RIKSDAGENS SVAR 226/2014 rd

RSv 226/2014 rd - RP 182/2014 rd

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till energieffektivitetslag och till vissa lagar som har samband med den

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till energieffektivitetslag och till vissa lagar som har samband med den (RP 182/2014 rd).

Beredning i utskott

Ekonomiutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (EkUB 23/2014 rd).

Beslut

Riksdagen har antagit följande lagar:

Energieffektivitetslag

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

1 §

Lagens syfte

I denna lag föreskrivs det om främjande av energieffektiviteten, om energibesiktningar som görs för att främja energieffektiviteten, om kostnadsnyttoanalyser som görs för att främja högeffektiv kraftvärme och utnyttjandet av överskottsvärme samt om energimarknadsföretagens skyldighet att verka för en effektiv och sparsam användning av energi i kundernas verksamhet.

2 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på

1) företag som säljer eller distribuerar el, fjärrvärme, fjärrkyla eller bränsle,

2) stora företag och på energibesiktningar av dem samt på personer som är ansvariga för energibesiktningarna av företag,

3) nät för fjärrvärme och fjärrkyla, termiska elproduktionsanläggningar och industrianläggningar som kan tillföra användbar överskottsvärme.

3 §

Definitioner

I denna lag avses med

1) energi brännbara bränslen, värme, förnybar energi, el och varje annan form av energi,

2) energieffektivitet förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi,

3) förbättrad energieffektivitet ökning av energieffektiviteten som ett resultat av tekniska, beteendemässiga eller ekonomiska förändringar,

4) stort företag en fysisk eller juridisk person som bedriver ekonomisk verksamhet och som i sin tjänst har minst 250 anställda eller som har en årsomsättning som överstiger 50 miljoner euro och en balansomslutning som överstiger 43 miljoner euro,

5) europeisk standard en standard som antagits av Europeiska standardiseringskommittén, Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering eller Europeiska institutet för tele-kommunikationsstandarder och som gjorts offentligt tillgänglig,

6) internationell standard en standard som antagits av en internationell standardiseringsorganisation och som gjorts offentligt tillgänglig,

7) energidetaljist en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt säljer energi till slutförbrukare,

8) slutförbrukare en fysisk eller juridisk person som köper energi för egen slutanvändning,

9) bränslegrossist en fysisk eller juridisk person som säljer bränsle till energidetaljister,

10) bränsle ledningsgas samt naturgas som används som transportbränsle, flytgas, kol och brunkol, lätt och tung brännolja, torv, biobränsle samt transportbränsle med undantag för bunkerbränsle som används för flygtrafik och sjöfart,

11) ledningsgas naturgas som levereras till slutförbrukningsstället via ett rörsystem för naturgas,

12) leverantör av energitjänster en fysisk eller juridisk person som levererar energitjänster eller utför andra åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i en slutanvändares anläggning eller lokaler,

13) kraftvärme samtidig framställning i en och samma process av värmeenergi och elenergi eller mekanisk energi,

14) högeffektiv kraftvärme kraftvärme som uppfyller kriterierna enligt bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG, nedan energieffektivitetsdirektivet,

15) omfattande uppgradering renoveringsarbeten vars kostnad överskrider 50 procent av investeringskostnaderna för en ny jämförbar enhet.

2 kap.

Energibesiktningar

4 §

Energibesiktning av ett företag

Energibesiktning av ett företag är ett systematiskt förfarande vars syfte är att få adekvat kunskap om energiförbrukningsprofilen för hela koncernen eller företaget, fastställa kostnadseffektiva energibesparingsmöjligheter och kvantifiera besparingarna samt rapportera om resultaten. Vid energibesiktningen av ett företag beaktas företagets alla energiförbrukningsobjekt, vilka är byggnader, industriell och kommersiell verksamhet samt transporter.

Energibesiktningen av ett företag ska omfatta separata objektsspecifika besiktningar av ett så stort antal verksamheter inom företaget att en tillförlitlig bild av företagets totala energieffektivitet kan bildas och de viktigaste möjligheterna att höja den på ett tillförlitligt sätt kan konstateras.

5 §

Objektsbesiktning

Objektsbesiktning är ett systematiskt förfarande vars syfte är att få detaljerad information om energiförbrukningsprofilen för ett förbrukningsobjekt och framlägga förslag till energieffektiviseringsåtgärder som kan vidtas kostnadseffektivt. En objektsbesiktning genomförs vid en byggnad eller grupp av byggnader, en industrianläggning eller del av den, en transportkedja eller något annat enskilt energiförbrukningsobjekt.

6 §

Obligatorisk energibesiktning av ett företag

Energibesiktningen är obligatorisk för stora företag.

En obligatorisk energibesiktning av ett företag ska genomföras med minst fyra års mellanrum. De objektsbesiktningar som ska ingå i den obligatoriska energibesiktningen av ett företag får inte ha genomförts tidigare än fyra år före den obligatoriska energibesiktningen.

7 §

Befrielse från obligatorisk energibesiktning

Om ett företag tillämpar ett energiledningssystem eller miljöförvaltningssystem som certifierats av ett oberoende organ i enlighet med tillämpliga europeiska eller internationella standarder och som inbegriper energibesiktning som uppfyller i denna lag eller med stöd av den föreskrivna minimikrav, ska företaget befrias från kravet på obligatorisk energibesiktning enligt 6 §.

Som ett i 1 mom. avsett certifierat energiledningssystem betraktas åtminstone det certifierade systemet ISO 50 001 samt det certifierade systemet ISO 14 001 i kombination med ett energiledningssystem som certifierats av ett oberoende organ och vars krav på energibesiktningar överensstämmer med systemet ISO 50 001.

Om ett företag deltar i ett frivilligt system med energieffektivitetsavtal som undertecknats med en statlig myndighet och som inbegriper en energibesiktning av företaget som genomförts enligt de minimikrav som föreskrivs i denna lag och med stöd av den, anses företaget uppfylla kravet på obligatoriska energibesiktningar enligt 6 §.

8 §

Minimikrav på energibesiktning

Energibesiktningen av ett företag omfattar hela koncernen eller företaget och den innehåller en detaljerad översikt över företagets samtliga verksamheter, inklusive byggnader, industriell verksamhet, kommersiell verksamhet och transporter samt energiförbrukningsprofilen för dessa.

Energibesiktningen av ett företag ska inbegripa ett tillräckligt urval av individuella objektsbesiktningar för att den ska kunna ge en tillförlitlig bild av företagets totala energiprestanda och göra det möjligt att på ett tillförlitligt sätt identifiera de viktigaste möjligheterna att förbättra energieffektiviteten. Som ett tillräckligt urval av objektsbesiktningar betraktas ett antal som är tillräckligt representativt för företagets totala energiförbrukning. I energibesiktningen av ett företag ska alltid inkluderas minst en objektsbesiktning, utom om företaget inte har ett enda energiförbrukningsobjekt där det är ändamålsenligt och ekonomiskt motiverat att göra en energibesiktning.

