BESTÄMMELSER OM PENSIONER OCH REHABILITERING OCH OM
VERKSTÄLLANDET AV DEM
3 kap.
Pensions- och rehabiliteringsförmåner
Ålderspension
8 §
Rätten till ålderspension
En arbetstagare har rätt att gå i ålderspension från
ingången av kalendermånaden efter den under vilken
arbetstagaren uppnått 63—68 års ålder.
Arbetstagaren har dock rätt att få ålderspension
vid en lägre pensionsålder, den som hör
till befälet tidigast vid fyllda 60 år och den
som hör till manskapet tidigast vid fyllda 55 år,
så att pensionsåldern sänks från
63 år med en månad för varje månad
med vilken den tjänstgöringstid som uträknats
på det sätt som anges i 9 § överstiger
324 månader. Dessutom förutsätts det
att arbetstagarens anställningsförhållande
fortsätter tills han eller hon uppnår den på nämnda
sätt beräknade sänkta pensionsåldern
och att arbetstagaren har stått i ett anställningsförhållande
som omfattas av denna lag i minst 18 månaders tid under
tre år innan anställningsförhållande
som berättigar till pension upphör.
Ålderspension beviljas på ansökan
högst ett år i förtid räknat
från 63 års ålder eller från
den enligt 2 mom. beräknade sänkta pensionsålder som
arbetstagaren har uppnått när pensionen börjar,
dock tidigast från ingången av kalendermånaden
efter den då arbetstagaren har fyllt 55 år.
Beviljande av ålderspension och förtida ålderspension
förutsätter att arbetstagaren inte längre
arbetar i det anställningsförhållande
från vilket han eller hon pensioneras.
En arbetstagare har rätt att gå i uppskjuten ålderspension
efter kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
uppnått 68 års ålder.
9 §
Tid som skall beaktas vid beräkningen av sänkt pensionsålder
Vid beräkningen av sänkt pensionsålder
enligt 8 § 2 mom. beaktas följande dagar:
1) dagar för vilka lön har betalats
på grundval av arbete,
2) dagar för vilka lön för
sjukdomstid har betalats,
3) semesterdagar,
4) dagar för vilka semesterersättning
har betalats vid anställningsförhållandets
slut,
5) dagar för vederlagsledighet eller andra motsvarande
dagar för avlönad ledighet som ingår
i avlösningssystemet,
6) dagar för vilka vid anställningsförhållandets
slut har betalats ersättning för vederlag eller
ersättning för annan liknande avlönad
ledighet som ingår i avlösningssystemet, och
7) oavlönad ledighet som i fråga
om arbetstagare som beviljats deltidspension eller delinvalidpension
ingår i avlösningssystemet för ett anställningsförhållande
på deltid.
Vid beräkningen av sänkt pensionsålder
omvandlas de dagar som skall beaktas till månader på det
sätt som föreskrivs i 224 §.
10 §
Arbetslösa arbetstagares rätt till ålderspension vid
sänkt pensionsålder
En arbetstagare, vars anställningsförhållande har
upphört innan han eller hon har nått den sänkta
pensionsålder som anges i 8 § 2 mom.
till följd av att fartyget sålts eller tagits
ur trafik eller att arbetskraften minskats eller att arbetstagaren
sagt upp sitt arbetsavtal eller hävt det på grunder
som anges i 46 eller 49 § i sjömanslagen, har
rätt att gå i ålderspension vid den i
8 § 2 mom. angivna sänkta pensionsålder
som arbetstagaren har intjänat före anställningsförhållandets
slut, och den ålderspension som beviljas honom eller henne bestäms i enlighet med 66—70 §.
Dessutom förutsätts är att arbetstagaren
når den i 8 § 2 mom. angivna sänkta
pensionsåldern inom fem år efter det att anställningsförhållandet
upphörde och att arbetstagaren för denna tid har
rätt till dagpenning eller arbetsmarknadsstöd
i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa
eller till arbetslöshetspension i enlighet med 22 § i
lagen om införande av lagen om sjömanspensioner
(
/2006). Ett avbrott i utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning,
arbetsmarknadsstöd eller pension lämnas dock obeaktat,
om avbrottet inte har fortgått i en sammanhängande
period på mer än 60 dagar.
Om arbetstagaren har tagit emot ett av arbetskraftsmyndigheten
erbjudet arbete som avses i 2 kap. 12 § i lagen
om utkomstskydd för arbetslösa, vilket arbetstagaren
inte kan vägra ta emot utan att förlora sin rätt
till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd,
eller om arbetstagaren har övergått till att arbeta
på ett sådant utländskt fartyg som avses
i 4 § 2 mom. 4 punkten, iakttas i fråga om arbetstagarens
rätt att få ålderspension vid sänkt
pensionsålder vad som föreskrivs i 1 mom. I dessa
fall förutsätts dessutom att arbetstagaren fortlöpande
har sökt sådant arbete som avses i 4 § 1
mom. genom arbetskraftsmyndighetens förmedling.
11 §
Ålderspensionens belopp
Börjar ålderspensionen vid ingången
av månaden efter den under vilken 63—68 års ålder uppnåtts
eller vid en sänkt pensionsålder enligt 8 § 2
mom. som är lägre än 63 år, är ålderspensionens
belopp den pension som intjänats fram till begynnelsetidpunkten
för pensionen.
Vid förtida ålderspension minskas pensionen permanent
med 0,6 procent för varje månad för vilken
pensionen betalas ut före ingången av månaden
efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts
(förtidsminskning). Om arbetstagarens sänkta
pensionsålder som beräknats på basis
av tjänstgöringstiden är lägre än
63 år, beräknas förtidsminskningen för
varje månad för vilken pensionen betalas ut före
ingången av kalendermånaden efter den under vilken
den sänkta pensionsåldern uppnås. Förtidsminskningen
beräknas på den pension som intjänats
fram till den tidpunkt då pensionen börjar.
Någon förtidsminskning görs inte,
om en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning
på basis av en rätt till tilläggsdagar
enligt 6 kap. 9 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd
för arbetslösa går i ålderspension
vid 62 års ålder.
Om ålderspensionen skjuts upp, höjs pensionen
med 0,4 procent för varje månad med vilken begynnelsetidpunkten
för pensionen blir uppskjuten till en senare tidpunkt än
ingången av månaden efter den under vilken 68 års ålder
uppnåtts (uppskovsförhöjning).
Uppskovsförhöjningen beräknas på den
pension som har tjänats in fram till utgången
av den månad under vilken 68 års ålder
uppnås.
12 §
Konsekvenserna av den offentliga sektorns sänkta pensionsålder
i vissa situationer
Går arbetstagaren i ålderspension enligt lagen
om kommunala pensioner eller lagen om statens pensioner före
62 års ålder, har han eller hon rätt
att gå i ålderspension enligt denna lag vid den
pensionsålder som föreskrivs i lagen om kommunala
pensioner eller lagen om statens pensioner, förutsatt att
behörighetsvillkoret för det sista anställnings-
eller tjänsteförhållandet enligt någon
av nämnda lagar har varit en sådan examen som
förutsätts för sjötjänst
enligt denna lag eller en viss mängd sjötjänst
enligt denna lag. I det fallet omräknas pensionsbeloppet
enligt denna lag så att det försäkringsmatematiskt motsvarar
arbetstagarens pensionsålder. Närmare bestämmelser
om omräkning av pensionsbeloppet och omräkningskoefficienterna
utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
13 §
Begynnelsetidpunkt för ålderspension
Ålderspension och förtida ålderspension
börjar på ansökan från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
har uppnått den ålder som berättigar
till ålderspension eller förtida ålderspension
och har slutat i det arbete på basis av vilket han eller
hon ansöker om ålderspension. Ålderspension
och förtida ålderspension beviljas dock inte utan
giltigt skäl retroaktivt för längre tid än
tre månader före ansökan om pension.
Om arbetstagaren fortsätter arbeta efter att ha fyllt
68 år, beviljas ålderspension från ingången av
den kalendermånad som följer på ansökan
om pension.
Pension som intjänats på grundval av arbetsinkomst
i ett anställningsförhållande som börjat under
tiden för ålderspension beviljas på ansökan
tidigast från ingången av kalendermånaden efter
den under vilken arbetstagaren fyller 68 år.
Bestämmelser om ändring av invalidpension till ålderspension
finns i 52 §.
14 §
Indragning av ålderspension
En arbetstagare kan ansöka om indragning av sin ålderspension,
om han eller hon har beviljats rehabiliteringsstöd på basis
av sådan arbetsoförmåga på viss
tid som, när rehabiliteringsstödet beviljades,
har beräknats fortgå efter det att arbetstagaren
fyllt 63 år. Indragning av ålderspensionen skall
sökas inom en månad från det att arbetsoförmågan
upphört. Ålderspensionen dras in när
arbetsoförmågan upphör.
Deltidspension
15 §
Begrepp i anslutning till deltidspension
När rätten till deltidspension
avgörs avses i denna lag med
1) förvärvsarbete arbete
som skall försäkras enligt arbetspensionslagarna,
och
2) heltidsarbete i 1 punkten avsett förvärvsarbete
i vilket arbetstagarens arbetstid är lika lång som
den i respektive bransch normalt tillämpade maximala arbetstiden
för arbetstagare på heltid; om arbetstagaren samtidigt
har flera förvärvsarbeten betraktas arbetet som
heltidsarbete om hans eller hennes sammanlagda arbetstid är minst
35 timmar i veckan.
Med deltidsarbete som nämns i 16, 17, 20,
21 och 24 § avses arbete som skall försäkras
enligt arbetspensionslagarna och som en arbetstagare utför
när han eller hon får deltidspension. Med ett
sådant deltidsarbete jämställs deltidsarbete
i ett EU- eller EES-land.
Med i 16 § 4 mom. 1 punkten och 17 § avsedd stabiliserad
inkomst avses den i 82 § avsedda inkomst för återstående
tid på basis av vilken arbetstagarens invalidpension skulle
beräknas, om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen
när deltidspensionen började.
16 §
Rätten till deltidspension
En arbetstagare i åldern 58—67 år
som har övergått till deltidsarbete har rätt
till deltidspension, förutsatt att han eller hon
1) under en tid av 18 månader omedelbart före deltidspensionens
början i minst 12 månader haft förvärvsarbete
på heltid,
2) under en tid av 15 kalenderår omedelbart före
deltidspensionens början har inkomster som omfattas av
arbetspensionslagarna eller motsvarande lagar till ett belopp som
minst motsvarar talet 60; detta tal fås genom att dividera
inkomsten under respektive kalenderår med 25 gånger 41,89
euro, avrunda kvoten nedåt till närmaste hela
tal, som kan vara högst 12, och summera kvoterna för
de olika åren,
3) inte får annan pension på grundval
av eget arbete eller en motsvarande utländsk förmån
eller en förmån på grundval av anställning
i en internationell organisation eller ett organ inom Europeiska
gemenskaperna, och
4) efter att anställningsförhållandet
enligt denna lag upphörde inte har rätt till deltidspension
enligt arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn
på grundval av anställning på heltid som
omfattas av nämnda lagar.
Med arbete som avses i 1 mom. 1 och 2 punkten jämställs
arbete i ett EU- eller EES-land.
Om arbetstagaren under den tid av 18 månader som avses
i 1 mom. 1 punkten har fått sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen,
partiell sjukdagpenning, lön för sjukdomstid,
eller ersättning för inkomstbortfall beviljad
med stöd av lagen om trafikförsäkring
eller dagpenning som grundar sig på bestämmelserna
i lagen om olycksfallsförsäkring, förlängs
denna tid av 18 månader i motsvarande mån, dock
med högst sex månader.
Villkoren för det deltidsarbete som deltidspensionen
förutsätter uppfylls, om
1) arbetstagarens förvärvsinkomst
har minskat så att hans eller hennes arbetsinkomster i
deltidsarbetet utgör 35—70 procent av den stabiliserade
inkomsten och motsvarande förändring har skett
i arbetstiden, och
2) arbetstagaren inte utan avbrott är borta
från arbetet längre tid än sex veckor;
till denna frånvarotid räknas inte semester, vederlagsledighet, oavlönad
ledighet som ingår i avlösningssystemet för
ett anställningsförhållande på deltid
eller den tid för vilken arbetstagaren fått dagpenning
enligt sjukförsäkringslagen, lön för
sjukdomstid, ersättning för inkomstbortfall beviljad med
stöd av trafikförsäkringslagen eller
dagpenning som grundar sig på bestämmelserna i
lagen om olycksfallsförsäkring till den del arbetstagaren
har fått dessa dagpenningar i sammanlagt högst
12 månader.
Om nedgången i arbetstagarens förvärvsinkomster
avviker från förkortningen av arbetstiden av den
anledningen att det i förvärvsinkomsten från
förvärvsarbete på heltid har ingått övertidsersättning,
tillägg för söndags-, natt- eller skiftarbete
eller andra särskilda tillägg eller ersättningar
som hänfört sig till lönen men inte ingår
i förvärvsinkomsten från deltidsarbetet,
beaktas sådana tillägg och ersättningar
inte vid prövningen av om arbetstagaren uppfyller villkoren
i 4 mom. 1 punkten.
17 §
Deltidspensionens belopp
Deltidspensionens belopp är 50 procent av skillnaden
mellan den stabiliserade inkomsten som omfattats av arbetspensionslagarna
och inkomsten av deltidsarbete som omfattas av arbetspensionslagarna
(inkomstbortfall).
Har arbetstagaren före deltidsarbetet samtidigt varit
i två eller flera förvärvsarbeten som omfattas
av arbetspensionslagarna, är deltidspensionens belopp 50
procent av skillnaden mellan den stabiliserade inkomsten av dessa
arbeten och inkomsten av deltidsarbetet. Av en sådan deltidspension
utgör deltidspensionen enligt denna lag en lika stor andel
som de enligt denna lag försäkrade arbetsinkomsternas
andel utgör av i den stabiliserade inkomsten beaktade arbetsinkomster
enligt de lagar med stöd av vilka deltidspension beviljas.
