RIKSDAGENS SVAR 275/2006 rd

RSv 275/2006 rd - RP 83/2006 rd

Regeringens proposition med förslag till utsökningsbalk och lag om verkställighet av skatter och avgifter samt vissa lagar som har samband med dem

Ärende

Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till utsökningsbalk och lag om verkställighet av skatter och avgifter samt vissa lagar som har samband med dem (RP 83/2006 rd).

Beredning i utskott

Lagutskottet har i ärendet lämnat sitt betänkande (LaUB 26/2006 rd).

Beslut

Riksdagen har godkänt följande uttalanden:

1.

Riksdagen förutsätter att regeringen följer hur bestämmelserna om anmälan till förmyndarmyndigheten om minderåriga gäldenärer fungerar i praktiken och vid behov vidtar åtgärder för att förbättra regleringen.

2.

Riksdagen förutsätter att regeringen utreder om det är ändamålsenligt och även med hänsyn till gäldenärernas rättssäkerhet och de indrivningskostnader som drabbar dem motiverat att tillåta ombud vid utsökning av offentliga fordringar.

Riksdagen har antagit följande lagar:

Utsökningsbalk

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 kap.

Allmänna bestämmelser

Tillämpningsområde och definitioner

1 §

Tillämpningsområde

I enlighet med denna lag verkställs följande privaträttsliga skyldigheter och förbud som förelagts i tvistemål eller brottmål och som ingår i domar eller andra i denna lag avsedda utsökningsgrunder:

1) skyldighet att betala i pengar eller varor (betalningsskyldighet),

2) skyldighet att överlåta fast egendom eller viss lös egendom till någon annan,

3) skyldighet att i någon annans besittning överlåta fast egendom, en byggnad, en lägenhet eller annan lokal eller en del av en sådan eller att flytta bort från den (vräkning),

4) skyldighet att göra någonting,

5) förbud att göra någonting och skyldighet att tillåta att någon annan gör någonting.

Kvarstad eller andra säkringsåtgärder som avses i 7 kap. i rättegångsbalken verkställs i enlighet med 8 kap. i denna lag.

En skyldighet enligt 1 mom. som förelagts genom ett förvaltningsprocessbeslut eller i förvaltningsförfarande verkställs i enlighet med denna lag, om det finns en utsökningsgrund enligt denna lag och verkställigheten förutsätter sådana åtgärder som avses i denna lag.

2 §

Förhållande till annan lagstiftning

I enlighet med vad som föreskrivs i andra lagar iakttas förfarandet enligt denna lag även vid verkställighet som avser

1) skatter, offentliga avgifter och andra offentligrättsliga eller med dem jämförliga fordringar,

2) böter samt vissa straffrättsliga påföljder och staten tilldömda ersättningar,

3) vårdnad om barn eller överlämnande av barn till vårdnadshavaren och umgängesrätt,

4) utomlands givna domar, skiljedomar eller andra utsökningsgrunder,

5) domar och beslut av vissa institutioner och organ inom Europeiska unionen,

6) lösöre som sålts genom avbetalningsköp,

7) andra säkringsåtgärder än sådana som avses i 7 kap. i rättegångsbalken.

3 §

Parter och utomstående

I denna lag avses med

1) sökande den som har ansökt om verkställighet,

2) svarande den mot vilken verkställighet har sökts,

3) borgenär sökanden vid verkställighet av betalningsskyldighet och den som har rätt att få betalning ur den utmätta egendomen,

4) gäldenär svaranden vid verkställighet av betalningsskyldighet,

5) part en person som avses i 1—4 punkten,

6) utomståendenågonannanäneni 1—5 punkten nämnd person.

Med person avses även sammanslutningar, inrättningar och stiftelser. I fråga om en person som ansvarar för sökandens fordran endast med värdet av ett föremål som personen äger gäller i tillämpliga delar vad som bestäms om gäldenär.

4 §

Sökandens fordran

Med sökandens fordran avses det i utsökningsgrunden fastställda kapitalet, den ränta som enligt utsökningsgrunden skall räknas på kapitalet samt de kostnader som enligt utsökningsgrunden skall betalas jämte ränta eller den del av de ovan nämnda till vilken sökanden har begränsat sin ansökan.

5 §

Elektroniskt meddelande

Om inte något annat bestäms i denna lag gäller i fråga om elektroniska meddelanden det som föreskrivs i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). Är det oklart vem som är avsändare av ett elektroniskt meddelande, skall utmätningsmannen försäkra sig om meddelandets riktighet.

6 §

Sändande av handling

En handling får sändas till utmätningsmannen per post på avsändarens eget ansvar.

Som ankomstdag betraktas den dag då handlingen har kommit till utmätningsmannens verksamhetsställe eller postbox eller då utmätningsmannen har tillställts ett meddelande om att försändelsen har kommit in till ett postföretag.

Om det har föreskrivits eller bestämts en tidsfrist för inlämnande av en handling, skall avsändaren se till att handlingen kommer in till utmätningsmannen inom utsatt tid.

Utsökningsmyndigheter

7 §

Utmätningsmän

Utmätningsmän är häradsfogdarna och under dem häradsutmätningsmännen. En häradsutmätningsman skall utföra de uppgifter som häradsfogden ålägger honom.

Häradsfogden skall övervaka att häradsutmätningsmännen och de i 8 § avsedda andra tjänstemän som är underställda häradsfogden sköter sina uppgifter lagenligt och på tillbörligt sätt och att de iakttar de föreskrifter som har meddelats dem.

Häradsfogden kan överföra en uppgift som han givit en underlydande tjänsteman till en annan underlydande tjänsteman eller själv åta sig uppgiften.

8 §

Andra tjänstemän

Häradsfogden får vid behov ålägga också en annan underlydande tjänsteman att utföra verkställighetsuppdrag som skall skötas av en häradsutmätningsman, om tjänstemannen uppfyller behörighetsvillkoren för häradsutmätningsmän. För tjänstemannen gäller då vad som föreskrivs om häradsutmätningsmän.

9 §

Häradsfogdens uteslutande behörighet

Häradsfogden skall själv

1) besluta om verkställighet av en icke lagakraftvunnen utsökningsgrund enligt 2 kap. 8 §, återkallelseåtgärder enligt 15 § samt kvittning enligt 22 och 23 §, om verkställighet enligt 3 kap. 6 § 1 mom. i det fall att något fordringsbevis inte finns, om godkännande av säkerhet enligt 43 §, om utfärdande av prestationsförbud enligt 92 §, om anlitande av sakkunnig enligt 109 § och om tillsättande av syssloman enligt 110 §, om förbigående av konstgjorda arrangemang enligt 4 kap. 14 §, om tillämpning av förfogandeförbud enligt 38 §, om betalningsförbud enligt 46 § 2 mom. samt om utmätning av samägda föremål enligt 73 och 74 §, samt om verkställighet enligt 7 kap. 12—17 §,

2) ge parterna anvisningar enligt 3 kap. 9 §,

3) besluta om föreläggande av hot om hämtning enligt 3 kap. 59 § 1 mom. och om framställande av hämtningsbegäran till polisen,

4) besluta om föreläggande av vite och anhålla om att vite skall dömas ut,

5) sälja utmätt fast egendom, fartyg och inteckningsbara bilar enligt 4 kap. 3 § samt sådana aktier i ett aktiebolag vilka berättigar till besittning av en lägenhet eller en byggnad, samägda föremål enligt 5 kap. 82 § liksom även annan egendom som belastas av inteckningar, panträtter eller andra säkerhetsrätter,

6) fördela köpesumman för egendom som nämns i 5 punkten och för annan egendom, när en partsförteckning enligt 5 kap. 32 eller 44 § har upprättats,

7) påföra betalnings-, återbetalnings- eller återställningsskyldighet enligt 2 kap. 16 §, 3 kap. 46 §, 4 kap. 47 §, 5 kap. 25 § eller 9 kap. 2 § 2 mom. eller 4 §,

8) besluta om beviljande av säkringsåtgärder enligt 8 kap. 13 §,

9) besluta om självrättelse, givande av anvisning om väckande av talan i verkställighetstvist samt avbrytande av verkställigheten,

10) verkställa uppgörelse mellan säljaren och köparen i ett avbetalningsköp,

11) besluta om verkställighet av beslut beträffande vårdnad om barn och umgängesrätt, samt

12) sköta de uppgifter som enligt någon annan lag hör till häradsfogdens uteslutande behörighet.

10 §

Domstolar

De allmänna domstolarna är besvärsinstans i utsökningsärenden och handlägger de utsökningsärenden som enligt vad som bestäms särskilt hör till deras uppgifter.

Utsökningsverksamhetens förvaltning

11 §

Utsökningsväsendets organisation

Utsökningsväsendet består av en centralförvaltning och lokala utsökningsverk som lyder under den.

Centralförvaltningen handhas av det riksomfattande förvaltningsämbetet för utsökningen (förvaltningsämbetet). Förvaltningsämbetet och utsökningsverken hör till justitieministeriets förvaltningsområde.

Ett utsökningsverks verksamhetsområde (utsökningsdistrikt) består av ett eller flera härad. Bestämmelser om utsökningsdistrikten utfärdas genom förordning av statsrådet. Justitieministeriet beslutar om utsökningsverkens verksamhetsställen.

12 §

Förvaltningsämbetet

Förvaltningsämbetet sköter den administrativa allmänna ledningen, styrningen och tillsynen av utsökningsverksamheten. Förvaltningsämbetet skall särskilt sörja för den regionala tillgången på de tjänster utsökningsväsendet tillhandahåller.

Förvaltningsämbetets chef utnämns av statsrådet. I övrigt föreskrivs särskilt genom lag om förvaltningsämbetets namn, uppgifter, tjänster och organisation i övrigt.

13 §

Utsökningsverken

Vid utsökningsverken finns häradsfogdar och tjänstemän som lyder under dem. Chef för ett utsökningsverk är den ledande häradsfogden.

Chefen för ett utsökningsverk fastställer verkets arbetsordning.

I fråga om den lokala utsökningsmyndigheten i landskapet Åland föreskrivs särskilt.

14 §

Utnämning och behörighetsvillkor

De ledande häradsfogdarna och häradsfogdarna utnämns av förvaltningsämbetet.

Till häradsfogde kan utnämnas en finsk medborgare som har avlagt juris kandidatexamen eller juris magisterexamen och som har god förtrogenhet med utsökningsverksamhet eller i andra uppgifter har uppnått sådan skicklighet som ett framgångsrikt handhavande av tjänsten kräver samt har för uppgiften behövliga personliga egenskaper. Av den som utnämns till ledande häradsfogde krävs utöver det som nämns ovan god ledarförmåga.

Bestämmelser om utnämning av och behörighetsvillkor för häradsutmätningsmän utfärdas genom förordning av statsrådet.

Jäv och krav på tillbörligt förfarande

15 §

Jävsgrunder

En utmätningsman är jävig, om

1) utmätningsmannen eller en närstående är part i utsökningsärendet eller i egenskap av utomstående har framställt en invändning eller ett yrkande i ärendet,

2) utmätningsmannen är medlem av styrelsen, förvaltningsrådet eller något därmed jämförbart organ eller är verkställande direktör eller har motsvarande ställning i en sammanslutning, en stiftelse, en offentligrättslig inrättning eller ett offentligrättsligt affärsverk som är part i ärendet eller som i egenskap av utomstående har framställt en invändning eller ett yrkande i ärendet,

3) ärendet kan väntas medföra nytta eller skada för utmätningsmannen eller en närstående,

4) utmätningsmannen är motpart till en part i ett ärende som behandlas vid rättegång eller av en myndighet, utom om det är frågan om ett tjänsteärende som hör till utmätningsmannens uppgifter eller om parten har anhängiggjort ärendet i syfte att skapa jäv eller annars uppenbart utan grund,

5) utmätningsmannen har varit ombud för en part i ärendet, eller om

6) det mellan utmätningsmannen och en part råder ett anställnings- eller uppdragsförhållande utanför utmätningsmannens tjänsteförhållande eller något annat sådant förhållande att det med beaktande av ärendets art och omständigheterna som helhet finns grundad anledning att ifrågasätta utmätningsmannens opartiskhet i saken.

En utmätningsman är jävig också om någon annan omständighet som kan jämställas med de omständigheter som avses i 1 mom. ger grundad anledning att ifrågasätta utmätningsmannens opartiskhet i saken.

16 §

Närstående

I 15 § avses med närstående

1) utmätningsmannens make och tidigare make,

2) utmätningsmannens barn, barnbarn, syskon, föräldrar, far- och morföräldrar, den som på något annat sätt står utmätningsmannen särskilt nära och dessa personers makar samt utmätningsmannens syskonbarn och föräldrars syskon,

3) utmätningsmannens makes barn, barnbarn, syskon, föräldrar samt far- och morföräldrar.

Med makar avses i 1 mom. äkta makar och personer som lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden eller i ett annat parförhållande. Närstående är också motsvarande halvsläktingar.

17 §

Inverkan av jäv

En utmätningsman får inte inleda verkställigheten om han är jävig, och inte fortsätta verkställigheten om han senare blir eller konstaterar sig vara jävig. Utmätningsmannen är inte skyldig att separat utreda jäv enligt 15 § 2 mom. i enkla ärenden med ett schematiskt förfarande.

18 §

Invändning om jäv

Invändning om jäv för en utmätningsman skall framställas så snart den som framställer invändningen har fått kännedom om grunden för jävet. Invändningen skall motiveras.

En uppenbart grundlös invändning om jäv får utmätningsmannen avgöra själv. Andra invändningar avgörs av den utsökningsmyndighet som förordnar en ställföreträdare för utmätningsmannen. Om invändningen om jäv godkänns, skall en ojävig utmätningsman fortsätta handläggningen av ärendet samt kontrollera tidigare åtgärder i ärendet och eventuellt göra självrättelse.

Utsökningsmyndighetens beslut genom vilket en invändning om jäv har förkastats kan överklagas endast samtidigt som besvär anförs över en utförd verkställighetsåtgärd. Efter det att utmätningsmannen har utfört en verkställighetsåtgärd kan i fråga om den åtgärden inte utan giltig orsak åberopas en i 15 § 2 mom. avsedd omständighet som tidigare varit känd.

19 §

Krav på tillbörligt förfarande

En utmätningsman skall i sina tjänsteåligganden förfara sakligt och opartiskt. Verkställighetsuppgifterna skall utföras snabbt, effektivt och ändamålsenligt utan att svaranden eller utomstående åsamkas större olägenhet än vad syftet med verkställigheten kräver. Utmätningsmannen skall främja svarandens egen aktivitet och försonlighet mellan parterna på behörigt sätt i utsökningsärendet.

20 §

Krav på öppenhet

En utmätningsman skall med anledning av förfrågan och om han observerar att situationen kräver det på eget initiativ underrätta gäldenären om dennes rätt att begära begränsning av utsökningsbeloppet samt vid behov ge parterna annan handledning i utsökningsärendet och information om verkställighetens skeden liksom om andra omständigheter av betydelse för parterna.