I energibesiktningen av ett företag ska viktiga resultat av objektsbesiktningar och åtgärder för förbättring av energieffektiviteten vid företaget presenteras. I energibesiktningen ska om möjligt inbegripas en plan för de objektsbesiktningar som inkluderas i den följande energibesiktningen av företaget och tidpunkterna för dessa.

Vid energibesiktningen av ett företag ska tillförlitliga, aktuella samt, om möjligt, uppmätta och spårbara operativa uppgifter om energiförbrukning och användningsprofiler utnyttjas. Uppgifterna ska lagras med tanke på en historisk analys och uppföljningen av resultat.

Energibesiktningen av ett företag får inte innehålla klausuler som förhindrar att besiktningsresultat lämnas ut till en tredje part.

Närmare bestämmelser om minimikraven på energibesiktning av företag och antalet objektsbesiktningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

9 §

Minimikrav på objektsbesiktning

Objektsbesiktningar ska om möjligt genomföras vid företags olika energiförbrukningsobjekt, dock så att tyngdpunkten ligger på sådana objekt vars energiförbrukning är störst, och sådana objekt där största förbättringar kan göras när det gäller energieffektiviteten.

Om ett visst objekt har varit föremål för objektsbesiktning under de fyra föregående åren, ska objektsbesiktningar i första hand göras vid andra objekt inom företaget, dock med beaktande av vad som föreskrivs i 1 mom.

Någon objektsbesiktning behöver inte göras i fråga om flygplan, fartyg, tåg och bilar.

Vid objektsbesiktningarna ska de energisparåtgärder som föreslås specificeras och detaljerade och validerade beräkningar för de föreslagna åtgärderna möjliggöras. Beräkningen av besparingar ska om möjligt i första hand bygga på en analys av livscykelkostnaderna för att långsiktiga besparingar ska kunna beaktas.

På objektsbesiktningar tillämpas vad som i 8 § 4 mom. föreskrivs om uppgifter som används vid energibesiktningar av företag och vad som i 8 § 5 mom. föreskrivs om klausuler som ingår i sådana energibesiktningar.

Närmare bestämmelser om minimikraven på objektsbesiktningar får utfärdas genom förordning av statsrådet.

10 §

Företagets energibesiktningsrapport

Det ska avfattas en rapport om energibesiktningen av ett företag. Besiktningsrapporten ska bevaras i minst tio år. Företaget får inte ha en energibesiktningsrapport som är mer än fyra år gammal.

Av rapporten ska framgå åtminstone uppgifter som motsvarar minimikraven enligt 8 §. Närmare bestämmelser om innehållet i företagets energibesiktningsrapport får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

11 §

Objektsbesiktningsrapport

Det ska avfattas en rapport om varje objektsbesiktning som inkluderas i energibesiktningen av ett företag. Rapporten ska bevaras i minst tio år. Ett företag ska lämna de viktigaste uppgifterna i varje objektsbesiktningsrapport som inkluderats i energibesiktningen av företaget till ett register som Energimyndigheten för eller anvisar inom tre månader från det att objektsbesiktningsrapporten blivit färdig.

Närmare bestämmelser om objektsbesiktningsrapporter och de uppgifter som ska lämnas till registret får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

12 §

Tillsyn

Energimyndigheten utövar tillsyn över att de obligatoriska energibesiktningarna av företag genomförs i enlighet med denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den. En viss andel av de energibesiktningar av företag som genomförs varje år ska granskas. Närmare bestämmelser om antalet energibesiktningar som granskas årligen samt om sättet att genomföra granskningen får utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet.

Energimyndigheten har rätt att få rapporten om en objektsbesiktning som ingår i ett företags obligatoriska energibesiktning in för granskning. Rapporten ska lämnas till Energimyndigheten inom en månad efter begäran från Energimyndigheten och får inte vara mer än fyra år gammal.

På begäran av Energimyndigheten ska Patent- och registerstyrelsen för ordnandet av tillsynen lämna Energimyndigheten uppgifter om företag i handelsregistret. Uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål och avgiftsfritt.

3 kap.

Behörigheten för och registrering av personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag

13 §

Behörigheten för den som är ansvarig för energibesiktningen

Den ansvariga personen för den obligatoriska energibesiktningen av ett företag ska vara en person vars behörighet har konstaterats och är i kraft och som har antecknats i ett register över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag.

Den som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag ska ha lämplig examen inom teknik-, miljö- eller energisektorn eller arbetserfarenhet som ersätter en sådan examen samt ska ha genomgått utbildning för personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag. Han eller hon ska dessutom ha sådan förtrogenhet med genomförandet av energibesiktningar av företag och med lagstiftningen om energibesiktningar som visats genom ett med godkänt resultat avlagt prov för ansvariga personer för energibesiktningar.

På erkännande av formell behörighet och yrkeskompetens som skaffats i någon annan medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet tillämpas lagen om erkännande av yrkeskvalifikationer (1093/2007).

Närmare bestämmelser om lämpliga examina, godtagbar ersättande arbetserfarenhet, utbildningen för ansvariga personer och innehållet i provet för ansvariga personer får utfärdas genom förordning av statsrådet.

14 §

Egna anställda som ansvariga för energibesiktningen

En anställd vid ett företag kan vara ansvarig för energibesiktningen av företaget. Sådana ansvariga personer omfattas av samma behörighetskrav som andra personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag, och deras behörighet ska ha konstaterats av myndigheten i enlighet med 15 §.

15 §

Konstaterande av behörigheten för den som är ansvarig för energibesiktningen

Ansökan om behörighet som ansvarig för energibesiktningen av ett företag lämnas till Energimyndigheten. Myndigheten konstaterar att personen i fråga har den utbildning eller ersättande arbetserfarenhet som krävs av en ansvarig person och att denne avlagt provet för ansvariga personer med godkänt resultat samt godkänner eller avslår ansökan om behörighet.

Förnyad behörighet ansöks hos Energimyndigheten. Myndigheten konstaterar att yrkeskompetensen upprätthållits eller förutsätter att provet för ansvariga personer ska avläggas med godkänt resultat för att behörigheten ska förnyas. Närmare bestämmelser om upprätthållande av yrkeskompetensen genom utförandet av energibesiktningar, utbildning eller på annat jämförbart sätt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

16 §

Giltighetstiden för behörighet att ansvara för energibesiktningen

Behörigheten gäller i sju år från den dag då beslutet om behörighet meddelades.