Deltidspensionens maximibelopp är dock 75 procent av
de pensioner som arbetstagaren innan deltidspensionen börjar
har tjänat in enligt arbetspensionslagarna och av en förmån
enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens
medel för tiden för vård av barn under
tre år eller för tiden för studier. Om
en primär förmån skall dras av från
pensionen, beräknas deltidspensionens maximibelopp på den
pension som minskats på detta sätt. Deltidspensionens maximibelopp
justeras, om deltidspensionstagaren beviljas en primär
förmån eller om beloppet av en sådan
förmån ändras.
Med ovan i 3 mom. avsedd pension jämställs pension
som en arbetstagare har tjänat in i ett EU- eller EES-land
eller i ett land som ingått en överenskommelse
om social trygghet med Finland.
Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt
någon annan arbetspensionslag och det maximibelopp på 75
procent som nämns i 3 mom. minskar deltidspensionen,
görs minskningen med beaktande av dessa lagar i förhållande
till de arbetsinkomster som beaktats i den stabiliserade förvärvsinkomsten.
18 §
Begynnelsetidpunkten för deltidspension
Deltidspension börjar från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
uppfyller villkoren i 16 §, dock tidigast från ingången
av månaden efter den under vilken pensionen söks.
Deltidspension beviljas emellertid inte retroaktivt.
19 §
Deltidspensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får deltidspension är skyldig
att underrätta pensionskassan om
1) förändringar i sina arbetstidsarrangemang,
2) andra än kollektivavtalsenliga lönejusteringar,
3) att ett anställningsförhållande
eller företagarverksamhet upphör eller att ett
nytt anställningsförhållande eller ny
företagarverksamhet inleds,
4) förändringar i företagarverksamheten,
5) att en ny arbetspension eller en motsvarande förmån
som beviljats i ett EU- eller EES-land börjar,
6) över sex veckor lång frånvaro
från arbetet, om frånvaron inte beror på semester,
vederlagsledighet eller oavlönad ledighet som ingår
i avlösningssystemet för ett anställningsförhållande på deltid
eller sådan sjukdom på basis av vilken deltidspensionstagaren
får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen,
lön för sjukdomstid, dagpenning som grundar sig
på bestämmelserna i lagen om olycksfallsförsäkring
eller ersättning för inkomstbortfall beviljad
med stöd av trafikförsäkringslagen för
högst 12 månader, och
7) att en primär förmån
börjar eller förändras.
20 §
Justering av deltidspension
Deltidspensionens belopp justeras, om
1) det har inträffat en bestående
förändring i deltidspensionstagarens förvärvsinkomster
under tiden för deltidsarbete och denna förändring på ett
betydande sätt avviker från den allmänna löneutvecklingen,
eller
2) deltidspensionstagaren får rätt
till deltidspension med stöd av en sådan arbetspensionslag som
inte tidigare har berättigat honom eller henne till deltidspension.
Justeringen görs från ingången av
kalendermånaden efter den under vilken förändringen skett,
eller om förändringen sker kalendermånadens
första dag, från den dagen.
När deltidspensionens belopp justeras anses den förvärvsinkomst
som deltidspensionen första gången fastställdes
på som stabiliserad förvärvsinkomst.
21 §
Avbrytande av utbetalningen av deltidspension
Om arbetstagarens inkomst av deltidsarbete eller tiden för
frånvaro från arbetet tillfälligt förändras
så att villkoren i 16 § 4 mom. för deltidsarbete
inte uppfylls, avbryts utbetalningen av deltidspensionen efter meddelande
från pensionstagaren eller på pensionskassans
initiativ. Utbetalningen avbryts från ingången
av följande möjliga betalningsperiod, förutsatt
att orsaken till betalningsavbrottet fortfarande föreligger. Utbetald
deltidspension återkrävs enligt 123 § för
den tid under vilken villkoren för att få deltidspension
inte uppfyllts.
En deltidspension vars betalning avbrutits börjar efter
meddelande från pensionstagaren utbetalas på nytt
räknat från den tidpunkt vid vilken villkoren
för att få deltidspension uppfylls. Har begäran
om att utbetalningen av deltidspensionen skall återupptas
inte framställts inom sex månader från
det att utbetalningen avbröts, dras pensionen in från
tidpunkten för avbrottet.
22 §
Indragning av deltidspension och erhållande av ny deltidspension
Deltidspensionen dras in från ingången av
kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren inte
längre uppfyller villkoren i 16 § 4 mom.
för att få pensionen, om inte något annat följer
av 21 §. Om denna dag är den första dagen i
en kalendermånad, dras deltidspensionen dock in från
den dagen. Deltidspension kan också dras in retroaktivt.
Om en arbetstagares deltidspension har dragits in, har arbetstagaren
rätt att på nytt få deltidspension när
han eller hon uppfyller villkoren för den.
Har deltidspensionen varit indragen i högst sex månader
används den stabiliserade inkomst som låg till
grund för den tidigare deltidspensionen som stabiliserad
inkomst när den nya deltidspensionen efter den indragna
deltidspensionen fastställs.
23 §
Invalidpension efter deltidspension
Om en arbetstagare som får deltidspension beviljas
invalidpension för samma tid för vilken han eller
hon redan har fått deltidspension, betraktas deltidspensionen
som en delbetalning av invalidpensionen.
24 §
Övergång från deltidspension till ålderspension
Fortsätter arbetstagaren i deltidsarbete efter att
ha fyllt 68 år, ändras deltidspensionen vid 68 års ålder
till en ålderspension som är lika stor som deltidspensionen.
När arbetstagaren upphör med deltidsarbetet beräknas ålderspensionen
på ansökan av arbetstagaren på nytt.
Arbetspensionsrehabilitering
25 §
Rätten till arbetspensionsrehabilitering
En arbetstagare under 63 år har rätt
att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering
för förhindrande av arbetsoförmåga
eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmågan,
om
1) en sjukdom, ett lyte eller en kroppsskada som har
konstaterats på behörigt sätt sannolikt medför
risk för att arbetstagaren blir arbetsoförmögen
på det sätt som avses i 35 § 1 mom.,
2) arbetstagaren har sådana inkomster av arbete
att inkomsterna för återstående tid enligt 82 § är
minst 25 133,40 euro, och
3) arbetstagaren inte har rätt till rehabilitering
med stöd av bestämmelserna om rehabilitering inom
ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring.
När rehabiliteringens ändamålsenlighet
bedöms beaktas arbetstagarens ålder, yrke, tidigare
verksamhet, utbildning och etablering i arbetslivet samt huruvida
den yrkesinriktade rehabilitering som söks sannolikt leder
till att arbetstagaren fortsätter i arbete som är
lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd
eller återgår till arbete. När ändamålsenligheten
bedöms beaktas dessutom om den yrkesinriktade rehabiliteringen
uppskjuter arbetstagarens pensionering.
Med risk för arbetsoförmåga avses
en situation där det är sannolikt att arbetstagaren
under de närmaste åren, fastän möjligheterna
till vård och medicinsk rehabilitering beaktas, utan yrkesinriktad
rehabilitering skulle bli beviljad full invalidpension eller delinvalidpension.
De i 1 mom. 2 punkten avsedda inkomsterna för återstående
tid bestäms på samma sätt som om arbetstagaren
hade blivit arbetsoförmögen vid tidpunkten för
ansökan om rehabilitering. När inkomsterna bestäms
beaktas dock inte inkomster på basis av vilka förmåner
för oavlönad tid fås eller inkomster
som avses i 82 § 4 mom.
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas också på rehabilitering
av en arbetstagare som är arbetsoförmögen
på det sätt som avses i 35 § 1 mom.
I ett sådant fall bestäms inkomsten för återstående
tid på samma sätt som vid beräkning av
arbetstagarens invalidpension.
26 §
Yrkesinriktad rehabilitering och rehabiliteringsplan
Med yrkesinriktad rehabilitering avses arbetsprövning,
arbetsträning, utbildning som leder till arbete eller yrke
och stöd för inledande av eller fortsatt näringsverksamhet.
Arbetstagaren kan få ersättning för sådana
behövliga och nödvändiga kostnader som
den yrkesinriktade rehabiliteringen medför.
Innan den yrkesinriktade rehabiliteringen inleds skall arbetstagaren
ha en plan för rehabiliteringen (rehabiliteringsplan).
Pensionskassan kan stödja utarbetandet av planen.
27 §
Förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering
En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut
av vilket det framgår om han eller hon uppfyller villkoren
för arbetspensionsrehabilitering. Ett förhandsbeslut är
bindande för pensionskassan, om arbetstagaren lämnar
in en rehabiliteringsplan till pensionskassan inom nio månader
från det att förhandsbeslutet har vunnit laga
kraft.
28 §
Rehabiliteringspenning
En arbetstagare har rätt till rehabiliteringspenning
för de kalendermånader under vilka han eller hon
på grund av yrkesinriktad rehabilitering är helt
eller delvis förhindrad att utföra förvärvsarbete.
Rehabiliteringspenningen är lika stor som det sammanräknade
beloppet av de arbetspensioner, förhöjt med 33
procent, som arbetstagaren skulle ha rätt till, om han
eller hon när ansökan om rehabilitering gjordes
hade blivit arbetsoförmögen på ett sätt
som berättigar till full invalidpension.
Om arbetstagarens sjukledighet har börjat medan hans
eller hennes anställningsförhållande
pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när
sjukledigheten började, är rehabiliteringspenningen
dock lika stor som det sammanräknade beloppet av de arbetspensioner,
förhöjt med 33 procent, som arbetstagaren skulle
ha rätt till, om han eller hon när sjukledigheten
började hade blivit arbetsoförmögen på ett
sätt som berättigar till full invalidpension.
29 §
Partiell rehabiliteringspenning
Om en arbetstagare under den tid yrkesinriktad rehabilitering
pågår tjänar mer än hälften
av den stabiliserade inkomsten, utgör rehabiliteringspenningen
hälften av den rehabiliteringspenning som avses i 28 §.
30 §
Rehabiliteringstillägg till invalidpensionstagare
Om en arbetstagare får invalidpension enligt 35 § har
han eller hon inte rätt till rehabiliteringspenning enligt
28 §. Invalidpensionstagaren får utöver
invalidpensionen ett rehabiliteringstillägg för
den tid som den yrkesinriktade rehabiliteringen pågår.
Rehabiliteringstillägget utgör 33 procent av invalidpensionen.
Delinvalidpension kan betalas som full pension under
tiden för yrkesinriktad rehabilitering och förhöjd
på det sätt som bestäms i 1 mom.
31 §
Rehabiliteringsunderstöd
En arbetstagare kan beviljas rehabiliteringspenning i form av
rehabiliteringsunderstöd enligt prövning till
ett lika stort belopp som invalidpensionen för tiden från
rehabiliteringsbeslutet till rehabiliteringens början samt
för tiden mellan rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd
enligt prövning kan beviljas också för utarbetande
av en i 26 § 2 mom. avsedd rehabiliteringsplan.
Rehabiliteringsunderstöd betalas högst för
tre månader per kalenderår så att tiden
räknas separat för tiden från rehabiliteringsbeslutet
till rehabiliteringens början samt för tiden mellan
rehabiliteringsperioder. Rehabiliteringsunderstöd kan dock
betalas även för en längre tid, om detta är
motiverat för tryggande av rehabiliteringen.
32 §
Indragning av rehabiliteringspenning eller av invalidpensionstagares
rehabiliteringstillägg
Rehabiliteringspenningen eller det rehabiliteringstillägg
som betalas till en invalidpensionstagare kan dras in, om mottagaren
utan giltig orsak vägrar delta i yrkesinriktad rehabilitering
eller avbryter sådan rehabilitering.
En arbetstagare har inte utan giltig orsak rätt till
invalidpension förrän rätten till rehabiliteringspenning
enligt arbetspensionslagarna eller lagen om Folkpensionsanstaltens
rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner
har upphört.
33 §
Pensionskassans anmälningsskyldighet
Pensionskassan skall underrätta Folkpensionsanstalten
om yrkesinriktad rehabilitering samt om beslut som gäller
rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg.
34 §
Andra bestämmelser om rehabilitering
Vad som i denna lag bestäms om sökande av invalidpension,
dess fastställande på tidigare grunder, engångsförhöjning,
beaktande av förändringar i löne- och
prisnivån, avdrag av primära förmåner,
utbetalning, justering av invalidpension och ändring av
beloppet, dröjsmålsförhöjning, återkrav,
lämnande och erhållande av uppgifter, sökande
av ändring och anmälningsskyldighet för
invalidpensionstagare gäller rehabiliteringspenningen och
rehabiliteringstillägget samt mottagare av dem, om inte
något annat föreskrivs i denna lag.
Rehabiliteringspenning och rehabiliteringstillägg
kan också betalas för kortare tid än
en månad. Primärtid enligt sjukförsäkringslagen
inverkar inte på begynnelsetidpunkten för rehabiliteringspenningen.
Under den tid för vilken rehabiliteringspenning betalas
intjänas inte pension enligt 69 och 75 §,
och rehabiliteringsförmånerna tas inte som grund
för familjepension. För arbete under den tid för
vilken rehabiliteringspenning betalas tjänas ny pension
in på det sätt som bestäms i 77 §.
Invalidpension
35 §
Rätten till invalidpension
En arbetstagare har rätt till invalidpension, om hans
eller hennes arbetsförmåga på grund av sjukdom,
lyte eller skada uppskattas vara nedsatt med minst två femtedelar
utan avbrott i minst ett år. Invalidpensionen beviljas
som full pension, om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt
med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen
som delinvalidpension.
Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är
nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga
att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant
tillgängligt arbete som han eller hon skäligen
kan förutsättas utföra. I ett sådant fall
beaktas också arbetstagarens utbildning, tidigare verksamhet, ålder,
boningsort och andra därmed jämförbara
omständigheter. Om arbetsförmågan varierar,
beaktas arbetstagarens årliga inkomster.
Utöver vad som bestäms i 2 mom. skall arbetsoförmågans
yrkesrelaterade karaktär betonas vid bedömningen
av rätten till invalidpension i fråga
om en arbetstagare som fyllt 60 år.
36 §
Utredning av rehabiliteringsmöjligheterna
Innan pensionskassan fattar beslut om invalidpension skall kassan
se till att arbetstagarens möjligheter till rehabilitering
har klarlagts.