21 §

Förbud mot eftersträvande av vinning och mot olämpligt förfarande

En tjänsteman som behandlar utsökningsärenden får inte med utnyttjande av sin ställning eller information som erhållits i den verka för egen eller annans vinning eller annars på ett olämpligt sätt som strider mot någon parts intresse eller som är ägnat att rubba förtroendet för utsökningsverksamhetens saklighet eller opartiskhet.

22 §

Begränsningar beträffande näringsverksamhet

En tjänsteman som behandlar utsökningsärenden får inte själv eller via mellanhänder

1) privat driva in fordringar för någon annans räkning, om fordringsägaren inte är en närstående som avses i 16 §,

2) för egen eller en närståendes räkning förvärva fordringar för indrivning,

3) mot separat ersättning utföra sådana med utsökningsförrättningar sammanhängande uppgifter som på ett ändamålsenligt sätt kan anförtros utomstående,

4) för egen eller en närståendes räkning skaffa sig ekonomisk fördel av verksamhet som avses i 1—3 punkten och som bedrivs av någon annan.

23 §

Rätt att förvärva utmätt egendom

En utmätningsman får inte i ett ärende där han har utfört verkställighetsåtgärder själv eller via mellanhänder för egen eller någon annans räkning förvärva egendom som har utmätts eller annars varit föremål för verkställighet. En tjänsteman som behandlar utsökningsärenden får inte heller i något annat fall förvärva egendom som är föremål för verkställighet, om detta kan anses olämpligt på det sätt som avses i 21 §.

Utsökningsregistret

24 §

Utsökningens informationssystem och utsökningsregistret

Utsökningens informationssystem är ett för skötseln av utsökningsmyndigheternas uppgifter inrättat informationssystem som är avsett för utsökningsmyndigheternas riksomfattande bruk och som drivs med hjälp av automatisk databehandling. Förvaltningsämbetet sörjer för driften och utvecklandet av informationssystemet.

Till utsökningens informationssystem hör ett utsökningsregister, som förs och används med tanke på utförandet av utsökningsmyndigheternas uppgifter. Registret består av en riksomfattande indexdel och registerdelar som förs lokalt.

Syftet med informationssystemet och utsökningsregistret är att främja en ändamålsenlig och gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärendena, elektronisk kommunikation, utförandet av utsökningsförvaltningens lednings-, styrnings-, kontroll- och tillsynsuppgifter samt statistikföringen.

25 §

Registeransvariga

Utsökningsregistret förs av de lokala utsökningsmyndigheterna tillsammans. Den myndighet som har fört in uppgifter ansvarar för att de införda uppgifterna är korrekta samt för att registreringen och användningen sker på lagligt sätt vid skötseln av de egna åliggandena. Förvaltningsämbetet sörjer för den allmänna driften av registret samt meddelar föreskrifter om hur uppgifterna tekniskt skall föras in och behandlas.

26 §

Registrets datainnehåll

För utsökningsregistret får i de lokala registerdelarna samlas och föras in

1) för hanteringen av utsökningsärendena identifieringsuppgifter och kontaktinformation om parterna och deras företrädare samt uppgifter om redovisningsadress, verkställighetens eller fordrans art, sökandens fordran, verkställighetsåtgärder som vidtagits av utmätningsmannen och tidpunkten för dem, influtna och till sökanden redovisade belopp, hinder för verkställigheten, anteckning som passivfordran samt andra motsvarande uppgifter om utsökningsärendet och verkställighetsförrättningarna (ärendehanteringsuppgifter),

2) för ordnande av myndigheternas samarbete uppgifter eller begäran om uppgifter som gäller gäldenärens vistelseort eller egendom (samarbetsuppgifter),

3) av parterna eller utomstående erhållna och av utsökningsmyndigheterna på annat sätt inhämtade uppgifter i utsökningsärendet, dock inte sådana känsliga personuppgifter som avses i 11 § i personuppgiftslagen (523/1999), med undantag av uppgifter om socialvårdsförmåner som gäldenären erhållit och som kan påverka utmätningen (specialuppgifter).

I registrets indexdel får föras in sådana ärendehanteringsuppgifter som behövs för att ärendet skall kunna hittas i de lokala registerdelarna.

27 §

Rätt att behandla uppgifter

På behandlingen av personuppgifter som har samlats in för utsökningsregistret och som har förts in i det tillämpas personuppgiftslagen, om inte något annat föreskrivs nedan.

Häradsfogdarna och de tjänstemän som lyder under dem samt de berörda tjänstemännen vid justitieministeriet och förvaltningsämbetet får i utsökningsärenden eller utsökningens förvaltningsärenden utan hinder av sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som nämns i 26 §, specialuppgifter dock endast till den del det är nödvändigt i ett ärende.

28 §

De registrerades rätt till insyn

Om rätten till insyn enligt personuppgiftslagen skulle försvåra verkställigheten avsevärt, kan utövandet av rätten till insyn skjutas upp till behövliga delar tills behövliga utmätningar eller andra verkställighetsåtgärder har utförts och egendomen har tagits om hand av utmätningsmannen, dock högst sex månader från begäran om rätt till insyn.

Har utövandet av rätten till insyn skjutits upp, kan dataombudsmannen utöver vad som föreskrivs någon annanstans, på begäran av den registrerade kontrollera att registrets uppgifter om den registrerade är lagenliga.

29 §

Avförande av uppgifter

Ur utsökningsregistret skall följande uppgifter avföras:

1) ärendehanteringsuppgifterna 30 år efter det att ärendet blivit anhängigt,

2) samarbetsuppgifterna när de inte längre behövs, dock senast när ärendet inte längre är anhängigt eller när tiden för passivregistreringen upphör,

3) specialuppgifterna 10 år efter införandet eller tidigare, om uppgifterna uppenbarligen inte längre behövs.

Specialuppgifterna får förvaras i längre tid än 10 år om det finns grundad anledning, dock inte över 20 år från det att de infördes.

Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av uppgifter

30 §

Registeruppgifternas offentlighet

De uppgifter i utsökningsregistret över vilka ett intyg enligt 31 § 1 mom. kan utfärdas är offentliga. Övriga uppgifter i registret är sekretessbelagda.

31 §

Intyg ur utsökningsregistret

Var och en har rätt att av den lokala utsökningsmyndigheten ur utsökningsregistret få ett intyg som gäller en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende. I intyget antecknas följande uppgifter som införts under de två år som föregår dagen för begäran:

1) sökandens och svarandens namn samt svarandens födelsedatum och hemkommun,

2) utsökningsärendet, den tid ärendet har varit anhängigt och registrering som passivfordran,

3) beloppet av sökandens fordran och det belopp som redovisats till sökanden,

4) hinderintygets art och datum.

Intyget ges i form av en utskrift ur utsökningens informationssystem. Om anteckningar som nämns i 1 mom. inte finns i registret, ges ett intyg också över detta.

Intyget kan utfärdas för en tid av fyra år före begäran, om den som begär intyget visar att uppgifterna behövs för att trygga hans eller hennes försörjning eller något annat vägande enskilt intresse eller ett viktigt allmänt intresse.

Innan intyget utfärdas skall i utsökningens informationssystem föras in namnet på den som har begärt intyget, dennes yrke och boningsort samt den centrala motiveringen enligt 3 mom. Den registrerade skall på begäran få uppgifter om vem som under de senaste sex månaderna har fått intyg om honom eller henne ur utsökningsregistret.

Bestämmelser om intyg som gäller minderåriga finns i 3 kap. 113 § 2 mom.

32 §

Rätt att få information för kreditupplysningsverksamhet

Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet har rätt att utan hinder av sekretess för en tid av två månader före begäran få ärendehanteringsuppgifter om sådana utsökningsärenden angående verkställighet av betalningsskyldighet i vilka intyg över hinder har utfärdats.

Uppgifter om sådant intyg över hinder som gäller begränsad utsökning får ges endast på det villkor att den som bedriver kreditupplysningsverksamhet helt och hållet avför dem ur registret, om gäldenären betalar den skuld som drevs in genom begränsad utsökning.

Om en fordran som avses i 1 eller 2 mom. blir indriven i sin helhet vid utsökning efter det att uppgifterna om den har getts ut, skall utmätningsmannen på gäldenärens begäran underrätta den som bedriver kreditupplysningsverksamhet om saken. Om utsökningsgrunden upphävs, skall utmätningsmannen på begäran underrätta den som bedriver kreditupplysningsverksamhet om saken för avförande av registeranteckningarna. Samma förfarande skall iakttas om det framgår att utsökningen av någon annan anledning varit ogrundad.

De uppgifter som avses i denna paragraf kan lämnas ut i elektronisk form.

Bestämmelser om utlämnande av uppgifter som gäller minderåriga finns i 3 kap. 113 § 2 mom.

33 §

Utlämnande av uppgifter myndigheter emellan

Utöver det som i någon annan lag föreskrivs om en utsökningsmyndighets rätt eller skyldighet att lämna ut uppgifter, har myndigheter och den som i övrigt sköter ett offentligt uppdrag rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna ur utsökningsregistret få de ärendehanteringsuppgifter som de behöver för skötseln av sina åligganden för en tid av fyra år före begäran samt samarbetsuppgifter. Uppgifterna kan lämnas ut i elektronisk form, om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter har rätt att registrera och använda sådana personuppgifter.

Vad som bestäms i 1 mom. begränsar inte utlämnande av uppgifter med stöd av 3 kap. 70 och 71 §. De mottagare av uppgifter som avses i de nämnda paragraferna har rätt att för skötseln av sina i paragraferna nämnda uppgifter utan hinder av sekretessbestämmelserna med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter också ur utsökningens informationssystems riksomfattande indexdel.

I fråga om utmätningsmannens rätt att på eget initiativ lämna ut uppgifter och om förbud mot utlämnande av uppgifter gäller för uppgifterna i utsökningsregistret vad som föreskrivs i 3 kap. 72 och 73 §.

34 §

Utskrifter till parterna

Till en person som är eller har varit svarande eller sökande i ett utsökningsärende skall på begäran ges en utskrift ur informationssystemet som innehåller ärendehanteringsuppgifterna, frånsett personbeteckning, kontaktinformation och redovisningsadress, för de föregående fyra åren och vid behov för en längre tid. Borgensmän och andra vilkas betalningsskyldighet kan påverkas av en viss fordrans preskription och belopp har motsvarande rätt i fråga om denna fordran. Vad som här föreskrivs påverkar inte en parts rätt att få uppgifter med stöd av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).

Om det inte är uppenbart onödigt, skall till parterna regelbundet ges uppgifter ur utsökningens informationssystem om de belopp som influtit respektive inte indrivits i utsökningsärendet samt om andra motsvarande omständigheter, enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Uppgifterna kan lämnas i elektronisk form. Parterna kan ges en möjlighet att i informationssystemet med hjälp av den information som nämns i 31 § 1 mom. följa behandlingen av ärendet.

35 §

Utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning

Förvaltningsämbetet kan besluta om inrättande av en teknisk anslutning och om utlämnande av uppgifter ur utsökningsregistret med hjälp av den, om den som tar emot uppgifterna enligt lag har rätt att av utsökningsmyndigheterna få uppgifter i elektronisk form. Innan en sådan teknisk anslutning öppnas skall den som tar emot uppgifterna lägga fram en utredning om att uppgifterna kommer att skyddas på behörigt sätt.

2 kap.

Utsökningsgrunder

Utsökningsgrund som förutsättning för verkställighet

1 §

Allmän bestämmelse

En förutsättning för att ett utsökningsärende skall bli anhängigt och verkställt är att sökanden har en utsökningsgrund enligt 2 §, i vilken svaranden har ålagts en i 1 kap. 1 § avsedd skyldighet eller en säkringsåtgärd förordnats, och att den rättighet som nämns i utsökningsgrunden inte har upphört på grund av betalning eller preskription eller av någon annan orsak. Utmätningsmannen skall kontrollera att fordran inte har preskriberats samt av parterna begära en utredning, ifall det är oklart om rättigheten har upphört.

Bestämmelser om rätten för en innehavare av säkerhetsrätt att få betalning utan utsökningsgrund finns i 4 och 5 kap. Utmätningsmannen får utan särskild utsökningsgrund verkställa skyldigheter som följer av utsökningsförfarandet i enlighet med denna lag.

2 §

Förteckning över utsökningsgrunder

Följande handlingar utgör utsökningsgrunder:

1) en domstols dom i tvistemål eller brottmål,

2) en domstols beslut om säkringsåtgärder,

3) en skiljedom som givits vid skiljeförfarande enligt lagen om skiljeförfarande (967/1992) eller någon annan lag, och en förlikning som fastställts genom sådan skiljedom,

4) utmätningsmannens uppgörelseprotokoll över avbetalningsköp, fastställda avtal om underhållsbidrag samt sådana förbindelser eller fordringsbevis om vilkas verkställighet i den ordning som anges i denna lag finns bestämmelser i någon annan lag,

5) beslut av en förvaltningsdomstol och annan myndighet i förvaltningsprocessärenden,

6) beslut av statsrådet, ett ministerium, ett ämbetsverk som hör till statens centralförvaltning och en länsstyrelse samt andra förvaltningsbeslut, om beslutet i fråga enligt någon annan lag skall verkställas i den ordning som anges i denna lag.

Vad som i denna lag föreskrivs om dom, gäller i tillämpliga delar också en domstols beslut, förordnanden och interimistiska förordnanden i tvistemål och brottmål samt av domstolen fastställd förlikning.

Domars laga kraft

3 §

Lagakraftvunna domar

En lagakraftvunnen dom verkställs utan krav på att sökanden ställer säkerhet. Svaranden kan inte förhindra verkställigheten genom att ställa säkerhet.

Extraordinärt ändringssökande förhindrar inte verkställigheten av en lagakraftvunnen dom. Den domstol som behandlar den extraordinära ändringsansökan kan dock förbjuda eller avbryta verkställigheten med iakttagande i tillämpliga delar av 10 kap. 20—26 §.

4 §

Domar som inte vunnit laga kraft

Om inte annat föreskrivs någon annanstans, skall en icke lagakraftvunnen dom verkställas på det sätt som anges i 5—12 § utan hinder av att ändring sökts. Om en domstol med stöd av lag har förordnat att en dom som den har meddelat skall verkställas innan domen vunnit laga kraft, skall förordnandet iakttas.

5 §

Betalningsdom i tingsrätt

En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller betalningsskyldighet får verkställas, om gäldenären inte ställer säkerhet för sökandens fordran, utsökningsavgiften och eventuella verkställighetskostnader. Också partiell säkerhet kan ställas, om den tillsammans med den utmätta egendomen täcker ovan nämnda belopp.

Utmätt egendom får säljas utan gäldenärens samtycke endast om egendomen snabbt sjunker i värde eller medför höga skötselkostnader och sökanden ställer säkerhet för skada och verkställighetskostnader som försäljningen eventuellt medför. Om sökanden inte ställer säkerhet, kan utmätningen återkallas.

