3 kap.
Allmänna begränsningar för erhållande
av förmåner
1 §
Ålder
Arbetslöshetsförmåner beviljas inte
en arbetssökande som inte har fyllt 17 år. Arbetslöshetsförmåner
beviljas högst till utgången av den kalendermånad
då den arbetssökande fyller 65 år.
Utan hinder av vad som bestäms i 1 mom. och i 1 kap.
8 § 1 mom. i lagen om offentlig arbetskraftsservice beviljas
en person arbetslöshetsförmåner efter
den kalendermånad då han eller hon fyller 65 år,
om han eller hon är förhindrad att arbeta av de
orsaker som nämns i 1 kap. 5 § 1 mom.
14 punkten, 4 kap. 1 § 1 mom. 2 punkten eller
2 mom. i denna lag eller om han eller hon är permitterad
på heltid. Arbetslöshetsförmåner
beviljas högst till utgången av den kalendermånad
då personen fyller 68 år.
3 §
Arbetsoförmåga
Den som är arbetsoförmögen är
inte berättigad till arbetslöshetsförmåner.
Som arbetsoförmögen anses den som får
sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen
(1224/2004) eller sjukpension eller rehabiliteringsstöd
enligt folkpensionslagen (568/2007) eller en förmån
som med stöd av någon annan lag betalas på grundval
av full arbetsoförmåga. Som arbetsoförmögen
betraktas även den som konstaterats vara arbetsoförmögen
i enlighet med sjukförsäkringslagen eller folkpensionslagen,
trots att ingen förmån beviljats honom eller henne.
En arbetssökande som får sjukpension med stöd
av 12 § 4 mom. i folkpensionslagen eller pension på grundval
av arbetsoförmåga endast enligt någon
annan stats lagstiftning, har rätt till arbetslöshetsförmåner
under förutsättning att han eller hon i övrigt
uppfyller villkoren i denna lag för erhållande
av arbetslöshetsförmåner.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
4 §
Hindrande sociala förmåner
För en och samma tid kan det betalas endast en arbetslöshetsförmån
enligt denna lag. Grunddagpenning betalas inte för den
tid för vilken den arbetssökande betalas inkomstrelaterad
dagpenning.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 §
Begränsningar som följer av anställnings-
eller tjänsteförhållande
Berättigad till arbetslöshetsförmåner är
inte en arbetssökande
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
2) för den tid som han eller hon har rätt
till semesterlön som baserar sig på lön
av heltidsarbete,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 kap.
Förutsättningar för erhållande
av arbetslöshetsdagpenning
2 §
Löntagares rätt till arbetslöshetsdagpenning
Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem
av en löntagarkassa (försäkrad)
som har varit försäkrad åtminstone de
34 närmast föregående veckorna och som
medan han eller hon varit försäkrad har uppfyllt
arbetsvillkoret.
Rätt till grunddagpenning har en arbetssökande
som uppfyller arbetsvillkoret.
3 §
Löntagares arbetsvillkor
En löntagares arbetsvillkor blir uppfyllt då han
eller hon under de närmast föregående 28 månaderna
(granskningsperiod) i minst 34 kalenderveckor
har varit i sådant arbete som avses i 4 §.
Granskningsperioden förlängs med
den tid som en person är förhindrad att vara på arbetsmarknaden,
om orsaken till detta är
1) sjukdom, institutionsvård eller rehabilitering,
2) värnplikt eller civiltjänstgöring,
3) heltidsstudier,
4) barnafödsel eller vård av barn
som är högst 3 år,
5) stipendieperiod,
6) någon annan godtagbar orsak som kan jämföras
med dessa.
Granskningsperioden förlängs också med
den tid som med stöd av 4 § 4 mom. inte räknas
in i arbetsvillkoret eller under vilken personen i fråga
omfattas av sysselsättningsfrämjande service enligt
10 kap. 1 § 2 mom.
Granskningsperioden förlängs med högst
sju år.
4 §
Arbete som skall räknas in i löntagares arbetsvillkor
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Vid beräkningen av om arbetsvillkoret enligt 3 § har
uppfyllts beaktas hälften av antalet kalenderveckor under
vilka sådant arbete utförts i fråga om
vilket arbetsgivaren för lönekostnaderna har fått
högsta förhöjda lönesubvention
eller arbetsmarknadsstöd samt sysselsättningsstöd enligt
lagen om offentlig arbetskraftsservice för samma tid. I
arbetsvillkoret inräknas inte arbete som en person utfört
medan han eller hon fått partiell sjukdagpenning. I arbetsvillkoret
inräknas inte heller den tid för vilken en person
har betalats sänkt lön för sjukdomstid
med stöd av arbets- eller tjänstekollektivavtal.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 §
Försäkringsperioder som räknas löntagare
till godo
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Om en medlem av en företagarkassa efter att ha blivit
löntagare och utträtt ur kassan inom en månad
ansluter sig till en löntagarkassa, ska av den tid som
han eller hon varit i arbete som kassamedlem och försäkrad
i företagarkassan högst 10 veckor räknas
honom eller henne till godo i arbetsvillkoret för inkomstrelaterad
dagpenning.