37 §
Invalidpension på basis av pension som beviljats enligt
arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn
En arbetstagare har rätt till invalidpension, om
han eller hon, efter det att ett arbete som omfattas av denna lag
upphört, för ett senare tjänste- eller
arbetsavtalsförhållande har beviljats invalidpension
enligt
1) 35 § 1 mom. 2 punkten i lagen om statens pensioner,
2) 24 § 1 mom. 2 punkten i lagen om kommunala
pensioner,
3) de bestämmelser i 1 § i pensionslagen
för evangelisk-lutherska kyrkan som motsvarar de bestämmelser
som nämns i 1 punkten, eller
4) de bestämmelser i 13 § i lagen
om Folkpensionsanstalten som motsvarar de bestämmelser som
nämns i 1 punkten.
En arbetstagare har rätt till invalidpension också när
hans eller hennes pension enligt arbetspensionslagarna för
den privata sektorn är högst 688,02 euro per månad
och han eller hon, efter det att ett arbete som omfattas av denna
lag upphört, för ett senare tjänste-
eller arbetsavtalsförhållande har beviljats invalidpension
på basis av arbetsoförmåga som börjat
medan anställningen varade, i enlighet med följande
bestämmelser:
1) 35 § 1 mom. 1 punkten i lagen om statens pensioner,
2) 24 § 1 mom. 1 punkten i lagen om kommunala
pensioner,
3) de bestämmelser i 1 § i pensionslagen
för evangelisk-lutherska kyrkan som motsvarar de bestämmelser
som nämns i 1 punkten, eller
4) de bestämmelser i 13 § i lagen
om Folkpensionsanstalten som motsvarar de bestämmelser som
nämns i 1 punkten.
38 §
Invalidpensionens belopp
Beloppet av full invalidpension är summan av den intjänade
pensionen före utgången av det år som
föregick pensionsfallsåret och pensionsdelen för återstående
tid enligt 67 eller 73 §. Delinvalidpensionen utgör
hälften av full invalidpension.
39 §
Förhandsbeslut om rätten till delinvalidpension
En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut
av vilket det framgår om han eller hon uppfyller de i 35 § 1
mom. nämnda villkoren för delinvalidpension. Förhandsbeslutet
ges av pensionskassan när den skulle vara behörig
att avgöra pensionsansökan, om arbetstagaren ansökte om
pension i stället för om förhandsbeslut.
Ett förhandsbeslut är bindande för
pensionskassan, om en på beslutet grundad pensionsansökan
görs inom nio månader eller inom en av arbetstagaren
och arbetsgivaren avtalad längre tid från det
att förhandsbeslutet vann laga kraft.
40 §
Pensionskassans sakkunnigläkare
En eller flera legitimerade läkare skall delta i pensionskassans
beredning av ärenden som gäller arbetsoförmåga
eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper
medicinska frågor. Pensionskassans läkare kan
anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa
vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso-
och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven
i fråga om rättsmedicinska intyg och utlåtanden.
41 §
Begynnelsetidpunkten för full invalidpension
Full invalidpension börjar tidigast från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken den i 12 kap.
3 § i sjukförsäkringslagen avsedda primärtiden
för dagpenningen utgår.
Full invalidpension börjar dock från
ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan
började, om
1) pensionsansökan har gjorts innan Folkpensionsanstalten
har fastställt primärtiden för sjukdagpenningen,
och det före utgången av den andra kalendermånaden
som följer på pensionsansökan inte har
beviljats sådan sjukdagpenning som skall betalas för
minst en månad utan avbrott och som hänför
sig till tiden efter arbetsoförmågans
början, eller
2) sjukdagpenningsansökan som gäller
tiden efter arbetsoförmågans början har
avslagits, och arbetstagaren inte har beviljats sådan sjukdagpenning
som skall betalas för minst en månad utan avbrott
och som hänför sig till tiden efter avslaget.
Har en arbetstagare rätt att från utlandet
få en förmån som motsvarar sjukdagpenning
enligt sjukförsäkringslagen, beaktas förmånen
vid fastställandet av begynnelsetidpunkten för
invalidpensionen på samma sätt som sjukdagpenning enligt
sjukförsäkringslagen, dock för högst
den maximala betalningstiden enligt sjukförsäkringslagen.
42 §
Begynnelsetidpunkten för delinvalidpension
Delinvalidpension börjar från ingången
av den månad som följer på pensionsfallet.
43 §
Betalning av invalidpension retroaktivt
Invalidpension betalas inte utan giltig orsak retroaktivt för
längre tid än sex månader före
den månad då ansökan om pension gjordes.
Om invalidpension beviljas retroaktivt, betalas pensionen inte
för den tid för vilken arbetstagaren har fått
rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna eller lagen
om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningförmåner eller ersättning för
inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som
ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring
eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen.
Om invalidpension beviljas retroaktivt såsom delinvalidpension
eller full invalidpension på basis av 41 § 2 mom.
och sjukdagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen
har betalats ut för samma tid, betalas invalidpension för
denna tid till den del invalidpensionens belopp överstiger
beloppet av dagpenningen.
44 §
Tid för vilken invalidpension beviljas
Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av rehabiliteringsstöd
för viss tid.
Är arbetstagarens arbetsförmåga nedsatt
för en begränsad tid men i minst ett år,
har arbetstagaren rätt att så länge som
han eller hon bedöms vara arbetsoförmögen
på det sätt som avses i denna lag få rehabiliteringsstöd
för att återställa arbetsförmågan.
När rehabiliteringsstöd beviljas skall pensionskassan
se till att en vård- eller rehabiliteringsplan har utarbetats
för arbetstagaren. Rehabiliteringsstöd kan beviljas
en arbetsoförmögen arbetstagare även
för den tid vård- eller rehabiliteringsplanen
håller på att tas fram.
45 §
Invalidpensionstagarens anmälningsskyldighet
Den som får invalidpension är skyldig att
underrätta pensionskassan om att han eller hon återfått
arbetsförmågan, om att han eller hon inleder eller
utökar sitt förvärvsarbete och om att rehabiliteringen
avbrutits.
46 §
Utredning av fortsatt arbetsoförmåga
Om pensionskassan har grundad anledning att anta att pensionstagaren åter är
arbetsförmögen, är pensionstagaren, om
pensionskassan så bestämmer, skyldig att för
utredning av om arbetsoförmågan fortgår
låta undersöka sig hos en av pensionskassan angiven
legitimerad läkare eller på en rehabiliteringsanstalt
eller en undersökningsinrättning som anvisas av
pensionskassan. Pensionskassan skall då ersätta
skäliga kostnader för undersökningen
och eventuella resor.
47 §
Översyn av rätten till invalidpension
Om invalidpensionstagarens arbetsförmåga förändras,
ses rätten till invalidpension över på hans
eller hennes ansökan eller på pensionskassans
initiativ.
Vid bedömning av huruvida invalidpensionstagarens arbetsförmåga
har förändrats eller återställts
beaktas förändringarna i arbetstagarens arbetsinkomst.
Arbetstagaren har inte rätt till full invalidpension för
den tid under vilken arbetsinkomsten överstiger 40 procent
av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan
arbetsoförmågan började eller rätt
till delinvalidpension för den tid under vilken arbetsinkomsten överstiger
60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, såvida
inte överskridandet av inkomstgränsen är
tillfälligt.
48 §
Ändring av invalidpensionens belopp
Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos
en arbetstagare som får full invalidpension att han eller
hon har rätt att få delinvalidpension och kan
arbetstagaren bedömas ha sådan arbetsförmåga
i minst ett år, ändras invalidpensionen till delinvalidpension
från ingången av månaden efter förändringen.
Sker en sådan förändring i arbetsförmågan hos
en arbetstagare som får delinvalidpension att han eller
hon har rätt att få full invalidpension och kan
arbetstagaren bedömas ha sådan arbetsförmåga
i minst ett år, ändras delinvalidpensionen till
full invalidpension. Full invalidpension börjar så som
bestäms i 41 §. Delinvalidpensionen betalas ut
till dess full invalidpension börjar.
49 §
Indragning av invalidpension
Om en invalidpensionstagare har återfått sin arbetsförmåga
i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller
villkoren för att få invalidpension,
dras pensionen in från och med ingången av kalendermånaden
efter den under vilken pensionstagaren återfått
arbetsförmågan.
Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet
upphör, kan, för stödjande av personens återgång
till arbete, utbetalningen av pension fortgå i
form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även
för en kortare tid än ett år.
50 §
Avbrott i utbetalningen av invalidpension
Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas, om
pensionstagaren
1) är i förvärvsarbete och
inkomsten av detta arbete tillfälligt överstiger
60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för
tiden innan arbetsoförmågan började,
2) inte samtycker till undersökning som pensionskassan
förelagt honom eller henne i enlighet med 46 §,
förutom om det finns ett godtagbart skäl till
detta,
3) inte lämnar resultaten av den undersökning
som avses i 46 § till pensionskassan inom en skälig
tid som pensionskassan sätter ut, eller
4) utan giltig orsak vägrar delta i rehabilitering
eller utbildning som pensionskassan ordnar.
51 §
Justering av invalidpension retroaktivt
Pensionen kan dras in eller justeras eller utbetalningen av
den kan avbrytas retroaktivt för högst ett år.
Denna tid beräknas från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken pensionstagaren ansökt om justering
eller pensionskassan vidtagit justeringsåtgärder.
Om utbetalningen av invalidpension har varit avbruten, justeras
eller indras dock pensionen från den tidpunkt vid vilken
utbetalningen avbröts.
52 §
Ändring av invalidpension till ålderspension
Full invalidpension ändras till ålderspension och
delinvalidpension till sådan ålderspension som
till beloppet motsvarar full invalidpension från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken pensionstagaren
fyller 63 år.
Arbetstagaren har rätt till pension som intjänats
på grundval av arbete som utförts under tiden
för invalidpension. Pensionen beviljas på ansökan,
dock tidigast från ingången av månaden
efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år. En förutsättning är
i detta fall att arbetstagaren inte längre arbetar i det
anställningsförhållande från
vilket han eller hon pensioneras.
Pensionen beräknas och beviljas inte i form av
invalidpension, utan i form av ålderspension från
ingången av kalendermånaden efter den under vilken
63 års ålder uppnåddes, om
1) arbetstagaren har fyllt 63 år före
utgången av den primärtid som avses i 12 kap.
3 § i sjukförsäkringslagen, eller
2) det för arbetstagaren inte fastställs
någon primärtid enligt 12 kap. 3 § 2
mom. i sjukförsäkringslagen, eftersom arbetstagaren
har fyllt 63 år.
53 §
Information och hänvisning till rehabilitering
Avslås en ansökan om invalidpension eller
arbetspensionsrehabilitering, skall pensionskassan i samarbete med
dem som tillhandahåller rehabiliteringsservice se till
att arbetstagaren ges information om andra rehabiliteringsmöjligheter
och hänvisas till annan rehabilitering eller någon
annan service som motsvarar hans eller hennes rehabiliteringsbehov.
Pensionskassan skall dessutom iaktta lagen om klientsamarbete inom
rehabiliteringen (497/2003).
Familjepension
54 §
Familjepension och familjepensionstagare
Förmånslåtare är
en arbetstagare som tjänat in pension enligt denna lag
och efter vars död familjepension betalas till förmånstagarna
på det sätt som föreskrivs nedan.
Förmånstagare är en person
som har rätt till familjepension efter förmånslåtarens
död. Förmånstagare är på de
villkor som anges nedan en efterlevande make, förmånslåtarens
samt den efterlevande makens barn och en tidigare make till förmånslåtaren.
Familjepensionen betalas i form av efterlevandepension och barnpension.
Rätt till familjepension har inte den som genom brott
uppsåtligen har orsakat förmånslåtarens
död.
55 §
Efterlevande makes rätt till pension
En efterlevande make har rätt till efterlevandepension,
om han eller hon hade ingått äktenskap med förmånslåtaren
innan denne fyllde 65 år och han eller hon har
eller har haft ett gemensamt barn med förmånslåtaren.
Rätt till efterlevandepension har också en
sådan efterlevande make vars äktenskap har ingåtts
innan den efterlevande maken fyller 50 år och förmånslåtaren
65 år och äktenskapet har varat minst fem år,
om
1) den efterlevande maken har fyllt 50 år
vid förmånslåtarens död, eller
2) den efterlevande maken har fått invalidpension
enligt en arbetspensionslag eller folkpensionslagen (347/1956)
i minst tre års tid vid förmånslåtarens
död.
En efterlevande make har inte rätt till efterlevandepension
enligt 1 mom., om barnet har givits som adoptivbarn utanför
familjen före förmånslåtarens
död eller är förmånslåtarens
barn som den efterlevande maken har adopterat efter förmånslåtarens
död.
Har den efterlevande maken på basis av ett tidigare äktenskap
rätt att få familjepension enligt en arbetspensionslag,
uppkommer inte rätt till ny familjepension.
56 §
Barns rätt till pension
Rätt till barnpension vid förmånslåtarens
död har ett barn som inte har fyllt 18 år och
som är
1) barn till förmånslåtaren,
och
2) barn till den efterlevande maken och som bodde i
samma hushåll som förmånslåtaren
och den efterlevande maken vid förmånslåtarens död.
Barnpension beviljas i första hand efter barnets egen
förälder. Rätt till barnpension kan inte uppkomma
efter flera än två förmånslåtare
samtidigt. Om ett barn som får barnpension efter två förmånslåtare
senare beviljas barnpension efter sin egen förälder,
upphör den barnpension som först beviljats efter
annan förmånslåtare när den barnpension
som beviljas efter den egna föräldern börjar.
57 §
Tidigare makes rätt till pension
En tidigare make till förmånslåtaren
har rätt till efterlevandepension, om förmånslåtaren
vid sin död på basis av ett lagakraftvunnet domstolsbeslut
eller en lagakraftvunnen dom eller ett avtal som har fastställts
av socialnämnden var skyldig att betala periodiskt underhållsbidrag
till den tidigare maken. I fråga om en tidigare make och
dennes rätt till efterlevandepension gäller vad
som bestäms om den efterlevande maken och dennes rätt
till efterlevandepension.
58 §
Begynnelsetidpunkten för familjepension och utbetalning
retroaktivt
Familjepension betalas från ingången av månaden
efter den under vilken förmånslåtaren
avled. Till ett barn som fötts efter förmånslåtarens död
betalas familjepension från ingången av månaden
efter barnets födelse.
Familjepension betalas inte utan giltig orsak retroaktivt för
längre tid än sex månader före
den månad då ansökan om pension gjordes.