De influtna medlen får redovisas mot säkerhet.

6 §

Tingsrättsdom som förutsätter vräkning

En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller vräkning får verkställas, om sökanden ställer säkerhet för ersättningsskyldigheten i det fall att domen upphävs eller ändras, för verkställighetskostnaderna och för åtgärder för återkallande av verkställigheten.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller också en icke lagakraftvunnen tingsrättsdom enligt vilken svaranden förpliktas att till sökanden överlåta fast egendom eller ett aktiebrev eller någon annan handling som medför rätt att besitta bostadslägenheter eller andra lokaler, om verkställigheten förutsätter vräkning.

7 §

Tingsrättsdom som gäller skyldighet att överlåta lös egendom

En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom enligt vilken svaranden förpliktas att till sökanden överlåta viss lös egendom får verkställas, om sökanden ställer säkerhet för återlämnande av egendomen och för verkställighetskostnaderna. I annat fall skall utmätningsmannen på sökandens begäran säkerställa att egendomen bevaras tills domen har vunnit laga kraft, med iakttagande i tillämpliga delar av vad som i 8 kap. föreskrivs om kvarstad.

8 §

Tingsrättsdom som gäller andra skyldigheter

En icke lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller andra skyldigheter än sådana som nämns i 5—7 § får verkställas, om inte verkställigheten innebär att ändringssökande blir onyttigt, och om sökanden ställer säkerhet för ersättningsskyldigheten i det fall att domen upphävs eller ändras, för verkställighetskostnaderna och för åtgärder för återkallande av verkställigheten.

9 §

Tredskodom

En icke lagakraftvunnen tredskodom verkställs som en lagakraftvunnen dom.

10 §

Hovrättsdom

En icke lagakraftvunnen hovrättsdom som inte får överklagas utan besvärstillstånd verkställs som en lagakraftvunnen dom. De influtna medlen får dock redovisas endast mot säkerhet.

Beträffande en icke lagakraftvunnen dom som hovrätten  har  meddelat  i  första  instans  gäller 5—8 §.

11 §

Interimistiskt förordnande av domstol

Ett interimistiskt förordnande enligt 5 kap. 7 § i rättegångsbalken som gäller återställande av besittning eller ett rubbat förhållande eller någon annan åtgärd verkställs utan krav på att sökanden ställer säkerhet. Svaranden kan inte genom att ställa säkerhet förhindra verkställigheten.

12 §

Av domstol fastställd förlikning

En förlikning som har fastställts av domstol verkställs som en lagakraftvunnen dom.

Förordnande om avbrott och återkallande av verkställighet

13 §

Förordnande om avbrott

En domstol kan med anledning av besvär eller återvinningstalan som den behandlar förbjuda verkställigheten av en icke lagakraftvunnen dom eller en tredskodom eller förordna att verkställigheten skall avbrytas (förordnande om avbrott). Domstolen kan samtidigt vid behov förordna att en redan utförd verkställighetsåtgärd skall återgå. En verkställd vräkning kan förordnas att återgå endast av vägande skäl.

Utmätningsmannen skall vid behov höras med anledning av förordnandet om avbrott. Beträffande meddelande av förordnande om avbrott och förordnandets verkningar på verkställigheten  gäller  i  övrigt  i  tillämpliga  delar  10 kap. 20—26 §.

14 §

Återförvisande av ärende

En fullföljdsdomstol kan när den återförvisar eller överför ett ärende till en lägre domstol förordna att redan utförd verkställighet skall bestå tills den lägre domstolen har avgjort ärendet och verkställighet söks på grundval av den nya utsökningsgrunden.

Den domstol till vilken ärendet har återförvisats eller överförts kan av särskilda skäl återkalla verkställigheten innan ärendet avgörs. Om ärendet avskrivs, skall verkställigheten återkallas.

15 §

Återkallelseåtgärder på grund av att utsökningsgrunden upphävts

Om den dom som utgör utsökningsgrund upphävs eller förfaller, är utsökningsärendet inte längre anhängigt. Utmätningsmannen skall då vidta de åtgärder som står till buds för att återkalla verkställigheten, även om den senare domen överklagas, om inte domstolen har förbjudit återkallandet eller förordnat att det skall avbrytas. En vräkning återgår dock först när den senare domen har vunnit laga kraft.

Om domen ändras till sökandens nackdel, skall utmätningsmannen vidta behövliga åtgärder för att återkalla verkställigheten i ärendet.

16 §

Borgenärens återbetalnings- och återställningsskyldighet

Om den dom som utgör utsökningsgrund upphävs eller ändras, skall en sökande eller borgenär som har lyft medel eller fått egendom i sin besittning, återbetala medlen med ränta och återställa egendomen med avkastning till utmätningsmannen. Om inte medlen återbetalas eller egendomen återställs, skall utmätningsmannen på svarandens begäran i enlighet med denna lag driva in medlen av den som lyft dem eller ta dem ur den säkerhet denne ställt eller hämta den i besittning tagna egendomen.

På lyfta penningbelopp skall betalas ränta enligt 3 § 2 mom. i räntelagen (633/1982). Räntan räknas från den dag då medlen inkom till utmätningsmannen till dess att en månad har förflutit från den dag då den senare domen gavs eller medlen därförinnan har återbetalats. Efter nämnda tid skall ränta betalas enligt 4 § 1 mom. i räntelagen.

17 §

Sökandens ersättningsskyldighet och ersättningsrättegång

Om verkställigheten återkallas på grund av att domen har upphävts eller ändrats, skall sökanden ersätta svaranden för alla skador till följd av verkställigheten och återkallandet av den. Ersättningen bestäms med iakttagande i tillämpliga delar av vad som föreskrivs i skadeståndslagen (412/1974).

Ersättningstalan skall väckas vid den tingsrätt inom vars domkrets verkställighetsåtgärden har vidtagits. Talan skall väckas inom ett år från den dag då domen i ärendet som gällde utsökningsgrunden har vunnit laga kraft och verkställigheten har återkallats. Käranden skall utan dröjsmål underrätta utmätningsmannen om att talan har väckts.

Verkställbarhet för andra utsökningsgrunder

18 §

Beslut om säkringsåtgärder

Bestämmelser om verkställigheten av ett icke lagakraftvunnet beslut om säkringsåtgärder finns i 7 kap. 14 § i rättegångsbalken. Vad som i 8 kap. i denna lag bestäms om säkerhet gäller beslut om säkringsåtgärder, oberoende av om beslutet har vunnit laga kraft.

I fråga om återkallande av verkställigheten av beslut om säkringsåtgärder gäller 13—15 § i detta kapitel samt 8 kap.

19 §

Skiljedom

En skiljedom som tingsrätten har förordnat att skall verkställas verkställs som en domstols lagakraftvunna dom. En högre myndighet eller domstol i vilken talan om upphävande eller ogiltigförklarande av skiljedomen har väckts kan av vägande skäl förbjuda verkställigheten eller förordna att den skall avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar av 10 kap. 20—26 §.

Om en skiljedom upphävs eller ogiltigförklaras iakttas 15—17 § i detta kapitel.

20 §

Vissa andra handlingar

Beträffande verkställbarheten av uppgörelseprotokoll, avtal om underhållsbidrag, förbindelser och fordringsbevis som nämns i 2 § 1 mom. 4 punkten gäller vad som särskilt föreskrivs i någon annan lag.

21 §

Förvaltningsprocessbeslut och förvaltningsbeslut

Ett i 2 § 1 mom. 5 eller 6 punkten avsett icke lagakraftvunnet förvaltningsprocessbeslut eller förvaltningsbeslut om föreläggande av betalningsskyldighet får verkställas med iakttagande av 5 §. Om andra skyldigheter har ålagts i beslutet, får beslutet verkställas först när det har vunnit laga kraft. Om det dock i beslutet med stöd av 31 § 2 mom. i förvaltningsprocesslagen (586/1996) har bestämts att beslutet kan verkställas innan det har vunnit laga kraft, iakttas i tillämpliga delar 6—8 § i detta kapitel. Om det i någon annan lag finns andra bestämmelser om laga kraft vid verkställighet av förvaltningsprocessbeslut eller förvaltningsbeslut i ett visst slag av ärenden, skall dessa iakttas.

Beträffande meddelande av förordnande om avbrott och andra motsvarande bestämmelser om verkställigheten gäller 32 och 66 § i förvaltningsprocesslagen. Om ett förvaltningsbeslut eller ett förvaltningsprocessbeslut upphävs eller ändras, gäller 15—17 § i detta kapitel.

Kvittning

22 §

Gäldenärens kvittningsyrkande

Verkställighet får inte utföras till den del gäldenären kräver kvittning av sökandens fordran på grundval av en sådan motfordran beträffande vilken gäldenären före utmätningen hade en lagakraftvunnen dom eller någon annan utsökningsgrund som kan verkställas som en lagakraftvunnen dom. Dessutom skall förutsättningarna för kvittning också i övrigt ha uppfyllts före utmätningen.

Kvittningen träder i kraft när gäldenären meddelar utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande. Meddelandet skall lämnas senast när gäldenären har fått kännedom om att utmätning har verkställts. Utmätningsmannen skall delge sökanden kvittningsyrkandet.

23 §

Utomståendes kvittningsyrkande

Om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag, har en utomstående som har delgivits ett betalningsförbud som gäller utmätning av fordran rätt att kvitta gäldenärens fordran med sin motfordran beträffande vilken han då hade en lagakraftvunnen dom eller någon annan utsökningsgrund som kan verkställas som en lagakraftvunnen dom. Dessutom skall förutsättningarna för kvittning också i övrigt ha uppfyllts före delgivningen av betalningsförbudet. Kvittning får dock inte ske till nackdel för en borgenär med bättre förmånsrätt.

Kvittningen träder i kraft när den utomstående meddelar utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande. Meddelandet skall lämnas utan dröjsmål när den utomstående har fått del av betalningsförbudet. Utmätningsmannen skall delge gäldenären kvittningsyrkandet.

Säljs fordran genom utsökning, har den utomstående kvittningsrätt i förhållande till köparen endast om han har meddelat utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande före försäljningen.

Tidsfrist för verkställbarheten

24 §

Tidsfrist

En utsökningsgrund enligt denna lag, i vilken en fysisk person har förelagts en betalningsskyldighet, är verkställbar i 15 års tid (utsökningsgrundens tidsfrist). Tidsfristen är 20 år, om den i utsökningsgrunden nämnda borgenären är en fysisk person eller om en ersättningsfordran grundar sig på ett brott för vilket gäldenären har dömts till fängelse eller samhällstjänst.

Om gäldenären visar att fordran innan utsökningsgrunden givits har överförts till en fysisk person från någon annan än en annan fysisk person, är den i 1 mom. avsedda tidsfristen 15 år.

Har det inom utsökningsgrundens tidsfrist förrättats utmätning för indrivning av fordran eller har fordran uppgivits vid försäljning som avses i 5 kap., hindrar det att tidsfristen har löpt ut inte att betalning fås ur de utmätta medlen.

25 §

Beräkning av tidsfristen

Utsökningsgrundens tidsfrist räknas från det att en tredskodom eller en lagakraftvunnen dom eller någon annan slutgiltig utsökningsgrund har givits.

Börjar prestationsskyldigheten först efter den i 1 mom. nämnda tidpunkten, räknas utsökningsgrundens tidsfrist från det att skyldigheten inträdde. I fråga om betalningsprogram som fastställts av en domstol tillämpas dock 1 mom.

26 §

Förlängning av tidsfristen

En borgenär kan i domstol väcka talan mot gäldenären och yrka förlängning av utsökningsgrundens tidsfrist. Domstolen kan bestämma att tidsfristen förlängs med 10 år från utgången av den ursprungliga tidsfristen. En förutsättning för förlängning är att gäldenären under den ursprungliga tidsfristen väsentligt har försvårat borgenärens möjligheter att få betalning genom att

1) gömma undan eller skänka bort egendom,

2) obefogat öka beloppet av sina skulder,

3) hemlighålla eller ge felaktig eller vilseledande information om sin ekonomiska ställning vid konkurs, utsökning, skuldsaneringsförfarande för privatpersoner eller saneringsförfarande för företag, eller

4) på något annat liknande och uppenbart olämpligt sätt ordna sin ekonomiska ställning till borgenärernas nackdel.

Utsökningsgrundens tidsfrist får dock inte förlängas om det kan anses oskäligt för gäldenären.

Talan om förlängning av utsökningsgrundens tidsfrist skall väckas senast två år efter utgången av den ursprungliga tidsfristen.

27 §

Preskription av fordran och dom om förlängning av tidsfristen

En fordran preskriberas när utsökningsgrundens tidsfrist löper ut. Därefter gäller för fordrans del vad som i lagen om preskription av skulder (728/2003) föreskrivs om preskriberade fordringar.

I den dom genom vilken utsökningsgrundens tidsfrist förlängs efter att den löpt ut åläggs gäldenären den betalningsskyldighet som gällde vid tidsfristens slut, om inte något annat följer av att betalning skett därefter eller av någon motsvarande omständighet. Gäldenärens betalningsskyldighet inträder genast och gäller tills den förlängda tidsfristen löpt ut. En icke lagakraftvunnen dom om den är verkställbar så som föreskrivs ovan i detta kapitel.

I den dom genom vilken utsökningsgrundens tidsfrist förlängs innan den löpt ut fastställs att utsökningsgrunden är verkställbar till dess att den förlängda tidsfristen löpt ut. Den ursprungliga utsökningsgrunden är på grundval av en icke lagakraftvunnen dom som gäller detta verkställbar på samma sätt som en icke lagakraftvunnen dom.

En förlängning av tidsfristen för en utsökningsgrund påverkar inte ställningen för andra som ansvarar för samma skuld.

28 §

Domstolens meddelande och utmätningsmannens intyg

Den domstol där talan enligt 26 § har väckts skall omedelbart underrätta utmätningsmannen på orten om saken för anteckning i utsökningens informationssystem.

Utmätningsmannen skall på begäran till gäldenären och borgenären utfärda ett intyg över att utsökningsgrundens tidsfrist och tidsfristen enligt 26 § för väckande av talan har löpt ut utan att talan har väckts. Ett intyg ufärdas om de behövliga uppgifterna kan fås ur utsökningens informationssystem eller annars utan särskild utredning. Parterna skall ge utmätningsmannen behövliga uppgifter och handlingar.

3 kap.

Allmänna bestämmelser om förfarandet

Anhängiggörande av utsökningsärenden

1 §

Ansökan om utsökning

Utsökning söks genom

1) skriftlig ansökan till utmätningsmannen på svarandens bonings- eller hemort eller till en annan lokal utsökningsmyndighet,

2) elektroniskt meddelande till en sådan lokal utsökningsmyndighet som förfogar över ett system för mottagande av elektroniska meddelanden,

3) elektroniskt meddelande med hjälp av en teknisk anslutning till utsökningens riksomfattande informationssystem, om förvaltningsämbetet eller någon som förvaltningsämbetet förordnat har beviljat sökanden tillstånd till detta (informationssystemssökande).