6 §
Företagares rätt till arbetslöshetsdagpenning
Rätt till inkomstrelaterad dagpenning har en medlem
av en företagarkassa som har varit försäkrad åtminstone
de 18 föregående månaderna och som medan
han eller hon varit försäkrad uppfyllt arbetsvillkoret
för företagare.
Rätt till grunddagpenning har en företagare som
har uppfyllt arbetsvillkoret för företagare.
7 §
Företagares arbetsvillkor
En företagares arbetsvillkor blir uppfyllt då han
eller hon under de närmast föregående
48 månaderna (granskningsperiod) i minst 18 månader
har arbetat som företagare i företagsverksamhet
som till sin omfattning har varit väsentlig. I arbetsvillkoret
inräknas minst fyra månader långa arbetsperioder
och varje period som personen har arbetat som företagare
inräknas endast en gång i arbetsvillkoret.
I arbetsvillkoret inräknas inte arbete som en person utfört medan
han eller hon fått partiell sjukdagpenning. Genom förordning
av statsrådet bestäms om den arbetsinkomst för
försäkring enligt lagen om pension för
företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare
samt den arbetsförtjänst enligt lagen om pension
för arbetstagare som visar att företagsverksamheten är
av väsentlig omfattning.
Granskningsperioden förlängs med
den tid som en person är förhindrad att vara på arbetsmarknaden,
om orsaken till detta är
1) sjukdom, institutionsvård eller rehabilitering,
2) värnplikt eller civiltjänstgöring,
3) heltidsstudier,
4) barnafödsel eller vård av barn
som är högst 3 år,
5) stipendieperiod,
6) någon annan godtagbar orsak som kan jämföras
med dessa.
Om en person har arbetat medan han eller hon fått partiell
sjukdagpenning eller omfattats av sysselsättningsfrämjande
service enligt 10 kap. 1 § 2 mom., förlängs
granskningsperioden i motsvarande mån.
Granskningsperioden förlängs med högst
sju år.
10 §
Arbetsvillkorets giltighet
Om en person har varit borta från arbetsmarknaden utan
godtagbart skäl längre tid än sex månader,
beviljas han eller hon inte arbetslöshetsdagpenning förrän
han eller hon på nytt har uppfyllt arbetsvillkoret. Granskningsperioden
för arbetsvillkoret börjar då vid den
tidpunkt han eller hon har börjat arbeta eller inlett företagsverksamhet
efter sin frånvaro.
En person anses ha varit på arbetsmarknaden om han
eller hon har varit i arbete som inräknas i arbetsvillkoret
eller sysselsatt i företagsverksamhet eller eget arbete
eller har deltagit i en arbetskraftspolitisk åtgärd
eller varit arbetslös arbetssökande vid arbets-
och näringsbyrån. En person anses ha haft godtagbart
skäl till frånvaro från arbetsmarknaden
på grund av sjukdom, institutionsvård, rehabilitering,
värnplikt, civiltjänstgöring, heltidsstudier,
stipendieperiod, barnafödsel, vård av barn som är
högst 3 år eller någon annan orsak som
kan jämföras med dessa.
Om en person har arbetat som företagare mer än
18 månader eller uppfyllt företagares arbetsvillkor
som medlem av en företagarkassa, beviljas han eller hon
inte arbetslöshetsdagpenning ur en löntagarkassa
förrän han eller hon uppfyllt arbetsvillkoret
för löntagare efter företagsverksamheten.
Granskningsperioden för arbetsvillkoret börjar
då vid den tidpunkt då han eller hon har börjat
arbeta efter företagsverksamheten.
Om en person som uppfyllt företagares arbetsvillkor
som medlem om en företagarkassa blir medlem av en löntagarkassa,
upphör rätten till företagares arbetslöshetsdagpenning
när han eller hon uppfyller löntagares arbetsvillkor
som medlem av löntagarkassan. Granskningsperioden för
företagares arbetsvillkor börjar i detta fall
när personen i fråga på nytt har anslutit
sig till en företagarkassa.
10 a §
Efterskydd för löntagare och företagare
Om den som övergått från en löntagarkassa till
en företagarkassa blir arbetslös innan företagares
arbetsvillkor uppfylls har han eller hon rätt till den
arbetslöshetsdagpenning som skulle betalas om han eller
hon fortsatt vore medlem av löntagarkassan.
Om den som övergått från en företagarkassa till
en löntagarkassa blir arbetslös innan löntagares
arbetsvillkor uppfylls har han eller hon rätt till den
arbetslöshetsdagpenning som skulle betalas om han eller
hon fortsatt vore medlem av företagarkassan.
Det efterskydd som avses i 1 och 2 mom. tilllämpas,
om en person inom en månad efter det att han eller hon
utträtt ur en arbetslöshetskassa anslutit sig
till en annan arbetslöshetskassa.
Arbetslöshetsdagpenningen beviljas och betalas av den
arbetslöshetskassa där personen i fråga är
medlem.
13 §
Självrisktid
Arbetslöshetsdagpenning betalas efter det att en person
har varit arbetslös arbetssökande vid arbets-
och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt
sju fulla arbetsdagar under högst åtta på varandra
följande kalenderveckor. Självrisktiden åläggs
en gång per maximal utbetalningstid för arbetslöshetsdagpenning
enligt 6 kap. 7 §.
