildning beräknas finansieringen för finansåret dock högst i enlighet med det totala antal studerande som anges i tillståndet att ordna utbildning. Dessutom kan sådana kalkylerade förändringar i antalet studerande beaktas som orsakas av lag eller förordning, en föreskrift eller ett beslut av en statlig myndighet som grundar sig på lag eller förordning, eller av statsbudgeten. Vid beräkningen av priserna per enhet tillämpas dock antalet elever och studerande hösten året före finansåret. När verksamheten inleds beräknas finansieringen enligt det kalkylerade antalet elever och studerande med undantag för elever för sådana läroämnen inom den grundläggande utbildningen som avses i 13 § 3 mom.

För yrkeshögskolor beräknas finansieringen för finansåret och priserna per enhet på basis av det antal studerande som bestäms enligt den överenskommelse som avses i 8 § 2 mom. i yrkeshögskolelagen, antalet avlagda examina vid yrkeshögskolorna samt antalet utexaminerade från yrkespedagogisk lärarutbildning.

För sådan grundläggande utbildning som finansieras enligt denna lag beräknas finansieringen för finansåret enligt elevantalet den 20 september året innan.

En elev eller en studerande kan under samma tid räknas som en sådan elev eller studerande som utgör grund för finansiering inom endast en utbildning som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag.

De elever och studerande som inte har anmälts till statsbidragsmyndigheten inom utsatt tid kan lämnas obeaktade vid beräkningen av det antal elever och studerande som utgör grund för finansieringen.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräknandet av de antal elever, studerande och examina som ska användas vid bestämmandet av finansieringen.

49 §

Fastställande av antalet prestationer som används vid beräkning av finansieringen

Undervisningsministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeårsverken, läroavtal i anslutning till tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning, undervisningstimmar, ledda timmar och årsverken som läggs till grund för finansieringen för det följande finansåret. Undervisningsministeriet fastställer antalet studerandeårsverken och läroavtal inom tilläggsutbildningen, utgående från de antal studerandeårsverken och läroavtal som fastställts i tillståndet att ordna utbildning enligt 5 § 2 mom. i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning.

Undervisningsministeriet kan vid fastställandet av det antal studerandeårsverken som avses i 10 § 1 mom. och som läggs till grund för finansieringen av yrkesinriktad tilläggsutbildning ge utbildningsanordnaren anvisningar i fråga om utbildningsutbudet. Vid fastställandet av studerandeårsverkena för utbildningsanordnarna ska ministeriet säkerställa att finansieringen för yrkesinriktad tilläggsutbildning i regionalt avseende fördelas jämlikt i enlighet med utbildningsbehovet. Innan ministeriet fattar beslut om huruvida en utbildningsanordnare kan beviljas sådan finansiering som grundar sig på antalet studerandeårsverken, ska ett utlåtande av den behöriga närings-, trafik- och miljöcentralen inhämtas om saken.

Vid fastställandet av det antal studerandeårsverken som läggs till grund för finansieringen av sådan yrkesinriktad tilläggsutbildning som avses i 10 § 1 mom., beaktas de yrkesexamina och specialyrkesexamina som avläggs såsom fristående examina utan förberedande utbildning, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

50 §

Beviljande och justering av finansiering

Undervisningsministeriet beviljar utan ansökan kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § de statsandelar som avses i 6, 10 och 19—22 § samt sådan finansiering för driftskostnader som avses i 7 och 11—18 §.

Undervisningsministeriet justerar före utgången av finansåret den finansiering som beviljats enligt 1 mom., med undantag för den finansiering som beviljats yrkeshögskolor, så att den överensstämmer med det genomsnittliga antalet elever och studerande under finansåret. Finansieringen för grundläggande yrkesutbildning justeras dock så att den högst motsvarar det totala antal studerande som fastställts i tillståndet att ordna yrkesutbildning. Finansieringen för grundläggande utbildning, med undantag för sådana läroämnen inom den grundläggande utbildningen som avses i 13 § 3 mom. och sådan flexibel grundläggande utbildning som avses i 16 §, justeras i enlighet med det genomsnittliga elevantalet den 20 september det år som föregår finansåret och elevantalet den 20 september under finansåret.

51 §

Utbetalning av finansiering för driftskostnader

Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning utbetalar den finansiering för driftskostnader som avses i 50 § 1 och 2 mom. till kommunen eller en annan anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §, i enlighet med vad som bestäms i 49 § i lagen om statsandel för kommunal basservice. Statsunderstöd betalas före utgången av kalenderåret.