En skriftlig ansökan skall undertecknas av sökanden, eller om sökanden inte själv har upprättat den, av den som upprättat ansökan.

2 §

Innehållet i ansökan om utsökning

I ansökan om utsökning skall anges

1) sökandens namn, personbeteckning eller företags- och organisationsnummer, delgivningsadress enligt 38 §, telefonnummer och vid verkställighet av betalningsskyldighet redovisningsadress,

2) ombudets namn, adress och telefonnummer, om sökanden anlitar ett ombud, samt ombudets personbeteckning eller företags- och organisationsnummer, om ombudet har rätt att lyfta medel eller ta egendom i sin besittning,

3) svarandens namn och svarandens personbeteckning eller företags- och organisationsnummer samt adress och telefonnummer, om sökanden känner till dessa,

4) beloppet av sökandens fordran samt för beräkning av räntan beloppen av och datum för amorteringar som gjorts efter utfärdandet av utsökningsgrunden eller efter föregående utsökning,

5) uppgifter för identifiering av utsökningsgrunden, om den med stöd av 5 § 2 mom. inte fogas till ansökan eller om den i enlighet med 7 § ges in i efterhand.

Om flera gäldenärer ansvarar för sökandens fordran eller någon del av den och ett annat utsökningsärende som gäller fordran redan är anhängigt eller anhängiggörs samtidigt, skall i ansökan anges vem som är ansvarig häradsutmätningsman i det andra ärendet eller var ärendet behandlas eller vem som är gäldenär i det andra ärendet.

Vill sökanden nöja sig med begränsad utsökning enligt 105 § skall detta uttryckligen begäras i ansökan. Andra än den som ansökt om begränsad utsökning kan i ansökan eller senare så länge ärendet är anhängigt begära passivregistrering av fordran enligt 102 §. Avser begäran verkställighet av ett förvaltningsbeslut, skall i ansökan nämnas det lagrum på vilket verkställigheten grundar sig. Sökanden kan ange att hans kontaktinformation är hemlig.

Bestämmelser om sådana medellöshetsintyg för gäldenärer som utfärdas utan ansökan om utsökning finns i 99 §.

3 §

Sökandens skyldighet att meddela förändrade uppgifter

Om en uppgift som nämns i ansökan senare förändras, skall sökanden utan dröjsmål underrätta utmätningsmannen om detta.

Sökanden är skyldig att underrätta utmätningsmannen om betalningar som sökanden har tagit emot på annat sätt än genom utsökning. I annat fall kan utsökningen avbrytas eller återkallas.

4 §

Rådgivning och komplettering av ansökan

Utsökningsmyndigheten skall vid behov ge sökanden råd om anhängiggörandet av ärendet. Är ansökan bristfällig, skall sökanden uppmanas att inom utsatt tid komplettera ansökan, om detta är nödvändigt med tanke på behandlingen av ärendet.

5 §

Bifogande av utsökningsgrunden

Till ansökan skall fogas den utsökningsgrund som avses i 2 kap. 2 § i original eller kopia utfärdad av en myndighet, om sökanden har fått en kopia som expedition. Verkställigheten kan ske på basis av en annan kopia eller ett telefax, om utmätningsmannen anser att risk för upprepad indrivning inte föreligger. Svaranden skall höras vid behov. En informationssystemssökande får ge in uppgifterna om utsökningsgrunden som elektroniskt meddelande, om detta är tillåtet enligt tillståndet i fråga.

Till ansökan behöver inte fogas en dom som är försedd med en anteckning om detta. Om inte utmätningsmannen bestämmer något annat behöver inte heller en dom, ett beslut om säkringsåtgärder eller, om så bestäms genom förordning av justitieministeriet, en annan utsökningsgrund bifogas, om utsökningsärendet tidigare har varit anhängigt på basis av dem.

Den del av domen som enligt domstolens beslut är sekretessbelagd behöver inte fogas till ansökan, om inte utmätningsmannen bestämmer något annat.

6 §

Bifogande av fordringsbevis

Ett löpande skuldebrev, en växel eller en check som ligger till grund för betalningsskyldigheten enligt utsökningsgrunden skall fogas till ansökan i original. Om verkställighetens tillförlitlighet kräver det eller om gäldenären begär det, skall utmätningsmannen omhänderta också ett enkelt skuldebrev. Utmätningsmannen kan utföra verkställigheten också om ett enkelt skuldebrev har förkommit eller om det av andra orsaker inte kan fogas till ansökan. Gäldenären skall då höras före verkställigheten.

När betalningsskyldigheten är fullgjord, förblir ett fordringsbevis som är i utmätningsmannens besittning hos utmätningsmannen, om inte gäldenären ber att få det. Om sökanden har fått behålla ett enkelt skuldebrev, skall sökanden sända det till gäldenären när skuldebrevets belopp har blivit betalt. Utmätningsmannen får vid behov skjuta upp redovisningen till dess att skuldebrevet har sänts.

7 §

Ingivande av utsökningsgrunden och av fordringsbevis i efterhand

Har ansökan gjorts i elektronisk form, men till den skall fogas en skriftlig utsökningsgrund eller ett skriftligt fordringsbevis, kan handlingen ges in i efterhand. Handlingen skall lämnas till den i 13 § avsedda ansvarige utmätningsmannen eller en annan lokal utsökningsmyndighet inom tre veckor efter det att ärendet anhängiggjordes. Samtidigt skall uppges till vilken ansökan handlingen hänför sig.

Innan handlingen har inkommit får i ärendet inte vidtas andra än interimistiska åtgärder enligt 18 och 19 §.

8 §

Tidpunkt för anhängigblivande

Ett utsökningsärende blir anhängigt när ansökan om utsökning inkommer till den lokala utsökningsmyndigheten eller till utsökningens informationssystem, om det inte senare framkommer att det inte fanns förutsättningar för anhängiggörande.

Om en handling som skall fogas till ansökan inkommer efter den tid som anges i 7 § men innan ansökningshandlingarna har återsänts till sökanden, blir utsökningsärendet anhängigt den dag handlingen inkom.

9 §

Oklarhet i utsökningsgrunden

Om utmätningsmannen finner att den dom som skall verkställas är så oklar eller så ofullständig att av den inte framgår vad svaranden är förpliktad till, skall parten anvisas att anföra klagan över domen. I fråga om övriga utsökningsgrunder anvisas parten att kontakta den som har givit utsökningsgrunden.

Om utsökningsgrunden innehåller ett skrivfel eller räknefel, anvisas parten att begära rättelse av felet av den som har givit utsökningsgrunden.

Den utmätningsman som givit anvisningen får vid behov på begäran av sökanden förordna om säkringsåtgärder i enlighet med 8 kap. 13 §.

Ombud och biträde

10 §

Rätt att anlita ombud och biträde

I utsökningsförfarandet får anlitas ombud och biträde, om inte annat föreskrivs någon annanstans. Om en förrättning hålls utan kallelse, skall svaranden på egen begäran ges tillfälle att tillkalla sitt biträde, om biträdet kan anlända utan dröjsmål.

Som ombud eller biträde godkänns inte den som enligt 1 kap. 16 § är utmätningsmannens närstående.

11 §

Fullmakt för ombud

En advokat, ett offentligt rättsbiträde samt det ombud som en informationssystemssökande har uppgett i sin ansökan får företräda sin huvudman utan fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer något annat. Ett annat ombud skall visa upp en av huvudmannen undertecknad fullmakt, om inte rätten att vara ombud kan anses vara otvivelaktig. För att lyfta medel eller omhänderta egendom skall alla ombud ha en fullmakt som uttryckligen berättigar till detta eller denna rätt anges i informationssystemsansökan.

En fullmakt kan också utfärdas genom certifierat elektroniskt meddelande och en fullmakt som berättigar till annat än att lyfta medel eller omhänderta egendom också per telefax.

Förvaltningsämbetet eller någon som förvaltningsämbetet förordnat kan på borgenärens begäran besluta att fullmakten skall registreras i utsökningens informationssystem i syfte att utvisa ombudets rätt att företräda sin huvudman, om det är uppenbart att verkställighetens tillförlitlighet inte blir lidande av det. Ombudet behöver då inte visa upp någon annan fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer annat. En i informationssystemet registrerad fullmakt skall omedelbart återkallas om den som utfärdat fullmakten begär det.

12 §

Ombud för sökande som inte bor i Finland

Om sökanden bor utomlands och inte har meddelat någon delgivningsadress i Finland eller utomlands, skall sökanden ha ett i Finland bosatt ombud, som har rätt att på sökandens vägnar ta emot delgivningar som gäller verkställigheten.

Gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärenden

13 §

Ansvarig utmätningsman

En och samma häradsfogde och häradsutmätningsman behandlar alla utsökningsärenden som gäller en och samma svarande (ansvarig utmätningsman). Den ansvarige utmätningsmannen är behörig i hela landet.

En inkommen utsökningsansökan skall så snart som möjligt efter behövliga inledande åtgärder dirigeras till den ansvarige utmätningsmannen.

14 §

Bestämmande av ansvarig utmätningsman

Bestämmelser om de grunder enligt vilka det avgörs vem som är ansvarig utmätningsman utfärdas genom förordning av statsrådet. I grunderna skall beaktas svarandens boningsort eller hemort eller svarandens andra faktiska möjligheter att bevaka sina intressen. Om det finns flera alternativ som uppfyller dessa förutsättningar, bestäms den ansvarige utmätningsmannen beroende på var verkställigheten kan ske på mest ändamålsenligt sätt. Utsökningsärenden som kräver specialåtgärder kan koncentreras till vissa utmätningsmän, som då till denna del blir ansvariga utmätningsmän.

Bestämmandet av ansvarig utmätningsman får inte överklagas.

15 §

Byte av ansvarig utmätningsman

Den ansvarige utmätningsmannen skall överföra ärendet till en ny ansvarig utmätningsman om en förändring sker i den i statsrådets förordning nämnda omständighet på basis av vilken den ansvarige utmätningsmannen bestäms. En icke-slutförd förrättning eller en verkställighet som annars snart upphör kan dock slutföras i form av handräckning, om det inte är ändamålsenligare att förrättningen eller verkställigheten överförs till den nya ansvarige utmätningsmannen.

Samarbete mellan utmätningsmän

16 §

Ömsesidig handräckning

På begäran av den ansvarige utmätningsmannen skall andra utmätningsmän ge honom handräckning och behövliga upplysningar. Den ansvarige utmätningsmannen kan be om handräckning, om detta är ändamålsenligt med beaktande av utsökningens resultat, avståndet mellan orterna och andra motsvarande omständigheter. Influtna medel får dock inte redovisas genom handräckning. Den som ber om handräckning skall se till att det indrivna beloppet inte överstiger gäldenärens betalningsskyldighet och i detta syfte ge anvisningar som är bindande för de andra.

17 §

Samtidig utsökning

Om en utsökningsgrund eller ett fordringsbevis gäller flera gäldenärer, skall den utmätningsman till vilken den gemensamma utsökningsgrunden först inkommer för verkställighet eller som har hand om fordringsbeviset se till att det indrivna beloppet inte överstiger gäldenärernas betalningsskyldighet och i detta syfte ge anvisningar som är bindande för de andra. Varje utmätningsman skall själv redovisa de medel som han drivit in.

Interimistiska åtgärder

18 §

Förutsättningar för interimistiska åtgärder

Om utmätning inte genast kan verkställas på grund av att jäv föreligger, att någon skall höras, att en handling saknas eller att oklarhet beträffande äganderätten föreligger eller av andra orsaker, får utmätningsmannen utföra en interimistisk åtgärd, om detta är nödvändigt för att säkerställa den fortsatta verkställigheten. En interimistisk åtgärd får inte utföras om det är sannolikt att gäldenärens betalningsskyldighet har upphört. En interimistisk åtgärd kan utföras i ett anhängigt ärende eller ett ärende som antecknats i passivregistret. En interimistisk åtgärd kan också bestämmas vara villkorlig vid eftersökning av egendom som tillhör gäldenären, om det finns grundad anledning till den interimistiska åtgärden.

En interimistisk åtgärd får inte i onödan försvåra gäldenärens eller en utomståendes näring eller försörjning. Den som berörs av den interimistiska åtgärden skall underrättas om att åtgärden har utförts eller återkallats.

19 §

Utförande av interimistiska åtgärder

Som interimistisk åtgärd kan utmätningsmannen ta egendom om hand, meddela gäldenären eller en utomstående förbud mot överlåtande av egendom, betalningsförbud eller något annat motsvarande förbud, begära att behövliga anteckningar skall göras i register, ordna bevakning av egendom eller utföra andra motsvarande åtgärder.

En interimistisk åtgärd får utföras också av någon annan än den ansvarige utmätningsmannen och också av en häradsutmätningsman i ett ärende där häradsfogden har uteslutande behörighet.

En interimistisk åtgärd har samma verkan som utmätning. I en interimistisk åtgärd får ändring inte sökas.

20 §

Återkallande av interimistiska åtgärder

En interimistisk åtgärd skall återkallas omedelbart när åtgärden inte längre är befogad och senast tre veckor efter åtgärdsdagen. Om åtgärden har bestämts vara villkorlig, skall den återkallas senast en vecka efter det att utmätningsmannen fick vetskap om en fordran eller annan egendom som tillhör gäldenären. Om den egendom som är föremål för den interimistiska åtgärden utmäts, anses åtgärden vara återkallad genom utmätningsbeslutet.

Verkställighetsförrättning

21 §

Krav på skyndsamt förfarande

En verkställighetsförrättning skall genomföras och övriga verkställighetsåtgärder utföras utan onödigt dröjsmål. Verkställigheten får dock uppskjutas, om det kan anses vara i svarandens intresse, och uppskovet inte åsamkar sökanden olägenhet som är större än ringa. Om en tidsfrist har föreskrivits för förrättningen skall den iakttas.

22 §

Förrättningsplats

Om inte något annat föreskrivs, hålls verkställighetsförrättningen i utmätningsmannens tjänsterum, på den plats där egendomen finns, på den plats som är föremål för förrättningen eller i någon annan lokal eller på någon annan plats som utmätningsmannen anser vara lämplig. En utmätningsförrättning kan hållas och en interimistisk åtgärd utföras utan medgivande av svaranden eller en utomstående i dennes bostad i enlighet med vad som bestäms i 49 och 51 §, liksom även en annan förrättning som avses i denna lag, om det är nödvändigt för verkställigheten.

Som förrättningsplats betraktas den lägenhet eller lokal eller plats som avses i 1 mom. med direkt anslutande områden, i den omfattning som behövs för att verkställigheten skall kunna genomföras på behörigt sätt.

23 §

Offentlighet, närvaro och upprätthållande av ordningen

En verkställighetsförrättning är inte offentlig, om inte något annat föreskrivs.

Svaranden, de som kallats till förrättningen och utomstående vilkas rätt kan påverkas av förrättningen har rätt att närvara vid den. Att någon som kallats till förrättningen uteblir förhindrar inte förrättningen.