Som självriskdagar räknas inte de dagar då personen
i fråga inte uppfyller villkoren i 2 kap. för
erhållande av inkomstrelaterad dagpenning eller grunddagpenning
eller för vilka personen inte är berättigad
till arbetslöshetsdagpenning på grund av begränsningarna
enligt 3 kap. eller berättigad till jämkad arbetslöshetsdagpenning
på grund av att arbetstidsgränserna enligt 4 kap.
3 § överskrids. Till självrisktiden räknas
dock den i 3 kap. 3 § 4 mom. avsedda självrisktiden
för dagpenning och rehabiliteringspenning enligt sjukförsäkringen.
Till självriskdagarna räknas också de
dagar för vilka en person har betalats arbetslöshetsförmåner
med stöd av 10 kap.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
6 kap.
Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet
1 §
Arbetslöshetsdagpenningens belopp
Grunddagpenningen är 22,22 euro per dag.
Grundagpenningens förhöjningsdel och omställningsskyddstillägg är
3,82 euro per dag.
Den inkomstrelaterade dagpenningen består av en grunddel,
som är lika stor som grunddagpenningen, och en förtjänstdel.
Arbetslöshetsdagpenningens belopp beräknas
med beaktande av vad som föreskrivs i 4 kap.
2 §
Den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel,
förhöjda förtjänstdel och omställningsskyddets
förtjänstdel
Förtjänstdelen utgör 45 procent av
skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När
lönen per månad är större än
105 gånger grunddelen, är förtjänstdelen
i fråga om den del av dagslönen som överskrider
denna gräns 20 procent. Beloppet av den inkomstrelaterade
dagpenningen jämte barnförhöjning är
högst 90 procent av den dagslön som ligger till
grund för den inkomstrelaterade dagpenningen, dock minst
lika stort som grunddelen jämte eventuell barnförhöjning.
Den förhöjda förtjänstdelen
utgör 57,5 procent av skillnaden mellan dagslönen
och grunddelen. När lönen per månad är
större än 105 gånger grunddelen, är
förtjänstdelen i fråga om den del av
dagslönen som överskrider denna gräns
35 procent. Beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen jämte
barnförhöjning är då högst
lika stort som den dagslön som ligger till grund för
den inkomstrelaterade dagpenningen, dock minst lika stort som grunddelen
jämte eventuell barnförhöjning.
Omställningsskyddets förtjänstdel
utgör 65 procent av skillnaden mellan dagslönen
och grunddelen. När lönen per månad är
större än 105 gånger grunddelen, är
omställningsskyddets förtjänstdel i fråga
om den del av dagslönen som överskrider denna
gräns 37,5 procent. Beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen jämte
barnförhöjning är då högst
lika stort som den dagslön som ligger till grund för
den inkomstrelaterade dagpenningen, dock minst lika stort som grunddelen
jämte eventuell barnförhöjning.
Vid omvandling av den per månad beräknade lönen
till dagslön eller tvärtom anses månaden omfatta
21,5 arbetsdagar.
3 §
Betalning av förhöjningsdel och förhöjd förtjänstdel
då arbetslösheten börjar
Förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel betalas för sammanlagt högst
20 dagar till en arbetssökande som har varit i arbete sammanlagt
minst tre år innan rätten till arbetslöshetsdagpenning började.
Om den arbetssökande då han eller hon blir arbetslös
uppfyller villkoren enligt 3 a § för betalning
av förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel på grundval av lång
arbetshistoria, har han eller hon inte rätt till förhöjningsdel
eller förhöjd förtjänstdel enligt
denna paragraf då han eller hon blir arbetslös.
En arbetssökande som har fått förhöjningsdel eller
förhöjd förtjänstdel med stöd
av 3 a § har rätt till förhöjningsdel
eller förhöjd förtjänstdel med
stöd av denna paragraf, om han eller hon på nytt
har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare sedan
förhöjningsdelen eller den förhöjda
förtjänstdelen enligt 3 a § började
betalas ut.
Förhöjningsdelen och den förhöjda
förtjänstdelen börjar betalas från
början när arbetssökanden på nytt
har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare.
3 a §
Betalning av förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel sedan en lång arbetshistoria
avslutats
Förhöjningsdelen betalas till en arbetssökande
som har förlorat sitt arbete av ekonomiska orsaker eller
av produktionsorsaker enligt 7 kap. 3, 4, 7 eller 8 § i
arbetsavtalslagen, av motsvarande orsaker enligt sjömanslagen
eller av motsvarande orsaker i anslutning till en offentlig sammanslutnings
verksamhet och som innan han eller hon förlorade sitt arbete
har varit minst 20 år i arbete på det sätt
som avses i 11 §.
En person anses ha förlorat sitt arbete av produktionsorsaker
eller ekonomiska orsaker på det sätt som avses
i 1 mom. även när han eller hon har sagt upp sitt
arbetsavtal i enlighet med 5 kap. 7 § i arbetsavtalslagen
sedan en permittering utan avbrott har varat minst 200 dagar.