17 §

Återkallande av behörighet

Om den som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag upprepade gånger bryter mot minimikraven avseende energibesiktningar av företag, eller annars visar sig vara inkompetent för uppgiften, kan Energimyndigheten återkalla personens behörighet.

18 §

Registret över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag

Energimyndigheten för ett register över personer som är ansvariga för energibesiktningar av företag.

I registret införs den ansvarige personens kontaktuppgifter, det identifikationsnummer som den ansvarige personen tilldelats samt behörighetens giltighetstid. Dessutom kan i registret också lagras uppgifter om de energibesiktningar som den ansvarige personen genomfört, om han eller hon önskar det. Uppgifterna om en person som är ansvarig för energibesiktningen av ett företag avförs ur registret när ett år har förflutit från det att giltighetstiden för hans eller hennes behörighet löpte ut, om inte behörigheten dessförinnan har förnyats.

Energimyndigheten beslutar om utlämnande av uppgifter ur registret.

Var och en har rätt att utan ersättning få uppgift om en enskild registeranteckning som gäller honom eller henne själv.

4 kap.

Mätning och fakturering

19 §

Tillhandahållande av mätare för slutförbrukare av fjärrvärme och fjärrkyla

Den som ordnar med mätningen ska till ett konkurrenskraftigt pris tillhandahålla slutförbrukare av fjärrvärme och fjärrkyla mätare som korrekt visar slutförbrukarens faktiska energiförbrukning och ger information om faktisk förbrukningstidpunkt när

1) en befintlig mätare byts ut, utom om detta är tekniskt omöjligt eller inte är kostnadseffektivt med beaktande av den beräknade sparpotentialen på lång sikt,

2) när en ny inkoppling görs i en ny byggnad, eller

3) när det är fråga om en ny inkoppling i en byggnad där det utförs reparation som förutsätter bygglov enligt 125 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) eller åtgärdstillstånd enligt 126 § i den lagen och reparationen kan ha stor inverkan på byggnadens energiprestanda.

20 §

Fastighetens värmeenergimätare

Om en fastighet försörjs med värme eller kyla från ett fjärrvärmenät eller från en central källa som försörjer flera byggnader, ska en värmeenergimätare installeras vid leveranspunkten för fjärrvärme, fastighetens värmeväxlare eller leveranspunkten för värme, när uppvärmningssystemet byts ut eller när det görs en ny inkoppling i en ny fastighet.

21 §

Handledning av slutförbrukaren vid installation av mätare för fjärrvärme och fjärrkyla

I samband med installationen av en mätare för fjärrvärme och fjärrkyla ska den som ordnar med mätningen ge slutförbrukaren lämpliga råd och lämplig information särskilt om hela den potential som mätarna rymmer i fråga om hantering av mätuppgifter och övervakning av energiförbrukningen.

22 §

Fakturering

Fjärrvärme och fjärrkyla ska faktureras enligt den faktiska förbrukningen minst fyra gånger om året. Faktureringen får ske utifrån mätaravläsning som görs av slutförbrukaren.

Fjärrvärme och fjärrkyla får faktureras enligt uppskattad förbrukning eller ett fast belopp endast om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärden för faktureringsperioden i fråga. Avvikelse från fakturering enligt konstaterad energiförbrukning får också göras, om mätning och fakturering enligt konstaterad energiförbrukning inte är möjlig eller inte kan ordnas till rimlig kostnad.

Trots det som föreskrivs i 1 och 2 mom. får energidetaljisten och slutförbrukaren avtala om andra betalnings- och faktureringssätt. Förbruknings- och prisuppgifterna ska dock, om de är tillgängliga, lämnas till kunden minst fyra gånger om året.

I fakturan eller avtalet, på kvittot eller i en bilaga till dessa ska slutförbrukaren av bränsle lämnas specificerade uppgifter om enhetspriset på bränsle och mängden bränsle som levererats.

Fakturor på och uppgifter om förbrukningen av fjärrvärme och fjärrkyla ska sändas till slutförbrukaren på elektronisk väg, om denne önskar det. En faktura ska vara tydligt specificerad. De fakturor samt prisuppgifter och uppgifter om förbrukningen som avses i denna paragraf ska lämnas till slutförbrukaren på ett adekvat sätt och avgiftsfritt.

23 §

Minimiuppgifter i fakturor för fjärrvärme, fjärrkyla och bränsle

Energidetaljisten ska med fakturan för fjärrvärme och fjärrkyla samt bränsle lämna adekvat information som ger slutförbrukarna en fullständig redovisning av de aktuella energikostnaderna. Uppgifterna om och uppskattningarna av energikostnaderna ska lämnas till slutförbrukarna avgiftsfritt, i rätt tid och i en lättbegriplig form. Fakturan ska åtföljas av uppgifter om slutförbrukarens faktiska förbrukning och kostnader och möjliggöra en jämförelse med förbrukningen under samma period det föregående året.

Energidetaljisten ska i kvittot eller fakturan eller på något annat lämpligt sätt lämna slutförbrukaren av energi uppgifter om åtgärder för förbättrad energieffektivitet samt kontaktuppgifter för sådana aktörer som kan lämna ytterligare upplysningar om åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om de uppgifter som fakturan ska innehålla och om det sätt på vilket uppgifterna ska presenteras i fakturan.

24 §

Uppgifter om tidigare förbrukning av fjärrvärme och fjärrkyla

Den som ordnar med mätningen ska säkerställa att slutförbrukaren på ett enkelt sätt får tillgång till sådan tydlig kompletterande information om sin tidigare förbrukning av fjärrvärme och fjärrkyla som möjliggör egna detaljerade kontroller.

Om en fjärravläsbar mätare som är kapabel att registrera uppgifter varje timme används vid mätningen, ska information om tidigare förbrukning finnas tillgänglig för slutförbrukaren och den ska innehålla uppgifter från minst de tre föregående åren eller från och med leveransavtalets ikraftträdande, om mindre än tre år har förflutit efter det.

De slutförbrukare som inte har en fjärravläsbar mätare som kan registrera uppgifter varje timme ska ges tillgång till befintliga uppgifter.

I den mån det finns information om slutförbrukarens fakturor för fjärrvärme och fjärrkyla och om tidigare förbrukning, ska den som ordnar med mätningen på slutförbrukarens begäran göra informationen tillgänglig för den energileverantör som slutförbrukaren anvisar.