52 §

Beviljande och utbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Statsbidragsmyndigheten beviljar på ansökan en anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 § statsunderstöd för anläggningsprojekt, om inte något annat bestäms särskilt.

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt betalas i huvudsak genom utbetalningar under den tid projektet pågår samt i form av en slutpost, om inte statsbidragsmyndigheten med stöd av 2 mom. beslutar något annat. Statsunderstödets slutpost utbetalas då statsbidragsmyndigheten har granskat den projektredovisning som avses i 41 §.

Det statsunderstöd som beviljats för ett anläggningsprojekt kan också betalas i lika stora årliga poster under sju år från och med kalenderåret efter det då projektet slutfördes. Varje årlig post betalas före utgången av mars och utökas med en årlig ränta som beräknas på den obetalda delen av statsunderstödet. Den årliga räntan motsvarar grundräntan och räknas från den första årliga postens betalningsdag. Den som ansöker om statsunderstöd ska meddela om den ger sitt samtycke till att statsunderstödet betalas på det sätt som avses i momentet.

53 §

Återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar det statsunderstöd som har erhållits för ett anläggningsprojekt ska återbetalas till staten om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används varaktigt ändras och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsunderstöd. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för sådan verksamhet som berättigar till statsunderstöd, behöver återbetalningsskyldighet till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller egendomens överlåtare. Återbetalningsskyldighet påförs inte heller om det då en sådan åtgärd som avses i momentet inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Om sådan egendom för vilken statsunderstöd har erhållits förstörs eller skadas kan det bestämmas att en sådan proportionell del av försäkringsersättningen eller någon annan ersättning som motsvarar statsunderstödet ska återbetalas till staten eller dras av från statsunderstödet för ett nytt anläggningsprojekt. Återbetalningsskyldighet påförs dock inte och avdrag görs inte om det då olyckan inträffar har förflutit över 15 år sedan statsunderstödet beviljades.

Beslut om återbetalningsskyldighet och avdrag för ersättningar fattas av den statsbidragsmyndighet som avses i 57 §. Statsunderstödstagaren ska inom sex månader underrätta statsbidragsmyndigheten om sådana förändringar som avses i 1 och 2 mom. Om det senare framgår att denna underrättelse inte har gjorts inom utsatt tid, ska en sådan proportionell del av egendomens gängse värde som motsvarar statsandelen återbetalas till staten, jämte en årlig ränta som bestäms enligt 4 § 3 mom. i räntelagen (633/1982), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

Trots det som bestäms i denna paragraf om tidpunkten för återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt, gäller i fråga om villkoren för återbetalning av statsunderstöd för yrkesläroanstalters fastigheter och lösöre som staten överlåtit utan ersättning vad som överenskommits i överlåtelseavtalen.

54 §

Avbrytande av utbetalning

Statsbidragsmyndigheten kan besluta att utbetalningen av sådan finansiering som avses i denna lag avbryts, om

1) det är uppenbart att finansieringstagaren inte längre ordnar sådan verksamhet som ligger till grund för finansieringen eller att finansieringstagaren i väsentlig utsträckning verkar i strid med de lagar eller förordningar som gäller verksamheten i fråga eller de föreskrifter som har meddelats med stöd av dem,

2) de grunder enligt vilka finansieringen för ett bestämt ändamål har beviljats har förändrats väsentligt, eller

3) Europeiska gemenskapens lagstiftning förutsätter att utbetalningen avbryts.

55 §

Avgifter för stöduppgifter i anslutning till specialundervisning

Undervisningsministeriet beslutar om de avgifter som tas ut för sådana stöduppgifter i anslutning till specialundervisningen som avses i 39 § i lagen om grundläggande utbildning, i enlighet med vad som bestäms om offentligrättsliga prestationer i lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992).

56 §

Prestationer som inte betalas eller återkrävs

En prestation som understiger 2 000 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag betalas eller återkrävs inte.

57 §

Statsbidragsmyndigheten

I ärenden som gäller sådana driftskostnader som avses i denna lag är undervisningsministeriet statsbidragsmyndighet.

I ärenden som gäller anläggningsprojekt är undervisningsministeriet eller närings-, trafik- och miljöcentralen statsbidragsmyndighet, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Då undervisning ordnas utomlands är Nylands närings-, trafik- och miljöcentral behörig myndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt.

I ärenden som gäller andra statsunderstöd är undervisningsministeriet, utbildningsstyrelsen eller närings-, trafik- och miljöcentralen statsbidragsmyndighet, i enlighet med vad som bestäms genom förordning av statsrådet.