Om någon av de närvarande vid förrättningen hindrar att verkställigheten genomförs på behörigt sätt, får utmätningsmannen uppmana denne att avlägsna sig från förrättningsplatsen, dock inte från hans eller hennes egen stadigvarande bostad, utom i fall av vräkning. Om uppmaningen inte iakttas, kan utmätningsmannen begära handräckning av polisen eller själv visa bort personen från platsen. Bestämmelser om maktmedel finns i 83 §.

24 §

Skyldighet att uppge personuppgifter

Om det behövs för verkställigheten, får utmätningsmannen utreda en persons identitet. Var och en som finns på förrättningsplatsen är skyldig att på förfrågan av utmätningsmannen uppge namn och adress. Om dessa uppgifter inte lämnas, kan utmätningsmannen begära handräckning av polisen för att utreda den berörda personens identitet.

25 §

Protokoll

Över förrättningen skall föras protokoll, om det vid förrättningen framställs invändningar eller yrkanden eller om det annars finns anledning till det. I andra fall skall behövliga anteckningar göras om förrättningen.

I protokollet antecknas invändningar och yrkanden, motpartens uttalande samt mottagna utredningar, så att därav framgår de väsentliga omständigheter som påverkar parternas och utomståendes rättigheter. Till övriga delar görs de anteckningar som anses behövliga med beaktande av ärendets art. I stället för ett protokoll kan en ljudupptagning göras över yttrandena. Personen i fråga skall underrättas om ljudupptagningen innan den inleds. I ett enkelt ärende kan protokollsanteckningarna göras på utmätningsbeslutet eller i en annan handling.

26 §

Förrättningsvittne

Utmätningsmannen kan inkalla ett vittne till förrättningen, om han anser det nödvändigt. I annat fall får förrättningen hållas utan vittne, om inte en närvarande svarande begär att ett vittne inkallas. I svarandens frånvaro får utmätningsmannen inte utan vittne gå in i svarandens bostad. Vad som här bestäms om svarande gäller också utomstående vars rätt kan påverkas av förrättningen.

Vittnet skall vara ojävigt. Vittnets namn skall antecknas i protokollet eller i en annan handling.

27 §

Undertecknande av handlingar

Utmätningsmannen skall underteckna sina protokoll, beslut, uppmaningar och meddelanden. Underskriften kan vara maskinell, så att på en handling som framställts med hjälp av automatisk databehandling antecknas ifrågavarande tjänstemans namn, tjänsteställning och kontaktinformation.

Utmätningsmannens beslut

28 §

Skyldighet att ge skriftliga och motiverade beslut

Utmätningsmannen skall i ärendet upprätta ett skriftligt beslut, om så föreskrivs särskilt. Utmätningsmannen skall dessutom upprätta ett skriftligt beslut när han ålägger någon en betalnings-, återbetalnings- eller återställningsskyldighet eller förelägger ett hot, när utmätningsmannen beslutar om godkännande av en säkerhet eller om ärendets art annars förutsätter det. Om saken är oklar eller lämnar rum för tolkning, skall beslutet vara motiverat i enlighet med 29 §.

Ett motiverat skriftligt beslut skall upprättas också när en invändning eller ett yrkande förkastas och saken är oklar eller lämnar rum för tolkning. I annat fall skall beslutet muntligen meddelas den som framställt invändningen eller yrkandet. Om dock invändningen eller yrkandet framställs skriftligen, och ett beslut begärs, skall utmätningsmannen upprätta ett motiverat skriftligt beslut i saken.

Det skriftliga beslutet skall antecknas i en särskild beslutshandling eller, om det är fråga om ett enkelt ärende, i protokollet eller i någon annan handling som upprättas vid verkställigheten.

29 §

Innehållet i ett motiverat beslut

Ett motiverat beslut skall innehålla de uttalanden och utredningar som inhämtats och erhållits i ärendet, de fakta och bestämmelser som ligger till grund för beslutet, en tillräcklig motivering med beaktande av ärendets art och betydelse för parterna samt slutresultatet.

30 §

Beslutstidpunkt och sökande av ändring

Ett beslut med anledning av en invändning eller ett yrkande skall fattas utan dröjsmål efter det att invändningen eller yrkandet har framställts. Om invändningen eller yrkandet gäller en viss verkställighetsåtgärd eller förrättning, kan utmätningsmannen skjuta upp beslutet till dess åtgärden vidtas eller förrättningen äger rum.

Ändring söks i den åtgärd eller förrättning som invändningen eller yrkandet gäller.

31 §

Inhämtande av utredning och beslutets giltighet

Utmätningsmannen skall på tjänstens vägnar för sitt beslutsfattande inhämta sådan utredning som skäligen kan fås i utsökningsförfarandet i den omfattning som ärendet förutsätter. Den som framställt en invändning eller ett yrkande skall lägga fram de handlingar och övriga bevis som han åberopar som motivering.

Utmätningsmannens beslut är i kraft i det utsökningsärende i vilket det har givits. Bestämmelser om självrättelse finns i 10 kap. 1—5 § och i 11 kap. 12 §.

Hörande och meddelanden

32 §

Hörande

Om det i denna lag föreskrivs att utmätningsmannen skall höra någon, skall personen i fråga i förväg beredas tillfälle att bli hörd på lämpligt sätt. Det att kontaktuppgifterna inte har kunnat utredas eller att det av någon annan motsvarande orsak inte går att höra personen i fråga hindrar inte att verkställigheten fortsätter.

Utmätningsmannen skall också i andra än i särskilt föreskrivna situationer höra en part eller en utomstående, om ärendet bedöms vara av stor betydelse för denne och hinder för hörandet inte finns.

Den som hörts skall höras på nytt, om väsentligt ny utredning fås i saken.

33 §

Meddelande om anhängighet

När en ansökan har inkommit till den ansvarige utmätningsmannen, skall svaranden utan dröjsmål ges ett meddelande om att ärendet har blivit anhängigt. Ett meddelande behöver inte ges, om svarandens vistelseort inte har kunnat redas ut eller om det finns anledning att anta att meddelandet kännbart försvårar verkställigheten. Meddelandet skall innehålla

1) uppgift om vilken dag ärendet har blivit anhängigt och nödvändiga ärendehanteringsuppgifter,

2) uppgift om den ansvarige häradsutmätningsmannen och hans kontaktinformation,

3) uppgift om gäldenärens lagenliga rätt att genom ställande av säkerhet förhindra verkställigheten,

4) betalningsuppmaning, flyttningsuppmaning eller annan uppmaning att uppfylla den i utsökningsgrunden utsatta förpliktelsen,

5) en uppmaning att ta kontakt och uppgift om möjligheten att bli hörd,

6) ett meddelande om att utmätning av annat än periodisk inkomst kan förrättas utan förhandsmeddelande, och gäldenärens rätt att anvisa egendom för utmätning eller eventuellt förhandsmeddelande om utmätning och kallelse till förrättningen,

7) annan information och andra meddelanden som anses nödvändiga.

Ett meddelande om anhängighet innehållande de uppgifter som avses i 1 mom. 1, 2 och 7 punkten ges också till sökanden, om ärendet behandlas hos en annan utsökningsmyndighet än den lokala utsökningsmyndighet till vilken sökanden har lämnat sin ansökan. Till en informationssystemssökande ges ett meddelande om anhängighet eller annat motsvarande meddelande i enlighet med respektive tillstånd.

34 §

Förhandsmeddelande om utmätning och kallelse till förrättning

Utmätning får inte förrättas utan förhandsmeddelande till gäldenären. Ett meddelande behöver dock inte ges, om gäldenären har fått meddelande om anhängighet och saken inte gäller utmätning av periodisk inkomst eller om gäldenären är närvarande vid utmätningsförrättningen. Meddelande behöver inte heller ges, om gäldenärens vistelseort inte har kunnat utredas eller om det finns anledning att anta att meddelandet kännbart försvårar verkställigheten. Bestämmelser om innehållet i förhandsmeddelandet utfärdas genom förordning av statsrådet. I förhandsmeddelandet skall gäldenären samtidigt kallas till förrättningen, utom om utmätningsförrättningen hålls i utmätningsmannens tjänsterum eller om tid och plats för förrättningen inte kan bestämmas på förhand.

Sökanden kallas till utmätningsförrättningen om det behövs för inhämtande av upplysningar eller av annan orsak, till svarandens bostad dock bara om verkställigheten kräver det. Om något hinder inte föreligger, skall till förrättningen också kallas en utomstående som har framställt en invändning eller ett yrkande eller vars rätt annars konstateras bli påverkad av förrättningen.

I fråga om kallelse till andra förrättningar än sådana som avser utmätning föreskrivs särskilt.

35 §

Sändande av protokoll

En kopia av protokollet skall ges vid förrättningen eller i efterhand, om en part eller en utomstående vars rätt kan påverkas av förrättningen begär det. Ges kopian i efterhand skall den sändas utan dröjsmål och i god tid innan besvärstiden löper ut. Om ett protokoll inte behövt upprättas över förrättningen, skall utmätningsmannen ge motsvarande information. Protokollet skall också utan begäran sändas till en utomstående vars rätt konstateras bli påverkad av förrättningen.

36 §

Efterhandsmeddelande

I fråga om beslut vid en förrättning skall en kopia av beslutshandlingen eller ett efterhandsmeddelande som innehåller motsvarande uppgifter sändas till parterna och till en utomstående vars rätt konstateras bli påverkad av beslutet, om inte en kopia av beslutshandlingen har givits vid förrättningen. Sökanden underrättas om utmätningsbeslutet om det kan anses nödvändigt.

Meddelande om andra beslut eller åtgärder än sådana som fattats eller vidtagits vid förrättningen skall ges i efterhand, om så föreskrivs särskilt eller när ett skriftligt, motiverat beslut har fattats med anledning av en invändning eller ett yrkande eller om utmätningsmannen annars anser att ett sådant meddelande behövs.

Om gäldenären inte har fått något meddelande om anhängighet eller ett förhandsmeddelande, skall gäldenären i samband med efterhandsmeddelandet eller annars i efterhand ges tillfälle att anvisa annan egendom för utmätning eller att ställa eventuell säkerhet. Efterhandsmeddelandet skall sändas utan dröjsmål så att mottagaren får tillfälle att i ett så tidigt skede av verkställigheten som möjligt hos domstol begära förordnande om avbrott.

Delgivning av handlingar

37 §

Allmän bestämmelse

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, skall i fråga om mottagare av delgivning i tilllämpliga delar iakttas 56—58 och 68 § i förvaltningslagen (434/2003). Vid delgivningen skall strävas efter att sekretessbelagda uppgifter hålls hemliga.

En handling skall delges muntligen eller på något annat lämpligt sätt, om det är känt att mottagaren på grund av en synskada eller ett annat handikapp inte förmår ta emot en delgivning av annat slag.

Delgivning till utlandet verkställs enligt denna lag eller enligt lagstiftningen i den främmande staten, om inte något annat följer av internationella avtal och förpliktelser som är bindande för Finland.

38 §

Delgivningsadress

Sökanden, den som ställer säkerhet samt en utomstående som har framställt en invändning eller ett yrkande är skyldiga att för utmätningsmannen uppge en postadress inom eller utom landet  och,    om  han  så  önskar,  en  eventuell e-postadress eller annan adress under vilken alla handlingar som gäller utsökningsärendet och utsökningsbesvärsärendet får sändas till honom (delgivningsadress). Om denna adress förändras skall också detta meddelas. Den adress som svaranden uppgivit kan med hans medgivande användas som delgivningsadress.

En postadress som finns antecknad på en skrivelse från en i 1 mom. nämnd person till utmätningsmannen och en teknisk anslutning som avses i tillståndet för informationssystemssökande betraktas som delgivningsadress.

39 §

Vanlig delgivning

En handling delges så att den överlämnas till mottagaren eller sänds till delgivningsadressen. Om ingen delgivningsadress finns, sänds handlingen till den adress som finns antecknad i befolkningsdatasystemet, utom om det är känt att mottagaren av delgivningen inte bor på den adressen. I sistnämnda fall eller om mottagarens adress inte finns i befolkningsdatasystemet, sänds handlingen till en eventuell sådan annan adress inom eller utom landet som har utretts på det sätt som avses i 48 § 2 mom. eller som annars är känd. I stället för att sändas kan handlingen lämnas på en för postförsändelser reserverad plats. Lyckas delgivningen inte på annat sätt, kan handlingen delges muntligen.

Om inte något annat visas, anses mottagaren ha tagit del av handlingen när ett elektroniskt meddelande har avsänts eller den sjunde dagen efter det att försändelsen har postats eller lämnats på en för postförsändelser reserverad plats. På handlingen skall antecknas vilken dag den har avsänts eller lämnats.

40 §

Bevislig delgivning

Delgivningen skall ske på ett av de delgivningssätt som nämns i 41 §, om så föreskrivs någon annanstans i denna lag och mottagaren av delgivningen veterligen bor i Finland. Bevislig delgivning kan enligt prövning utföras också i andra fall, om det med tanke på senare verkställighetsskeden eller för en part är av betydelse att frågan om beslutets eller förrättningens laga kraft är ostridig eller avgörs snabbt.

Om delgivning enligt 41 § inte lyckas inom en med hänsyn till ärendet skälig tid, skall handlingen delges som mellanhandsdelgivning med iakttagande i tillämpliga delar av 61 § i förvaltningslagen.

Om delgivningen inte lyckas heller på det sätt som avses i 2 mom., sänds en kopia av den handling som skall delges under mottagarens adress, om en sådan adress är känd. Annan delgivning behöver inte vidtas. Handlingarna förvaras därefter vid utsökningsverket i fråga, där mottagaren kan få dem.

41 §

Bevisliga delgivningssätt

En handling som skall delges bevisligen

1) sänds med posten mot mottagningsbevis,

2) sänds som brev, om det kan antas att mottagaren får vetskap om handlingen och inom utsatt tid återsänder beviset om att delgivningen har tagits emot,

3) ges till mottagaren eller dennes bud personligen mot underskrift om mottagande,

4) delges mottagaren personligen i form av en stämningsdelgivning, eller

5) sänds med mottagarens samtycke som certifierat elektroniskt meddelande.

Posten skall underrättas när delgivningen mot mottagningsbevis senast skall ske. Delgivning mot mottagningsbevis kan med mottagarens samtycke också ske per telefax. Delfåendet anses ha skett när mottagningsbeviset har återsänts per telefax eller på något annat sätt.

Om en part eller en utomstående har varit närvarande vid en förrättning anses han eller hon bevisligen ha fått del av förrättningen.

42 §

Delgivning av tredskodom

Om det är lämpligt skall utmätningsmannen i samband med verkställigheten på begäran av sökanden delge svaranden en kopia av den icke lagakraftvunna tredskodom som utgör utsökningsgrund. Sökanden skall vid behov tillställa utmätningsmannen en kopia av domen.

Säkerhet

43 §

Godkännande av säkerhet

Om någon enligt denna lag skall ställa säkerhet och motparten inte har godkänt säkerheten, skall utmätningsmannen besluta om godkännande av säkerheten.