25 §

Rapport om energiförbrukning

En energidetaljist ska på ett adekvat sätt och avgiftsfritt lämna slutförbrukare som är anslutna till ett distributionsnät för el samt slutförbrukare som använder fjärrvärme, fjärrkyla och ledningsgas, en rapport om deras energiförbrukning minst en gång om året. Rapporten ska innehålla åtminstone

1) uppgift om slutförbrukarens energiförbrukning under rapporteringsperioden och de föregående tre åren, dock högst för den tid då kundförhållandet har varat,

2) referensdata om slutförbrukarens energiförbrukning jämfört med andra motsvarande slutförbrukare,

3) information om åtgärder för förbättrad energieffektivitet samt kontaktuppgifter för sådana aktörer som kan lämna ytterligare upplysningar om åtgärder för förbättrad energieffektivitet.

En detaljist är inte rapporteringsskyldig enligt 1 mom., om mätning av den faktiska förbrukningen inte är möjlig eller inte kan ordnas till rimlig kostnad.

Om energidetaljisten byts, ska rapporten om energiförbrukning lämnas till slutförbrukaren inom tre månader från det att avtalet om energiförsäljning löpt ut. Om avtalet mellan slutförbrukaren och energidetaljisten ännu inte varit i kraft sex månader eller om den föregående rapporten har lämnats inom de föregående sex månaderna, behöver en rapport enligt 1 mom. inte lämnas.

Om slutförbrukaren och detaljisten avtalat om elektronisk fakturering, ska rapporten lämnas i första hand på elektronisk väg. Om pappersfaktura används, ska rapporten sändas i första hand per post. Slutförbrukaren och detaljisten får också avtala om annat leveranssätt.

En nätinnehavare som sköter mätningen av elenergi ska till elförsäljaren avgiftsfritt lämna de uppgifter om en slutförbrukares elanvändning som behövs med tanke på rapporten.

Närmare bestämmelser om innehållet i rapporten om energiförbrukning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

26 §

Utredning om energiförsäljningen

En energidetaljist ska på begäran av Energimyndigheten lämna myndigheten följande uppgifter om el, ledningsgas, fjärrvärme och fjärrkyla:

1) den totala energiförsäljningen och tidpunkterna för den,

2) slutförbrukarnas energiförbrukning per användarkategori,

3) den geografiska fördelningen av slutförbrukarna per kundgrupp,

4) prissättningen och prisstrukturen.

En bränslegrossist ska lämna följande uppgifter om bränsle per bränsleslag:

1) den totala bränsleförsäljningen och tidpunkten för den,

2) den geografiska fördelningen av försäljningen,

3) bränslepriset.

Energimyndigheten får begära uppgifter enligt 1 och 2 mom. högst en gång per år och för en period på högst tre år. Uppgifterna ska lämnas i den form som Energimyndigheten begär och avgiftsfritt.

Energidetaljister ska bevara uppgifterna enligt 1 mom. och bränslegrossister uppgifterna enligt 2 mom. i minst fyra år.

Närmare bestämmelser om vad uppgifterna ska omfatta och hur de ska lämnas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

5 kap.

Främjande av kraftvärmeproduktion

27 §

Kostnadsnyttoanalys

När en termisk elproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att driva den som ett högeffektivt kraftvärmeverk.

När en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW som kan generera överskottsvärme med en lämplig temperaturnivå planeras eller genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja överskottsvärme för att tillgodose en ekonomiskt motiverad efterfrågan och med att ansluta anläggningen till ett nät för fjärrvärme och fjärrkyla.

När ett nytt nät för fjärrvärme och fjärrkyla planeras inom ett område med en industrianläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW, eller när inom ett befintligt nät för fjärrvärme eller fjärrkyla en ny energiproduktionsanläggning med en total tillförd effekt på mer än 20 MW planeras, eller när en sådan befintlig anläggning genomgår en omfattande uppgradering, ska verksamhetsutövaren göra en kostnadsnyttoanalys för att utvärdera kostnaderna för och fördelarna med att utnyttja användbar överskottsvärme från närliggande industrianläggningar.

Installation av utrustning avsedd för avskiljning av koldioxid som produceras av en förbränningsanläggning för att lagras i enlighet med lagen om avskiljning och lagring av koldioxid (416/2012) betraktas inte som uppgradering enligt 1—3 mom.

28 §

Befrielse från skyldigheten att göra kostnadsnyttoanalys

Trots det som föreskrivs i 27 § behöver en kostnadsnyttoanalys inte göras när det är fråga om

1) en anläggning som används vid toppbelastning eller för reservkraft och som planeras vara i drift mindre än 1 500 driftstimmar per år,

2) ett kärnkraftverk,

3) en anläggning som behöver vara placerad nära en geologisk lagringsplats som godkänts i enlighet med lagen om avskiljning och lagring av koldioxid,

4) en ny energiproduktionsanläggning med en liten effekt som ingår i ett befintligt fjärrvärmenät och det inte finns tillgång till användbar överskottsvärme från industrin i närheten av fjärrvärmenätet,

5) en ny industrianläggning eller en industrianläggning som genomgår en uppgradering, om anläggningen genererar användbar överskottsvärme i liten utsträckning och inget fjärrvärmenät finns i närheten av den, eller

6) en anläggning som är belägen inom ett område med en liten efterfrågan på fjärrvärme.

Närmare bestämmelser om befrielsegrunder som avses i 1 mom. 4—6 punkten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

29 §

Anmälan om kostnadsnyttoanalys

Den verksamhetsutövare som är ansvarig för ett projekt ska lämna en anmälan om kostnadsnyttoanalys till Energimyndigheten. Av anmälan ska framgå resultatet av kostnadsnyttoanalysen och huruvida verksamhetsutövaren ämnar driva elproduktionsanläggningen enligt 27 § 1 mom. som kraftvärmeverk eller utnyttja överskottsvärme från industrin som fjärrvärme i de situationer som avses i 27 § 2 eller 3 mom. Anmälan ska lämnas till Energimyndigheten innan byggnads- eller uppgraderingsarbetet inleds.

Energimyndigheten kan inom en månad från mottagandet av anmälan begära ytterligare utredning, om den anmälan som inlämnats inte är tillräcklig eller om verksamhetsutövaren meddelar att denne inte driver anläggningen som kraftvärmeverk eller använder överskottsvärmen från industrin trots att kostnadsnyttoanalysen visar att sådan drift eller användning är lönsam. Tilläggsutredningen ska lämnas till Energimyndigheten inom en månad efter Energimyndighetens begäran. Byggnads- eller uppgraderingsarbeten får inte fortsättas innan tilläggsutredningen har lämnats.

Närmare bestämmelser om kostnadsnyttoanalysen och innehållet i anmälan om den får utfärdas genom förordning av statsrådet.

6 kap.

Särskilda bestämmelser

30 §

Tillsynsmyndighet

Energimyndigheten ska utöva tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de bestämmelser och myndighetsföreskrifter som har utfärdats med stöd av den.