58 §

Tillställande och granskning av uppgifter

Kommunen, samkommunen och en privat verksamhetsanordnare ska tillställa statsbidragsmyndigheten de uppgifter baserade på budgeten, ekonomiplanen, bokslutet och verksamhetsberättelsen samt de övriga uppgifter om kostnaderna och verksamhetens omfattning som behövs för fastställandet av finansiering enligt denna lag. Närmare bestämmelser om de uppgifter som ska lämnas in kan utfärdas genom förordning av statsrådet.

Statsbidragsmyndigheten beslutar om de granskningar av finansieringstagarens verksamhet och ekonomi som ska utföras för konstaterande av riktigheten av de uppgifter som avses i 1 mom. Undervisningsministeriet kan ge utbildningsstyrelsen i uppdrag att utföra granskningar. Statsbidragsmyndigheten kan även ge en utomstående revisor i uppdrag att utföra granskningar. Revisorn ska vara en sådan godkänd revisor eller revisionssammanslutning som avses i lagen om revisorer inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (467/1999) eller i revisionslagen (459/2007). Revisorn ska vara tillräckligt förtrogen med systemet för finansiering av utbildnings- och kulturverksamhet. En revisionssammanslutning ska utse en huvudansvarig revisor för granskningen.

Finansieringstagaren ska utan ersättning ge granskaren alla uppgifter och utredningar, handlingar, upptagningar och annat material som behövs för granskningen, samt även i övrigt bistå vid granskningen. Granskaren har rätt att i den omfattning som granskningen kräver få tillträde till de lokaler och områden som finansieringstagaren förfogar över eller använder för den verksamhet som är föremål för finansieringen. Granskning får dock inte utföras i lokaler som omfattas av hemfriden. Den som utför granskningen har rätt att omhänderta det material som är föremål för granskning, om granskningen kräver det. Ett protokoll ska upprättas över omhändertagandet av material i samband med granskningen. I protokollet ska syftet med omhändertagandet och det omhändertagna materialet nämnas. Materialet ska återlämnas utan dröjsmål när det inte längre behövs för granskningen.

Statsbidragsmyndigheten och utbildningsstyrelsen har rätt att vid granskningen få behövlig handräckning av polis- och utsökningsmyndigheterna.

En utomstående sakkunnig kan enligt beslut av statsbidragsmyndigheten bistå vid granskningen.

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas förvaltningslagen (434/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt 14 och 15 § i statstjänstemannalagen (750/1994).

På utomstående revisorer och utomstående sakkunniga tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar.

59 §

Förhandlingsförfarande

Innan undervisningsministeriet lägger fram sitt förslag till de anslag för statsandelar för driftskostnader som ska tas in i följande finansårs statsbudget ska ministeriet förhandla om priserna per enhet med Finlands Kommunförbund rf.

Ministeriet ska också förhandla med Finlands Kommunförbund rf om vilka uppgifter som ska anses vara behövliga när det gäller att bestämma och fastställa priserna per enhet samt bestämma statsandelarna, liksom om hur dessa uppgifter ska tillställas statsbidragsmyndigheten.

60 §

Rättelseförfarande och ändringssökande

En kommun, samkommun eller privat utbildnings- eller verksamhetsanordnare som får sådan statsandel eller finansiering som regleras i denna lag och som är missnöjd med ett beslut som har fattats med stöd av denna lag får inom tre månader efter att ha fått del av beslutet skriftligen yrka på rättelse i beslutet hos statsbidragsmyndigheten. Beslutet ska förses med anvisningar om hur man ska gå till väga när man yrkar på rättelse.

I ett beslut som har fattats med anledning av ett rättelseyrkande får ändring sökas genom besvär enligt förvaltningsprocesslagen (586/1996).

Till den del beslutet gäller de antal elever eller studerande som avses i 48 § 1—3 mom. får dock inte rättelse yrkas eller ändring sökas i beslutet.

Trots det som bestäms i 1 mom. gäller angående sökande av ändring i sådana statsunderstödsbeslut som har fattats med stöd av denna lag det som bestäms i statsunderstödslagen.

61 §

Betalning av en utebliven förmån

Om det efter den tid som föreskrivs för rättelseyrkande i 60 § kommer fram uppgifter som kommunen, samkommunen eller en privat utbildningsanordnare inte tidigare har haft kännedom om, och denna på grund av detta inte har fått sådan statsandel som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas. På beloppet betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad då statsandelen borde ha betalats.

Om den uteblivna förmånen är av ringa betydelse och utgifterna för betalningen av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas förmånen dock inte.

Undervisningsministeriet kan besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande statsandel.