Säkerheten kan vara pant eller borgen. Borgen skall vara proprieborgen och, om borgensmännen är flera, solidarisk. En hos utmätningsmannen ställd pant är i samma ställning som en till motparten given pant.

44 §

Undantag från skyldigheten att ställa säkerhet

Säkerhet krävs inte, om sökanden eller borgenären är ett offentligt samfund eller en offentligrättslig inrättning, ett egendomsförvaltningsbolag enligt lagen om statens säkerhetsfond (379/1992) eller ett sådant kreditinstitut eller en sådan försäkringsanstalt vars kapitaltäckning är underställd offentlig tillsyn i Finland eller någon annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och inte heller av Pensionsskyddscentralen. Utmätningsmannen har dock rätt att vid behov kräva säkerhet av ett kreditinstitut eller en försäkringsanstalt.

45 §

Förvaring och återställande av säkerhet

En pant skall överlåtas till utmätningsmannen eller om han så bestämmer deponeras i ett kreditinstitut eller lämnas i förvar och vård hos en tillförlitlig person. Intyget över depositionen och en borgensförbindelse skall lämnas i förvar hos utmätningsmannen. Panten eller borgensförbindelsen skall återställas till den som givit den när den rätt eller det krav som säkerheten har varit avsedd att trygga har uppfyllts eller förkastats genom dom eller annars har upphört.

46 §

Uttagande av betalning ur säkerhet

Om

1) en borgenär som har ställt säkerhet för återställande av lyfta medel eller av egendom som han har fått i sin besittning,

2) en gäldenär som har ställt säkerhet för uppfyllande av en icke lagakraftvunnen betalningsskyldighet,

3) en köpare som har ställt säkerhet för köpesumman, eller

4) någon annan som har ställt säkerhet enligt denna lag,

blir återbetalnings-, återställnings- eller betalningsskyldig enligt denna lag eller en lagakraftvunnen dom, skall utmätningsmannen fatta beslut om denna skyldighet. Beslutet skall delges den som ålagts skyldigheten samt den som på hans vägnar ställt säkerheten. Innan beslutet fattas skall de vid behov höras.

Utmätningsmannen skall uppmana den som avses i 1 mom. att uppfylla sin återbetalnings-, återställnings- eller betalningsskyldighet. Om skyldigheten inte uppfylls, får utmätningsmannen sälja panten i enlighet med 5 kap. och på begäran av den som är berättigad till betalning driva in fordran hos borgensmannen i enlighet med denna lag.

47 §

Uttagande av utdömd ersättning ur pant

Om någon har ställt pant för skador som motparten åsamkas av verkställigheten och genom dom har ålagts att betala ersättning, kan ersättningen på den ersättningsberättigades begäran tas ur panten med iakttagande av 46 §.

Eftersökande av egendom och utredningsmaterial

48 §

Skyldighet att söka efter egendom och att utreda gäldenärens vistelseort

Utmätningsmannen skall i den omfattning som omständigheterna kräver söka efter egendom som tillhör gäldenären för att sökanden skall kunna få betalning.

I fråga om minimiåtgärder vid eftersökande av egendom och utredande av svarandens vistelseort bestäms genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om utmätningsmannens skyldighet att göra en utsökningsutredning finns i 57 §.

Vid verkställighet av annan skyldighet än betalningsskyldighet skall verkställighetsobjektet eftersökas i den omfattning som det med beaktande av ärendet som helhet kan anses vara skäligt och med iakttagande i tillämpliga delar av vad som nedan föreskrivs om verkställighet av betalningsskyldighet.

49 §

Eftersökning som avser plats

Egendom får för utförande av utmätning eftersökas i byggnader, förvaringsplatser, fordon eller andra utrymmen inomhus eller utomhus som tillhör gäldenären eller används av denne. Det som här föreskrivs om gäldenären gäller också en utomstående, om det finns skäl att anta att det i utrymmen som tillhör eller används av honom finns egendom som tillhör gäldenären. Bestämmelser om maktmedel finns i 82 §.

Eftersökning får ske också i gäldenärens bostad utan dennes samtycke, om det finns grundad anledning att anta att där finns utmätningsbar egendom och utmätningsmannen inte har fått vetskap om tillräckligt med annan egendom som ostridigt tillhör gäldenären. Vad som här föreskrivs om gäldenären gäller också en utomstående, om det finns synnerligen vägande skäl att anta att det i den utomståendes bostad finns egendom som tillhör gäldenären. Den utomstående skall först ges tillfälle att överlämna sådan egendom, om inte omedelbara eftersökningsåtgärder kan anses vara nödvändiga.

50 §

Eftersökning som avser person

Utmätningsmannen får uppmana gäldenären att överlämna egendom av mer än obetydligt värde som gäldenären bär på sig eller i sina kläder. Om uppmaningen inte iakttas, får utmätningsmannen omhänderta egendomen, om han vet eller det finns grundad anledning att anta att gäldenären bär sådan egendom på sig eller i sina kläder och omhändertagandet kan ske utan kränkande av gäldenärens personliga integritet och utmätningsmannen inte känner till tillräckligt med annan egendom som ostridigt tillhör gäldenären. Utmätningsmannen får också vid vite ålägga gäldenären att överlämna sådan egendom som avses här. Bestämmelser om maktmedel finns i 83 §.

Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller också gäldenären tillhörig egendom som utmätningsmannen vet att en utomstående bär på sig eller i sina kläder.

51 §

Eftersökande och omhändertagande av utredningsmaterial

Vad som föreskrivs i 49 § gäller i tillämpliga delar också eftersökande av utredningsmaterial som nödvändigt behövs i ett utsökningsärende.

Utmätningsmannen får omhänderta material som han påträffar, med iakttagande i tillämpliga delar av bestämmelserna om utmätning. Materialet skall återlämnas så snart det inte längre behövs i utsökningsärendet. Genom omhändertagandet av materialet får gäldenärens eller en utomståendes näring eller försörjning inte försvåras onödigt.

Gäldenärens skyldighet att lämna uppgifter

52 §

Uppgifter som skall lämnas till utmätningsmannen

En gäldenär är skyldig att i ett utsökningsärende sanningsenligt lämna utmätningsmannen följande uppgifter, när denne i syfte att få upplysningar som behövs vid verkställigheten ber om dem:

1) sina personuppgifter och kontaktuppgifter samt i utsökningsärendet behövliga uppgifter om sina familjeförhållanden och om personer som han eller hon försörjer,

2) uppgifter om sin egendom och annan förmögenhet, sina inkomster och skulder samt andelar i bolag eller medlemskap i andra sammanslutningar som påverkar hans förmögenhetsställning,

3) uppgifter om förändringar som under det följande året sannolikt är att vänta i de omständigheter som avses i 2 punkten,

4) uppgift om hur löneinkomst eller annan periodisk inkomst bestäms samt uppgift om arbetsplats och kontaktuppgifter för arbetsgivaren eller den som betalar ut annan inkomst,

5) uppgift om var ett föremål eller en handling som berörs av överlåtelseskyldighet eller som enligt lag skall ges till utmätningsmannen finns,

6) uppgifter om avtal och förbindelser som påverkar hans förmögenhetsställning samt om egendom över vilken han förfogar eller som han använder med stöd av fullmakt eller med stöd av motsvarande grunder, arrangemang eller avtal,

7) uppgifter om egendom som han mot eller utan vederlag har överlåtit, betalningar som han gjort och rättshandlingar som han vidtagit, om uppgifterna behövs för utredning av om egendomen kan förordnas återgå till utsökning genom återvinningstalan, samt uppgifter om förfaranden, arrangemang eller andra åtgärder som till sina verkningar är jämförbara med en sådan rättshandling,

8) andra motsvarande uppgifter som gäller hans ekonomiska ställning och verksamhet.

53 §

Fysiska personer som är skyldiga att lämna uppgifter

En fysisk person som är gäldenär är själv skyldig att lämna uppgifter. Om gäldenären har en intressebevakare enligt lagen om förmyndarverksamhet (442/1999), är denne skyldig att lämna uppgifterna till den del han eller hon sköter gäldenärens egendom. Skyldig att lämna uppgifter är också den som i praktiken leder eller har lett gäldenärens näringsverksamhet eller som sköter eller har skött gäldenärens egendom.

Skyldig att lämna uppgifter om ett dödsbo är den som har hand om boet. Om boet omhänderhas av delägarna gemensamt, är varje bodelägare skyldig att lämna uppgifter.

54 §

Skyldighet att lämna uppgifter på en sammanslutnings vägnar

När en sammanslutning eller stiftelse är gäldenär är följande personer skyldiga att lämna uppgifter:

1) den som är medlem i styrelsen eller motsvarande organ eller som är verkställande direktör eller innehar motsvarande ställning,

2) den som är personligen ansvarig för sammanslutningens förpliktelser,

3) den som har rätt att ensam eller tillsammans med någon annan teckna sammanslutningens eller stiftelsens firma,

4) den som av omständigheterna att döma i praktiken leder sammanslutningens eller stiftelsens verksamhet eller sköter dess förvaltning eller egendom.

Skyldig att lämna uppgifter är också den som har innehaft en sådan ställning som avses i 1 mom. under en tid av ett år innan uppgifterna begärdes.

Om inga sådana personer som avses i 1 eller 2 mom. finns, är den som senast har innehaft motsvarande ställning skyldig att lämna uppgifter.

55 §

Gäldenärens anställda och revisorer

Den som är anställd hos gäldenären eller som är revisor för en sammanslutning eller stiftelse är skyldig att vid förfrågan lämna sådana uppgifter som avses i 52 § och som hör till hans eller hennes uppgiftsområde, om utmätningsmannen anser att uppgifterna är nödvändiga med tanke på verkställigheten och inte kan fås på annat sätt.

56 §

Sätt att inhämta uppgifter

Utmätningsmannen får av ovan nämnda personer som är skyldiga att lämna uppgifter begära uppgifterna i fri form eller genom att göra en utsökningsutredning. I fråga om en person som avses i 55 § får en utsökningsutredning dock göras endast av särskilda skäl. Om denne vägrar att lämna uppgifter, får utmätningsmannen vid vite ålägga honom eller henne att genast eller inom en viss tid lämna uppgifterna.

Den som är skyldig att lämna uppgifter skall vid utsökningsutredningen och vid behov också när uppgifterna inhämtas i fri form påminnas om plikten att hålla sig till sanningen och informeras om att den som lämnar felaktiga uppgifter eller hemlighåller uppgifter kan dömas till straff.

Utsökningsutredning

57 §

Skyldighet att göra utsökningsutredning

Utmätningsmannen skall göra en utsökningsutredning, om borgenärens fordran inte blir betald till fullt belopp och gäldenärens ekonomiska ställning inte annars har retts ut på tillförlitligt sätt. Om det innan ärendet blev anhängigt sedan föregående utsökningsutredning har förflutit

1) högst sex månader, behöver en utsökningsutredning inte göras, om det inte är känt att förhållandena har förändrats,

2) mer än sex månader men högst ett år, skall en utsökningsutredning göras, om detta med beaktande av omständigheterna kan anses befogat,

3) mer än ett år, skall en utsökningsutredning göras, om det inte är uppenbart obefogat.

Har gäldenärens lön eller annan periodisk inkomst utmätts skall en utsökningsutredning göras, om det är befogat på grund av nya ansökningar eller av någon annan orsak. Utmätningsmannen skall minst en gång om året kontrollera beloppet av gäldenärens periodiska inkomst, om det inte är uppenbart onödigt.

58 §

Kallelse till utsökningsutredning

Utmätningsmannen skall ge den som är skyldig att lämna uppgifter en kallelse till utsökningsutredning senast två dagar före utredningen. Den som är skyldig att lämna uppgifter skall infinna sig personligen.

Utredningen kan göras utan kallelse, om den som är skyldig att lämna uppgifter samtycker eller om det finns grundad anledning. Den som är skyldig att lämna uppgifter skall också i detta fall ges tillfälle att på behörigt sätt kontrollera riktigheten av de uppgifter som lämnas.

59 §

Tvångsmedel för säkerställande av inställelse

Om det finns grundad anledning att misstänka att den som är skyldig att lämna uppgifter inte annars iakttar kallelsen och det med tanke på syftet med verkställigheten är nödvändigt att en utsökningsutredning görs, får utmätningsmannen vid hot om hämtning ålägga personen i fråga att infinna sig till utredningen. Beslutet om detta skall delges den som är skyldig att lämna uppgifter på det sätt som föreskrivs i 40 och 41 §. Om detta inte lyckas får beslutet delges ett ombud, om ombudet har fört talan i saken.

Om den som är skyldig att lämna uppgifter inte infinner sig till utsökningsutredningen, skall polisen på utmätningsmannens skriftliga begäran hämta honom eller henne till platsen.

Utmätningsmannen får i stället för hämtning vid vite ålägga den som är skyldig att lämna uppgifter att infinna sig till utsökningsutredningen.

60 §

Hur utsökningsutredning skall göras

En utsökningsutredning görs så att ett protokoll upprättas över de svar på utmätningsmannens frågor som lämnas av den som är skyldig att lämna uppgifter. Därtill kan den som är skyldig att lämna uppgifter åläggas att upprätta en förteckning över gäldenärens egendom och förmögenhet, inkomster och skulder eller att lämna de uppgifter som behövs för en sådan förteckning. Närvaron av ett biträde kan förbjudas eller villkor för närvaron ställas, om biträdets närvaro kännbart skulle försvåra verkställigheten.

Protokollet eller förteckningen skall för granskning ges den som är skyldig att lämna uppgifter, och i dem skall antecknas de rättelser och tillägg som han eller hon begär. Den som är skyldig att lämna uppgifter skall underteckna ett uttalande om uppgifternas riktighet, vilket fogas till protokollet och förteckningen.

I ett enkelt ärende kan utsökningsutredningen göras så att frågor per telefon eller på annat lämpligt sätt ställs till den som är skyldig att lämna uppgifter. Behövliga anteckningar om utsökningsutredningen skall i detta fall göras i en handling.

61 §

Utsökningsutredningens varaktighet och uppskjutande av den

En utsökningsutredning får inte pågå längre än vad som är nödvändigt för att behövliga uppgifter skall erhållas och utan samtycke av den som är skyldig att lämna uppgifter inte längre än sex timmar i sträck.

Den som hämtats eller vid hot om hämtning infunnit sig till utsökningsutredningen får förhindras att avlägsna sig från utsökningsutredningen, om det med tanke på verkställigheten är nödvändigt att utsökningsutredningen görs. Också andra som är skyldiga att lämna uppgifter kan förhindras att avlägsna sig, om det med tanke på verkställigheten finns synnerligen vägande skäl för detta och förhindrandet inte med beaktande av omständigheterna kan anses oskäligt.

Om utmätningsmannen bedömer att den som är skyldig att lämna uppgifter, på grund av sjukdom eller av någon annan motsvarande orsak inte skäligen förmår fullgöra sin skyldighet att lämna uppgifter, skall förrättningen helt eller delvis skjutas upp till en senare tidpunkt.