Förhöjd förtjänstdel betalas
till en arbetssökande som uppfyller villkoren enligt 1 mom.
och som innan han eller hon förlorade sitt arbete har varit
medlem av en löntagarkassa minst fem år.
Förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel betalas för sammanlagt högst
100 dagar. Om uppsägningsgrunden har bestridits, varken
beviljas inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning eller betalas
den förhöjd förrän ett slutligt avgörande
i ärendet har fattats.
3 b §
Betalning av förhöjningsdel och förhöjd förtjänstdel
under tiden för sysselsättningsfrämjade
service
Förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel betalas under tiden för
sysselsättningsfrämjande service enligt 10 kap.
1 § 2 mom. som överenskommits i en sysselsättningsplan
eller en plan som ersätter en sysselsättningsplan.
Förhöjningsdel och förhöjd förtjänstdel
betalas också för tiden mellan sådana
serviceåtgärder som överenskommits i
en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter
en sysselsättningsplan, om denna tid är högst
sju kalenderdagar.
Förhöjningsdel och förhöjd
förtjänstdel betalas för sammanlagt högst
200 dagar under tiden för sysselsättningsfrämjande
service. Förhöjningsdelen och den förhöjda
förtjänstdelen börjar betalas från
början när arbetssökanden på nytt
har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare eller
företagare.
3 c §
Förutsättningar för omställningsskyddstillägg och
omställningsskyddets förtjänstdel
Omställningsskyddstillägg och omställningsskyddets
förtjänstdel betalas till en arbetssökande
1) som omfattas av omställningsskydd enligt 5
a kap. i lagen om offentlig arbetskraftsservice,
2) som har en gällande sysselsättningsplan
eller en plan som ersätter en sysselsättningsplan, och
3) som har rätt till arbetslöshetsdagpenning sedan
han eller hon uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare.
Omställningsskyddstillägg och omställningsskyddets
förtjänstdel betalas under tiden för
sysselsättningsfrämjande service enligt 10 kap.
1 § 2 mom. som överenskommits i en sysselsättningsplan
eller en plan som ersätter en sysselsättningsplan.
Omställningskyddstillägg och omställningsskyddets
förtjänstdel betalas också för
tiden mellan service som överenskommits i en sysselsättningsplan
eller en plan som ersätter en sysselsättningsplan,
om denna tid är högst sju kalenderdagar.
Om uppsägningsgrunden har bestridits, varken beviljas
inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning eller betalas den
förhöjd med omställningsskyddstillägg
eller omställningsskyddets förtjänstdel
förrän ett slutligt avgörande i ärendet
har fattats.
Omställningsskyddstillägg och omställningsskyddets
förtjänstdel betalas inte, om den arbetssökande
har rätt till tilläggsdagar enligt 9 § i
detta kapitel.
3 d §
Maximitiden för betalning av omställningsskyddstillägg
och omställningsskyddets förtjänstdel
Omställningsskyddstillägg och omställningsskyddets
förtjänstdel betalas för sammanlagt högst
200 dagar.
Maximitiden för betalning av omställningsskyddstillägg
och omställningsskyddets tilläggsdel börjar
räknas på nytt när arbetssökanden
har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare.
3 e §
Betalningsordningen för förhöjningsdelarna
och de förhöjda förtjänstdelarna
samt omställningsskyddstillägget och omställningsskyddets
förtjänstdel
Förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel betalas inte en arbetssökande
som har rätt till omställningsskyddstillägg
eller omställningsskyddets förtjänstdel.
Om omställningsskyddstillägg eller omställningsskyddets
förtjänstdel har betalats för maximitiden,
har den arbetssökande inte för tiden efter detta
rätt till förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel enligt 3 b § under samma
maximala dagpenningsperiod.
Om en arbetssökande har rätt att få förhöjningsdel
eller förhöjd förtjänstdel på flera
grunder, betalas den arbetssökande i första hand
förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel enligt 3 b §,
därefter förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel enligt 3 § som ska betalas
när arbetslösheten börjar och i sista
hand förhöjningsdel eller förhöjd
förtjänstdel enligt 3 a § som betalas
sedan en lång arbetshistoria avslutats.
5 §
Arbetsinkomst som utgör grund för företagares inkomstrelaterade
dagpenning
Företagares inkomstrelaterade dagpenning bestäms
på grundval av den arbetsinkomst enligt vilken företagaren
under sammanlagt högst 18 månader innan han eller
hon blev arbetslös har varit försäkrad
i en företagarkassa. Den arbetsinkomst som ligger till
grund för den inkomstrelaterade dagpenningen får
dock inte bestämmas till ett högre belopp än
vad den fastställda arbetsinkomsten enligt lagen om pension för
företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare
utgör för nämnda tid eller lönen enligt
lagen om pension för arbetstagare i genomsnitt har varit
under nämnda tid. Har arbetsinkomsten under ovan nämnda
tid ändrats, räknas den dagpenningsgrundande arbetsinkomsten
så att det sammanlagda beloppet av de fastställda
arbetsinkomsterna divideras med motsvarande tid. En ökning
av arbetsinkomsten med mera än 20 procent beaktas dock
inte.
När förtjänstdelen av företagares
inkomstrelaterade dagpenning bestäms tillämpas
på arbetsinkomsten vad som i 2 § 1, 2 och 4 mom.
föreskrivs om dagslönen.