62 §

Återbetalning av en grundlös förmån

Om en sådan utbildningsanordnare eller anordnare av annan verksamhet som avses i 1 eller 2 § utan grund har beviljats statsandel eller finansiering med stöd av denna lag, ska undervisningsministeriet bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som ska återbetalas debiteras en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen från ingången av den månad under vilken statsandelen har betalats.

Om den förmån som ska återbetalas är av ringa betydelse eller om det betraktas som oskäligt att kräva återbetalning eller debitera ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas.

Undervisningsministeriet kan besluta att en förmån som ska återbetalas avdras senare i samband med utbetalningen av följande års statsandel.

63 §

När betalningsskyldigheten upphör

Skyldigheten att betala en utebliven förmån eller återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår under vilket förmånen borde ha betalats eller betalades.

64 §

Tillämpning av vissa bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice

På sådan finansiering som avses i denna lag tillämpas dessutom följande bestämmelser i lagen om statsandel för kommunal basservice:

1) 55 § 2 mom. om nya och mera omfattande statsandelsåligganden,

2) 61 § 2 mom. om bestämmande av kommunens invånarantal,

3) 62 § 3 mom. om beviljande av statsandel vid ändring i kommunindelningen, samt

4) 63 § om bestämmande av statsandelen när en kommuns område delas.

Det som bestäms om kommuner i 1 mom. gäller i tillämpliga delar också samkommuner och privata anordnare av verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 och 2 §, vilka får finansiering med stöd av denna lag.

8 kap

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

65 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna lag upphävs lagen av den 21 augusti 1998 om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) jämte ändringar.

Lagen tillämpas första gången vid beviljande och utbetalning av finansiering för år 2010. De finansieringsbestämmelser som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas på finansieringen för år 2009 och åren före det.

Trots det som bestäms i 3 mom. tillämpas de genomsnittliga priser per enhet som föreskrivs för gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskolor, grundläggande konstundervisning och medborgarinstitut i den statsrådsförordning (724/2009) som utfärdats med stöd av 16 § i den lag om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet som var gällande innan denna lag trädde i kraft när priserna per enhet för nämnda utbildningar beräknas och bestäms för år 2010.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

66 §

Resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning

Trots det som i 25 § 2 mom. bestäms om resultatbaserad finansiering för yrkesutbildning, tillämpas de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på den resultatbaserade finansieringen för år 2010.

67 §

Finansiering av förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning

Trots det som i 25 § 3 mom. bestäms om beräknandet av priserna per enhet, tillämpas år 2010 de bestämmelser som var gällande innan denna lag trädde i kraft på finansieringen av sådan orienterande och förberedande undervisning som ordnas före den grundläggande yrkesutbildningen, sådan undervisning och handledning som ordnas för handikappade studerande i tränings- och rehabiliteringssyfte samt sådan förberedande utbildning som ordnas för invandrare inför den grundläggande yrkesutbildningen.

68 §

Beaktandet av avskrivningar för yrkesutbildning och yrkeshögskolor i priserna per enhet

Om beloppet av sådana avskrivningar för yrkesutbildning som anordnare av grundläggande yrkesutbildning gjort enligt bokföringen under åren 2005 och 2009 är lägre än 831,32 euro om året per studerande och beloppet av sådana avskrivningar för yrkeshögskolor som huvudmännen för yrkeshögskolorna gjort enligt bokföringen under de ovan nämnda åren är lägre än 487,31 euro om året per sådan kalkylerad studerande som läggs till grund för statsandelen för yrkeshögskolor ska, trots det som bestäms i 25 § 2 mom. och 26 § 2 mom., det genomsnittliga priset per enhet för yrkesutbildning och yrkeshögskolor höjas, i enlighet med vad som vid behov bestäms genom förordning av statsrådet, med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de nämnda beloppen och de avskrivningar enligt bokföringen som beräknats per studerande. De nämnda beloppen har beräknats enligt kostnadsnivån för år 2005 och justeras årligen enligt de beräknade förändringarna i kostnadsnivån.

69 §

Tidigare beviljade obetalda statsandelar för anläggningsprojekt

De årliga statsandelar som beräknas per studerande och som före denna lags ikraftträdande har beviljats för anläggningsprojekt som hänför sig till yrkesutbildning eller yrkeshögskolor avdras vid beräkningen av de genomsnittliga priserna per enhet.

70 §

Statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt

Trots det som i 57 § 1 mom. bestäms om statsbidragsmyndigheten, svarar undervisningsministeriet för statsbidragsmyndighetens uppgifter i fråga om sådana anläggningsprojekt för vilka ministeriet har beviljat statsandel före denna lags ikraftträdande.

