1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på ett sådant
avtal (arbetsavtal) genom vilket en arbetstagare förbinder
sig att personligen utföra arbete för en arbetsgivares
räkning under dennes ledning och övervakning mot
lön eller annat vederlag ombord på ett finskt
fartyg eller på uppdrag av arbetsgivaren tillfälligt
någon annanstans.
Denna lag ska tillämpas fastän vederlag inte har
avtalats, om det framgår av fakta att avsikten inte har
varit att arbetet utförs utan vederlag.
2 §
Undantag från tillämpningsområdet
Denna lag tillämpas inte på ett
arbetsavtal
1) på basis av vilket arbete utförs endast
medan fartyget ligger i hamn,
2) när det arbete som utförs på basis
av avtalet ska anses endast som tillfälligt kontroll-,
service-, lotsnings- eller annat därmed jämförbart arbete,
3) på basis av vilket arbete utförs på flottningsmateriel,
med undantag av transportmateriel som används för
flottning,
4) på basis av vilket arbete utförs ombord
på försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets
fartyg,
5) som det föreskrivs om särskilt.
På arbete till sjöss enligt 1 mom. 2 punkten ska
dock tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 12 § om
vård av insjuknade eller skadade arbetstagare, bestämmelserna
i 4 kap. 7 § om arbetstagares personliga egendom ombord,
de skyldigheter som föreskrivs för arbetsgivaren
i 13 kap. 12 § 1 mom. att underrätta
om att arbetstagaren dött och arbetsgivarens skyldighet
enligt 4 mom. i den paragrafen att ta hand om avlidna arbetstagares
egendom om den blivit kvar ombord samt bestämmelserna om
upprätthållande av ordning och rätt att
hindra en person att avlägsna sig från fartyget
som finns i 18 och 19 § i sistnämnda kapitel.
3 §
Arbetsavtalets form och innehåll
Arbetsgivaren ska se till att ett arbetsavtal ingås
skriftligen.
Av ett arbetsavtal ska framgå
1) arbetsgivarens namn, adress och hemort eller driftställe
samt arbetstagarens namn, personbeteckning, födelseort
och hemort,
2) ort och datum för arbetsavtalets undertecknande,
3) den tidpunkt då arbetet inleds,
4) ett tidsbegränsat avtals längd och grunden för
att avtalet ingåtts för viss tid,
5) prövotiden, om en sådan har avtalats,
6) det fartyg där arbetet utförs när
anställningsförhållandet inleds,
7) arbetstagarens behörighet och befattning ombord
eller huvudsakliga arbetsuppgifter,
8) det kollektivavtal som ska tillämpas på arbetet,
9) de grunder enligt vilka lönen och andra vederlag
bestäms samt lönebetalningsperioden,
10) social trygghet och hälsovård som arbetsgivaren
bekostar,
11) den ordinarie arbetstiden eller grunden för bestämmande
av den,
12) semestern eller grunden för bestämmande av
den,
13) uppsägningstiden eller grunden för bestämmande
av den,
14) arbetstagarens rätt till hemresa,
15) i fråga om utlandsarbete som varar minst en månad,
uppgift om hur länge arbetet varar, den valuta i vilken
penninglön utbetalas, de penningersättningar och
naturaförmåner som betalas utomlands samt villkoren
för hemförlovning av arbetstagaren.
När ett arbetsavtal ingås ska arbetstagaren
få de uppgifter han eller hon anser behövliga
i fråga om
1) fartygets gällande besiktningsbevis,
2) fartygets fartområde.
Ett arbetsavtal ska upprättas i fyra exemplar, av vilka
arbetstagaren ska få ett, fartygets befälhavare
ett och arbetsgivaren två.
Om arbetstagaren flyttar över från ett fartyg till
ett annat under avtalets giltighetstid ska Trafiksäkerhetsverket
underrättas om överflyttningen enligt vad som
föreskrivs i lagen om registrering av fartygspersonal (1360/2006).
4 §
Avtalstiden
Ett arbetsavtal gäller tills vidare, om det inte av
grundad anledning har ingåtts för viss tid. Ett arbetsavtal
som på initiativ av arbetsgivaren utan grundad anledning
har ingåtts för viss tid ska anses gälla
tills vidare.
Det är inte tillåtet att upprepat använda
arbetsavtal för viss tid när antalet visstidsavtal
eller den sammanlagda avtalstiden eller den helhet som avtalen bildar
visar att arbetsgivarens behov av arbetskraft är permanent.
5 §
Prövotid
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om en prövotid
som börjar när arbetet inleds och varar högst
fyra månader. Ordnar arbetsgivaren för arbetstagaren
i anslutning till arbetet särskild utbildning som utan
avbrott varar över fyra månader, kan prövotiden
avtalas att vara högst sex månader.