59 §
Anmälningsskyldighet
Den som får efterlevandepension är skyldig att
underrätta pensionskassan om att han eller hon har ingått äktenskap.
Om ett barn som får barnpension ges som adoptivbarn
till någon annan än förmånslåtarens efterlevande
make eller dennes nya make, är barnets adoptivföräldrar
skyldiga att underrätta pensionskassan om adoptionen.
60 §
När upphör rätten till familjepension
Rätten till efterlevandepension upphör, om den
efterlevande maken ingår nytt äktenskap före
fyllda 50 år.
Rätten till barnpension upphör när
barnet fyller 18 år eller om barnet ges som adoptivbarn
till någon annan än den efterlevande maken eller dennes
nya make.
61 §
Beviljande av familjepension för viss tid
Kan någon utredning om förmånslåtarens
död inte läggas fram, men det är sannolikt
att förmånslåtaren har avlidit genom
drunkning, till följd av någon annan olycka eller
av någon annan därmed jämförbar
orsak, kan familjepension beviljas för viss tid.
Om familjepension beviljas för viss tid i enlighet
med 1 mom., dras förmånslåtarens arbetspension
in den dag familjepensionen börjar.
62 §
Engångsbetalning av efterlevandepension
När efterlevandepensionen upphör i enlighet med
60 §, betalas den efterlevande maken ett engångsbelopp
som är lika stort som efterlevandepensionen för
tre år hade varit.
Grunden för beloppet är den månadspension som
senast har betalats ut eller, om pensionskassan är sista
pensionsanstalt enligt 108 §, det sammanlagda beloppet
av de pensioner pensionskassan betalat per månad.
63 §
Begravningsunderstöd
En efterlevande make till en förmånslåtare som
vid sin död inte hade fyllt 67 år beviljas begravningsunderstöd
förutsatt att förmånslåtaren vid
sin död fick ålderspension eller invalidpension
i enlighet med 66—70 § eller vid sin död hade
varit berättigad till sådan pension.
Begravningsunderstödets storlek bestäms enligt
nedanstående tabell:
Förmånslåtarens ålder
vid dödsfallet
|
Begravningsunderstödets belopp
|
— 50 år
|
10 190 euro
|
51—55 år
|
7 643 euro
|
56—60 år
|
5 096 euro
|
61—66 år
|
2 548 euro
|
Om en förmånslåtare som avses i 1
mom. inte var gift vid sin död, beviljas förmånslåtarens dödsbo
begravningsunderstöd förutsatt att en släkting
i rätt nedstigande led, ett adoptivbarn eller en förälder
till förmånslåtaren är delägare
i dödsboet.
4 kap.
Bestämmande av pension
Pensionstillväxt
64 §
Grunderna för pensionstillväxten
Pensionen tillväxer
1) på grundval av sådana arbetsinkomster
enligt 78 § som arbetstagaren har haft från ingången
av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder
uppnåddes till utgången av den månad
under vilken 68 års ålder uppnåddes,
2) för oavlönad tid som avses i 80 §,
och
3) för tid med invalidpension och deltidspension
enligt denna lag.
Till pension berättigar inte arbetsinkomsterna under
det år under vilket arbetsoförmågan började,
om den återstående tiden vid fastställandet
av invalidpensionen har räknats såsom till pension
berättigande tid på det sätt som föreskrivs
i 67 eller 73 §.
65 §
Rätten till särskilda tillväxtprocentsatser
Pensionen tillväxer enligt 66—70 §,
under förutsättning att
1) arbetstagaren går i ålderspension
från ett anställningsförhållande
som omfattas av denna lag,
2) arbetstagaren har rätt att med stöd
av 10 § gå i ålderspension vid
sänkt pensionsålder, eller
3) arbetstagaren har rätt till sådan
invalidpension i fråga om vilken pensionskassan enligt 108 § är
behörig att handlägga pensionsansökan,
och arbetstagarens arbetsinkomster enligt denna lag under månaden
för pensionsfallet och under de trettiosex kalendermånader
som föregår pensionsfallet är sammanlagt
minst 16 800 euro.
66 §
Pensionstillväxt på grundval av arbetsinkomster
enligt särskild tillväxtprocentsats
Pensionen tillväxer på grundval
av de pensionsgrundande arbetsinkomster som avses i 78 § för
varje enskilt år (årsinkomst) med
1) 1,6 procent fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 53 år,
2) 2,0 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 63 år, och
3) 4,5 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
fyller 63 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 68 år.
Om en i 1 mom. angiven procentsats ändras under kalenderåret,
fastställs pensionstillväxten enligt en genomsnittlig
procentsats på grundval av andra inkomster än
sådana som intjänats efter ålderspensionens
början. Den genomsnittliga tillväxten räknas
ut genom att tillväxtprocentsatserna enligt 1 mom. beaktas
i förhållande till det antal kalendermånader
under kalenderåret till vilka procentsatserna hänför
sig.
Arbetar arbetstagaren i något annat EU- eller EES-land än
i Finland efter att ha uppnått 53 års ålder,
fogas till den teoretiska pensionen ett särskilt tillägg
som räknas ut på basis av skillnaden mellan den
procentsats som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och den procentsats
som avses i 1 mom. 1 punkten. Det särskilda tillägget
räknas ut på basis av arbetsinkomsterna i Finland.
67 §
Bestämmande av pension för återstående
tid enligt särskild tillväxtprocentsats
När invalidpensionen bestäms berättigar
tiden från ingången av det kalenderår
under vilket arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år till pension (återstående tid).
När en pensionskassa med stöd av 108 § är behörig
att handlägga pensionsansökan, räknas den återstående
tiden dock till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren skulle ha uppnått den sänkta
pensionsåldern enligt 8 § 2 mom. medan
arbetstagaren utan avbrott haft ett anställningsförhållande
som omfattas av denna lag från ingången av månaden
efter den under vilken arbetsoförmågan började
tills den nämnda pensionsåldern uppnåddes,
om den sålunda beräknade pensionsåldern är
lägre än 63 år. En förutsättning
för att arbetstagaren skall få pension för återstående
tid är att han eller hon under de tio kalenderår
som föregick det år under vilket arbetsoförmågan
började har haft sammanlagt minst 12 566,70 euro
i arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna.
Av den i 82 § avsedda inkomst som pensionen
för återstående tid grundar sig på utgör
pensionen för återstående tid
1) 1,6 procent per år till den del som pensionen
omfattar återstående tid fram till utgången av
den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,
och
2) 1,4 procent per år till den del som den återstående
tiden omfattar tiden från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år.
68 §
Pensionstillväxt enligt särskild tillväxtprocentsats
för arbete som utförs under tiden i pension
Pensionen tillväxer med 1,6 procent på grundval
av de pensionsgrundande årsinkomster som pensionstagaren
har under en tid för vilken han eller hon enligt arbetspensionslagarna
får invalidpension eller ålderspension eller motsvarande
pension från utlandet.
69 §
Pensionstillväxt enligt särskild tillväxtprocentsats
för tid med invalidpension som upphört
Om en arbetstagare som har fått invalidpension
senare beviljas pension på nya grunder på basis
av ålder eller arbetsoförmåga, räknas
såsom till pension berättigande tid även
den tid under vilken arbetstagaren fick invalidpension. När
pensionen för denna tid räknas ut används som
grund den inkomst för återstående tid
som hänför sig till den invalidpension som upphört.
På basis av 1 mom. tillväxer pensionen
från och med ingången av det år under
vilket arbetsoförmågan började till utgången
av den månad under vilken invalidpensionen upphörde
på grundval av den inkomst som pensionen för återstående
tid grundar sig på och som hänför sig
till invalidpensionen med
1) 1,6 procent per år till den del som pensionen
omfattar tiden fram till utgången av den månad
under vilken arbetstagaren fyller 50 år, och
2) 1,4 procent per år till den del som pensionen
omfattar tiden från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år.
Har arbetstagaren utöver invalidpension enligt denna
lag fått invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag,
utgör den inkomst för återstående
tid som omfattas av denna lag och som hänför sig
till den invalidpension som upphört samma relativa andel
av de inkomster för återstående tid som
hänför sig till de invalidpensioner som arbetstagaren
fått som den andel arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör
av summan av inkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den
granskningstid som avses i 82 och 84 §.
Har arbetstagaren fått invalidpension utan grund, räknas
vid beräkningen av ny pension inte denna tid med pension
såsom till pension berättigande tid.
70 §
Pensionstillväxt enligt särskild tillväxtprocentsats
på grundval av deltidsarbete och för tid med deltidspension
På grundval av inkomster av deltidsarbete som utförs
vid sidan av deltidspension samt på grundval av inkomster
som ligger till grund för i 80 § avsedda förmåner
för oavlönad tid under tiden för deltidsarbete
tillväxer pensionen i enlighet med 66 och 77 §.
För tid med deltidspension tillväxer ålderspensionen
med 0,75 procent per år av det i 17 § 1 mom.
avsedda inkomstbortfall på basis av vilket arbetstagarens
deltidspension första gången har räknats
ut.
När invalidpensionen räknas ut på basis
av arbetsoförmåga som börjat under tid
med deltidspension, tillväxer pensionen för tiden
med deltidspension med 1,6 procent av inkomstbortfallet. Räknas även
pension för återstående tid med i pension
som tjänas in på grundval av deltidsarbete som
utförs vid sidan av deltidspension när invalidpensionen
fastställs, skall pensionen för återstående
tid räknas ut enligt tillväxtprocentsatserna i
67 § också i fråga om inkomstbortfallet.
71 §
Rätten till allmänna tillväxtprocentsatser
Om en arbetstagare som omfattas av denna lag inte enligt 65 § har
rätt till ålders- eller invalidpension
som
bestäms
i
enlighet
med 66—70 §,
tillväxer pensionen på det sätt som föreskrivs
i 72—76 §.
72 §
Pensionstillväxt på grundval av arbetsinkomster
enligt allmän tillväxtprocentsats
Pensionen tillväxer på grundval
av de pensionsgrundande arbetsinkomster som avses i 78 § för
varje enskilt år (årsinkomst) med
1) 1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 53 år,
2) 1,9 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 63 år, och
3) 4,5 procent från och med ingången
av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren
fyller 63 år fram till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren fyller 68 år.
Om en procentsats som nämns i 1 mom. ändras
under kalenderåret, bestäms pensionstillväxten
enligt en genomsnittlig procentsats på grundval av andra
inkomster än sådana som intjänats efter ålderspensionens
början. Den genomsnittliga tillväxten räknas
ut genom att tillväxtprocentsatserna enligt 1 mom. beaktas
i förhållande till det antal kalendermånader
under kalenderåret till vilka procentsatserna hänför
sig.
Arbetar arbetstagaren i något annat EU- eller EES-land än
i Finland efter att ha uppnått 53 års ålder,
fogas till den teoretiska pensionen ett särskilt tillägg
som räknas ut på basis av skillnaden mellan den
procentsats som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och den procentsats
som avses i 1 mom. 1 punkten. Det särskilda tillägget
räknas ut på basis av arbetsinkomsterna i Finland.
73 §
Bestämmande av pension för återstående
tid enligt allmän tillväxtprocentsats
När invalidpensionen bestäms berättigar
tiden från ingången av det kalenderår
under vilket arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år till pension (återstående tid).
När en pensionskassa med stöd av 108 § är behörig
att handlägga pensionsansökan, räknas den återstående
tiden dock till utgången av den kalendermånad
under vilken arbetstagaren skulle ha uppnått den sänkta
pensionsåldern enligt 8 § 2 mom. medan
arbetstagaren utan avbrott haft ett anställningsförhållande
som omfattas av denna lag från ingången av månaden
efter den under vilken arbetsoförmågan började
tills den nämnda pensionsåldern uppnåddes,
om den sålunda beräknade pensionsåldern är
lägre än 63 år. En förutsättning
för att arbetstagaren skall få pension för återstående
tid är att han eller hon under de tio kalenderår
som föregick det år under vilket arbetsoförmågan
började har haft sammanlagt minst 12 566,70 euro i arbetsinkomster enligt
arbetspensionslagarna.
Av den i 82 § avsedda inkomst som pensionen
för återstående tid grundar sig på utgör
pensionen för återstående tid
1) 1,5 procent per år till den del som pensionen
omfattar återstående tid fram till utgången av
den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år,
och
2) 1,3 procent per år till den del som den återstående
tiden omfattar tiden från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år.
74 §
Pensionstillväxt enligt allmän tillväxtprocentsats
för arbete som utförs under tiden i pension
Pensionen tillväxer med 1,5 procent på grundval
av de pensionsgrundande årsinkomster som pensionstagaren
har under en tid för vilken han eller hon enligt arbetspensionslagarna
får invalidpension eller ålderspension eller motsvarande
pension från utlandet.
75 §
Pensionstillväxt enligt allmän tillväxtprocentsats
för tid med invalidpension som upphört
Om en arbetstagare som har fått invalidpension senare
beviljas pension på nya grunder på basis av ålder
eller arbetsoförmåga, räknas såsom till
pension berättigande tid även den tid under vilken
arbetstagaren fick invalidpension. När pensionen för
denna tid räknas ut används som grund den inkomst
för återstående tid som hänför
sig till den invalidpension som upphört.
På basis av 1 mom. tillväxer pensionen
från och med ingången av det år under
vilket arbetsoförmågan började till utgången
av den månad under vilken invalidpensionen upphörde
på grundval av den inkomst som pensionen för återstående
tid grundar sig på och som hänför sig
till invalidpensionen med
1) 1,5 procent per år till den del som pensionen
omfattar tiden fram till utgången av den månad
under vilken arbetstagaren fyller 50 år, och
2) 1,3 procent per år till den del som pensionen
omfattar tiden från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram
till utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 63 år.
Har arbetstagaren utöver invalidpension enligt denna
lag fått invalidpension enligt någon annan arbetspensionslag,
utgör den inkomst för återstående
tid som omfattas av denna lag och som hänför sig
till den invalidpension som upphört samma relativa andel
av de inkomster för återstående tid som
hänför sig till de invalidpensioner som arbetstagaren
fått som den andel arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör
av summan av inkomsterna enligt arbetspensionslagarna under den
granskningstid som avses i 82 och 84 §.