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
5 a §
Företagares rätt till förhöjd
förtjänstdel
En företagare som är berättigad till
inkomstrelaterad dagpenning betalas förtjänstdelen
under tiden för sysselsättningsfrämjande
service på det sätt som föreskrivs i
3 b §.
7 §
Dagpenningsperiodens maximitid
Grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning betalas för
högst 500 arbetslöshetsdagar. I maximitiden inräknas
också sådana arbetslöshetsdagar för
vilka en person har fått en arbetslöshetsförmån
i en sådan stat som tillämpar förordningen
om social trygghet eller med vilken Finland har ingått
en överenskommelse om utkomstskydd för arbetslösa.
När maximitiden enligt 1 mom. beräknas ska det
belopp som har betalats i jämkad arbetslöshetsdagpenning
beaktas omvandlat till fulla arbetslöshetsdagpenningsdagar.
8 §
När dagpenningsperioden börjar från
början
När en löntagare efter att ha blivit berättigad till
arbetslöshetsdagpenning har uppfyllt arbetsvillkoret för
löntagare, börjar den maximitid för dagpenningsperioden
som avses i 7 § räknas från början,
och den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade
dagpenningen bestäms på nytt. Förfarandet är
detsamma om en företagare har uppfyllt företagares
arbetsvillkor.
Den inkomstrelaterade dagpenning för löntagare
som bestäms utifrån de nya inkomstuppgifterna är
minst lika stor som grunddagpenningen och, om löntagaren
har uppfyllt arbetsvillkoret innan maximitiden gått ut,
minst 80 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som tidigare betalades
till löntagaren. Jämförelsen görs
med en sådan full dagpenning som bestäms i enlighet med
2 § 1 mom. Barnförhöjningar ingår
inte i de dagpenningar som används vid jämförelsen.
Om den arbetssökandes arbetsvillkor har uppfyllts i
arbete där han eller hon sysselsatts på grundval
av skyldigheten enligt 7 kap. 7 § 3 mom. i lagen
om offentlig arbetskraftsservice, bestäms inte den lön
som ligger till grund för arbetslöshetsdagpenningen
på nytt, om inte den lön som bestäms
på grundval av de nya inkomstuppgifterna är större än
den lön som bestämts tidigare.
9 §
Rätt till tilläggsdagar
En arbetssökande som är född före
1950 och som har fyllt 57 år innan maximitiden enligt 7 § gått
ut kan utan hinder av maximitiden betalas löntagares grunddagpenning
och inkomstrelaterade dagpenning till utgången av den kalendermånad
under vilken han eller hon fyller 60 år. En person som är
född före 1950 och som har fyllt 60 år
innan maximitiden enligt 7 § gått ut betalas dagpenning
dock till utgången av den kalendermånad under
vilken maximitiden om 500 dagar går ut.
En arbetssökande som är född 1950—1954 kan
utan hinder av maximitiden enligt 7 § betalas
löntagares grunddagpenning och inkomstrelaterade dagpenning
till utgången av den kalendermånad under vilken
den arbetssökande fyller 65 år, om han
eller hon har fyllt 59 år före utgången
av maximitiden och när maximitiden går ut i minst
fem år under de senaste 20 åren har varit i sådant
arbete som avses i 11 §.
En arbetssökande som är född 1955
eller därefter kan utan hinder av maximitiden enligt 7 § betalas
löntagares grunddagpenning och inkomstrelaterade dagpenning
till utgången av den kalendermånad under vilken
den arbetssökande fyller 65 år, om han eller hon
har fyllt 60 år före utgången av maximitiden
och när maximitiden går ut i minst fem år
under de senaste 20 åren har varit i sådant arbete
som avses i 11 §.
7 kap.
Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd
1 §
Rätt till arbetsmarknadsstöd
Rätt till arbetsmarknadsstöd har
en arbetslös
1) som inte uppfyller arbetsvillkoret, eller
2) vars rätt till arbetslöshetsdagpenning
har upphört på grund av att maximitiden enligt 6 kap.
7 eller 9 § har gått ut, och
3) som är i behov av ekonomiskt stöd
(behovsprövning).
Den som anställts med stödet har inte rätt
till arbetslöshetsförmåner för
den tid för vilken arbetsgivaren betalas högsta
förhöjda lönesubvention eller någon
annan lönesubvention som avses i lagen om offentlig arbetskraftsservice
och som finansieras av anslag för arbetsmarknadsstöd
i enlighet med 7 kap. 12 a § 2 mom. i den nämnda
lagen.
2 §
Rätt till arbetsmarknadsstöd i form av integrationsstöd
En invandrare har rätt till arbetsmarknadsstöd
endast i form av integrationsstöd under de följande
tre åren efter det att han eller hon infördes
i befolkningsdatasystemet i den första hemkommunen.
Förutsättningen för betalning av
integrationsstöd är att personen i fråga
har en gällande integrationsplan enligt 10 § i
lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande
av asylsökande (493/1999).