I ett anställningsförhållande för
viss tid som understiger åtta månader får
prövotiden vara högst hälften av den
tid arbetsavtalet gäller. Om arbetstagaren efter det att
ett anställningsförhållande som uthyrd
arbetstagare upphört anställs av det användarföretag
som avses i 1 kap. 8 § 3 mom. i samma eller liknande
uppgifter, ska den tid som han eller hon var uthyrd till användarföretaget
dras av från prövotidens maximilängd
som avses i 1 mom.
Om det i ett kollektivavtal som är bindande för
arbetsgivaren finns en bestämmelse om prövotid,
ska arbetsgivaren när arbetsavtalet ingås informera
arbetstagaren om bestämmelsen tilllämpas.
Under prövotiden kan arbetsavtalet hävas av vardera
parten. Arbetsavtalet får dock inte hävas på sådana
grunder som avses i 2 kap. 2 § 1 mom.
eller som annars är ovidkommande med tanke på syftet
med prövotiden. Arbetsgivaren får inte heller
häva arbetsavtalet om arbetsgivaren har försummat
den informationsskyldighet som anges i 3 mom.
6 §
Förmåner som är beroende av anställningsförhållandets
längd
Om flera arbetsavtal efter varandra har ingåtts för
viss tid mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, utan avbrott eller
endast med korta avbrott, anses anställningsförhållandet
ha fortgått utan avbrott när anställningsförmånerna
bestäms.
7 §
Omyndigs arbetsavtal
Den som är minst 16 år gammal när
arbetet inleds kan anställas för att utföra
sådant arbete som avses i denna lag.
Minderåriga får i egenskap av arbetstagare själva
ingå arbetsavtal samt säga upp och häva sitt
arbetsavtal. Vårdnadshavaren har dock rätt att
häva ett arbetsavtal som en minderårig ingått,
om hävandet är behövligt med tanke på den minderåriges
fostran, utveckling eller hälsa.
Den som förklarats omyndig eller vars handlingsbehörighet
har begränsats med stöd av lagen om förmyndarverksamhet
(442/1999) får själv ingå och
upphäva sitt arbetsavtal.
8 §
Överföring av rättigheter och skyldigheter
Parterna i ett arbetsavtal får inte överföra
sina rättigheter eller skyldigheter som härrör
från arbetsavtalet på en tredje part utan samtycke
av den andra avtalsparten, om inte något annat följer
av vad som bestäms nedan.
En fordran som förfallit till betalning kan dock överföras
utan samtycke av den andra avtalsparten.
När arbetsgivaren med samtycke av arbetstagaren överför
denne till en annan arbetsgivares förfogande (användarföretag), övertar
användarföretaget rätten att leda och övervaka
arbetet samt de för arbetsgivaren föreskrivna
skyldigheter som har direkt samband med hur arbetet utförs
och ordnas. Användarföretaget ska lämna arbetstagarens
arbetsgivare de uppgifter som arbetsgivaren behöver för
att kunna fullgöra sina skyldigheter.
9 §
Ställföreträdare för arbetsgivaren
Arbetsgivaren kan sätta en annan person att som sin
företrädare leda och övervaka arbetet. Om
ställföreträdaren i sin uppgift orsakar
arbetstagaren skada genom fel eller försummelse, ansvarar
arbetsgivaren för ersättande av den skada som
uppkommit.
10 §
Överlåtelse av rörelse
Med överlåtelse av arbetsgivarens rörelse
avses överlåtelse av ett företag, en
rörelse, en sammanslutning eller en stiftelse eller en
funktionell del därav till en annan arbetsgivare, om den rörelse
som överlåts och som bedrivits som huvud- eller
sidoverksamhet eller den överlåtna delen efter överlåtelsen
förblir oförändrad eller likartad.
När arbetsgivarens rörelse överlåts
fortsätter anställningsförhållandena
att vara förpliktande för överlåtaren,
om inte något annat följer av vad som bestäms
nedan.
Finländska förvärvare ska före överlåtelsen fråga
arbetstagarna om de övergår i anställning hos
förvärvaren. Om en arbetstagare övergår
i anställning hos förvärvaren, övergår
med avvikelse från 2 mom. de rättigheter och skyldigheter
som följer av anställningsförhållandet
samt därmed sammanhängande anställningsförmåner på rörelsens
nya ägare eller innehavare. Förvärvaren
ansvarar dock inte för en arbetstagares lönefordran
eller någon annan fordran som grundar sig på anställningsförhållandet
och som förfallit till betalning innan arbetstagaren övergått
i anställning hos förvärvaren.
Skadeståndsskyldigheten för en förvärvare som
har försummat sin skyldighet enligt 3 mom. bestäms
i enlighet med 12 kap. 1 § 1 mom.
2 kap.