Har arbetstagaren fått invalidpension utan grund, räknas
vid beräkningen av ny pension inte denna tid med pension
såsom till pension berättigande tid.
76 §
Pensionstillväxt enligt allmän tillväxtprocentsats
på grundval av deltidsarbete och för tid med deltidspension
På grundval av inkomster av deltidsarbete som utförs
vid sidan av deltidspension samt på grundval av inkomster
som ligger till grund för i 80 § avsedda förmåner
för oavlönad tid under tiden för deltidsarbete
tillväxer pensionen i enlighet med 72 och 77 §.
För tid med deltidspension tillväxer ålderspensionen
med 0,75 procent per år av det i 17 § 1 mom.
avsedda inkomstbortfall på basis av vilket arbetstagarens
deltidspension första gången har räknats
ut.
När invalidpensionen räknas ut på basis
av arbetsoförmåga som börjat under tid
med deltidspension, tillväxer pensionen för tiden
med deltidspension med 1,5 procent av inkomstbortfallet. Räknas även
pension för återstående tid med i pension
som tjänas in på grundval av deltidsarbete som
utförs vid sidan av deltidspension när invalidpensionen
bestäms, skall pensionen för återstående
tid räknas ut enligt tillväxtprocentsatserna i
73 § också i fråga om inkomstbortfallet.
77 §
Pensionstillväxt för oavlönad tid
Pensionen tillväxer med 1,5 procent på grundval
av den inkomst som ligger till grund för en i 80 § avsedd
förmån som arbetstagaren under varje enskilt kalenderår
fått för oavlönad tid.
Arbetsinkomster och förmåner som berättigar till
pension
78 §
Arbetsinkomster som berättigar till pension
Vid bestämmande av den arbetsinkomst som utgör
grund för pensionen beaktas lön, resultatpremie
eller annan ersättning som har betalats eller avtalats
att betalas för arbete. Sådan ersättning
anses som arbetsinkomst på grundval av vilken pension intjänas även
då den betalas till arbetstagaren av ett konkursbo, av
en sådan myndighet som enligt lagen om lönegaranti
för sjömän (1108/2000) ansvarar
för lönegarantin eller av någon annan
betalare (ställföreträdande betalare)
i stället för av arbetsgivaren.
Till den arbetsinkomst som utgör grund för pensionen
räknas också för arbetet utgående
ersättning som har avtalats att delvis eller helt gottgöras
i form av betjäningsavgifter av allmänheten; betjäningsavgifter
beaktas till samma belopp som vid den senaste verkställda
beskattningen, om inte någon annan tillförlitlig
utredning om deras belopp läggs fram.
Som sådan ersättning för
arbete som avses i 1 mom. betraktas inte
1) en personalförmån som tillhandahållits
av arbetsgivaren,
2) en ränteförmån för
ett lån som erhållits på grundval av
ett anställningsförhållande,
3) en förmån som innefattar rätten
att på grundval av ett anställningsförhållande
teckna aktier eller andelar i en sammanslutning till ett lägre
pris än det gängse, om förmånen
kan utnyttjas av en majoritet av de anställda,
4) en i 66 § i inkomstskattelagen (1535/1992) avsedd
förmån som uppkommer genom användning
av en anställningsoption, eller en prestation som är
baserad på ett anställningsförhållande
och som fastställs enligt förändringen
av värdet på bolagets aktier,
5) en premie som ges i form av sådana aktier
i arbetsgivarbolaget eller i ett annat bolag som hör till
samma koncern eller motsvarande ekonomiska sammanslutning som arbetsgivarbolaget
och som noteras på en börs som övervakas
av myndigheterna eller i form av en placeringsdeposition eller på något
annat motsvarande sätt eller helt eller delvis i form av
pengar i stället för aktier, förutsatt
att värdet på en sådan förmån
som fås i form av en premie beror på hur värdet
av aktierna utvecklas under en period på minst ett år efter
att premien utlovats,
6) dagtraktamenten eller andra kostnadsersättningar
för tjänsteresor,
7) lön för väntedagar enligt
18 § 5 mom. i sjömanslagen,
8) ersättningar som betalas vid upphävande av
arbetsavtal, eller andra skadestånd,
9) i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremieandelar
som har överförts till en personalfond eller lyfts
kontant, eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden,
10) poster som med stöd av bolagsstämmans beslut
betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som
kontant vinstpremie, förutsatt att den kontanta vinstpremien
betalas till hela personalen och att syftet inte är att
med den ersätta det lönesystem som fastställts
i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för
beräkning av den kontanta vinstpremien överensstämmer
med 2 § 2 mom. i personalfondslagen
och att bolagets fria kapital är större än
summan av den kontanta vinstpremie och den utdelning som skall betalas
till aktieägarna och vilka fastställs vid bolagsstämman,
och inte heller
11) en vinstandel eller utdelning som en delägare
i ett bolag har lyft.
I de situationer som avses i 3 mom. 10 punkten förutsätts
dessutom att ett avtal som är bindande för arbetsgivaren
inte har ingåtts om betalningen av vinstpremie och att ägarna
vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens utgång fattar
ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie och att
vinstpremierna betalas efter det. Dessutom förutsätts
det att ärendet behandlas i enlighet med lagen om samarbete
inom företag (725/1978) eller på något
annat motsvarande sätt.
En arbetstagare som får betjäningsavgifter
av allmänheten skall meddela arbetsgivaren det betjäningsavgiftsbelopp
som ligger till grund för skatten.
79 §
Hur arbetsinkomst hänförs till kalenderår
Den pensionsgrundande arbetsinkomsten betraktas som inkomst
för det kalenderår under vilket den betalats (betalningsprincipen).
Om en snedvridning sker i pensionsbeloppet till följd av att
arbetsinkomsten betraktas som inkomst för det år
under vilket den betalats, kan arbetsinkomsten betraktas som inkomst
för det kalenderår under vilket den tjänades
in. Närmare bestämmelser om tillämpningen
av betalningsprincipen utfärdas genom förordning
av statsrådet.
80 §
Oavlönad tid som berättigar till pension
Oavlönad tid berättigar till pension, om arbetstagaren
före ingången av pensionsfallsåret har
haft minst 12 566,70 euro i sådana arbetsinkomster
i fråga om vilka försäkring ordnats enligt
arbetspensionslagarna.
Till pension berättigar inkomst som ligger till grund
för en förmån för oavlönad
tid på det sätt som avses i 3 mom. och som arbetstagaren
har fått från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts
till utgången av det år som föregår
pensionsfallet. Vid uträkning av ålderspension
beaktas dock inkomst som ligger till grund för en förmån
som arbetstagaren fått fram till utgången av månaden
för ålderspensionsfallet.
De inkomster som ligger till grund för förmåner
för oavlönad tid betraktas som inkomster under
det kalenderår till vilket förmånstiden
hänför sig. De inkomster som ligger till grund
för förmånerna berättigar till
pension enligt följande:
1) 117 procent av sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen
som ligger till grund för moderskaps-, särskild
moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
för den tid för vilken förmånen
har betalats till arbetstagaren och 17 procent för den
tid för vilken förmånen har betalats till
arbetsgivaren,
2) 75 procent av den inkomst som ligger till grund
för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet,
3) 75 procent av den inkomst som ligger till grund
för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd
för arbetslösa till den del dagpenning har erhållits
före utgången av den månad under vilken
63 års ålder uppnåtts,
4) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för förtjänststöd enligt lagen
om offentlig arbetskraftsservice ,
5) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för den utbildningsdagpenning som avses i 10 kap. i lagen
om utkomstskydd för arbetslösa,
6) 65 procent av den inkomst som ligger till grund
för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd,
7) 65 procent av den arbetsinkomst som ligger till
grund för rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
eller lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
och rehabiliteringspenningförmåner, eller för
ersättning för förlorad inkomst som beviljats
enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för
olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för
den tid för vilken förmånen har betalats
till arbetstagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har betalats
som ett tillägg till pension,
8) 65 procent av den arbetsinkomst som ligger till
grund för sjukdagpenning, partiell sjukdagpenning och specialvårdspenning
och som avses i sjukförsäkringslagen, för
den tid för vilken förmånen har betalats
till arbetstagaren, dock så att den inkomst som ligger
till grund för partiell sjukdagpenning är hälften
av den arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning,
och
9) 65 procent av den arbetsinkomst som ligger till
grund för ersättning för förlorad
inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om olycksfallsförsäkring,
trafikförsäkring eller försäkring för
olycksfall i militärtjänst, för den tid
för vilken dagpenning har betalats till arbetstagaren, dock
inte till den del pension i enlighet med 8 punkten intjänas
av samma orsak.
Har en förmån som avses i 3 mom. 1 punkten på grund
av att förvärvsinkomster saknas eller att de varit
låga betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning,
anses 523,61 euro i månaden vara den inkomst som ligger
till grund för förmånen. Har förmånen
på grund av återgång till arbetet betalats
till ett belopp som motsvarar minimidagpenning, anses beloppet av
den minimidagpenning som betalats till arbetstagaren som den inkomst
som ligger till grund för förmånen.
På grundval av inkomst som ligger till grund för
en förmån intjänas inte pension för
den tid för vilken arbetstagaren har fått annan
pension enligt arbetspensionslagarna än deltidspension eller
familjepension.
Om pensionstagaren har rätt till pension enligt två eller
flera arbetspensionslagar, beaktas de arbets- och förvärvsinkomster
som ligger till grund för förmånerna
endast en gång.
81 §
Arbetstagares pensionsutdrag och kontroll av det
Till en i Finland bosatt arbetstagare i åldern 18—67 år
sänds årligen ett pensionsutdrag av vilket framgår
1) de arbetsinkomster som berättigar till
pension enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn,
särskilt för varje arbetsgivare,
2) de inkomster som ligger till grund för
förmåner som betalats för oavlönad
tid och som berättigar till pension, särskilt
för varje förmånsslag,
3) grunden och den tid för vilken pension
intjänas enligt lagen om pensionsersättning som skall
betalas av statens medel för tiden för vård av
barn under tre år eller för tiden för
studier, och
4) beloppet av den pension som intjänats fram till
utgången av året före det år
under vilket utdraget skickades.
Pensionsutdraget innehåller de uppgifter som avses
i 1 mom. 1—3 punkten för fem kalenderår före
det år under vilket informationen skickas. Utdraget sänds
till arbetstagaren av pensionskassan eller den pensionsanstalt inom
den privata sektorn där arbetstagarens anställningsförhållande är
försäkrat vid utgången av kalenderåret före
det år under vilket utdraget skickas eller före
nämnda tidpunkt senast var försäkrad.
Om arbetstagaren noterar en brist eller ett fel i de uppgifter
som avses i 1 mom. 1—3 punkten, skall pensionskassan i
egenskap av den pensionsanstalt som skickat utdraget på arbetstagarens
yrkande reda ut uppgifternas riktighet. Arbetstagaren skall vid
behov lägga fram en sådan utredning om grunderna
för sitt yrkande som skäligen kan förutsättas
av honom eller henne. Pensionskassan är inte skyldig att
reda ut dessa uppgifter retroaktivt för längre
tid än de fem kalenderår som avses i 2 mom.
Om arbetstagaren ostridigt visar att han eller hon före
de fem år som nämns ovan har haft sådana
i 1 mom. 1—3 punkten avsedda inkomster eller förmåner
som berättigar till pension men inte på rätt
sätt har beaktats som pensionberättigande, beaktar
pensionskassan uppgifterna retroaktivt. Ostridigt påvisade
arbetsinkomster beaktas som inkomster för utbetalningsåret,
och inkomster som ligger till grund för förmåner
för oavlönad tid, tid för vård
av barn under tre år samt studietid beaktas som inkomster
för de år till vilka förmånstiden,
vårdtiden eller studierna hänför sig.
Har arbetstagaren inte arbetsinkomster som försäkrats
enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn och
som berättigar till pension, sänder Pensionsskyddscentralen
informationen om de förmåner som avses i 1 mom.
2 och 3 punkten och reder vid behov ut uppgifternas riktighet
på det sätt som avses i 3 och 4 mom.
Arbetstagaren har rätt att få ett beslut om
de uppgifter som avses i 3 och 4 mom. och som påverkar
hans eller hennes pensionsrätt. Beslutet ges av pensionskassan
eller någon annan pensionsanstalt som skickat utdraget
eller, i det fall som avses i 5 mom., av Pensionsskyddscentralen.
Om uppgifterna enligt 3 och 4 mom. hänför sig
till ett sådant tillämpningsärende enligt
10 § i lagen om pension för arbetstagare som behandlas
av Pensionsskyddscentralen, ger centralen beslut också om
de uppgifter som avses i 3 och 4 mom.
Återstående tid
82 §
Inkomst som ligger till grund för pension för återstående
tid
Den inkomst som pension för återstående
tid grundar sig på (inkomst för återstående
tid) bestäms på grundval av de arbetsinkomster
enligt arbetspensionslagarna och de till grund för i 80 § avsedda
förmåner för oavlönad tid liggande
inkomster som arbetstagaren har fått under de fem kalenderår
som föregick det år under vilket arbetsoförmågan
började (granskningstid). Inkomsten för återstående
tid per månad är summan av dessa under granskningstiden
erhållna arbetsinkomster, inkomster som ligger till grund för
förmåner för oavlönad tid och
inkomster som avses i 4 mom., dividerad med sextio.
När inkomsten för återstående
tid bestäms beaktas
1) inkomst som ligger till grund för moderskaps-,
särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning
till det belopp som avses i 80 § 3 mom., och
2) andra inkomster som ligger till grund för
i 80 § avsedda förmåner för
oavlönad tid till 100 procent.
Har en förmån som avses i 1 mom. på grund av
att förvärvsinkomster saknas eller att de har varit
låga betalats till ett belopp som motsvarar minimidagpenning,
beaktas 523,61 euro i månaden när inkomsten för återstående
tid bestäms. Har förmånen på grund
av återgång till arbetet betalats till ett belopp
som motsvarar minimidagpenning, beaktas den minimidagpenning som har
betalats till arbetstagaren när inkomsten för återstående
tid bestäms.
När inkomsten för återstående
tid bestäms beaktas såsom inkomst 1 047,22
euro för varje hel månad för vilken arbetstagaren
under granskningstiden har fått
1) grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd eller
utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar grunddagpenningen
enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller
2) utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice
i form av grundstöd.