31 §

Vite

Energimyndigheten kan förena sina beslut som fattas med stöd av denna lag med vite. Bestämmelser om föreläggande och utdömande av vite finns i viteslagen (1113/1990).

32 §

Sökande av ändring i tillsynsmyndighetens beslut

I ett beslut som Energimyndigheten fattat med stöd av denna lag får ändring sökas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). I andra beslut som förvaltningsdomstolen meddelat än beslut i ärenden som avses i 17 § i denna lag får ändring sökas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

33 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den                         20    . Bestämmelserna i 22—24 § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2016.

Genom denna lag upphävs lagen om energieffektivitetstjänster hos företag på energimarknaden (1211/2009). Bestämmelserna i 3 § 1 mom. 2—4 punkten samt 2 och 3 mom. i den upphävda lagen tillämpas dock till och med den 31 december 2015.

Stora företag ska genomföra en i 6 § avsedd obligatorisk energibesiktning av företaget senast den 5 december 2015.

De personer som av Motiva Oy beviljats behörighet som ansvariga för företags energibesiktningar före lagens i kraftträdande anses uppfylla behörighetsvillkoren för genomförande av energibesiktningar av företag till utgången av 2016.

_______________

Lag

om ändring av elmarknadslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i elmarknadslagen (588/2013) 3 § 34 punkten samt 20, 57 och 69 § och

fogas till 3 § nya 35 och 36 punkter samt till lagen nya 24 a, 24 b, 53 a, 57 a och 69 a § som följer:

3 §

Definitioner

I denna lag avses med

- - - - - - - - - - - - - - - - - - -

34) bestämmande inflytande rättigheter, avtal och andra medel som separat eller tillsammans, med hänsyn till de faktiska och juridiska omständigheterna i saken ger möjlighet att utöva avgörande inflytande i ett företag, i synnerhet genom

a) äganderätt eller nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar eller en del av dessa,

b) rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av ett företags organ och dessas omröstningar eller beslut,

35) aggregator en tjänsteleverantör på efterfrågesidan som lägger samman kortvariga användarlaster för att sälja eller utauktionera dem på organiserade elmarknader,

36) organiserade elmarknader OTC-marknader för el och elbörser där handel idkas med elenergi, kapacitet, reglerkraft, tilläggstjänster eller terminer med fysisk leverans.

20 §

Anslutningsskyldighet

Nätinnehavaren ska på begäran och mot skälig ersättning till sitt elnät ansluta de eldriftsställen och kraftverk inom sitt verksamhetsområde som uppfyller de tekniska kraven. Anslutningsvillkoren och de tekniska kraven ska vara öppna, objektiva och icke-diskriminerande och beakta elsystemets driftsäkerhet och effektivitet.

Nätinnehavaren ska publicera de tekniska kraven för anslutning och en skälig tid inom vilken nätinnehavaren behandlar de anbudsförfrågningar som gäller anslutning.

Nätinnehavaren ska på begäran från den som ska anslutas ge denne en omfattande och tillräckligt detaljerad uppskattning av anslutningskostnaderna och en bedömning av när anslutningen kan levereras. Anslutningen till elnätet ska ske inom 24 månader från det att anslutningsavtalet ingåtts, om det är möjligt för nätinnehavaren att inom den tiden göra sådana investeringar i elnätet som anslutningen kräver på ett sätt som är skäligt ur nätinnehavarens synvinkel och icke diskriminerande ur nätanvändarnas synvinkel.

24 a §

Energieffektivitet vid prissättningen av nättjänster

I prissättningen av och försäljningsvillkoren för nättjänster får inte förekomma villkor som är skadliga med tanke på den totala effektiviteten hos elproduktionen, elöverföringen, eldistributionen och elleveranserna samt energieffektiviteten.

24 b §

Flexibilitet i elförbrukningen och åtgärder för efterfrågestyrning vid prissättningen av nättjänster

I prissättningen av nättjänster får inga sådana villkor uppställas som kan hindra tillhandahållande av flexibilitet i elförbrukningen på marknaden för reglerkraft och tilläggstjänster för köpare eller som hindrar detaljister från att på organiserade elmarknader ställa till förfogande systemtjänster med tanke på åtgärder för efterfrågestyrning eller efterfrågehantering. I prissättningen av nättjänsterna ska hänsyn tas till de kostnader och fördelar som medförs av flexibiliteten i elförbrukningen och åtgärderna för styrning av efterfrågan.

Nätinnehavarens försäljningsvillkor för nättjänster ska skapa förutsättningar för flexibiliteten i elförbrukningen att delta i marknaden för reglerkraft och reservkraft och i tillhandahållandet av tilläggstjänster, om nätinnehavaren ska ordna deltagandet. I försäljningsvillkoren ska elsystemets driftsäkerhet och effektivitet beaktas. I försäljningsvillkoren får det inte ingå villkor som utan grund hindrar att den flexibilitet i elförbrukningen som en aggregator tillhandahåller deltar i marknaden för reglerkraft och reservkraft eller i tillhandahållandet av tilläggstjänster.

53 a §

Anslutning av kraftvärmeproduktion och småskalig elproduktion till nätet

Distributionsnätsinnehavare ska ha allmänna och lättillämpliga förfaranden för anslutning av högeffektiv kraftvärme enligt 3 § 14 punkten i energieffektivitetslagen (    /    ) och småskalig elproduktion till distributionsnätet.

57 §

Distributionsnätsinnehavarens fakturor

Distributionsnätsinnehavaren ska fakturera för distributionsnätsanvändares faktiska förbrukning minst fyra gånger om året. När det gäller annan än timmätningsapparatur får fakturering ske utifrån slutförbrukarens mätaravläsning.

Distributionsnätsinnehavaren får emellertid fakturera för uppskattad förbrukning eller fakturera ett fast belopp, om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärdena för faktureringsperioden i fråga eller om driftstället inte har försetts med mätapparatur. Faktureringen får grunda sig på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte kunnat mätas på grund av fel i mätapparaturen eller att mätuppgifterna inte varit tillgängliga på grund av störningar i dataöverföringen från fjärravläsningsapparaturen.

Distributionsnätsinnehavaren ska i fakturan för distributionsnätsanvändaren lämna en specifikation över hur priset på eldistribution bildats. Uppgifterna om och uppskattningarna av priset på eldistribution ska lämnas till slutförbrukarna i rätt tid och i en lättbegriplig form. Med fakturan ska det lämnas uppgifter om slutförbrukarens faktiska förbrukning och prisuppgifter och en jämförelse med förbrukningen under samma period det föregående året ska vara möjlig utifrån de uppgifter som lämnats. I fakturor som sänds till konsumenter ska distributionsnätsinnehavaren ge uppgifter om hur konsumenterna kan göra reklamationer samt uppgifter om de mekanismer för tvistlösning som konsumenterna har tillgång till. Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter fakturan ska innehålla och på vilket sätt uppgifterna ska presenteras i fakturan.