Arbetsgivarens skyldigheter
1 §
Allmän förpliktelse
Arbetsgivaren ska på alla sätt främja
sina relationer till arbetstagarna samt arbetstagarnas inbördes
relationer. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren kan klara
sitt arbete även när företagets verksamhet,
det arbete som utförs eller arbetsmetoderna förändras
eller utvecklas. Arbetsgivaren ska sträva efter att främja
arbetstagarens möjligheter att utvecklas enligt sin förmåga för
att avancera i yrket.
2 §
Diskrimineringsförbud och opartiskt bemötande
Arbetsgivaren får inte utan godtagbart skäl särbehandla
arbetstagare på grund av ålder, hälsotillstånd,
funktionshinder, nationellt eller etniskt ursprung, nationalitet,
sexuell läggning, språk, religion, åsikt, övertygelse,
familjeförhållanden, fackföreningsverksamhet,
politisk verksamhet eller någon annan därmed jämförbar
omständighet. Bestämmelser om förbud
mot diskriminering på grund av kön finns i lagen
om jämställdhet mellan kvinnor och män
(609/1986). Bestämmelser om vad som avses med
diskriminering samt om förbud mot repressalier och om bevisbördan
vid behandlingen av diskrimineringsärenden finns i lagen
om likabehandling (21/2004).
I anställningsförhållanden för
viss tid eller på deltid får inte enbart på grund
av arbetsavtalets giltighetstid eller arbetstidens längd
tillämpas ofördelaktigare anställningsvillkor än
i andra anställningsförhållanden, om
det inte är motiverat av objektiva skäl.
Arbetsgivaren ska även i övrigt bemöta
arbetstagarna opartiskt, om det med hänsyn till arbetstagarnas
uppgifter och ställning inte finns anledning att avvika
från detta.
Arbetsgivaren ska iaktta det 1 mom. föreskrivna diskrimineringsförbudet även
när arbetstagare anställs.
3 §
Arbetarskydd
Arbetsgivaren ska sörja för arbetarskyddet
i syfte att skydda arbetstagarna mot olycksfall och hälsorisker
enligt vad som bestäms i arbetarskyddslagen (738/2002).
Om en gravid arbetstagares arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar
hennes eller fostrets hälsa och riskfaktorn inte kan elimineras
i arbetet eller arbetsförhållandena, ska arbetsgivaren
sträva efter att för graviditetstiden flytta arbetstagaren
till andra uppgifter som är lämpliga med beaktande
av hennes arbetsförmåga och yrkesskicklighet.
Bestämmelser om arbetstagarens rätt till särskild
moderskapsledighet ingår i 5 kap. 1 §.
På arbete som utförs av arbetstagare som inte fyllt
18 år ska dessutom tillämpas vad som bestäms
i 3 kap. i lagen om unga arbetstagare (998/1993).
4 §
Arbetsgivarens skyldighet att erbjuda deltidsanställda
arbete
Om arbetsgivaren behöver flera arbetstagare för
uppgifter som är lämpliga för sådana
arbetstagare som redan arbetar på deltid, ska arbetsgivaren
erbjuda de deltidsanställda dessa arbeten oberoende av
7 kap. 9 §.
Om mottagandet av ett arbete som avses i 1 mom. förutsätter
sådan utbildning som arbetsgivaren med hänsyn
till arbetstagarens lämplighet rimligen kan ordna, ska
arbetstagaren ges sådan utbildning.
5 §
Information om platser som blir lediga
Arbetsgivaren ska enligt vedertagen praxis i företaget
eller på arbetsplatsen informera allmänt om platser
som blir lediga för att säkerställa att även
deltidsanställda och visstidsanställda har samma
möjligheter att söka sig till dessa platser som
ordinarie arbetstagare eller heltidsanställda.
6 §
Kollektivavtals allmänt bindande verkan
Arbetsgivaren ska iaktta åtminstone det som i ett riksomfattande
kollektivavtal som bör anses vara representativt för
branschen i fråga (allmänt bindande kollektivavtal)
bestäms om de anställningsvillkor och om de arbetsförhållanden
som gäller det arbete som arbetstagaren utför
eller ett därmed närmast jämförbart
arbete.
Ett villkor i ett arbetsavtal som strider mot motsvarande bestämmelse
i det allmänt bindande kollektivavtalet är ogiltigt,
och i stället ska bestämmelsen i det allmänt
bindande kollektivavtalet iakttas.
En arbetsgivare som enligt lagen om kollektivavtal (436/1946) är
skyldig att iaktta ett kollektivavtal där den ena avtalsparten är
en riksomfattande arbetstagarförening, får med
avvikelse från vad som bestäms i 1 mom. tillämpa bestämmelserna
i kollektivavtalet.
7 §
Fastställande av allmänt bindande verkan och dess
giltighet
I fråga om fastställande av ett kollektivavtals allmänt
bindande verkan och likaså om den tid avtalet har allmänt
bindande verkan och om tillhandahållandet av avtalen föreskrivs
i lagen om fastställande av kollektivavtals allmänt
bindande verkan (56/2001).