Den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen
beaktas på det sätt som avses i 4 mom.,
om den har beviljats till samma belopp som den grunddagpenning som
avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Har arbetstagaren under granskningstiden inte några
arbetsinkomster som berättigar till pension, räknas
pensionsdelen för återstående tid inte
heller till pensionen på basis av de inkomster som ligger
till grund för i 80 § avsedda förmåner
för oavlönad tid eller de inkomster som avses
i 4 mom.
83 §
Hur tid för vård av barn inverkar på pension
för återstående tid
Är en arbetstagares arbetsinkomster under den granskningstid
som avses i 82 § 1 mom. mindre än den stabiliserade
inkomstnivån på grund av vård av barn
under tre år och leder detta till att pensionen enligt
arbetspensionslagarna sjunker med minst 20 procent, betraktas på ansökan
av arbetstagaren såsom arbetsinkomst enligt 82 § 1
mom. den arbetsinkomst som vårdtiden inte har minskat.
I detta fall beaktas dock arbetsinkomster högst för
de tio senaste åren.
84 §
Bestämmande av pension för återstående
tid på grundval av inkomst under mindre än fem år
Har en arbetstagare arbetsinkomster som berättigar
till pension, inkomster som ligger till grund för en förmån
för oavlönad tid eller inkomster för återstående
tid enligt 82 § endast under det år under vilket
arbetsoförmågan började eller året
innan, beaktas när inkomsten för återstående
tid bestäms även inkomsterna under det år
då arbetsoförmågan började fram
till utgången av den månad under vilken arbetstagaren
har blivit arbetsoförmögen.
Har arbetstagaren blivit arbetsoförmögen före utgången
av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är
granskningstiden tiden mellan ingången av kalendermånaden
efter uppnådd 18 års ålder och utgången
av den månad under vilken arbetsoförmågan
började. I detta fall är inkomsten för återstående
tid per månad summan av de inkomster för återstående
tid som avses i 82 § och som erhållits under granskningstiden,
dividerad med det antal månader som ingår i samma
period, dock med högst 60.
85 §
Andel enligt denna lag av inkomster för återstående
tid
Beaktas återstående tid i en arbetstagares
pension på basis av flera olika arbetspensionslagar, utgör
den inkomst för återstående tid som omfattas
av denna lag en lika stor andel av summan av inkomsterna för återstående
tid som den andel arbetsinkomsterna enligt denna lag utgör
av de sammanlagda inkomsterna enligt arbetspensionslagarna under
den granskningstid som avses i 82 eller 84 §.
Andra omständigheter som inverkar på invalidpensionens
belopp
86 §
Pension på tidigare grunder
Om en arbetstagare som har fått rehabiliteringspenning
enligt denna lag beviljas invalidpension på grund av arbetsoförmåga
som har börjat innan två år har förflutit
från det att perioden med rehabiliteringspenning löpte
ut, bestäms pensionen på de grunder enligt vilka
den skulle ha bestäms om arbetsoförmågan
hade börjat vid ingången av perioden med rehabiliteringspenning.
Beviljas en arbetstagare som har fått invalidpension
senare invalidpension på grund av sådan ny arbetsoförmåga
som har börjat innan två år har förflutit
sedan den tidigare invalidpensionen upphörde, bestäms
den nya invalidpensionen enligt samma grunder som den tidigare beviljade
invalidpensionen. Förfarandet är detsamma om en
arbetstagare som fått invalidpension beviljas ny invalidpensionen
med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som legat till grund
för den tidigare invalidpensionen.
Om en arbetstagare som har fått invalidpension
beviljas ålderspension som börjar innan två år
har förflutit från det att invalidpensionen upphörde,
bestäms ålderspensionen enligt samma grunder som
den ovan nämnda invalidpensionen.
87 §
Engångsförhöjning av invalidpension
En engångsförhöjning läggs
till arbetstagarens invalidpension från ingången
av det kalenderår fram till vilket det har gått
fem kalenderår sedan pensionen började. Förhöjningen
görs inte om arbetstagaren vid ingången av året
för förhöjningen har fyllt 55 år.
Någon engångsförhöjning görs
inte på rehabiliteringstillägg.
Engångsförhöjningen räknas
ut på basis av summan av de pensioner som beviljats arbetstagaren
enligt arbetspensionslagarna för den privata sektorn. Förhöjningen
bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången
av året för förhöjningen. Förhöjningen är
21 procent, om arbetstagaren vid ingången av året
för förhöjningen är 24—26 år.
Förhöjningsprocentsatsen sjunker för
varje levnadsår med 0,7 procentenheter.
Livslängdskoefficient
88 §
Anpassning av pensionsskyddet till den allmänna förändringen
i livslängden
Pensionsskyddet anpassas till förändringen
i den förväntade medellivslängden genom
att pensionen, när ålderspensionen börjar,
omräknas med den livslängdskoefficient som fastställts
för det år under vilket arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen
däremot börjar före det år då arbetstagaren
fyller 62 år, omräknas ålderspensionen
med den livslängdskoefficient som fastställts
för det år under vilket pensionen började.
När en invalidpension ändras till ålderspension
vid 63 års ålder, justeras pensionen med den livslängdskoefficient
som fastställts för det år under vilket
arbetstagaren fyllde 62 år.
Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar
genom förordning bestämmelser om livslängdskoefficienten
så som föreskrivs i 83 § i lagen om pension
för arbetstagare.
Fastställande av familjepension
89 §
Grund för familjepension
Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension
eller fulla invalidpension enligt denna lag som förmånslåtaren
fick vid sin död. När familjepensionen grundar
sig på ålderspension, beaktas ålderspensionen
utan den omräkning med livslängdskoefficienten
som avses i 88 §. Pension som förmånslåtaren
tjänat in under sin tid med pension läggs till
den pension efter förmånslåtaren som
familjepensionen grundar sig på.
Om förmånslåtaren vid sin död
inte fick sådan pension som avses i 1 mom., räknas
som grund för familjepensionen den pension ut som förmånslåtaren
skulle ha fått om han eller hon på sin dödsdag
hade blivit arbetsoförmögen i den mån
som berättigar till full invalidpension.
Om förmånslåtaren vid sin död
fick invalidpension som inte inkluderade en i 87 § avsedd engångsförhöjning, ökas
förmånslåtarens invalidpension, vilken
räknas ut som grund för familjepensionen, med
en engångsförhöjning från ingången
av det kalenderår fram till vilket förmånslåtarens
invalidpension och på basis av den beviljad familjepension
tillsammans har fortgått fem kalenderår. Om förmånslåtaren
inte fick pension vid sin död, läggs engångsförhöjningen till
den invalidpension som räknas ut som grund för
familjepensionen, från ingången av det kalenderår
fram till vilket familjepensionen har fortgått fem kalenderår.
Procentsatsen för engångsförhöjningen
bestäms på det sätt som avses i 87 § 2
mom. enligt den ålder som förmånslåtaren
skulle ha uppnått vid tidpunkten för förhöjningen.
90 §
Efterlevande makes och tidigare makes pension
Av grunden för familjepensionen utgör
efterlevandepensionen, om inte något annat följer
av 93—98 §,
1) 6/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken ensam eller den efterlevande maken och ett
barn,
2) 5/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken och två barn,
2) 3/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken och tre barn, och
4) 2/12 om förmånstagare är
den efterlevande maken och fyra eller flera barn.
Storleken av familjepensionen för en tidigare make
till förmånslåtaren bestäms
så att dess andel av den efterlevandepension som har räknats ut
enligt 1 mom. blir lika stor som vad 60 procent av det underhållsbidrag
som förmånslåtaren har betalat till sin
tidigare make utgör av förmånslåtarens
pension enligt 89 §. Är den efterlevande maken
också förmånstagare, uppgår
det sammanlagda beloppet av tidigare makars familjepensioner till
högst hälften av efterlevandepensionen. Det sammanlagda
beloppet dras av från efterlevandepensionen och fördelas
mellan de tidigare makarna i samma förhållande
som underhållsbidragen.
91 §
Barnpensionens belopp
Av grunden för familjepensionen utgör
barnpensionernas sammanlagda belopp, om inte något annat
följer av 97 eller 98 §,
1) 4/12 om det finns ett barn,
2) 7/12 om barnen är två,
3) 9/12 om barnen är tre, och
4) 10/12 om barnen är fyra eller
flera.
Det sammanlagda beloppet av barnpensionen fördelas
jämnt mellan de barn som är förmånstagare.
92 §
Justering av familjepension
Familjepensionens belopp och dess fördelning mellan
förmånstagarna justeras, om antalet förmånstagare
förändras. Justeringen görs från ingången
av kalendermånaden efter förändringen.
Familjepensionens belopp justeras också när en
engångsförhöjning i enlighet med 89 § 3 mom.
läggs till den invalidpension som ligger till grund för
familjepensionen. I detta fall justeras familjepensionen från
samma tidpunkt som den då engångsförhöjningen
läggs till.
93 §
Minskning av efterlevandepension
Pensioner som den efterlevande maken får på basis
av förvärvsarbete och som grundar sig på arbetspensionslagarna
och därmed jämförbara lagar minskar efterlevandepensionen.
När efterlevandepensionen minskas beaktas de pensioner som
den efterlevande maken får, utan avdrag för de
primära förmåner som avses i 97 och 98 §, och
den efterlevande makens delinvalidpension beaktas till ett belopp
som motsvarar full invalidpension. När efterlevandepensionen
minskas beaktas dessutom en förmån som motsvarar ovan
nämnda pension och som betalas eller borde betalas till
den efterlevande maken från utlandet eller på basis
av anställning vid en institution inom Europeiska gemenskaperna
eller vid en internationell organisation.
Om den efterlevande maken inte får sådan pension
som avses i 1 mom., betraktas som den efterlevande makens arbetspension
dock den kalkylerade pension som denne skulle ha beviljats om han
eller hon på förmånslåtarens
dödsdag hade blivit arbetsoförmögen i
den mån som berättigar till full invalidpension
(den efterlevande makens kalkylerade pension). Om den efterlevande
maken har arbetat utomlands eller varit anställd av en
institution inom Europeiska gemenskaperna eller av en internationell
organisation, betraktas som den efterlevande makens arbetspension
den kalkylerade pension som den efterlevande maken skulle ha beviljats
om hans eller hennes arbete som hänför sig till
försäkringstid som grundar sig på en
anställning utomlands, vid en institution inom Europeiska
gemenskaperna eller vid en internationell organisation hade omfattats
av denna lag.
Om pensionskassan meddelar beloppet av den efterlevande makens
kalkylerade pension till den pensionsanstalt som sköter
verkställigheten av arbetspensionslagarna för
den offentliga sektorn för bestämmande av efterlevandepensionen enligt
arbetspensionslagarna för den offentliga sektorn, har den
efterlevande maken rätt att av pensionskassan på begäran
få ett beslut om beloppet av den kalkylerade pensionen.
94 §
Tidpunkt för minskning av efterlevandepension
Efterlevandepensionen minskas från ingången
av den sjunde kalendermånaden efter förmånslåtarens
död. Om den efterlevande maken vid förmånslåtarens
död har fyllt 65 år eller om han eller hon får
i 93 § 1 mom. nämnd pension, minskas efterlevandepensionen
dock från ingången av kalendermånaden
efter förmånslåtarens död.
Om ett eller flera barn som har rätt till barnpension
efter förmånslåtaren vid förmånslåtarens
död bodde i samma hushåll som denne och den efterlevande
maken, minskas efterlevandepensionen inte förrän
det yngsta barnet fyller 18 år. Som den efterlevande
makens kalkylerade pension betraktas då den invalidpension
som denne skulle ha beviljats om han eller hon när det
yngsta barnet fyller 18 år hade blivit arbetsoförmögen
i den mån som berättigar till full invalidpension.
95 §
Grund för minskning av efterlevandepension samt belopp
Efterlevandepensionen minskas, om den efterlevande
makens i 93 § avsedda arbetspensioner överstiger
grunden för minskningen av pensionen. Minskningen av pensionen är
50 procent av skillnaden mellan de arbetspensioner som avses i 93 § och
grunden för minskningen av pensionen. Grunden för
minskningen av pensionen är
1) 649,69 euro per månad, om förmånslåtarens
enligt 89 § beräknade pension och andra arbetspensioner
tillsammans överstiger nämnda belopp,
2) det sammanlagda beloppet av förmånslåtarens
enligt 89 § beräknade pension och andra arbetspensioner,
om det sammanlagda beloppet av dessa arbetspensioner överstiger
324,77 euro men inte 649,69 euro,
3) 324,77 euro, om det sammanlagda beloppet av de arbetspensioner
som nämns i 1 punkten är högst
324,77 euro.
Vid bestämmande av grunden för minskning av
pension beaktas på det sätt som föreskrivs
i 93 § 1 och 2 mom. en förmån som motsvarar
i 1 mom. 1 och 2 punkten avsedda arbetspensioner och som
betalas från utlandet eller på basis av en anställning
vid en institution inom Europeiska gemenskaperna eller vid en internationell organisation.
Om den efterlevande maken har rätt att utöver
efterlevandepension enligt denna lag få efterlevandepension
enligt någon annan arbetspensionslag, avdras från
efterlevandepensionen enligt denna lag ett belopp som utgör
en lika stor del av den ovan avsedda minskningen som efterlevandepensionen
enligt denna lag utgör av alla efterlevandepensionerna
enligt arbetspensionslagarna.
När efterlevandepensionen minskas omräknas
efterlevandepensionen med den livslängdskoefficient enligt
88 § som har fastställts för det år
då efterlevandepensionen minskas.
96 §
Minskning av efterlevandepension i särskilda fall
När efterlevandepensionen minskas beaktas på ansökan
av den efterlevande maken i stället för arbetspensionerna
den efterlevande makens genomsnittliga förvärvsinkomster
och på dem grundade förmåner samt delinvalidpension,
om
1) den efterlevande maken inte får arbetspension
på grundval av eget arbete eller om den efterlevande maken
får delinvalidpension,
2) den efterlevande maken har ansökt om detta
inom fem år efter förmånslåtarens
död eller då efterlevandepensionen minskas första
gången, och
3) summan av de nämnda förvärvsinkomsterna
och på dem grundade förmåner samt delinvalidpensionen,
då 60 procent av förvärvsinkomsterna
beaktas, är minst 25 procent mindre än den pension
som i enlighet med 93 § har fastställts för
den efterlevande maken.