De fakturor samt prisuppgifter och uppgifter om förbrukningen som avses i denna paragraf ska lämnas till slutförbrukaren på ett adekvat sätt och avgiftsfritt. Fakturor på och uppgifter om förbrukningen ska sändas till slutförbrukaren på elektronisk väg, om denne önskar det.

57 a §

Betalningssätt för distributionsnätsinnehavarens fakturor

Distributionsnätsinnehavaren ska erbjuda konsumenterna alternativa sätt att betala räkningar för eldistribution. De alternativ som erbjuds får inte vara förenade med ogrundade villkor eller villkor som diskriminerar någon kundgrupp. I villkoren för betalningssätten får hänsyn tas till skäliga skillnader i de kostnader som distributionsnätsinnehavaren orsakas av att erbjuda olika betalningssätt. Om distributionsnätsinnehavaren erbjuder konsumenterna ett förhandsbetalningssystem, ska systemet i tillräcklig grad återspegla konsumentens uppskattade sannolika årliga elförbrukning.

69 §

Detaljförsäljarens fakturor

El som levererats till slutförbrukaren ska faktureras enligt den faktiska förbrukningen minst fyra gånger om året. När det gäller annan än timmätningsapparatur får fakturering ske utifrån slutförbrukarens mätaravläsning.

Levererad el får emellertid faktureras enligt uppskattad förbrukning eller till ett fast belopp, om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärdena för faktureringsperioden i fråga eller om driftstället inte har försetts med mätapparatur. Faktureringen får grunda sig på uppskattad förbrukning också i det fall att elförbrukningen inte kunnat mätas på grund av fel i mätapparaturen eller att mätuppgifterna inte varit tillgängliga på grund av störningar i dataöverföringen från fjärravläsningsapparaturen.

En detaljförsäljare ska i sin faktura ge slutförbrukaren en specifikation över hur elpriset bildats samt information om avtalets giltighetstid. Uppgifterna om och uppskattningarna av priset på el ska lämnas till slutförbrukarna i rätt tid och i en lättbegriplig form. Med fakturan ska det lämnas uppgifter om slutförbrukarens faktiska förbrukning och prisuppgifter och en jämförelse med förbrukningen under samma period det föregående året ska vara möjlig utifrån de uppgifter som lämnats. I fakturor som sänds till konsumenter ska detaljförsäljaren ge uppgifter om hur konsumenterna kan göra reklamationer samt uppgifter om de mekanismer för tvistlösning som konsumenterna har tillgång till. Energimyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter fakturan ska innehålla och på vilket sätt uppgifterna ska presenteras i fakturan.

Detaljförsäljaren ska sända konsumenten en slutfaktura inom sex veckor från det att elleveransen till konsumenten har avslutats.

De fakturor samt prisuppgifter och uppgifter om förbrukningen som avses i denna paragraf ska lämnas till slutförbrukaren på ett adekvat sätt och avgiftsfritt. Fakturor på och uppgifter om förbrukningen ska sändas till slutförbrukaren på elektronisk väg, om denne önskar det.

69 a §

Betalningssätt för detaljförsäljarens fakturor

Detaljförsäljaren ska erbjuda konsumenterna alternativa sätt att betala elräkningar. De alternativ som erbjuds får inte vara förenade med ogrundade villkor eller villkor som diskriminerar någon kundgrupp. I villkoren för betalningssätten får hänsyn tas till skäliga skillnader i de kostnader som detaljförsäljaren orsakas av att erbjuda olika betalningssätt. Om detaljförsäljaren erbjuder konsumenterna ett förhandsbetalningssystem, ska systemet i tillräcklig grad återspegla konsumentens uppskattade sannolika årliga elförbrukning.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    . Bestämmelserna i 57, 57 a, 69 och 69 a § träder dock i kraft först den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av naturgasmarknadslagen

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i naturgasmarknadslagen (508/2000) 3 kap. 2 § och 4 kap. 3 §, sådana de lyder i lag 589/2013, och

fogas till 2 kap. nya 9 a och 9 b § samt till 4 kap. en ny 3 a § som följer:

2 kap.

Allmänna förpliktelser för nätinnehavare och innehavare av lagringsanläggning och behandlingsanläggning för kondenserad naturgas samt prissättningen av tjänster

9 a §

Distributionsnätsinnehavaren ska fakturera för den faktiska förbrukningen minst fyra gånger om året. Om mätapparaturen inte omfattas av systemet för fjärravläsning, får fakturering grunda sig på slutförbrukarens mätaravläsning.

Distributionsnätsinnehavaren får dock fakturera för uppskattad förbrukning eller fakturera ett fast belopp, om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärdena för faktureringsperioden i fråga. Avvikelse från fakturering enligt konstaterad förbrukning får också göras, om mätning och fakturering enligt konstaterad naturgasförbrukning inte är möjlig eller inte kan ordnas till rimlig kostnad.

Distributionsnätsinnehavaren ska i fakturan för nätanvändaren lämna en specifikation över hur priset på naturgasdistribution bildats. Uppgifterna om och uppskattningarna av priset på naturgasdistributionen ska lämnas till slutförbrukarna i rätt tid och i en lättbegriplig form. Med fakturan ska det lämnas uppgifter om slutförbrukarens faktiska förbrukning och prisuppgifter samt uppgifter som gör en jämförelse med förbrukningen och kostnaderna under samma period det föregående året möjlig. I fakturor som sänds till konsumenter ska distributionsnätsinnehavaren ge uppgifter om hur konsumenterna kan göra reklamationer samt uppgifter om de mekanismer för tvistlösning som konsumenterna har tillgång till. Naturgasmarknadsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter fakturan ska innehålla och på vilket sätt uppgifterna ska presenteras i fakturan.

De fakturor samt prisuppgifter och uppgifter om förbrukningen som avses i denna paragraf ska lämnas till slutförbrukaren på ett adekvat sätt och avgiftsfritt. Fakturor på och uppgifter om förbrukningen ska sändas till slutförbrukaren på elektronisk väg, om denne önskar det.