8 §
Kollektivavtal som ska tillämpas i hyrda arbetstagares
anställningsförhållanden
Om en arbetsgivare har hyrt ut sina arbetstagare, ska minst
bestämmelserna i ett sådant i 6 § 3 mom.
avsett kollektivavtal som är bindande för användarföretaget
eller bestämmelserna i ett allmänt bindande kollektivavtal
tillämpas i de uthyrda arbetstagarnas anställningsförhållande.
9 §
Minimilönen om kollektivavtal saknas
Om inget kollektivavtal som är bindande enligt lagen
om kollektivavtal eller inget allmänt bindande kollektivavtal
ska tillämpas i ett anställningsförhållande
och om arbetsgivaren och arbetstagaren inte har avtalat om vederlag
för arbetet, ska till arbetstagaren betalas sedvanlig och skälig
lön för det arbete han eller hon utfört.
10 §
Lön för sjukdomstid
En arbetstagare som på grund av sjukdom eller olycksfall är
förhindrad att utföra sitt arbete har under den
tid hindret varar rätt till full lön, fartygets
befälhavare för högst 90 dagar, andra arbetstagare
i utrikestrafik för högst 60 dagar och i inrikestrafik
för högst 30 dagar.
En arbetstagare har rätt till lön för
sjukdomstid under permittering, förutsatt att det klart
kan visas att arbetsoförmågan beror på förhållanden som
hänför sig till arbetet.
En arbetstagare som har orsakat sin arbets-oförmåga
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har inte rätt
till lön för sjukdomstid. Arbetstagaren ska på begäran
lämna en tillförlitlig utredning om sin arbetsoförmåga
till arbetsgivaren.
En arbetsgivare som betalat lön för sjukdomstid
till en arbetstagare har rätt att för motsvarande
tid få den dagpenning som enligt sjukförsäkringslagen
(1224/2004) eller lagen om olycksfallsförsäkring
(608/1948) tillkommer arbetstagaren, dock högst
ett belopp motsvarande den lön som arbetsgivaren har betalat.
11 §
Ersättning som motsvarar lönen för
sjukdomstid när anställningsförhållandet
upphör
Om arbetsgivaren har upphävt arbetsavtalet och arbetstagaren är
oförmögen att utföra sitt arbete på grund
av sjukdom eller skada när anställningsförhållandet
upphör, har arbetstagaren rätt till ersättning
som motsvarar lönen för sjukdomstid, förutsatt
att han eller hon skulle haft rätt att få lön
för sjukdomstid om anställningsförhållandet
hade fortgått.
En arbetstagare har rätt till ersättning som motsvarar
lönen för sjukdomstid också på grund av
sådan arbetsoförmåga som uppkommit inom sex
månader från det att anställningsförhållandet
upphörde, när det klart kan visas att arbetsoförmågan
beror på förhållanden som hänför
sig till arbetet.
Rätt till ersättning som motsvarar lönen
för sjukdomstid finns dock inte för den tid då arbetstagaren
får lön av en annan arbetsgivare.
12 §
Vård av en insjuknad eller skadad arbetstagare
Arbetsgivaren ska se till att en insjuknad eller skadad arbetstagare
får adekvat vård. Vid behov ska arbetstagaren
föras i land för att få vård.
Till vården hör av läkare ordinerad vård
och med den sammanhängande resor samt mediciner och uppehälle.
Arbetsgivarens ansvar för arbetstagarens uppehälle
upphör senast när arbetstagaren återvänder
till hemmet.
Om en sjuk eller skadad arbetstagare måste lämnas
kvar utomlands för att få vård, ska arbetsgivaren
försäkra sig om att arbetstagaren får adekvat
vård. Vid behov ska arbetsgivaren underrätta närmaste
finska beskickning om saken. Arbetsgivaren ska utan dröjsmål
underrätta även arbetstagarens närmaste
anhöriga om saken, om arbetstagaren inte förbjuder
detta.
13 §
Kostnader för sjukvård
Arbetsgivaren ansvarar för kostnaderna för högst
112 dagar av vård av en arbetstagare som insjuknat medan
anställningsförhållandet varar. Arbetsgivarens
ersättningsskyldighet är begränsad till
den del som inte ersätts med offentliga medel. Vård
som getts ombord på fartyget minskar inte arbetsgivarens
skyldighet enligt detta moment.
Arbetsgivarens ansvar för arbetstagarens sjukvårdskostnader
upphör sex månader efter det att arbetstagaren
senast lämnade fartyget.
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala
arbetstagarens sjukvårdskostnader, om
1) arbetstagaren orsakat sjukdomen uppsåtligen eller
genom grov oaktsamhet,
2) arbetstagaren insjuknar under familjeledighet på heltid,
semester eller permittering och det inte kan bevisas att sjukdomen
eller skadan berott på förhållanden som
hänför sig till arbetet,
3) en annan arbetsgivare är skyldig att ersätta kostnader
för sjukvård.