71 §

Återbetalning av statsandelar och statsunderstöd för anläggningsprojekt

Bestämmelserna i 53 § om återbetalning av statsunderstöd för anläggningsprojekt tillämpas på sådana i 53 § avsedda åtgärder som har vidtagits efter denna lags ikraftträdande och skador som har inträffat efter denna lags ikraftträdande. I fråga om statsandelar som har beviljats för anläggningsprojekt iakttas i tillämpliga delar det som bestäms om statsunderstöd i 53 §.

72 §

Fastställande av elevantalet inom den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen år 2010

Trots det som i 48 och 49 § bestäms om beräknande och justering av antalet elever inom sådan förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, vilket utgör grund för beräkning av finansieringen år 2010, utökas elevantalet med antalet elever inom utbildningen i fråga den 20 september 2009 multiplicerat med talet 0,5.

_______________

Lag

om ändring av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården

I enlighet med riksdagens beslut

upphävs i lagen av den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 2, 6 och 7 §, 3 kap., 22 och 24 §, 31 § 2 och 3 mom., 37, 38, 42, 45 och 45 b §,

av dem 2, 37 och 42 § sådana de lyder i lag 1150/1996, 6 § sådan den lyder i lagarna 1114/1998, 716/2002, 1416/2004, 253/2007 och 140/2008, 7 § sådan den lyder i nämnda lag 253/2007, 3 kap. jämte ändringar, 22 § sådan den lyder i nämnda lag 1114/1998 och 716/2002, 24 § sådan den lyder delvis ändrad i sistnämnda lag, 31 § 2 mom. sådant det lyder i sistnämnda lag, 38 § sådan den lyder i lag 1287/1993 och 45 b § sådan den lyder i lag 1290/2004 samt

ändras lagens rubrik, 1, 8, 20, 26, 27 och 29 §, rubriken för 31 § samt 1 mom., 32, 33, 39—41 och 47 §,

av dem 8, 20, 27 och 29 §, 31 § 1 mom. samt 33 § sådana de lyder i nämnda lag 716/2002, 26 § sådan den lyder i lag 1187/2002, 32 § sådan den lyder i lag 1145/2000 och i nämnda lag 716/2002, 39 § sådan den lyder i lag 125/1999 och 47 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 303/1995, som följer

Lag

om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården, om så stadgas i någon annan lag (speciallag).

8 §

Fördelning av statsunderstöd för anläggningsprojekt

Social- och hälsovårdsministeriet fördelar mellan regionförvaltningsverken det i statsbudgeten godkända statsunderstöd som står till förfogande för anläggningsprojekt.

Regionförvaltningsverken fördelar mellan kommunerna och samkommunerna inom verkens verksamhetsområden det statsunderstöd som står till förfogande för anläggningsprojekt och som social- och hälsovårdsministeriet har hänfört till dem.

20 §

Mottagare av statsunderstöd och förutsättningar för anläggningsprojekt

Statsunderstöd kan betalas till en kommun eller en samkommun för anläggningsprojekt som är nödvändiga för att ordna social- och hälsovården, om projektet är nödvändigt för att trygga kommunens eller samkommunens social- och hälsovårdstjänster eller för genomförande av ett sådant utvecklingsprojekt som gäller verksamheten och som avses i 5 b §. Dessutom ska de totala kostnaderna för projektet uppgå till minst 300 000 euro.

26 §

Statsunderstöd för anläggningsprojekt

För anläggningsprojekt betalas statsunderstöd högst för de kostnader som regionförvaltningsverket har fastställt. I kostnaderna ingår inte mervärdesskattens andel. Om de faktiska kostnaderna för projektet understiger de kostnader som regionförvaltningsverket fastställt, betalas statsunderstöd för de faktiska kostnaderna.

27 §

Statsunderstödets storlek

Statsunderstödet för ett anläggningsprojekt är 25—50 procent av de kostnader som avses i 26 §. I enlighet med 29 § i lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ) räknas statsunderstödet ut på grundval av den utjämnade kalkylerade skatteinkomsten (utjämnad skatteinkomst) per invånare i kommunen. Kommunen får 50 procent i statsunderstöd, om dess utjämnade skatteinkomst ligger på utjämningsgränsen. Om den utjämnade skatteinkomsten är högre än utjämningsgränsen, bestäms statsunderstödet så att varje på utjämningsgränsen beräknad ökning med minst en procent av den utjämnade skatteinkomsten minskar statsunderstödet med en procentenhet till dess det är 25 procent. Statsunderstödsprocenten bestäms på grundval av den utjämnade skatteinkomsten för det år då anläggningsprojektet fastställdes. I fråga om två eller flera kommuners gemensamma eller en samkommuns anläggningsprojekt bestäms statsunderstödet för varje kommuns andel enligt kommunens statsunderstödsprocent.