62 §

Skyldighet att överlämna bokföringsmaterial

Den som i sin besittning har material som tillhör en bokföringsskyldig gäldenär eller den som har rätt att bestämma över sådant material är skyldig att på utmätningsmannens uppmaning för en utsökningsutredning överlämna

1) bokföringsböcker, verifikat och annat bokföringsmaterial,

2) handlingar och andra upptagningar som gäller en sammanslutnings eller en stiftelses förvaltning och avtal,

3) övriga handlingar och upptagningar som gäller gäldenärens rörelse eller yrkesutövning.

63 §

Vite vid utsökningsutredning

Om den som är skyldig att lämna uppgifter vägrar att lämna uppgifter vid en utsökningsutredning eller om den som avses i 62 § vägrar att överlämna material som nämns i paragrafen får utmätningsmannen vid vite förplikta honom att göra det genast eller inom viss tid.

Skyldighet för utomstående och myndigheter att lämna uppgifter

64 §

Allmän bestämmelse

Utöver vad som föreskrivs i någon annan lag, har utmätningsmannen rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt få nedan angivna uppgifter, handlingar och material, om de i ett enskilt utsökningsärende är nödvändiga för verkställigheten. Utmätningsmannen bedömer om uppgifterna är nödvändiga. Uppgifterna kan lämnas via en teknisk anslutning. Av statens medel kan betalas ersättning för kostnaderna för upprättande och upprätthållande av en teknisk anslutning.

65 §

Känsliga personuppgifter och uppgifter om utomstående

När uppgifter inhämtas hos en utomstående skall det undvikas att utmätningsmannen får tillgång till sådana i 11 § i personuppgiftslagen avsedda känsliga personuppgifter som inte har samband med utsökningsärendet, frånsett uppgifter om socialvårdsförmåner som gäldenären har mottagit.

Utmätningsmannen har rätt att få föreskrivna uppgifter trots att fakta om en utomståendes ekonomiska ställning samtidigt röjs, om uppgifterna inte kan fås på något annat sätt.

66 §

Skyldighet för utomstående att lämna uppgifter

En utomstående skall på förfrågan meddela utmätningsmannen

1) om han i sin besittning har eller annars har bestämmanderätt över egendom som tillhör gäldenären samt egendomens art,

2) om gäldenären har en fordran på honom eller han har en fordran på gäldenären, grunden för fordringarna och deras belopp samt betalningsrörelsen på de konton som gäller fordran och gäldenärens rätt att använda kontona,

3) om han med gäldenären eller för denne har företagit en sådan rättshandling som kan vara av betydelse vid eftersökande av egendom som tillhör gäldenären samt rättshandlingens innehåll,

4) uppgifter som han har i egenskap av gäldenärens arbetsgivare eller annan utbetalare av inkomst och som gäller gäldenärens inkomst och naturaförmåner, arbetstider och grunderna för betalningarna till gäldenären samt gäldenärens kontaktinformation,

5) uppgifter som han har i egenskap av utövare av tele- eller postverksamhet och som gäller gäldenärens adress- och telefonuppgifter samt annan kontaktinformation.

Vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten gäller också fordringar som i framtiden förfaller till betalning, om en förbindelse har givits eller någon annan rättsgrund har uppstått beträffande en sådan, liksom också fordringar vilka till grund eller belopp är oklara eller villkorliga. Vad som bestäms i 1 mom. 3 punkten gäller också förfaranden, arrangemang eller andra åtgärder som till sina verkningar är jämförbara med rättshandlingar.

En utomstående är skyldig att på uppmaning av utmätningsmannen visa upp avtal eller andra handlingar som gäller sådana omständigheter som avses i 1 mom. samt annat material som har direkt samband med dem. Utmätningsmannen har rätt att kopiera handlingar och material. Kreditinstitut, finansiella institut och försäkringsanstalter får inte för andra än myndigheter uppge om utmätningsmannen har gjort en förfrågan enligt denna paragraf.

67 §

Skyldighet för myndigheter och dem som sköter offentliga uppdrag att lämna uppgifter

Myndigheter och de som sköter offentliga uppdrag skall på begäran meddela utmätningsmannen alla uppgifter som de har om

1) gäldenärens egendom och förmögenhet, inkomster, skulder och ekonomiska ställning i övrigt samt bankförbindelse eller annan motsvarande förbindelse,

2) gäldenärens arbetsavtalsförhållanden och andra anställningar, pensioner och ekonomiska verksamhet,

3) gäldenärens adress- och telefonuppgifter samt andra uppgifter som behövs för kontakt med gäldenären.

Om den som är skyldig att lämna uppgifter står i ett sådant förhållande till gäldenären som avses i 66 §, är han skyldig att lämna uppgifter också i enlighet med nämnda paragraf.

68 §

Vite för utomstående

Om en utomstående som avses i 66 § vägrar att lämna uppgifter, får utmätningsmannen vid vite ålägga honom att lämna uppgifterna genast eller inom viss tid. Om uppgifterna inte kan fås av den utomstående på något annat sätt, får utmätningsmannen vid vite ålägga honom eller henne att inställa sig i utmätningsmannens tjänsterum eller på någon annan lämplig plats för att lämna uppgifterna.

Utsökningsmyndighetens rätt att lämna ut uppgifter

69 §

Allmän bestämmelse

Beträffande offentligheten i fråga om utsökningsmyndigheternas handlingar gäller vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utöver det som i nämnda lag eller någon annan lag föreskrivs om utsökningsmyndigheternas rätt eller skyldighet att lämna ut uppgifter, har utsökningsmyndigheterna utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att lämna ut sekretessbelagda uppgifter i enlighet med 70—73 §. Uppgifter kan också lämnas ut till en annan utsökningsmyndighet för handläggningen av ett utsökningsärende samt till justitieministeriet och förvaltningsämbetet för handläggningen av administrativa uppgifter. Bestämmelser om offentligheten i fråga om uppgifterna i utsökningsregistret och om utlämnande av dem finns i 1 kap.

70 §

Förundersökningsmyndigheter och vissa andra myndigheter samt domstolar

En utsökningsmyndighet får i enskilda fall på begäran ur en handling som finns hos utsökningsmyndigheten lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet till

1) en åklagar- och förundersökningsmyndighet för utredning, förundersökning, åtalsprövning och domstolsbehandling av brott samt för förebyggande av grova brott,

2) centralen för utredning av penningtvätt för utförande av i lag föreskrivna uppgifter,

3) en åklagarmyndighet för prövning av förvandlingsstraff för böter,

4) skyddspolisen och huvudstaben för omfattande säkerhetsutredning enligt lagen om säkerhetsutredningar (177/2002),

5) en åklagar- och förundersökningsmyndighet för undersökning som gäller meddelande eller förlängande av näringsförbud och till polisen för övervakning av iakttagandet av näringsförbud,

6) tullmyndigheterna för utförande av uppgifter i enlighet med tullagen (1466/1994),

7) konkursombudsmannen för utförande av i lag föreskrivna uppgifter.

Utmätningsmannen får för domstol uppge uppgifter som gäller ett utsökningsärende och som behövs vid behandling av ärenden som avses i 1 mom. samt av utsökningsbesvär, verkställighetstvister och återvinningsärenden. Bestämmelserna i 73 § hindrar inte utmätningsmannen att för domstolen uppge uppgifter som behövs för behandlingen av utsökningsbesvär och verkställighetstvister, även om uppgiftslämnaren åberopar sin rätt att vägra vittna.

Med grovt brott avses i denna paragraf ett brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra månader.

De uppgifter som avses i denna paragraf kan lämnas ut i elektronisk form.

71 §

Skattemyndigheter och beviljare av offentliga stöd

En utsökningsmyndighet får i enskilda fall på begäran ur sina handlingar lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet, om uppgifterna behövs för

1) skattemyndigheterna för behandling av skatteärenden, eller

2) en myndighet, ett offentligt samfund eller en annan sammanslutning eller en stiftelse som beviljar eller utövar tillsyn över arbetslöshetsdagpenning eller andra offentliga understöd, bidrag eller andra förmåner, för behandlingen av ett sådant ärende.

Uppgifter får inte utan särskilda skäl lämnas ut, om det när uppgiften begärs har förflutit mer än fyra år sedan handlingen upprättades. Uppgifterna skall i första hand lämnas ut ur utsökningsregistret på det sätt som anges i 1 kap. Uppgifterna kan lämnas ut i elektronisk form.

72 §

Utlämnande av uppgifter på eget initiativ

Om det finns skäl att misstänka att en svarande eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett under allmänt åtal lydande brott i samband med utsökningsförfarandet eller ett brott som annars väsentligt äventyrar verkställighetens resultat, ett bokföringsbrott eller något annat sådant brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra månader, får utmätningsmannen på eget initiativ lämna ut uppgifter till en i 70 § 1 mom. 1 punkten nämnd myndighet för det ändamål som nämns i lagrummet.

Utmätningsmannen får på eget initiativ lämna ut uppgifter också till de myndigheter som avses i 70 § 1 mom. 5—7 punkten för de ändamål som nämns i respektive lagrum, om det finns skäl att misstänka att svaranden eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett brott som underlyder allmänt åtal. Misstänkta affärstransaktioner får utmätningsmannen anmäla till centralen för utredning av penningtvätt.

Utmätningsmannen kan på eget initiativ lämna ut uppgifter till myndigheter, samfund, sammanslutningar eller stiftelser som avses i 71 § om det finns skäl att misstänka att svaranden eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till en gärning som avses i 29 kap. 1—4 § i strafflagen (39/1889) eller till missbruk av offentlig förmån.

Den som fått uppgifterna skall förstöra de uppgifter som avses i 2 och 3 mom. så snart de inte behövs, om det inte finns grundad anledning att förvara dem.

73 §

Förbud mot utlämnande av vissa uppgifter

Utmätningsmannen får inte lämna ut uppgifter som till sina väsentliga delar har inhämtats hos

1) en person som i förfarandet i fråga är skyldig eller berättigad att vägra vittna om saken i fråga, om inte den som har rätt att vägra vittna samtycker till att uppgiften lämnas ut,

2) gäldenären på förfrågan om sådana omständigheter som avses i 52 § 6—8 punkten, om det av svaret framgår att gäldenären kan ha gjort sig skyldig till något annat brott än ett brott i samband med utsökningsförfarandet och utlämnandet av uppgiften medför risk för åtal i förfarandet, eller hos

3) en utomstående, om uppgiften gäller den utomståendes missbruk.

Bestämmelser om utmätningsmannens rätt att lämna ut uppgifter till en sökande finns i 91 §. Det ovan föreskrivna gäller oberoende av om uppgifterna annars är sekretessbelagda.

Vite

74 §

Föreläggande av vite

Ett vite som utmätningsmannen förelägger med stöd av denna lag föreläggs till ett fast belopp eller så att dess storlek bestäms på basis av tid (löpande vite). Löpande vite föreläggs så att för vitet bestäms ett fast grundbelopp och ett tillläggsbelopp för varje i beslutet angiven tidsperiod (vitesperiod), inom vilken utsökningsgrunden eller utmätningsmannens beslut inte har iakttagits. Om ett löpande vite föreläggs för den händelse att ett förbud överträds, kan tilläggsbeloppet bestämmas för varje gång förbudet överträds i stället för på basis av tid.

Om inte något annat framgår av denna lag eller av den utsökningsgrund som skall verkställas, iakttas dessutom vid föreläggande av vite i tillämpliga delar 6 § 3 mom. samt 7 och 8 § i viteslagen (1113/1990).

75 §

Hörande och delgivning

Innan vite föreläggs skall utmätningsmannen höra den förpliktade, om inte detta märkbart försvårar verkställigheten.

Den handling genom vilken någon föreläggs vite skall delges personen i fråga på det sätt som föreskrivs i 38 § eller i 40 och 41 §. Lyckas detta inte, får handlingen sändas till en annan utredd adress eller delges ett ombud, om ombudet har fört talan i ärendet. Ett vite får dock inte dömas ut till den del det råder oklarhet om den förpliktade delgivits föreläggandet personligen.

76 §

Föreläggande av nytt vite

Utmätningsmannen får förelägga ett nytt vite även om ett tidigare vite inte har dömts ut. Det tidigare förelagda vitet förfaller dock, om inte utmätningsmannen i sin delgivning beträffande det nya vitet samtidigt meddelar sitt beslut att hos tingsrätten ansöka om att det tidigare vitet skall dömas ut.

77 §

Sökande av ändring

Ändring i utmätningsmannens beslut om vitesföreläggande får sökas genom besvär. Ändringssökandet framskjuter emellertid inte skyldigheten att iaktta utmätningsmannens föreläggande. Utmätningsmannen kan rätta sitt beslut med iakttagande av 10 kap. 1—5 § och 11 kap. 12 §.

78 §

Ansökan om utdömande av vite

Den tingsrätt som avses i 11 kap. 2 § dömer på ansökan av utmätningsmannen ut ett vite som utmätningsmannen har förelagt. Om vitet har förelagts i en utsökningsgrund som är föremål för verkställighet, kan utmätningsmannen rikta sin ansökan också till den domstol som har förelagt vitet.

Innan ansökan enligt 1 mom. görs skall utmätningsmannen höra den förpliktade, om det är nödvändigt. Utmätningsmannen skall underrätta den förpliktade om sitt beslut att göra en ansökan.

79 §

Förutsättningar för utdömande av vite

Den domstol hos vilken utmätningsmannen ansöker om utdömande av vitet skall på eget initiativ pröva riktigheten av utmätningsmannens vitesföreläggande. Vitet döms ut om en förpliktelse inte har fullgjorts eller om den har överträtts utan giltig orsak. Vid utdömande av vite iakttas dessutom i tillämpliga delar 10 § 2 mom. och 11 § i viteslagen. Om löpande vite har förelagts så att ett tilläggsbelopp har bestämts för varje gång ett förbud överträds, förfaller tillläggsbeloppen för de gånger förbudet har överträtts innan beslutet om utdömande av vite fattades och till de delar de överstiger ett belopp som uppgår till tre gånger vitets grundbelopp.

Vitet kan dömas ut även om den utsökningsgrund genom vilken vitet har förelagts eller utmätningsmannens beslut inte har vunnit laga kraft.

80 §

Domstolsbehandling av vitesärenden

Vid domstolsbehandlingen av ett ärende som gäller utdömande av vite iakttas i tillämpliga delar 11 kap. 15 § 1 och 2 mom. samt 19 §. Domstolen kan bestämma att verkställigheten av utmätningsmannens vitesföreläggande skall avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar av 10 kap. 20—26 §. Om utmätningsmannens ansökan förkastas kan staten på den förpliktades yrkande åläggas att ersätta dennes skäliga rättegångskostnader.

Innan vitet döms ut skall den förpliktade höras.