14 §
Hur lönen bestäms
Lönen beräknas från början
av den dag arbetstagaren infinner sig till sitt arbete och till
utgången av den dag anställningsförhållandet
upphör, om inte något annat bestäms någon
annanstans i lag. När anställningsförhållandet
inleds betalas lön också för restiden
från arbetstagarens hem till fartyget.
Då daglön beräknas på basis
av månadslön, omfattar en månad 30 dagar.
15 §
Inbesparad lön
Om fartyget är underbemannat när resan anträds
eller om antalet arbetstagare minskar under resan, ska den lön
som inbesparas på grund av att ingen ersättande
arbetstagare anställts fördelas mellan arbetstagarna.
Den inbesparade lönen fördelas i förhållande
till hur mycket vars och ens arbete har ökat, förutsatt
att övertidsersättning inte betalats för
arbetet.
Arbetstagarna har rätt till den inbesparade lönen
endast för den tid fartyget befinner sig till sjöss,
kökspersonalen dock även för den tid
fartyget ligger i hamn.
16 §
Arbetstagarens rätt till lön vid hinder för
arbete
Arbetsgivaren är skyldig att betala full lön
till en arbetstagare som avtalsenligt har stått till arbetsgivarens
förfogande men av en orsak som berott av arbetsgivaren
inte har kunnat utföra sitt arbete.
Om arbetstagaren är förhindrad att utföra
sitt arbete på grund av en sjöolycka, en eldsvåda
eller en exceptionell naturtilldragelse som har drabbat arbetsplatsen
eller av en annan av arbetstagaren och arbetsgivaren oberoende liknande
orsak, har arbetstagaren rätt att få lön
för den tid hindret varar, dock för högst
14 dagar. Om den av arbetsavtalets parter oberoende orsaken till
hinder för arbete är andra arbetstagares stridsåtgärd,
som inte står i samband med arbetstagarens anställningsvillkor
eller arbetsförhållanden, har arbetstagaren rätt
till sin lön för högst 14 dagar, om fartyget
befinner sig utomlands när arbetet förhindras,
och för högst sju dagar, om fartyget befinner
sig i en hamn i Finland.
Arbetsgivaren får från den lön som
enligt 1 och 2 mom. ska betalas till arbetstagaren dra av
det belopp som arbetstagaren inbesparat till följd av att
arbetsprestationen förhindrats samt det belopp som arbetstagaren
genom annat arbete har förtjänat eller avsiktligen
låtit bli att förtjäna. Vid avdrag från
lönen ska arbetsgivaren iaktta det som i 21 § bestäms
om begränsning av kvittningsrätten.
Bestämmelser om arbetstagarens rätt till ersättning
vid hinder för arbete på grund av att fartyget
förolyckats eller förklarats vara odugligt för
iståndsättande finns i 12 kap. 4 §.
17 §
Lönebetalningsperiod och betalningstid
Lönen ska betalas den sista dagen av lönebetalningsperioden,
om inte något annat avtalas. Lönebetalningsperioden
kan vara högst en månad.
18 §
Lönebetalningsperioden när anställningsförhållandet
upphör
När anställningsförhållandet
upphör avslutas även lönebetalningsperioden.
Fördröjs betalningen av en fordran som härrör
från anställningsförhållandet,
har arbetstagaren rätt att utöver dröjsmålsränta
enligt 4 § i räntelagen (633/1982) få full
lön för väntedagarna, dock för högst
sex kalenderdagar.
Om en fordran som härrör från anställningsförhållandet
inte är klar och ostridig eller om dröjsmålet
med utbetalningen beror på ett räknefel eller
något därmed jämförbart misstag,
har arbetstagaren rätt till lön för väntedagarna
endast om han eller hon har anmärkt om dröjsmålet
hos arbetsgivaren inom en månad efter det att anställningsförhållandet
upphörde och arbetsgivaren inte har betalat fordran inom
tre vardagar räknat från anmärkningen.
Rätt till lön för väntedagarna
uppkommer i dessa fall från det att den betalningstid som
reserverats för arbetsgivaren har löpt ut.
19 §
Lön som förfaller till betalning på exceptionell dag
Om arbetstagarens lön förfaller till betalning på en
söndag eller kyrklig högtidsdag, på självständighetsdagen,
första maj, julaftonen eller midsommaraftonen eller på en
helgfri lördag, anses närmast föregående
vardag som förfallodag.
Om arbetstagarens lön förfaller till betalning på en
sådan vardag då de betalningssystem som allmänt
används vid betalningar mellan bankerna enligt ett meddelande
från Finlands Bank som publiceras i författningssamlingen
inte är i bruk på grund av ett beslut från
Europeiska centralbanken eller Finlands Bank, anses även
i detta fall närmast föregående vardag
som förfallodag.