29 §

Statsunderstödsutredning och statsunderstödsbeslut

För fastställande av det slutliga beloppet av statsunderstöd som betalas för anläggningsprojekt ska kommunen eller samkommunen för regionförvaltningsverket göra en utredning om genomförda projekt och de sammanlagda kostnaderna för projekten. Utredningen om de faktiska kostnaderna ska ges in till regionförvaltningsverket senast den 31 maj under det år som följer efter det då anläggningsprojektet blev färdigt. Utredningen ska dock alltid ges inom tre år efter att projektet påbörjades. Om projektet då fortfarande pågår, kan regionförvaltningsverket av särskilda skäl och på ansökan ge högst två års tilläggstid för utredningen.

Regionförvaltningsverket ska fatta beslut om det slutliga statsunderstödet för ett anläggningsprojekt inom två månader efter att statsunderstödsutredningen inkom.

Om det slutliga statsunderstödet enligt de tilllämpade beräkningsgrunderna avviker mindre än 200 euro från beloppet av det statsunderstöd som betalats enligt 28 §, utbetalas eller återkrävs inte skillnaden.

31 §

Fastställande av statsunderstödet för anläggningsprojekt

Regionförvaltningsmyndigheten fastställer de anläggningsprojekt som kommuner och samkommuner ska inleda under verksamhetsåret och de kostnader som ligger till grund för fastställandet av statsunderstödet.

32 §

Tillämpning av vissa bestämmelser i statsunderstödslagen

Följande bestämmelser i statsunderstödslagen tillämpas på statsunderstöd för anläggningsprojekt:

1) 14 § om statsunderstödstagarens skyldighet att lämna uppgifter,

2) 20 § 1 mom. om återbetalning av statsunderstöd,

3) 21 § om skyldighet att återkräva statsunderstöd,

4) 24 § om ränta,

5) 25 § om dröjsmålsränta,

6) 26 § om jämkning,

7) 28 § om tiden för återkrav,

8) 29 § 2 mom. om preskription, och

9) 30 § om kvittning.

33 §

Rättelseförfarande

En kommun eller en samkommun som inte nöjer sig med regionförvaltningsverkets beslut om statsunderstöd för ett anläggningsprojekt har rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos regionförvaltningsverket. En anvisning om rätttelseyrkande ska fogas till beslutet.

39 §

Statsbidragsmyndighet

Social- och hälsovårdsministeriet är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller utvecklingsprojekt inom social- och hälsovården.

Regionförvaltningsverket är statsbidragsmyndighet i ärenden som gäller anläggningsprojekt inom social- och hälsovården.

40 §

Regionförvaltningsverkets regionala behörighet

Behörig i ärenden som gäller samkommuner är regionförvaltningsverket i det område inom vilket samkommunen har sin hemort.

41 §

Föreskrifter

Regionförvaltningsverket ska då det avgör statsunderstödsärenden iaktta de föreskrifter som social- och hälsovårdsministeriet eller något annat ministerium har meddelat för sitt eget ansvarsområde.

47 §

Pensionsskyddet för personalen vid en privat verksamhetsenhet

De som när denna lag träder i kraft är anställda hos en privat serviceproducent som avses i 4 § 1 mom. 4 punkten och på vilken lagen om vissa pensioner, som skall betalas av statsmedel (382/1969) har tillämpats före den 1 januari 1984, har i tillämpliga delar rätt till ålders-, sjuk-, arbetslöshets- och deltidspension av statsmedel enligt de bestämmelser som gäller dem som står i tjänste- eller arbetsförhållande till staten.

När en person som avses i 1 mom. har avlidit betalas familjepension efter honom eller henne av statens medel i tillämpliga delar enligt samma bestämmelser som efter den som stått i tjänste- eller arbetsförhållande till staten.

En arbetsgivare som avses i 1 mom. är skyldig att kvartalsvis under månaden efter utgången av kvartalet betala en sådan andel av pensionskostnaderna till staten som uppgår till 25 procent av den lön som har betalats till dem som avses i 1 mom.