9 b §

Distributionsnätsinnehavaren ska erbjuda konsumenterna alternativa sätt att betala räkningar. De alternativ som erbjuds får inte vara förenade med ogrundade villkor eller villkor som diskriminerar någon kundgrupp. I villkoren för betalningssätten får hänsyn tas till skäliga skillnader i de kostnader som distributionsnätsinnehavaren orsakas av att erbjuda olika betalningssätt. Om distributionsnätsinnehavaren erbjuder konsumenterna ett förhandsbetalningssystem, ska systemet i tillräcklig grad återspegla konsumentens uppskattade årliga naturgasförbrukning.

3 kap.

Systemförpliktelser och utredning av naturgashandeln

2 §

Nätinnehavaren ska ordna den mätning av naturgasleveranser i sitt naturgasnät som ligger till grund för balansavräkningen och faktureringen samt registreringen av mätuppgifterna och anmälandet av dem till parterna på naturgasmarknaden. De mätuppgifter som behövs vid faktureringen ska lämnas till naturgasleverantören per driftsställe eller per mätning.

Slutförbrukaren ska till ett konkurrenskraftigt pris erbjudas mätare som korrekt visar naturgasförbrukningen och ger information om faktisk förbrukningstidpunkt i följande fall:

1) när en befintlig mätare byts ut, utom om detta är tekniskt omöjligt eller inte är kostnadseffektivt med beaktande av den beräknade sparpotentialen på lång sikt,

2) när en ny inkoppling görs i en ny byggnad, eller

3) när det är fråga om reparation som förutsätter bygglov enligt 125 § i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) eller åtgärdstillstånd enligt 126 § i den lagen och reparationen kan ha stor inverkan på byggnadens energiprestanda.

Nätinnehavaren kan tillhandahålla mättjänster antingen som eget arbete eller skaffa tjänsterna hos utomstående. Tjänster kan då skaffas också hos andra parter inom naturgashandeln.

Närmare bestämmelser om mätning av naturgasleveranser i naturgasnät utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelserna kan gälla

1) installering av mätapparatur i ett driftsställe, en lagringsanläggning, en behandlingsanläggning för kondenserad naturgas eller en produktionsanläggning för gas från förnybara energikällor,

2) krav som ställs på mätapparatur och mätningssystem,

3) avläsning av mätapparatur,

4) utnyttjande av mätningsuppgifter,

5) tidsfördelning i fråga om mättjänster.

4 kap.

Naturgasleverans och naturgasförbrukarens ställning

3 §

Naturgas som levererats till slutförbrukaren ska faktureras enligt den faktiska förbrukningen minst fyra gånger om året. Om mätapparaturen inte omfattas av systemet för fjärravläsning, får fakturering ske utifrån slutförbrukarens mätaravläsning.

Naturgasleveranser får emellertid faktureras enligt uppskattad förbrukning eller till ett fast belopp, om faktureringen grundar sig på slutförbrukarens mätaravläsning och denne inte har meddelat mätvärdena för faktureringsperioden i fråga. Avvikelse från fakturering enligt konstaterad förbrukning får också göras, om mätning och fakturering enligt konstaterad naturgasförbrukning inte är möjlig eller inte kan ordnas till rimlig kostnad.

En naturgasleverantör ska i sin faktura ge kunden en specifikation över hur naturgaspriset bildats samt information om avtalets giltighetstid. Uppgifterna om och uppskattningarna av priset på naturgas ska lämnas till slutförbrukarna i rätt tid och i en lättbegriplig form. Med fakturan ska det lämnas uppgifter om slutförbrukarens faktiska förbrukning och prisuppgifter samt uppgifter som möjliggör en jämförelse med förbrukningen och kostnaderna under samma period det föregående året. I fakturor som sänds till konsumenter ska naturgasleverantören ge uppgifter om hur konsumenterna kan göra reklamationer samt uppgifter om de mekanismer för tvistlösning som konsumenterna har tillgång till. Naturgasmarknadsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter fakturan ska innehålla och på vilket sätt uppgifterna ska presenteras i fakturan.

Naturgasleverantören ska sända konsumenten en slutfaktura inom sex veckor från det att naturgasleveransen till konsumenten har avslutats.

De fakturor samt prisuppgifter och uppgifter om förbrukningen som avses i denna paragraf ska lämnas till slutförbrukaren på ett adekvat sätt och avgiftsfritt. Fakturor på och uppgifter om förbrukningen ska sändas till slutförbrukaren på elektronisk väg, om denne önskar det.

3 a §

Naturgasleverantören ska erbjuda konsumenterna alternativa sätt att betala räkningar. De alternativ som erbjuds får inte vara förenade med ogrundade villkor eller villkor som diskriminerar någon kundgrupp. I villkoren för betalningssätten får hänsyn tas till skäliga skillnader i de kostnader som naturgasleverantören orsakas av att erbjuda olika betalningssätt. Om naturgasleverantören erbjuder konsumenterna ett förhandsbetalningssystem, ska systemet i tillräcklig grad återspegla konsumentens uppskattade årliga naturgasförbrukning.

_______________

Denna lag träder i kraft den                        20    . Bestämmelserna i 2 kap. 9 a och 9 b § samt i 4 kap. 3 och 3 a § träder dock i kraft först den                         20    .

_______________

Lag

om ändring av 6 och 10 § i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden

I enlighet med riksdagens beslut

ändras i lagen om tillsyn över el- och naturgasmarknaden (590/2013) 6 och 10 § som följer:

6 §

Energimyndighetens uppgifter som nationell energitillsynsmyndighet

Energimyndigheten ska i egenskap av den nationella energitillsynsmyndighet som avses i Europeiska unionens lagstiftning om el- och naturgasbranschen i synnerhet

1) för innehavare av el- och naturgasnät fastställa metoder för prissättning av överföring och distribution i enlighet med det förfarande som föreskrivs i denna lag,

2) säkerställa att innehavarna av el- och naturgasnät samt andra företag inom el- och naturgasbranschen fullgör sina skyldigheter enligt den nationella lagstiftningen och unionens lagstiftning och i överensstämmelse med sin behörighet besluta om behövliga och proportionerliga åtgärder för att främja effektiv konkurrens på elmarknaden och naturgasmarknaden och säkerställa att marknaderna fungerar korrekt,

3) samarbeta i gränsöverskridande frågor med energitillsynsmyndigheterna i de andra EES-staterna och med byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter,

4) verkställa de juridiskt bindande beslut av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter och Europeiska kommissionen som hör till Energimyndighetens ansvarsområde,

5) säkerställa att korssubventionering inte förekommer mellan verksamhetsgrenarna överföring, distribution och leverans av el och naturgas, lagring av naturgas samt behandling av kondenserad naturgas,

6) övervaka stamnätsinnehavarnas och gasöverföringsnätsinnehavarnas investeringsplaner,