81 §

Verkställighet av beslut om utdömande av vite

Tingsrättens beslut om utdömande av vite kan genast verkställas, trots att det inte har vunnit laga kraft, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat med iakttagande i tillämpliga delar av 10 kap. 20—26 §. Egendom som har utmätts får dock innan beslutet vunnit laga kraft säljas endast i de fall som avses i 2 kap. 5 § 2 mom. I fråga om hovrättens beslut om utdömande av vite gäller 2 kap. 10 §.

Maktmedel

82 §

Maktmedel för utförande av verkställigheten

I syfte att söka efter utmätningsbar egendom, andra verkställighetsobjekt eller utredning i ärendet eller att komma in i utrymmen som berörs av verkställigheten har utmätningsmannen rätt att vid behov öppna eller låta öppna lås och dörrar samt att för verkställigheten använda andra motsvarande maktmedel i den mån de med hänsyn till omständigheterna kan anses motiverade samt att få handräckning av polisen. Berörda personer skall dock ges tillfälle att handla själva, om inte verkställigheten äventyras på grund av det.

83 §

Maktmedel mot person

Om utmätningsmannen möter motstånd avsett att förhindra eller märkbart försvåra verkställigheten har han rätt att få handräckning av polisen. Utmätningsmannen får, om han möter motstånd, också själv använda sådana maktmedel som behövs för att bryta ner motståndet, dock så att dessa med beaktande av verkställighetsuppdragets art, motståndets farlighet samt situationen i övrigt kan anses vara försvarliga.

Bestämmelser om excess i samband med användning av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i strafflagen.

Återvinning

84 §

Återvinningsgrunder och återvinningstalan

Rättshandlingar som kränker rätten för en borgenär som ansökt om utsökning eller till sina verkningar motsvarande förfaranden, arrangemang eller andra åtgärder kan med anledning av talan som sökanden väckt, genom domstolens beslut återgå på de grunder som föreskrivs i lagen om återvinning till konkursbo (758/1991). Som fristdag enligt nämnda lag betraktas då den dag när utsökningsärendet blev anhängigt. Den som ansökt om utsökning och en utomstående kan därtill yrka på ersättning, avkastning och ränta enligt nämnda lag samt på återbetalning av vederlag eller undanröjande av skyldighet som gäller sådant. Om inte något annat föreskrivs nedan, gäller i fråga om återvinning i övrigt i tillämpliga delar vad som föreskrivs i nämnda lag.

85 §

Återvinningsinvändning

Den som ansökt om utsökning kan yrka på återgång av en rättshandling och undanröjande av skyldigheten att återbetala vederlag också genom att vid en verkställighetstvist eller någon annan rättegång där en utomstående yrkar på rätt till utmätningsobjektet framställa en invändning som gäller återvinningsgrunden. Sökanden kan framställa en sådan återvinningsinvändning också i ett utsökningsbesvärsärende där det yrkas att en verkställighetsåtgärd skall upphävas på grundval av en utomståendes rätt.

Vad som i denna lag föreskrivs om återvinningstalan gäller i tillämpliga delar också återvinningsinvändning.

86 §

Återvinningstalan medan utsökningsärendet är anhängigt

Återvinningstalan kan väckas efter det att ett utsökningsärende har blivit anhängigt.

Om utsökningsärendet är anhängigt när talan väcks, skall den som ansökt om utsökning och som för talan till domstolen ge in utmätningsmannens meddelande om vilken dag ärendet blivit anhängigt och ett utlåtande om huruvida betalning för kärandens fordran sannolikt kommer att inflyta ur sådan egendom eller inkomst som ostridigt tillhör gäldenären och som kan utmätas under de följande sex månaderna. Om hela beloppet väntas inflyta under nämnda tid, kan talan inte prövas.

87 §

Återvinningstalan när utsökningsärendet inte längre är anhängigt

Återvinningstalan skall väckas inom sex månader från det i 95 § 1 mom. avsedda hinderintygets datum. Vid utmätning av lön eller annan periodisk inkomst beräknas denna tid från det att två år har förflutit från den dag då ärendet blev anhängigt, om inte ett hinderintyg har utfärdats före det. Om utmätningen har överklagats, skall återvinningstalan väckas inom sex månader från det att beslutet om upphävande av utmätningen har vunnit laga kraft.

Om det är frågan om avvittring och inget avvittringsinstrument har lämnats in till magistraten, får återvinningstalan väckas inom sex månader från det att avvittringsinstrumentet lämnas in till magistraten.

88 §

Återvinning samt insolvensförfarande som har förfallit

Om en borgenär ansöker om utsökning inom tre månader från det att förfarandet vid konkurs, företagssanering eller skuldsanering för privatpersoner har förfallit innan konkursdomen har givits eller sanerings- eller betalningsprogrammet har fastställts eller innan förfarandet har upphört av en orsak som inte beror på borgenären, fastställs fristdagen för återvinning i enlighet med nämnda förfarande.

89 §

Utmätning av återgående egendom

En utomstående är skyldig att till utmätningsmannen överlämna egendom som är föremål för en rättshandling som har förordnats återgå samt utdömd ersättning, avkastning och ränta. Från ovan avsedda medel skall först dras av ett belopp som enligt domstolens beslut skall betalas till den utomstående. Av de återstående medlen utmäts ett belopp som motsvarar de fordringar för vilka sökanden hade en utsökningsgrund när återvinningstalan väcktes samt de rättegångskostnader som tilldömts sökanden vid återvinningsrättegången. Egendom som måste förvandlas till pengar skall säljas på det sätt som föreskrivs i 5 kap. Ett eventuellt överskott skall återbetalas till den utomstående.

90 §

Avbrytande av verkställighet

Den domstol som behandlar återvinningstalan kan förbjuda eller förordna om avbrytande av verkställigheten i fråga om den egendom som avses i talan. Beträffande förordnandet gäller i tillämpliga delar 10 kap. 20—26 §.

91 §

Information till sökanden

Utmätningsmannen skall utan dröjsmål underrätta en sökande för vilken detta uppenbarligen är av betydelse med beaktande av storleken på dennes fordran om omständigheter som utmätningsmannen observerat och som kan ge anledning att väcka återvinningstalan, ansöka om försättande i konkurs eller vidta andra därmed jämförliga särskilda åtgärder för indrivning av sökandens fordran. Sökanden skall också ges ett eventuellt protokoll över en utsökningsutredning och övriga behövliga handlingar. Utmätningsmannen får ge sökanden också de uppgifter som avses i 73 § 1 mom. 1 och 2 punkten. Sökanden får inte utnyttja uppgifterna för att kringgå rättegångsbalkens bestämmelser om begränsningar av skyldigheten att vittna eller i avsikt att åtal väcks mot gäldenären. Utmätningsmannen skall påminna sökanden om dessa begränsningar.

Betalningsförbud som gäller kreditgivning

92 §

Förutsättningarna för förbud

Om det konstateras att gäldenären uppenbart i syfte att undandra sig utsökning genom att utnyttja ett konto med kredit eller andra motsvarande krediter lyfter kredit eller tilläggskredit och dirigerar sina tillgodohavanden eller sin inkomst till ett sådant konto, får utmätningsmannen förbjuda gäldenären att till utsökningsborgenärens skada återbetala eller annars betala en kredit som lyfts efter det att förbudet meddelades. Förbudet skall omedelbart delges också kreditgivaren. Ett betalningsförbud som har meddelats gäldenären gäller sådan kredit eller tilläggskredit som kreditgivaren efter att ha fått del av förbudet har beviljat gäldenären inom ramen för eller i form av ett konto med kredit eller motsvarande krediter.

Gäldenären och kreditgivaren skall höras innan ett förbud enligt 1 mom. meddelas, om det inte kännbart försvårar verkställigheten.

93 §

Förbudets rättsverkningar

En betalning i strid mot förbudet i 92 § är utan verkan. Kreditgivaren får inte heller använda betalningar som gjorts för återbetalning av en i förbudet avsedd kredit för kvittning till den del betalningarna motsvarar en kredit eller tilläggskredit som beviljats efter delfåendet av förbudet.

Kreditgivaren är skyldig att till utmätningsmannen redovisa de medel som inbetalats genom en verkningslös åtgärd. Belopp som inte redovisats kan utmätas hos kreditgivaren med stöd av utmätningmannens förbudsbeslut.

När ärenden upphör att vara anhängiga

94 §

Ärenden som upphör att vara anhängiga till följd av slutredovisning

Ett utsökningsärende som gäller betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt i och med att utmätningsmannen redovisar de influtna medlen (slutredovisning). Ärendet upphör att vara anhängigt i fråga om de belopp som har mellanredovisats. Om medel har redovisats mot säkerhet, upphör anhängigheten först när rätten till medlen slutgiltigt har avgjorts. Detsamma gäller ett ärende i vilket borgenären har befriats från att ställa säkerhet.

95 §

Ärenden som upphör att vara anhängiga till följd av intyg över hinder

Om full betalning inte har influtit för en fordran (medellöshetshinder) eller om inte gäldenärens vistelseort heller är känd (medellöshets- och oanträffbarhetshinder) skall ett intyg över saken utfärdas för sökanden.

Också när verkställigheten av betalningsskyldighet upphör på grund av något annat än ett hinder enligt 1 mom. skall för sökanden utfärdas ett intyg över saken.

Utsökningsärendet upphör att vara anhängigt den dag intyget över hinder utfärdas.

96 §

Annan skyldighet än betalningsskyldighet

Ett utsökningsärende som avser annat än betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt när utmätningsmannen har slutfört verkställighetsåtgärderna eller utfärdat ett intyg över hinder för verkställigheten.

97 §

Hur en konkurs inverkar på ett utsökningsärendes anhängighet

Ett utsökningsärende som är anhängigt när en konkurs börjar och som gäller en betalningsskyldighet vars verkställighet till följd av konkursen inte kan fortsättas, förblir anhängigt under högst sex månader efter att konkursen har börjat. Om konkursen läggs ned, förfaller eller annars upphör tidigare, fortsätter verkställigheten av utsökningsärendet.

98 §

Innehållet i intyg över hinder

Av intyget över hindret skall framgå de centrala åtgärder som har vidtagits i saken. Utmätningsmannen skall underteckna intyget över hindret. Intyget kan utfärdas i elektronisk form.

99 §

Medellöshetsintyg utan anhängiggörande

En borgenär som gör det sannolikt att han har en fordran på gäldenären har rätt att utan ansökan om utsökning få ett intyg över att ett hinderintyg enligt 95 § 1 mom. har utfärdats för gäldenären i fråga under de sex månader som föregick begäran och att utmätning inte har förrättats därefter. Intyget kan utfärdas i elektronisk form. I utsökningens informationssystem skall registreras vem som har begärt intyget samt fordran och grunden för den.

100 §

Intyg över att ett ärende upphört att vara anhängigt

För svaranden skall på begäran utfärdas ett av utmätningsmannen undertecknat intyg över att utsökningsärendet upphört att vara anhängigt. I ett intyg som gäller betalningsskyldighet skall antecknas de belopp som drivits in respektive blivit oindrivna samt om fordran har registrerats som ett passivärende. I intyg som gäller andra utsökningsärenden skall antecknas orsaken till att ärendet upphört att vara anhängigt.

Bestämmelser om intyg som utfärdas med anledning av att utsökningsgrundens verkställbarhet har upphört finns i 2 kap. 28 § 2 mom.

101 §

Liten restfordran

Om det av sökandens fordran efter redovisning återstår högst ett genom förordning av statsrådet fastställt ringa belopp, får utmätningsmannen avstå från indrivningen och göra slutredovisning. Det som föreskrivs här gäller inte underhållsbidrag för barn eller dröjsmålsränta på sådant.

Passivfordran

102 §

Registrering som passivfordran

Om ett utsökningsärende som avser betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt på grund av hinder enligt 95 § 1 mom., antecknas ärendet på sökandens begäran i utsökningsregistret som en passivfordran. Begäran skall framställas i ansökan om utsökning eller senare medan ärendet är anhängigt. Anteckningen som passivfordran förlänger inte utsökningsärendets anhängighet.

Registreringen av en passivfordran är i kraft två år från den dag då intyget över hindret utfärdades. Sökanden underrättas när giltighetstiden löper ut, om han inte har begärt något annat.

Begäran om registrering anses omfatta alla fordringar som utsöks samtidigt, om inte sökanden återtar begäran för en viss fordrans del. Giltighetstiden för registreringen räknas vid samtidig utsökning från det sista intyget över hinder.

103 §

Utmätning för indrivning av passivfordran

Utmätningsmannen är inte skyldig att för indrivning av en passivfordran söka efter egendom som tillhör gäldenären eller att utreda gäldenärens vistelseort. Om dock utmätningsbar egendom påträffas, skall den utmätas till betalning av passivfordran, om det inte finns hinder för det. Ett utsökningsärende som avser en passivfordran blir anhängigt genom ett utmätningsbeslut eller en interimistisk åtgärd. När ärendet har upphört att vara anhängigt antecknas fordran vid behov på nytt i passivregistret, om registreringstid återstår.

Egendom som har utmätts enbart till betalning av en passivfordran får inte säljas och medel får inte heller i andra fall redovisas för betalning av passivfordran förrän dess belopp har kontrollerats.

104 §

Borgenärens anmälningsskyldighet

Efter det att utmätning har förrättats för betalning av en passivfordran skall borgenären inom den tid som utmätningsmannen anger och på det sätt som avses i 1 § meddela beloppet av sin fordran. I annat fall kan utmätningen återkallas. Borgenären skall även annars på utmätningsmannens begäran meddela beloppet av sin fordran. I annat fall kan fordran strykas ur passivregistret. Borgenären är skyldig att på eget initiativ meddela utmätningsmannen om passivfordran blir betald till fullt belopp.

Begränsad utsökning

105 §

Ansökan och utsökningsobjekt

Om sökanden vill nöja sig med begränsad utsökning, skall detta uttryckligen begäras i ansökan om utsökning. Ansvarar flera gäldenärer för samma skuld, kan begränsad utsökning inte komma i fråga.

Vid begränsad utsökning kan utmätas periodisk inkomst eller återbäring av skatteförskott samt annan genom förordning av statsrådet angiven egendom som inte behöver förvandlas till pengar. Utmätningsmannen skall söka efter sådan egendom genom att kontrollera registeruppgifter om gäldenärens förmögenhet och vidta motsvarande åtgärder, enligt vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Gäldenärens vistelseort skall utredas, och till andra delar än vad som avses i 2 mom. skall förfaras på samma sätt som i ett vanligt utsökningsärende.

106 §

Återtagande av begäran

Sökanden kan ur sin ansökan återta villkoret avseende begränsad utsökning, varefter egendom som tillhör gäldenären skall eftersökas på samma sätt som i ett vanligt utsökningsärende.

Om det i ett annat ärende har utmätts egendom som skall säljas och utmätningsmannen bedömer att den fordran som skall drivas in genom begränsad utsökning skulle bli till fullo betald eller att för den med beaktande av bestämmelserna om förmånsrätt skulle inflyta ett större belopp än det som föreskrivs genom förordning av statsrådet, skall ut