3 §
Rätt till arbetsmarknadsstöd i form av resebidrag
Arbetsmarknadsstöd kan i form av resebidrag beviljas
den som är berättigad till arbetsmarknadsstöd
och som tar emot heltidsarbete som varar i minst två månader
utanför sin pendlingsregion och för vilken mottagandet
av arbetet medför betydande kostnader. Som berättigad
till arbetsmarknadsstöd som betalas som resebidrag betraktas
den som får arbetsmarknadsstöd eller till vilken
det inte betalas arbetsmarknadsstöd av orsaker som nämns
i 10 kap. 2 §. Resebidrag ska sökas innan anställningsförhållandet
inleds.
Resebidrag beviljas inte på grundval av ett sådant
anställningsförhållande där
arbetsgivaren för lönekostnaderna har beviljats
lönesubvention enligt 7 kap. 1 § i lagen
om offentlig arbetskraftsservice.
Med avvikelse från 2 mom. och 1 § 2 mom. kan
arbets- och näringsbyrån bevilja resebidrag, om
lönesubventionen finansieras av anslag för arbetsmarknadsstöd
i enlighet med 7 kap. 12 a § 2 mom. i lagen om offentlig
arbetskraftsservice.
4 §
Arbetsmarknadsstödets belopp
Arbetsmarknadsstödets fulla belopp är lika stort
som den grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1
mom. och arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel
lika stor som grunddagpenningens förhöjningsdel
som avses i 6 kap. 1 § 2 mom.
En mottagare av arbetsmarknadsstöd betalas barnförhöjning
i enlighet med 6 kap. 6 §.
Arbetsmarknadsstödets belopp räknas ut med beaktande
av 4 kap.
I resebidrag betalas arbetsmarknadsstöd enligt 1 och
2 mom. utan arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel.
5 §
Rätt till arbetsmarknadsstödets förhöjningsdel under
tiden för sysselsättningsfrämjande service
Rätt till arbetsmarknadsstödets
förhöjningsdel har en person som när
han eller hon påbörjar sysselsättningsfrämjande
service enligt 2 mom. har fått arbetsmarknadsstöd
1) för högst 500 dagar, eller
2) för högst 180 dagar efter det
att rätten till arbetslöshetsdagpenning har upphört
på grund av att maximitiden enligt 6 kap. 7 eller 9 § har gått
ut.
Förhöjningsdel betalas under tiden för
sysselsättningsfrämjande service enligt 10 kap.
1 § 2 mom. som överenskommits
i en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter
en sysselsättningsplan. Förhöjningsdel
betalas också för tiden mellan sådana
serviceåtgärder som överenskommits i
en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter
en sysselsättningsplan, om denna tid är högst
sju kalenderdagar.
Förhöjningsdel betalas för högst
200 dagar. Förhöjningsdelen börjar betalas
från början när personen i fråga
på nytt har blivit berättigad till arbetsmarknadsstöd
efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret och maximitiden för
arbetslöshetsdagpenning gått ut.
6 §
Inkomster som ska beaktas vid behovsprövning
Vid prövningen av sökandens behov av ekonomiskt
stöd ska beaktas hans eller hennes egna inkomster i sin
helhet och även makens eller makans inkomster till den
del de överstiger 536 euro i månaden.
Som inkomst av skogsbruk beaktas den enligt 7 § 2 mom.
i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen
(1142/2005) fastställda genomsnittliga årliga
avkastningen av skog multiplicerad med arealen skog. Arbetsmarknadsstödet
bestäms enligt situationen vid den tidpunkt då stödet
betalas ut, på basis av antingen de beräknade
eller de annars konstaterbara inkomsterna. Genom förordning
av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser
om de inkomster som ska beaktas vid behovsprövningen.
Som inkomster vid behovsprövningen beaktas
inte (prioriterade inkomster)
1) barnbidrag,
2) stöd för hemvård av barn
enligt lagen om stöd för hemvård och
privat vård av barn,
3) bostadsbidrag,
4) militärunderstöd,
5) livränta och tilläggsränta
enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst,
6) kompletteringsbelopp enligt folkpensionslagen,
7) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd,
8) ersättning för särskilda
kostnader på grund av lyte, skada eller men.
7 §
Behovsprövning
Från det månadsvis uträknade beloppet
av sådant fullt arbetsmarknadsstöd som avses i
4 § 1 mom. ska i fråga om försörjningspliktiga
dras av 50 procent från den enligt 6 § fastställda
inkomstdel som överstiger 848 euro i månaden.
I fråga om den som saknar familj ska på motsvarande
sätt dras av 75 procent från den enligt 6 § bestämda
del av inkomsterna som överstiger 253 euro i månaden.
Inkomstgränsen för den som har familj höjs
med 106 euro för varje barn som inte har fyllt 18 år
och som personen försörjer. Månatliga
inkomstposter som påverkar fastställandet av arbetsmarknadsstödet
avrundas nedåt till närmaste hela euro så att
den överskjutande delen lämnas obeaktad.
Arbetsmarknadsstödet ska justeras, om de inkomster
som inverkar på dess belopp har stigit eller sjunkit väsentligt.
Det justerade arbetsmarknadsstödet börjar betalas
från och med tidigaste möjliga betalningspost.