20 §
Betalning av lön
Lönen ska betalas till arbetstagaren kontant. Lönen
eller en del av lönen ska betalas till det penninginstitut
som arbetstagaren angett, om arbetstagaren så önskar.
Arbetsgivaren svarar för kostnaderna för sistnämnda
betalningssätt. Lönen ska betalas eller kunna
tas ut på förfallodagen.
När lönen betalas ska arbetsgivaren ge arbetstagaren
en specifikation, av vilken beloppet av lönen och de grunder
enligt vilka den bestäms ska framgå.
Medan fartyget ligger i hamn har arbetstagaren rätt
att som förskott på lön få ett
belopp som motsvarar den lön som vid den tidpunkten är obetald,
i ett och samma land dock bara var sjunde dag.
På begäran av arbetstagaren ska den kontanta lönen
eller förskottet betalas i utbetalningsortens valuta och
enligt den kurs som används av de banker som är
verksamma på orten.
21 §
Arbetsgivarens kvittningsrätt och förskott
på lön
Arbetsgivaren får inte kvitta arbetstagarens lönefordran
med motfordran till den del lönen enligt utsökningsbalken
(705/2007) och statsrådets förordning
om utsökningsförfarandet (1322/2007) är
undantagen från utmätning.
Om förskott på lön har betalats som
säkerhet för ett avtal eller annars, kan förskottet
dras av från lönen. Förskott på lön
hänförs i första hand till det skyddade
belopp som avses i 1 mom.
22 §
Anhörigas rätt till tilläggslön
Om en arbetstagare dör medan arbetsavtalet är
i kraft, har maken och barn under 16 år rätt att få en
ersättning som motsvarar arbetstagarens grundlön
för en månad inklusive fasta tillägg.
De anhöriga har samma rätt förutsatt
att arbetstagaren vid sin död skulle ha varit berättigad
till en sådan ersättning motsvarande lönen
för sjukdomstid när anställningsförhållandet
upphör som anges i 11 § 1 mom. Då dras
det belopp som redan betalats eller ska betalas till arbetstagaren av
från den ersättning som betalas till de anhöriga.
23 §
Arbetstagares rätt att få ledigt från
arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag
En arbetstagare har rätt att i enlighet med 32 b § i
kommunallagen (365/1995) få ledigt från
arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag.
4 kap.
Arbetstagarens skyldigheter
1 §
Allmänna skyldigheter
Arbetstagaren ska utföra sitt arbete omsorgsfullt med
iakttagande av de föreskrifter som arbetsgivaren i enlighet
med sin behörighet ger om arbetet. Arbetstagaren ska i
sin verksamhet undvika allt som står i strid med vad som
skäligen kan krävas av en arbetstagare i den ställningen.
2 §
Skydd i arbetet
Arbetstagaren ska iaktta den försiktighet och aktsamhet
som arbetsuppgifterna och arbetsförhållandena
förutsätter samt med till buds stående
medel sörja för såväl sin egen
som de andra arbetstagarnas säkerhet på arbetsplatsen.
Arbetstagaren ska till arbetsgivaren anmäla sådana
fel och brister i konstruktioner, maskiner, anordningar, arbets-
och skyddsredskap samt i den last som fartyget transporterar som han
eller hon observerat och som kan medföra risk för
olycksfall eller sjukdom.
3 §
Konkurrerande verksamhet
En arbetstagare får inte åt någon
annan utföra sådant arbete eller utöva
sådan verksamhet som, med hänsyn till arbetets
natur och arbetstagarens ställning, såsom en konkurrerande
handling i strid med god sed i anställningsförhållanden
uppenbart skadar arbetsgivaren.
Medan anställningsförhållandet varar
får arbetstagaren inte för förberedande
av konkurrerande verksamhet vidta sådana åtgärder
som med beaktande av 1 mom. inte kan anses vara godtagbara.
En arbetsgivare som anställer en person och känner
till att han eller hon enligt 1 mom. är förhindrad
att börja arbeta, ansvarar jämte arbetstagaren
för skada som orsakas den tidigare arbetsgivaren.
4 §
Affärs- och yrkeshemligheter
Medan anställningsförhållandet varar
får arbetstagaren inte utnyttja arbetsgivarens affärs- eller
yrkeshemligheter eller röja dem för någon annan.
Om arbetstagaren har fått uppgifterna obehörigen,
fortgår förbudet också sedan anställningsförhållandet
har upphört.
Ansvarig för ersättande av den skada som orsakats
arbetsgivaren är förutom den arbetstagare som
har röjt en hemlighet även den för vilken uppgifterna
röjdes, om denne visste eller borde ha vetat att arbetstagaren
handlade obehörigt.