En pensionskostnadsandel enligt denna lag jämte en årlig ränta enligt den räntefot som avses i 4 § 3 mom. i räntelagen för den tid som betalningen har försenats får sökas ut utan dom eller utslag enligt lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Om arbetsgivaren är ett samfund eller en sammanslutning för vars förpliktelser en delägare eller en bolagsman svarar såsom för egen skuld, kan en pensionskostnadsandel enligt denna lag jämte dröjsmålsränta sökas ut hos delägaren eller bolagsmannen enligt 4 mom.

Sedan denna lag har trätt i kraft gäller om pensionsskyddet för dem som anställs av en privat serviceproducent som avses i 1 mom. bestämmelserna i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 5 och 43 § i lagen om grundläggande utbildning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 21 augusti 1998 om grundläggande utbildning (628/1998) 5 och 43 §, av dem 5 § sådan den lyder i lag 1288/1999 och 43 § i lag 1136/2003, som följer

5 §

Annan utbildning och verksamhet

Kommunen kan ordna förberedande undervisning före den grundläggande utbildningen, påbyggnadsundervisning och, i den omfattning kommunen beslutar, flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7—9. Kommunen beslutar också om ordnande av grundläggande utbildning för andra än läropliktiga.

Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ordnandet av flexibel grundläggande utbildning.

43 §

Finansiering

För förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt denna lag beviljas statsandel så som bestäms i lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ). För driftskostnaderna för förskoleundervisning och grundläggande utbildning beviljas annan finansiering så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    / ). För morgon- och eftermiddagsverksamhet beviljas finansiering så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

För utbildning och verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning kan, inom ramen för det anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten, statsunderstöd och statsunderstöd för anläggningsprojekt beviljas så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

_______________

Lag

om ändring av 11 § i lagen om grundläggande konstundervisning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 21 augusti 1998 om grundläggande konstundervisning (633/1998) 11 § som följer:

11 §

Statsandel

En kommun som ordnar grundläggande konstundervisning får statsandel enligt antalet invånare i kommunen så som föreskrivs i lagen om statsandel för kommunal basservice ( / ).

En utbildningsanordnare som avses i 2 § 2 mom. beviljas statsandel enligt antalet kalkylerade undervisningstimmar. En kommun kan utöver vad som bestäms i 1 mom. beviljas rätt till statsandel enligt antalet undervisningstimmar. I fråga om beviljande av sådan rätt gäller i tilllämpliga delar vad som i 3 § bestäms om beviljande av tillstånd att ordna utbildning. Angående statsandel för utbildning som avses i detta moment gäller det som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    /    ).

Utbildningsanordnaren kan beviljas statsunderstöd för anläggningsprojekt och inom ramen för anslag i statsbudgeten för andra statsunderstöd så som bestäms i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 9 § i bibliotekslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i bibliotekslagen av den 4 december 1998 (904/1998) 9 § som följer:

9 §

Kommunerna får statsandel för bibliotekens driftskostnader enligt lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ).

Kommunerna beviljas inom ramen för statsbudgeten statsunderstöd för skötseln av de uppgifter för central- och landskapsbibliotek som avses i 4 § och för anläggningsprojekt som gäller bibliotek enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    /    ). Som anläggningsprojekt anses också anskaffning av bokbussar och bokbåtar.

Statsunderstöd kan beviljas också för skötseln av andra särskilda uppgifter som ålagts kommunerna eller dem som tillhandahåller service.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 3 § i lagen om kommunernas kulturverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 3 augusti 1992 om kommunernas kulturverksamhet (728/1992) 3 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 643/1998, som följer:

3 §

Statsandel och statsunderstöd

Kommunerna beviljas statsandel för kulturverksamhet enligt lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ).

En kommun samt de i kommunen verksamma sammanslutningar, stiftelser och institutioner som enligt kommunens anvisningar bedriver och främjar kulturverksamhet kan inom ramen för anslag i statsbudgeten beviljas statsunderstöd för kulturverksamhet och för anläggningsprojekt som avser lokaler för kulturverksamhet, enligt vad som föreskrivs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (    /     ).

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 12 § i lagen om barndagvård

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 19 januari 1973 om barndagvård (36/1973) 12 §, sådan den lyder i lag 738/1992, som följer:

12 §

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 12 § i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 20 december 1996 om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996) 12 § som följer:

12 §

Förhållande till andra lagar

På de utgifter som denna lag orsakar kommunen tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                           20    .