Trots vad som i 1 mom. och i 6 § föreskrivs om
behovsprövning i fråga om arbetsmarknadsstöd
betalas arbetsmarknadsstödet ut till högst ett
belopp som beräknas enligt 4 kap. 7 § 1
mom.
Om det med utgångspunkt i förtjänstnivåindexet
bedöms att den allmänna lönenivån
i landet förändras väsentligt ska det
genom förordning av statsrådet föreskrivas
om justering av de belopp som anges i 1 mom. och i 6 § så att
de motsvarar förändringarna i lönenivån.
8 §
Arbetsmarknadsstöd utan behovsprövning
Arbetsmarknadsstöd beviljas utan behovsprövning
under den tid en person deltar i sådan sysselsättningsfrämjande
service som avses i 10 kap.
Arbetsmarknadsstöd betalas utan behovsprövning
också till en person som har fyllt 55 år och
som uppfyller arbetsvillkoret när han eller hon blir arbetslös.
Till den som har fått arbetslöshetsdagpenning under
den maximitid som avses i 6 kap. 7 § eller 9 § 1
mom. betalas arbetsmarknadsstöd utan behovsprövning
under de 180 första arbetslöshetsdagarna. De nämnda
180 arbetslöshetsdagarna börjar räknas
från början när personen i fråga
på nytt blir berättigad till arbetsmarknadsstöd
efter att ha uppfyllt arbetsvillkoret och maximitiden för
arbetslöshetsdagpenning gått ut.
Till en person betalas arbetsmarknadsstöd utan behovsprövning
under de 130 första arbetslöshetsdagarna, om han
eller hon innan arbetslösheten började har varit
försäkrad i enlighet med 10 a § i lagen
om pension för lantbruksföretagare sammanlagt
24 månader under de föregående 48 månaderna
(stipendiats försäkringsvillkor). De
nämnda 130 arbetslöshetsdagarna börjar
räknas från början när han eller
hon på nytt har uppfyllt stipendiats försäkringsvillkor
efter att rätten till arbetsmarknadsstöd började.
Om någon på grund av sjukdom, institutionsvård,
rehabilitering, värnplikt, civiltjänstgöring,
heltidsstudier, barnafödsel, vård av barn som är
högst 3 år eller av någon annan
godtagbar orsak som kan jämföras med dessa är
förhindrad att vara på arbetsmarknaden, förlängs
den ovan nämnda granskningsperioden på 48 månader
i motsvarande mån, dock med högst sju år.
9 §
Partiellt arbetsmarknadsstöd
Arbetsmarknadsstödet är 50 procent av det enligt
4 § 1—3 mom. och 6—8 § beräknade
arbetsmarknadsstödet, om den arbetssökande bor
i sina föräldrars hushåll och inte har
uppfyllt arbetsvillkoret.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas
dock inte
1) under den tid den arbetssökande deltar
i sysselsättningsfrämjande service enligt 10 kap., eller
2) på en arbetssökande som bor i
samma hushåll som sina föräldrar och
vars föräldrars inkomster som avses i 6 § uppgår
till högst 1 781 euro i månaden;
inkomstgränsen höjs med 106 euro för
varje person som den arbetssökandes föräldrar
försörjer och som bor i samma hushåll.
Från ett arbetsmarknadsstöd till fullt belopp räknat
per månad avdras i de fall som avses i 2 mom.
2 punkten 50 procent av den del av inkomsten som bestäms
enligt 6 § och som överstiger inkomstgränsen
i 2 mom. 2 punkten i denna paragraf. Arbetsmarknadsstöd
som nedsatts på grund av föräldrarnas
inkomster ska dock vara minst så stort som anges i 1 mom.
Om sökanden bor i samma hushåll som sina föräldrar
och föräldrarnas inkomster överstiger den
inkomstgräns som avses i 2 mom. 2 punkten, men
sökanden på ett tillförlitligt sätt
kan visa att föräldrarna faktiskt inte stöder
honom eller henne ekonomiskt, ska arbetsmarknadsstödet
betalas utan ett avdrag enligt 1 mom.
10 §
Självrisktid
Arbetsmarknadsstöd betalas efter det att en person
har varit arbetslös arbetssökande vid arbets-
och näringsbyrån sammanlagt fem arbetsdagar under
högst åtta på varandra följande
kalenderveckor (självrisktid). Till självrisktiden räknas
inte arbetslöshetsdagar som ingår i väntetiden
enligt 8 kap. 4 § eller i tider utan ersättning eller
i skyldigheten att vara i arbete.
Självrisktiden uppnås även då den
i 4 kap. 1 § nämnda arbetslösheten för
en arbetstagare med förkortad arbetsvecka eller i deltidsarbete
uppgår till sammanlagt en tid som motsvarar fem arbetslöshetsdagar.
Till självrisktiden räknas även
de dagar
1) då personen i fråga efter det
att arbetslösheten börjat har varit arbetsoförmögen
utan att för denna tid få dagpenning enligt sjukförsäkringslagen
eller annan motsvarande lagstadgad ersättning eller av
arbetsgivaren lön för sjukdomstiden, eller
2) för vilken personen har betalats arbetsmarknadsstöd
med stöd av 10 kap.