5 §
Konkurrensförbudsavtal
Av synnerligen vägande skäl som har samband
med arbetsgivarens verksamhet eller med anställningsförhållandet är
det möjligt att genom ett avtal som ingås när
anställningsförhållandet börjar
eller medan det varar (konkurrensförbudsavtal)
begränsa en arbetstagares rätt att i fråga
om ett arbete som ska börja sedan anställningsförhållandet
upphört ingå ett arbetsavtal med en arbetsgivare
som idkar verksamhet som konkurrerar med den förstnämnda
arbetsgivaren samt begränsa arbetstagarens rätt
att för egen räkning idka sådan verksamhet.
Vid bedömningen av om det finns synnerligen vägande
skäl till ett konkurrensförbudsavtal ska bland
annat beaktas arten av arbetsgivarens verksamhet och behovet av
sådant skydd som beror på bevarande av affärs-
eller yrkeshemligheter eller på specialutbildning som arbetsgivaren
har ordnat för arbetstagaren samt arbetstagarens ställning
och uppgifter.
Ett konkurrensförbudsavtal får under högst sex
månader begränsa arbetstagarens rätt
att ingå ett nytt arbetsavtal eller att utöva
ett yrke. Tidsbegränsningen får avtalas att gälla
högst ett år, om det kan anses att arbetstagaren
får en skälig ersättning för
den bundenhet som konkurrensförbudsavtalet orsakar honom
eller henne. I konkurrensförbudsavtalet kan det tas in
en bestämmelse om avtalsvite som utdöms i stället
för skadestånd och som högst får
motsvara arbetstagarens lön för de sex månader
som föregår anställningsförhållandets
upphörande.
Ett konkurrensförbudsavtal binder inte arbetstagaren,
om anställningsförhållandet har upphört
av skäl som beror på arbetsgivaren. Det som ovan
bestäms om begränsande av ett konkurrensförbudsavtals
giltighetstid och om avtalsvitets maximibelopp gäller inte
en arbetstagare som på basis av sina uppgifter och sin
ställning anses leda ett företag, en sammanslutning eller
en stiftelse eller en självständig del av sådana
eller anses inneha en självständig ställning som är
direkt jämförbar med en sådan ledande uppgift.
Ett konkurrensförbudsavtal är ogiltigt i den mån
det strider mot vad som bestäms ovan. I övrigt
gäller om giltigheten och jämkningen av ett sådant
avtal bestämmelserna i lagen om rättshandlingar
på förmögenhetsrättens område (228/1929),
nedan rättshandlingslagen.
6 §
Arbetstagarens skyldighet att stanna ombord
Under fartygets uppehåll i hamn eller på säker
ankarplats måste arbetstagaren stanna ombord under sin
fritid endast om detta nödvändigtvis behövs
med hänsyn till fartygets, de ombordvarandes eller lastens
säkerhet eller med hänsyn till fartygets förestående
avresa eller förhalning, och inget annat följer
av 13 kap. 19 §.
Arbetsgivaren ska anordna avgiftsfri transportförbindelse
till land för arbetstagarna, om sådan kan anordnas
till kostnader som med hänsyn till förhållandena är
skäliga.
7 §
Arbetstagarens personliga egendom ombord
En arbetstagare får inte ta ombord ämnen eller
föremål som kan förorsaka fara för
fartyget eller personer eller egendom ombord eller allvarligt störa
den allmänna ordningen ombord.
Fartygets befälhavare har rätt att låta
inspektera de utrymmen som arbetstagarna förfogar över,
om det finns särskild anledning att misstänka
att föremål eller ämnen som avses i 1 mom.
har tagits dit. Utrymmen som är avsedda för boende
får inspekteras endast om det är nödvändigt
för att utreda omständigheter som inspektionen
gäller. Ingen annan än fartygets befälhavare
eller utsedda ordningsvakter får inspektera utrymmen som är
avsedda för boende.
Inspektionen ska göras i vittnens närvaro.
Vid behov har befälhavaren rätt att omhänderta
i 1 mom. avsedda ämnen eller föremål
som förorsakar fara eller oordning. Ämnena eller
föremålen ska överlämnas till
polisen eller, om det inte finns hinder för det enligt
lag, återlämnas till arbetstagaren när
han eller hon avlägsnar sig från fartyget.
8 §
Arbetstagarens skyldighet att närvara vid sjöförklaring
Behövs arbetstagarens närvaro för
avgivande av sjöförklaring, är arbetstagaren
skyldig att stanna kvar på den ort där förklaringen
ska avges till dess att förklaringen har avgetts, eller
i sådan närhet av denna ort att arbetstagaren
på kallelse kan infinna sig utan dröjsmål.
Arbetsgivaren ska för ovan avsedda tid betala arbetstagarens
lön samt bekosta arbetstagarens uppehälle och
de resor som behövs för att avge sjöförklaring.
5 kap.
Familjeledighet
1 §
Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och
föräldraledighet
En arbetstagare har rätt till ledighet från
arbetet under en sådan moderskaps-, särskild moderskaps-,
faderskaps- eller föräldrapenningsperiod
som avses i sjukförsäkringslagen.