7) övervaka efterlevnaden av reglerna för el- och naturgasnätens säkerhet och tillförlitlighet, se över hur näten fungerat tidigare och delta i beredningen av krav på kvaliteten hos el- och naturgasnätstjänster och el- och naturgasleveranser,

8) övervaka nivån på transparensen på el- och naturgasmarknaden och säkerställa att företagen inom el- och naturgasbranschen fullgör sina skyldigheter vad gäller transparens,

9) övervaka öppnandet av parti- och detaljmarknaden för el och naturgas för konkurrens samt följa hur konkurrensen fungerar på dessa marknader,

10) övervaka om det inom elbranschen och naturgasbranschen förekommer avtalspraxis som begränsar konkurrensen och exklusivitetsklausuler som gäller icke-hushållskunder,

11) övervaka hur mycket tid innehavarna av el- och naturgasnät använder för leverans av anslutningar och reparationer,

12) övervaka grunderna för regleringen av användarrättigheter i fråga om naturgaslager och lagring av gas i rörledning samt andra stödtjänster i fråga om naturgas och övervaka tillämpningen av de bestämmelser som gäller användarrättigheter i fråga om naturgaslager och lagring av gas i rörledning samt andra tilläggstjänster,

13) bidra till att säkerställa effektiviteten och genomförandet när det gäller konsumentskyddsåtgärder som riktar sig till el- och naturgasmarknaden,

14) årligen göra upp och publicera en utvärdering av hur skyldigheter som gäller allmännyttiga tjänster i fråga om el- och naturgasleveranser har fullgjorts,

15) säkerställa att kunderna kan få tillgång till uppgifter om sin egen förbrukning av el eller naturgas,

16) övervaka verkställandet av de bestämmelser som gäller ställningen och ansvarsområdena för innehavare av el- och naturgasnät, leverantörer av el och naturgas, kunder samt andra parter på el- och naturgasmarknaden,

17) övervaka investeringar som görs i elproduktionskapacitet och deras konsekvenser för elleveranssäkerheten,

18) övervaka samarbetet i tekniska frågor mellan EES-staternas och tredjeländers innehavare av stamnät för el,

19) övervaka genomförandet av skyddsåtgärder som gäller el- och naturgasmarknaden,

20) främja kompatibiliteten hos de processer för utbyte av uppgifter som hänför sig till de viktigaste marknadsprocesserna på el- och gasmarknaden på regional nivå,

21) främja även deltagandet av efterfrågebaserade resurser i el- och naturgasmarknaden utöver utbudet.

Vid skötseln av uppgifterna enligt denna paragraf ska Energimyndigheten beakta de undantag som föreskrivs i naturgasmarknadslagen och naturgasnätsförordningen.

10 §

Villkor och metoder som fastställs av Energimyndigheten

Energimyndigheten ska genom ett beslut (beslut om fastställande) fastställa att en nätinnehavare, en systemansvarig stamnätsinnehavare och en systemansvarig överföringsnätsinnehavare samt en innehavare av en behandlingsanläggning för kondenserad naturgas ska iaktta följande villkor för tjänsterna och metoder för prissättning av tjänsterna innan dessa införs:

1) metoderna för bestämmande av nätinnehavarens intäkter av nätverksamheten och de avgifter som ska tas ut för överföringstjänsten under tillsynsperioden,

2) villkor, förutsättningar och tariffer som gäller tillträde till behandlingsanläggningar för kondenserad naturgas,

3) villkoren för nätinnehavarens överföringstjänst,

4) villkoren för nätinnehavarens anslutningstjänst och metoderna för bestämmande av de avgifter som tas ut för anslutningen,

5) villkoren för hantering av överbelastning och fördelningen av överföringskapaciteten i stamnätet och överföringsnätet samt metoderna för bestämmande av de avgifter som tas ut för överbelastningen och metoderna för användningen av inkomster från hanteringen av överbelastning,

6) villkoren för de tjänster som omfattas av systemansvaret för en systemansvarig stamnätsinnehavare och en systemansvarig överföringsnätsinnehavare samt metoderna för bestämmande av avgifterna för nämnda tjänster,

7) metoderna för bestämmande av de avgifter som tas ut för den systemansvariga stamnätsinnehavarens uppgift att utveckla det informationsutbyte som krävs för elhandel och balansavräkning.

I beslutet om fastställande av de metoder som ska iakttas vid prissättningen kan det bestämmas om

1) principerna för värdering av det kapital som är bundet till nätverksamheten eller tjänsten,

2) sättet för bestämmande av en godtagbar avkastning på kapital som är bundet till nätverksamheten eller tjänsten eller av en godtagbar avkastning på tjänsten,

3) sättet för bestämmande av nätverksamhetens eller tjänstens resultat och sådan rättelse av resultaträkningen och balansräkningen som detta kräver,

4) mål som sporrar till effektivisering av nätverksamheten, främjande av marknadsintegrering, förbättrande av nätsäkerheten och främjande av tillhörande forskning och till utveckling av nätet och tillhandahållande av systemtjänster som främjar nätanvändarnas åtgärder för bättre energieffektivitet samt sättet för hur målen bestäms och de metoder enligt vilka målsättningen tillämpas i prissättningen,

5) metoden för bestämmande av prissättningsstrukturen, om en sådan metod behövs för tillträde till nätet eller verkställigheten av en internationell förpliktelse som är bindande för Finland, eller om metoden hänför sig till prissättning av tjänster som omfattas av systemansvar.

Ett beslut om fastställande som riktar sig till elnätsinnehavare får inte hindra nätinnehavaren från att på den organiserade elmarknaden tillhandahålla systemtjänster med tanke på åtgärder för efterfrågestyrning, efterfrågehantering eller distribuerad produktion.

Sådana beslut om fastställande där det bestäms om de metoder som avses i 1 mom. 1 punkten, gäller under två på varandra följande tillsynsperioder på fyra år. Om en nätinnehavare har inlett sin verksamhet medan den tillsynsperiod som tillämpas på andra nätinnehavare fortfarande pågår, gäller beslutet om fastställande enligt 1 mom. 1 punkten trots det fram till slutet av tillsynsperioden i fråga. Sådana beslut om fastställande där det bestäms om de villkor, förutsättningar och tariffer som avses i 1 mom. 2 punkten gäller den tid på högst två år som Energimyndigheten bestämmer. Övriga beslut som avses i 1 mom. gäller tills vidare eller, om det finns särskilda skäl, den tid som anges i beslutet.

_______________

Denna lag träder i kraft den                         20    .

Bestämmelserna i 10 § tillämpas inte på ett i 10 § 1 mom. 1 punkten avsett beslut om fastställande, om den tillsynsperiod som fastställts i beslutet har börjat före lagens ikraftträdande.

_______________

Helsingfors den 15 december 2014

​​​​