Självrisktid krävs emellertid inte
1) då rätten till arbetsmarknadsstöd
börjar omedelbart efter det att maximitiden för
arbetslöshetsdagpenning enligt 6 kap. 7 eller 9 § har uppnåtts,
eller
2) då arbetet förhindras av en sådan
stridsåtgärd som inte står i samband
med personens anställningsvillkor eller arbetsförhållanden,
och
3) villkoren för erhållande av arbetsmarknadsstöd
uppfylls i övrigt.
11 §
Arbetsmarknadsstödets varaktighet
Arbetsmarknadsstödet betalas utan tidsbegränsning.
Det kan bestämmas att resebidrag ska betalas för
högst fyra månader efter det att anställningsförhållandet
inleddes, dock högst så länge som anställningsförhållandet
varar. Resebidrag betalas för fem dagar i veckan trots
vad som i 3 kap. 2 § bestäms om antalet förmånsdagar
per vecka.
Denna lag träder i kraft den 20 .
På en arbetssökande som inte har fått
arbetslöshetsdagpenning för den 1 januari 1997
eller för tiden efter det tillämpas 5 kap. 2 och
3 § sedan han eller hon efter denna lags ikraftträdande har
varit minst en kalendervecka i sådant arbete där
arbetsvillkoret uppfylls.
När 5 kap. 3 § 1 mom. tillämpas på arbetssökande
som har fått arbetslöshetsdagpenning för den
1 januari 1997 eller för tiden efter det sträcker
sig granskningsperioden för arbetsvillkoret högst
till den 1 januari 2008, om det inte finns orsak enligt paragrafens
2 eller 3 mom. att förlänga granskningsperioden.
Lagens 5 kap. 3 § 3 mom. och 4 § 4 mom.
tillämpas på tiden från lagens ikraftträdande.
Lagens 5 kap. 6 och 7 § tillämpas på den
vars företagsverksamhet upphör och arbetslöshet börjar
efter denna lags ikraftträdande.
Beloppen av grunddagpenning i 6 kap. 1 § 1 mom.
och av grunddagpenningens förhöjningsdel och omställningsskyddstillägget
i 6 kap. 1 § 2 mom. motsvarar det poängtal
för folkpensionsindex enligt vilket beloppet av de folkpensioner
som betalats ut i januari 2001 har beräknats.
Lagens 6 kap. 2, 3 b—3 d och 5 a § samt 7 kap.
5 § tillämpas på dagpenningar som hänför
sig till tiden från lagens ikraftträdande. Om en
person har rätt att med stöd av 7 mom.
få förhöjd förtjänstdel
för högst 150 dagar, tillämpas på denna
dagpenning 6 kap. 2 § 2 mom. till den 31 december
2010 så att den förhöjda förtjänstdelen
uppgår till 55 procent av skillnaden mellan dagslönen
och grunddelen, och när lönen per månad är
större än 105 gånger grunddelen är
förtjänstdelen 32,5 procent för den dagslön
som överskrider denna gräns. Om en sysselsättningsplan
som gjorts upp för en arbetssökande före denna
lags ikraftträdande innehåller sökande
av arbete på eget initiativ efter det att anställningsförhållandet
upphört, har den arbetssökande trots vad som bestäms
i 6 kap. 3 c § 2 mom. rätt till omställningsskyddstillägg
eller omställningsskyddets förtjänstdel
under tiden för arbetssökande på eget
initiativ till och med den 31 mars 2010.
Lagens 6 kap. 3 § tillämpas på den
vars maximala dagpenningsperiod börjar efter denna lags ikraftträdande.
Trots vad som i 6 kap. 3 a § 4 mom. föreskrivs
om förhöjningsdelens och den förhöjda förtjänstdelens
maximitid har en person rätt att få förhöjningsdel
och förhöjd förtjänstdel för sammanlagt
högst 150 dagar, om hans eller hennes anställningsförhållande
har upphört före denna lags ikraftträdande.
Vad som föreskrivs i denna lag om en sysselsättningsplan
(työllistymissuunnitelma) är också tillämpligt
på en jobbsökarplan och en sysselsättningsplan
(työllistymisohjelma). Vad som föreskrivs i denna
lag om en plan som ersätter en sysselsättningsplan är
också tilllämpligt på en aktiveringsplan
enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och en integrationsplan enligt
lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande
av asylsökande.
Om en persons rätt till utbildningsdagpenning har börjat
före denna lags ikraftträdande, betalas han eller
hon arbetslöshetsförmån enligt denna
lag för studietiden efter denna lags ikraftträdande.
Trots vad som i 6 kap. 7 § föreskrivs om
maximitiden för arbetslöshetsdagpenning kan det
sammanräknade antalet ersättningsdagar som berättigar
till utbildningsdagpenning och arbetslöshetsdagpenning
vara högst 565 dagar. Om en person innan han eller hon
har fått arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd
för minst 65 arbetslöshetsdagar har inlett en utbildning
eller studier, betalas utbildningsdagpenning och arbetslöshetsdagpenning
för sammanlagt högst 500 dagar ökat med
antalet dagar för vilka han eller hon har fått
arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd
innan utbildningen eller studierna inleddes.
Åtgärder som verkställigheten av
lagen förutsätter får vidtas innan lagen
träder i kraft.