_______________

Lag

om ändring av 19 § i folkhälsolagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i folkhälsolagen av den 28 januari 1972 (66/1972) 19 §, sådan den lyder i lag 746/1992, som följer:

19 §

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 4 § i lagen om specialiserad sjukvård

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 1 december 1989 om specialiserad sjukvård (1062/1989) 4 §, sådan den lyder i lag 748/1992, som följer:

4 §

På den verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 2 § i socialvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i socialvårdslagen av den 17 september 1982 (710/1982) 2 §, sådan den lyder i lag 736/1992, som följer:

2 §

På verksamhet som en kommun ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 5 § i lagen om utkomststöd

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 december 1997 om utkomststöd (1412/1997) 5 § som följer:

5 §

Statsandel och statsunderstöd

På sådan verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 48 § i lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 23 juni 1977 angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/1977) 48 §, sådan den lyder i lag 739/1992, som följer:

48 §

På verksamhet som ordnas med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 5 § i lagen om service och stöd på grund av handikapp

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 3 april 1987 om service och stöd på grund av handikapp (380/1987) 5 §, sådan den lyder i lag 743/1992, som följer:

5 §

Planering och finansiering

På verksamhet som kommunen ordnar och som avses i denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 25 § i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 2 mars 2001 om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) 25 § som följer:

25 §

Finansiering

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ).

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 3 § i mentalvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i mentalvårdslagen av den 14 december 1990 (1116/1990) 3 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1066/2009, som följer:

3 §

Tillhandahållande av mentalvårdstjänster

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 4 § i lagen om missbrukarvård

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 17 januari 1986 om missbrukarvård (41/1986) 4 §, sådan den lyder i lag 740/1992, som följer:

4 §

Förhållande till andra lagar

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                           20    .

_______________

Lag

om ändring av 8 § i lagen om smittsamma sjukdomar

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 25 juli 1986 om smittsamma sjukdomar (583/1986) 8 §, sådan den lyder i lagarna 756/1992 och 1116/1998, som följer:

8 §

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 58 § i hälsoskyddslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i hälsoskyddslagen av den 19 augusti 1994 (763/1994) 58 §, sådan den lyder i lag 1118/1998, som följer:

58 §

Förhållande till annan lagstiftning

På verksamhet som en kommun ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 85 § i livsmedelslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i livsmedelslagen av den 13 januari 2006 (23/2006) 85 § som följer:

85 §

Statsandel

På verksamhet som en kommun ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 8 § i lagen om kommunernas miljövårdsförvaltning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 24 januari 1986 om kommunernas miljövårdsförvaltning (64/1986) 8 §, sådan den lyder i lagarna 763/1992 och 1124/1998, som följer:

8 §

Förhållande till annan lagstiftning

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 61 § i kemikalielagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i kemikalielagen av den 14 juli 1989 (744/1989) 61 §, sådan den lyder i lagarna 757/1992 och 1119/1998, som följer:

61 §

Förhållande till annan lagstiftning

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 62 § i läkemedelslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i läkemedelslagen av den 10 april 1987 (395/1987) 62 § 2 mom., sådant det lyder i lag 773/2009, som följer:

62 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Från sjukhusapotek och läkemedelscentraler kan med tillstånd av Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet också expedieras läkemedel till sådana privata verksamhetsenheter för social- och hälsovården med vilka kommunen eller samkommunen ingått avtal om köp av social- och hälsovårdstjänster enligt 4 § 1 mom. 4 punkten i lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) eller som sköter andra uppgifter som med stöd av lag åligger kommunen eller staten.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 37 § i lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 30 januari 2004 om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet (75/2004) 37 § som följer:

37 §

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /    ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 3 § i lagen om social kreditgivning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 20 december 2002 om social kreditgivning (1133/2002) rubriken för 3 § samt 1 mom. som följer:

3 §

Förhållande till annan lagstiftning

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 7 § i lagen om nykterhetsarbete

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 19 november 1982 om nykterhetsarbete (828/1982) 7 §, sådan den lyder i lag 741/1992, som följer:

7 §

På verksamhet som kommunen ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 14 a § i lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen av den 13 augusti 1976 om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning (693/1976) 14 a § 2 mom., sådant det lyder i lag 286/2006, som följer:

14 a §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

En kommun kan med en annan kommun eller en samkommun komma överens om att en uppgift som enligt denna lag ska skötas av kommunen eller en myndighet i kommunen anförtros en annan kommuns eller samkommuns tjänsteinnehavare som sköter uppgiften under tjänsteansvar. En samkommun kan ingå ett avtal som avses ovan med en annan samkommun, om medlemskommunerna i samkommunen har gett sitt samtycke. På verksamhet som en kommun ordnar med stöd av denna lag tillämpas lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) och lagen om statsandel för kommunal basservice (    /     ), om inte något annat bestäms genom lag.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

_______________

Helsingfors den 7 december 2009