Den genomsnittliga förvärvsinkomst som avses
i 1 mom. räknas ut på grundval av den efterlevande
makens förvärvsinkomster under sex månader
före ansökan, och minskningen av pensionen i enlighet
med 1 mom. görs tidigast från ingången
av denna retroaktiva period.
Efterlevandepensionen justeras, om det i den efterlevande makens
förhållanden sker en sådan förändring
att villkoren i 1 mom. inte längre uppfylls. Dessutom justeras
efterlevandepensionen, om den efterlevande maken beviljas pension
enligt arbetspensionslagarna i någon annan form än
deltidspension.
När efterlevandepensionen justeras används samma
grund för minskning av pensionen som när efterlevandepensionen
första gången minskades.
8 kap.
Utbetalning av pension, dröjsmålsförhöjning och återkrav
109 §
Utbetalning av pension
Pensionen betalas till pensionstagaren, om inte något
annat bestäms i detta kapitel.
Pensionen utbetalas månatligen i efterskott den sista
dagen i varje kalendermånad på det konto pensionstagaren
uppgett i ett penninginstitut som han eller hon valt. Om den sista
dagen i kalendermånaden är en helgdag eller en
helgfri lördag, utbetalas pensionen närmast föregående vardag.
110 §
Inledande, upphörande, avbrytande och indragning av
utbetalning
Pension betalas från ingången av kalendermånaden
efter den under vilken rätten till pension uppkommit, om
inte något annat följer av bestämmelserna
i 3 kap. Pension utbetalas till utgången av den kalendermånad
under vilken rät-ten till pension upphör.
Om pensionskassan har skäl att misstänka att pensionstagaren
inte längre uppfyller villkoren för att få pension,
kan pensionskassan avbryta utbetalningen av pensionen. Detta förutsätter
att pensionskassan har begärt en utredning av pensionstagaren
om omständigheter i anslutning till pensionsbeloppet eller
pensionsrätten, men pensionstagaren inte lägger
fram någon sådan utredning inom en skälig
tid som pensionskassan anger.
Kan någon utredning om pensionstagarens död
inte läggas fram, men är det sannolikt att han eller
hon har avlidit genom drunkning, till följd av någon
annan olycka eller av någon annan därmed jämförbar
orsak, kan pensionskassan dra in pensionen från den dag
då pensionstagaren försvunnit.
111 §
Pension som engångsbelopp
Om beloppet av en ålderspension, familjepension eller
full invalidpension före avdraget för en primär
förmån understiger 20 euro per månad,
kan pensionskassan betala ut pensionen som ett engångsbelopp.
Är beloppet av den pension som avses i 1 mom.
minst 20 euro, men högst 50 euro per månad, kan
pensionskassan betala ut pensionen som ett engångsbelopp,
om pensionstagaren har underrättats om att pensionen betalas
ut som ett engångsbelopp och om pensionstagaren inte har motsatt
sig detta inom en skälig tid som pensionskassan anger.
Engångsbeloppet av invalidpension som beviljats tills
vidare innehåller även den ålderspension
som skall beviljas efter invalidpensionen.
När invalidpension betalas som ett engångsbelopp
betalas den retroaktiva pensionen inte till sjukförsäkringsfonden.
När pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt
betalar pension enligt en beslutssammanställning som avses
i 107 § i lagen om pension för arbetstagare, avses
med pensionsbeloppet enligt 1 och 2 mom. summan av de pensioner
som ingår i beslutssammanställningen.
Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar
genom förordning bestämmelser om koefficienterna
för engångsbelopp, vilka skall bestämmas
enligt försäkringsmatematiska grunder.
112 §
Dröjsmålsförhöjning
Försenas utbetalningen av pension som avses i denna
lag, skall pensionskassan betala den försenade pensionen
förhöjd för dröjsmålstiden. Förhöjningen
per år följer den räntefot som avses
i 4 § 1 mom. i räntelagen (633/1982).
Skyldigheten att betala pensionen förhöjd gäller
också de pensioner som pensionskassan betalar i egenskap
av sista pensionsanstalt.
Skyldigheten att betala pensionen förhöjd
enligt 1 mom. gäller inte den del av pensionen som betalas
ut till en annan försäkrings- eller pensionsanstalt
som bedriver lagstadgad försäkringsverksamhet
eller till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa
på grund av regressanspråk från
någon av dem.
Dröjsmålsförhöjning som
understiger 5,39 euro betalas inte.
113 §
Tid för vilken dröjsmålsförhöjning
beräknas
Förhöjning av pension räknas ut för
varje dag av dröjsmålstiden, dock inte för
tiden innan tre månader förflutit från
utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren
hos pensionskassan framställt sina anspråk samt
lämnat in en sådan utredning om pensionens grund
som skäligen kan krävas av honom eller henne med
beaktande även av pensionskassans möjligheter
att inhämta utredning. Dröjsmålsförhöjningen
räknas från förfallodagen för
en sådan pensionspost som senare skall betalas med stöd
av samma beslut.
Försenas utbetalningen av pension av en orsak som beror
på pensionstagaren, är pensionskassan inte skyldig
att betala pensionen förhöjd för längre
tid än från den dag då pensionskassan har
fått kännedom om att hindret inte längre
föreligger.
Försenas utbetalningen av pension till följd
av en bestämmelse i lag eller ett avbrott i betalningsförmedlingen
eller något annat liknande allmänt hinder, är
pensionskassan inte skyldig att betala pensionen förhöjd
för den dröjsmålstid som ett sådant
hinder orsakat.
Vad som i 112 § och i 1—3 mom. i denna paragraf
föreskrivs om dröjsmålsförhöjning
av pension gäller också begravningsunderstöd.
114 §
Betalning av pension och rehabiliteringsförmån till
arbetsgivaren
Har pensionskassan beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt
och har arbetsgivaren för samma tid betalat arbetstagaren
lön för sjukdomstid, betalas pensionen för
denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst
det belopp som har betalats i lön för samma tid.
Har en arbetstagare i stället för invalidpension
beviljats ålderspension retroaktivt på det sätt
som avses i 52 § 3 mom. från ingången
av månaden efter den under vilken han eller hon uppnådde
63 års ålder och har arbetsgivaren för samma
tid betalat honom eller henne lön för sjukdomstid,
betalas pensionen för denna tid med arbetsoförmåga
på ansökan till arbetsgivaren till högst
det belopp som har betalats i lön för samma tid.
Har pensionskassan beviljat en arbetstagare invalidpension retroaktivt
eller ålderspension i de fall som avses i 2 mom. och har
arbetsgivaren för samma tid betalat honom eller henne lön
för uppsägningstid i stället för
lön för sjukdomstid, betalas pensionen för
denna tid på ansökan till arbetsgivaren till högst
det belopp som har betalats i lön för samma tid.
Betalar arbetsgivaren lön till en arbetstagare för
samma tid som den för vilken arbetstagaren får
rehabiliteringspenning eller invalidpension jämte rehabiliteringstillägg,
betalas rehabiliteringspenningen eller invalidpensionen och tilllägget
för denna tid på ansökan till arbetsgivaren
till högst det belopp som har betalats i lön för samma
tid.
Rehabiliteringspenningen eller pensionen och rehabiliteringstillägget
betalas inte till arbetsgivaren till den del betalning med stöd
av 115 § skall ske till sjukförsäkringsfonden
och inte heller när arbetsgivaren med stöd av
någon annan lag har fått ersättning för
lön som arbetsgivaren har betalat.
115 §
Betalning av pension och rehabiliteringsförmån till
sjukförsäkringsfonden
Om en arbetstagare har fått sjukdagpenning eller partiell
sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen för
samma tid som den för vilken han eller hon beviljas ålderspension,
betalas ålderspensionen till sjukförsäkringsfonden
till den del pensionen till sitt belopp motsvarar den sjukdagpenning
eller partiella sjukdagpenning som har betalats för samma
tid.
Beviljas full invalidpension retroaktivt efter den primärtid
som avses i 41 § 1 mom. och har för samma tid
betalats dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen,
betalas invalidpensionen till sjukförsäkringsfonden
till den del pensionen till sitt belopp motsvarar den dagpenning
eller partiella sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen
som har betalats för samma tid.
Beviljas rehabiliteringspenning eller rehabiliteringstillägg
retroaktivt för samma tid som den för vilken arbetstagaren
har fått dagpenning eller partiell sjukdagpenning enligt
sjukförsäkringslagen, betalas rehabiliteringspenningen
och rehabiliteringstillägget till sjukförsäkringsfonden
till den del de till sina belopp motsvarar den dagpenning eller
partiella sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen
som har betalats för samma tid.
116 §
Betalning av pension till kommunen eller ett organ enligt socialvårdslagen
Om en arbetstagare har fått utkomststöd enligt
23 § i lagen om utkomststöd (1412/1997)
i förskott, skall pensionskassan till det organ som avses
i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen (710/1982) på dess
yrkande betala för samma tid retroaktivt utgående
pension eller del av den som ersättning för redan
utbetalt utkomststöd.
Om en kommun eller samkommun har ordnat vård eller
omvårdnad på institution eller familjevård
för en pensionsberättigad, skall pensionskassan
på yrkande av kommunen eller samkommunen betala kommunen
eller samkommunen den pension som den pensionsberättigade
har rätt till för tiden i vård eller
omvårdnad på institution eller i familjevård
för att användas på det sätt
som föreskrivs i 14 § i lagen om klientavgifter
inom social- och hälsovården (734/1992).
117 §
Betalning av pension till Folkpensionsanstalten eller en arbetslöshetskassa
Om en arbetstagare tillfälligt har fått pension som
utbetalats av Folkpensionsanstalten enligt 45 § i folkpensionslagen
eller ovan nämnda pension och bostadsbidrag enligt 1 § i
lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/1978)
för samma tid för vilken arbetstagaren med anledning
av ändringssökande beviljas pension enligt denna
lag retroaktivt, skall pensionskassan betala den retroaktiva pensionen
till Folkpensionsanstalten på dess yrkande till den del
pensionen till sitt belopp motsvarar den förmån
som Folkpensionsanstalten har betalat för samma tid till
ett för stort belopp.
Pensionskassan kan betala en pension som den beviljat
retroaktivt till Folkpensionsanstalten på det sätt
som avses i 1 mom. även då den
1) fortsätter att betala ut rehabiliteringsstöd som
beviljats med anledning av ändringssökande,
2) beviljar förmånstagaren familjepension
enligt denna lag,
3) i enlighet med 136 § rättar ett
tidigare beslut,
4) i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension,
eller
5) efter ett beslut om rättelse beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd.
Pension betalas dock inte till Folkpensionsanstalten för
att ersätta bostadsbidrag som betalats till ett för
stort belopp, om samtidigt retroaktiv pension inte betalas för
att ersätta den pension som Folkpensionsanstalten har betalat
till ett för stort belopp.
Har en arbetstagare fått arbetslöshetsdagpenning,
arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen
om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd
enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för samma
tid för vilken han eller hon retroaktivt beviljas pension, skall
pensionskassan på yrkande av arbetslöshetskassan
eller Folkpensionsanstalten betala den retroaktiva pensionen till
arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den
del pensionen till sitt belopp motsvarar den arbetslöshetsdagpenning,
det arbetsmarknadsstöd, det utbildningsstöd eller
den utbildningsdagpenning som har betalats för samma tid.
Har en arbetstagare fått studiepenning, vuxenstudiepenning
eller bostadstillägg enligt lagen om studiestöd
(65/1994) för samma tid för vilken han
eller hon retroaktivt beviljas annan pension än delinvalidpension,
skall pensionsanstalten på yrkande av Folkpensionsanstalten
betala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till
den del pensionen till sitt belopp motsvarar det studiestöd
som har betalats för samma tid.
118 §
Tidsfrist för framställande av betalningsyrkande
I de fall som avses i 114—117 § betalas pensionen
till sjukförsäkringsfonden, arbetsgivaren, kommunen,
samkommunen, ett organ inom socialvården, Folkpensionsanstalten
eller arbetslöshetskassan endast under förutsättning
att betalningsyrkandet har framställts hos pensionskassan
minst två veckor före den dag då pensionen
skall utbetalas.
119 §
Betalning av pension till ett organ enligt socialvårdslagen
på basis av samtycke
Pensionskassan kan med pensionstagarens samtycke besluta att
pensionen skall betalas till ett i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen
avsett organ i den kommun där pensionstagaren är
bosatt för att användas till vård av
pensionstagaren och av en person vars uppehälle pensionstagaren
enligt 2 § i lagen om utkomststöd är
skyldig att dra försorg om. Detta förutsätter
att det inte kan anses vara ändamålsenligt att
betala pensionen till pensionstagaren själv på grund
av hans eller hennes levnadsvanor eller sjukdom eller av någon
annan särskild orsak och en intressebevakare inte har förordnats
för honom eller henne.
En framställning om betalning av en pension till ett
organ som avses i socialvårdslagen kan göras av
pensionstagaren, dennes make, någon annan anhörig,
den som huvudsakligen sköter honom eller henne eller av
det behöriga organet i kommunen.
Pension får inte i strid med pensionstagarens samtycke
användas för något annat ändamål än för
omvårdnaden under den månad för vilken pensionen
har betalats ut.
120 §
Ordningen för utbetalning av pension
Om pension skall betalas till någon annan än pensionstagaren
själv på basis av denna eller någon annan
lag, och två eller flera myndigheter, kommuner, anstalter
eller organ eller andra instanser har rätt till den, betalas
pensionen i följande ordning:
1) till sjukförsäkringsfonden enligt
115 §,
2) som obetalda försäkringspremier
till pensionsanstalten enligt 120 § 1 mom. i lagen om pension
för företagare eller till Lantbruksföretagarnas
pensionsanstalt enligt 28 § i lagen om pension för
lantbruksföretagare,
3) till pensionsanstalten som återkrav av
pension som betalats utan grund enligt 123 §,
4) till arbetsgivaren enligt 114 §,
5) till en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten
enligt 117 § 4 mom.,
6) till Folkpensionsanstalten enligt 117 § 1
eller 2 mom.,
7) till ett organ som avses i socialvårdslagen enligt
116 § 1 mom.,
8) till en kommun eller en samkommun enligt 116 § 2
mom.,
9) till Folkpensionsanstalten enligt 117 § 5 mom.,
10) till Patientförsäkringscentralen
enligt 9 § i patientskadelagen (585/1986),
11) en betalning utan grund till en anstalt i ett EU-
eller EES-land och till Schweiz enligt artikel 111.1 i rådets
förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning
av EG:s förordning om social trygghet,
12) till en utsökningsmyndighet enligt 4 kap. 7 § i
utsökningslagen (37/1895),
13) en betalning utan grund av annan förmån än
pension till en anstalt i ett EU- eller EES-land och till Schweiz
enligt artikel 111.2 och 111.3 i rådets förordning
om tillämpning av EG:s förordning om social trygghet,
14) en betalning utan grund av pension och annan förmån
till en anstalt i ett land som ingått en överenskommelse
om social trygghet enligt bestämmelserna i en överenskommelse
om social trygghet, samt
15) till ett organ som avses i socialvårdslagen enligt
119 §.
121 §
Överföring eller pantsättning av
pension samt förbud mot utmätning av begravningsunderstöd eller
någon annan kostnadsersättning
Pension får inte överföras på någon
annan person. Ett avtal som avser pantsättning av pension är
ogiltigt.
Begravningsunderstöd eller annan kostnadsersättning
som betalas enligt denna lag får inte mätas ut.
122 §
Preskription av pension och begravningsunderstöd
Rätten att få pension och begravningsunderstöd
preskriberas fem år efter den dag då pensionen
borde ha betalats ut eller då förmånslåtaren
dog, om inte preskriptionen har avbrutits innan dess. Från
avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år
lång preskriptionstid löpa. Preskriptionen avbryts
på det sätt som föreskrivs i 10 och 11 § i
lagen om preskription av skulder (728/2003). Preskriptionstiden
kan förlängas på det sätt som
anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
123 §
Återkrav av pension som betalats utan grund
Om pension har betalats till ett större belopp än
vad mottagaren har rätt till, skall pensionskassan återkräva
den pension som betalas utan grund.
Pensionskassan kan helt eller delvis avstå från att återkräva
en pension som betalats utan grund, om detta anses skäligt
och betalningen av pensionen inte kan anses ha berott
på pensionstagarens eller dennes företrädares
svikliga förfarande. Pensionskassan kan avstå från
att återkräva en pension som betalats utan grund även
när det belopp som skall återkrävas är
ringa.
Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas också när
pensionskassan i egenskap av pensionsanstalt inom den privata sektorn
eller sista pensionsanstalt har betalat ut pension enligt pensionslagarna
för den privata sektorn utan grund. Om pensionskassan i
egenskap av sista pensionsanstalt har betalat ut pension enligt
pensionslagarna för den offentliga sektorn utan grund,
fattas återkravsbeslutet av berörda pensionsanstalt
inom den offentliga sektorn enligt vad som föreskrivs i
den lag som gäller den. Pensionskassan ger i egenskap av
sista pensionsanstalt en beslutssammanställning över
de pensioner som skall återkrävas och återkräver
beloppet.
Beslut om återkrav av en pension som betalats utan
grund skall fattas inom fem år räknat från
den dag pensionen betalades ut. En fordran som fastställts
genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter
det att beslutet gavs, om inte preskriptionen avbrutits innan dess.
Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut
om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs
i 10 och 11 § i lagen om preskription av skulder. Från
avbrytandet av preskriptionstiden börjar en ny fem år
lång preskriptionstid löpa. Preskriptionstiden
på fem år kan förlängas på det sätt
som anges i 11 § 3 mom. i lagen om preskription av skulder.
124 §
Kvittning av pension som betalats utan grund
Pensionsanskassan kan också återkräva
pension som den betalat utan grund genom kvittning mot
framtida pensionsposter. Från den pensionspost som i varje
enskilt fall skall betalas ut får dock inte utan pensionstagarens
samtycke dras av mer än en sjättedel av den del
av pensionsposten som återstår då på denna
verkställts förskottsinnehållning enligt
lagen om förskottsuppbörd (1118/1996).
Om pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt genomför återkravet
genom kvittning, skall såsom den pensionspost som avses
i 1 mom. betraktas det sammanlagda beloppet av de pensionsposter
som pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt skall betala.
9 kap.
Ändringssökande
125 §
Att söka ändring
För sökande av ändring finns besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden och försäkringsdomstolen.
Bestämmelser om besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden och nämndens medlemmar finns
i lagen om besvärsnämnden för arbetspensionsärenden
(677/2005) och bestämmelser om försäkringsdomstolen
i lagen om försäkringsdomstolen (132/2003).
I ett beslut som pensionskassan har meddelat med stöd
av denna lag får en part söka ändring genom
besvär hos besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden så som föreskrivs
i denna lag och i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
I ett beslut som besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden har meddelat i ett besvärsärende
får en part söka ändring genom besvär
hos försäkringsdomstolen så som föreskrivs
i denna lag och i förvaltningsprocesslagen.
I Pensionsskyddscentralens beslut enligt 108 § i
denna lag och enligt 111 § 1 mom. i lagen om pension för
arbetstagare om vilken pensionsanstalt som är behörig
att handlägga en pensionsansökan får ändring
inte sökas genom besvär.
126 §
Att söka ändring i den sista pensionsanstaltens beslutssammanställning
och i det sammanfattande meddelandet om EU-beslut
På en beslutssammanställning som pensionskassan
gett i egenskap av sista pensionsanstalt tillämpas vad
som i detta kapitel föreskrivs om beslut. Om pensionskassans
beslut ingår i den beslutssammanställning som
en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn har gett i egenskap av
sista pensionsanstalt, får ändring i beslutssammanställningen
sökas och skall besvärsärendet behandlas
så som bestäms i pensionslagarna för
den offentliga sektorn.
Den som har varit försäkrad i två eller
flera EU-länder och som är missnöjd med
ett beslut som pensionskassan meddelat enligt denna lag, får
söka ändring i beslutet efter att ha fått
det sammanfattande meddelande med alla EU-länders beslut
som avses i artikel 48 i rådets förordning om
tillämpning av EG:s förordning om social trygghet.
I ett beslut som pensionskassan meddelat om förutsättningarna
för att få invalidpension får dock ändring
sökas så som föreskrivs i denna lag.
127 §
Tid för sökande av ändring
Tiden för sökande av ändring är
30 dagar från den dag då parten har fått
del av det beslut som pensionskassan eller besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden meddelat. En part anses
ha fått del av beslutet den sjunde dagen efter den dag
då beslutet postades under den adress som parten har uppgett,
om det inte visas något annat i samband med att ändring
söks.
128 §
Grundbesvär över debitering
En part får anföra grundbesvär över
en debitering, om han eller hon anser att en debitering av en pensionsförsäkringsavgift
som med stöd av denna lag påförts av
pensionskassan eller en innehållning av arbetstagarens
pensionsförsäkringsavgift som arbetsgivaren verkställt
på basis av 142 eller 143 § strider mot lag. Grundbesvär skall
anföras skriftligen hos besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden senast inom två år
från ingången av året efter det år
under vilket fordran påfordes eller debiterades.
Om grundbesvär anförs med anledning av utmätning,
gäller dessutom vad som i lagen om indrivning av skatter
och avgifter i utsökningsväg (367/1961)
bestäms om grundbesvär.
129 §
Inlämnande av besvärsskrift
En part skall lämna in en besvärsskrift som gäller
ett beslut som meddelats av pensionskassan eller besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden till pensionskassan
inom den föreskrivna tiden för sökande
av ändring.
130 §
Rättelse av beslut i samband med att ändring söks
Pensionskassan undersöker om den själv kan rätta
sitt beslut. Om pensionskassan till alla delar godkänner
de yrkanden som framställs i besvärsskriften,
skall den ge ett rättelsebeslut i ärendet. Ändring
i rättelsebeslutet får sökas på det
sätt som föreskrivs i detta kapitel.
Om pensionskassan har gett en beslutssammanställning
i egenskap av sista pensionsanstalt, skall den till den del besvären
gäller pensionsskydd som verkställs av pensionsanstalten inom
den offentliga sektorn innan ärendet behandlas begära
ett utlåtande av pensionsanstalten inom den offentliga
sektorn. Gäller besvären enbart bedömning
av arbetsförmågan begärs dock inte något
utlåtande.
Om pensionskassan och alla andra pensionsanstalter vilkas beslut
besvären gäller godkänner ändringssökandens
yrkanden, ger pensionskassan i egenskap av sista pensionsanstalt
en ny, rättad beslutssammanställning. Pensionskassan ger
en ny, rättad beslutssammanställning även då besvären över
sammanställningen gäller enbart bedömning
av arbetsförmågan och pensionskassan i egenskap
av sista pensionsanstalt godkänner de yrkanden som framställts
i den besvärsskrift som tillställts den. I en
på detta sätt rättad beslutssammanställning
får ändring sökas på det sätt
som föreskrivs i detta kapitel.
Om pensionskassan endast delvis rättar sitt tidigare
beslut, skall den meddela ett interimistiskt beslut i ärendet.
I det interimistiska beslutet får ändring inte
sökas.
131 §
Överföring av besvär till besvärsinstans
Godkänner pensionskassan inte ändringssökandens
yrkanden till alla delar, skall den inom 30 dagar från
besvärstidens utgång sända besvärsskriften
och sitt utlåtande om besvären till besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden. Gäller besvären
ett beslut som meddelats av besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden, skall pensionskassan sända
besvärsskriften och sitt utlåtande till försäkringsdomstolen
inom den nämnda tiden.
Godkänner pensionskassan de yrkanden som framställts
i besvärsskriften helt eller delvis efter det att besvärsskriften
har inlämnats till besvärsinstansen, kan pensionskassan
meddela ett interimistiskt beslut i ärendet. Besvärsinstansen skall
utan dröjsmål underrättas om det interimistiska
beslutet. I det interimistiska beslutet får ändring
inte sökas.
Pensionskassan kan avvika från den tidsfrist som nämns
i 1 mom., om inhämtandet av tillläggsutredning
som krävs med anledning av besvären förutsätter
detta. Ändringssökanden skall då utan
dröjsmål underrättas om att tilläggsutredning
inhämtas. Besvärsskriften och utlåtandet
skall dock sändas till besvärsinstansen senast
60 dagar från besvärstidens utgång.
Har pensionskassan gett en beslutssammanställning i
egenskap av sista pensionsanstalt och begärt ett i 130 § 2
mom. avsett utlåtande av en pensionsanstalt inom den offentliga
sektorn, och rättar den inte sitt beslut i enlighet med ändringssökandens
yrkande, skall pensionskassan inom 60 dagar från besvärstidens
utgång tillställa den besvärsinstans
som avses i 1 mom. besvärsskriften samt de utlåtanden
som getts med anledning av den.
132 §
Besvär som inkommit efter besvärstidens utgång
Har besvär som anförs hos besvärsnämnden för
arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen
kommit till pensionskassan eller till besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen
efter utgången av den tid som bestäms i 127 eller
128 §, kan besvären ändå tas
upp till behandling, om det finns vägande orsaker till
förseningen.
133 §
Verkställighet av beslut
Ett beslut som pensionskassan meddelat skall, även
om ändring har sökts, iakttas till dess ärendet
har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut.
Ett lagakraftvunnet beslut av pensionskassan och besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden får verkställas
såsom en lagakraftvunnen dom i tvistemål.
134 §
Rättelse av skriv- eller räknefel
Pensionskassan skall rätta uppenbara skriv- eller räknefel
eller andra jämförbara klara fel i sitt beslut.
Ett fel får dock inte rättas, om rättelsen
leder till ett resultat som är oskäligt för
en part.
135 §
Rättelse av sakfel
Pensionskassan kan undanröja sitt felaktiga beslut
och avgöra ärendet på nytt, om beslutet grundar
sig på klart oriktig eller bristfällig utredning
eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag,
eller om det har skett ett fel i förfarandet då beslutet
fattades.
Pensionskassan får inte ändra sitt beslut
eller undanröja det till en parts nackdel, om inte parten
samtycker till detta.
136 §
Rättelse av lagakraftvunnet beslut på basis
av ny utredning
Pensionskassan skall pröva ett ärende som
avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut på nytt, om nya
upplysningar framkommer i ärendet. Pensionskassan kan då utan
hinder av det tidigare lagakraftvunna beslutet bevilja en förvägrad pension
eller justera en redan beviljad pension till ett större
belopp. Även besvärsnämnden för arbetspensionsärenden
och försäkringsdomstolen kan tillämpa
motsvarande förfarande när de behandlar ärenden
som gäller ändringssökande. Ändring
i ett sådant beslut får sökas på det
sätt som föreskrivs i 125—127 §.
137 §
Undanröjande av ett lagakraftvunnet beslut
Om ett lagakraftvunnet beslut som pensionskassan meddelat med
stöd av denna lag grundar sig på oriktig eller
bristfällig utredning eller är uppenbart lagstridigt,
kan besvärsnämnden för arbetspensionsärenden
på yrkande av den försäkrade eller pensionskassan
undanröja beslutet och förordna ny behandling
av ärendet. Besvärsnämnden skall ge parterna
tillfälle att bli hörda innan ärendet
avgörs. I ett sådant beslut får ändring
sökas i enlighet med 125—127 §.
Om ett lagakraftvunnet beslut som besvärsnämnden
för arbetspensionsärenden eller försäkringsdomstolen
meddelat med stöd av denna lag grundar sig på oriktig
eller bristfällig utredning eller är uppenbart
lagstridigt, kan försäkringsdomstolen på yrkande
av parten eller pensionskassan undanröja beslutet och förordna
ny behandling av ärendet. Försäkringsdomstolen
skall ge parterna tillfälle att bli hörda innan ärendet avgörs.
Om pensionskassan yrkar att ett beslut skall undanröjas,
kan den avbryta utbetalningen av en pension eller betala pensionen
enligt sitt yrkande till dess ärendet har avgjorts på nytt.
Ansökan om undanröjande av ett beslut skall göras
inom fem år från det att beslutet har vunnit laga
kraft. Av särskilt vägande skäl kan ett
beslut även undanröjas på ansökan
som gjorts efter utgången av den föreskrivna tiden.