Arbetstagaren har rätt att ta ut föräldraledighet
i högst två perioder, som vardera ska omfatta minst
25 vardagar.
2 §
Arbete under moderskaps- och föräldrapenningsperioden
Med arbetsgivarens samtycke får en arbetstagare under
moderskapspenningsperioden utföra arbete som inte äventyrar
hennes eller fostrets eller det nyfödda barnets säkerhet.
Sådant arbete får dock inte utföras under
två veckor före den beräknade tidpunkten
för nedkomsten och inte under två veckor efter
nedkomsten. Såväl arbetsgivaren som arbetstagaren
har rätt att när som helst avbryta arbete som
utförs under moderskapspenningsperioden.
Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om
deltidsarbete och villkoren för det under den föräldrapenningsperiod
som föreskrivs i 9 kap. 10 och 12 § i sjukförsäkringslagen.
Bestämmelser om arbetstagarens rätt till partiell
föräldrapenning finns i 9 kap. 9 § i
sjukförsäkringslagen.
Överenskommelse ska träffas om avbrytande av
deltidsarbete och om ändring av villkoren. Om överenskommelse
inte nås, har arbetstagaren rätt att av grundad
anledning avbryta deltidsarbetet samt antingen återgå till
föräldraledighet enligt 1 § eller börja
följa sin tidigare arbetstid.
3 §
Vårdledighet
En arbetstagare har rätt till vårdledighet
för att vårda sitt barn eller något annat
barn som varaktigt bor i hans eller hennes hushåll till
dess barnet fyller tre år. Föräldrar
till adoptivbarn har dock rätt till vårdledighet
till dess två år har förflutit från
adoptionen, dock högst till dess barnet inleder sin skolgång.
Vårdledighet kan tas ut i högst två perioder, som
vardera är minst en månad lång, om inte
arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om flera
perioder än två eller att någon period ska
vara kortare än en månad. Av föräldrarna
eller vårdnadshavarna kan endast en i sänder vara vårdledig.
Under tiden för moderskaps- eller föräldraledighet
får dock den andra föräldern eller vårdnadshavaren
ta ut en period vårdledighet.
4 §
Anmälan om moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
samt om vårdledighet
Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet
samt vårdledighet ska anmälas till arbetsgivaren
senast två månader före den planerade
ledighetens början. Om ledigheten varar högst 25 vardagar är
anmälningstiden dock en månad. Vid anmälan
om ledighet för vård av adoptivbarn ska om möjligt
ovan föreskrivna anmälningstid iakttas.
Om det på grund av ordnandet av vården av barnet
då maken börjar arbeta inte är möjligt
att iaktta en anmälningstid på två månader,
har arbetstagaren rätt att bli föräldraledig
när en månad förflutit från
anmälan, om inte detta medför betydande olägenhet
för produktions- eller serviceverksamheten på arbetsplatsen.
Om arbetsgivaren anser att han inte kan samtycka till en anmälningstid
om en månad, ska han för arbetstagaren lägga
fram en utredning om de omständigheter som ligger till
grund för vägran.
Arbetstagaren får av grundad anledning ändra
tidpunkten för ledigheten och dess längd genom
att anmäla detta till arbetsgivaren senast en månad
före ändringen. En arbetstagare får dock tidigarelägga
en moderskapsledighet samt ändra tidpunkten för
en faderskapsledighet som hon eller han tänkt hålla
i samband med nedkomsten, om detta behövs på grund
av barnets födelse eller barnets, moderns eller faderns
hälsotillstånd. Ändringarna ska då anmälas
till arbetsgivaren så snart som möjligt. Föräldrar
till adoptivbarn får av grundad anledning innan ledigheten
börjar ändra dess tidpunkt genom att anmäla
det till arbetsgivaren så snart som möjligt.
5 §
Partiell vårdledighet
En arbetstagare som har varit anställd hos samma arbetsgivare
sammanlagt minst sex månader under de senaste 12 månaderna
kan få partiell vårdledighet för att
vårda sitt barn eller något annat barn som varaktigt
bor i hans eller hennes hushåll till utgången
av det andra läsåret för barnets grundläggande
utbildning. Om barnet omfattas av förlängd läroplikt
enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande
utbildning (628/1998), får partiell vårdledighet
tas ut till utgången av barnets tredje läsår.
En förälder till ett barn med funktionsnedsättning
eller ett långtidssjukt barn som är i behov av
särskild vård och omsorg kan få partiell
vårdledighet till dess barnet fyller 18 år. Barnets
båda föräldrar eller vårdnadshavare
får hålla partiell vårdledighet under
samma kalenderperiod men inte samtidigt. Arbetstagaren ska göra
framställning om partiell vårdledighet till arbetsgivaren
senast två månader före ledighetens början.
Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om partiell vårdledighet
och de detaljerade arrangemangen på det sätt som
de önskar. Arbetsgivaren kan vägra att avtala
om ledighet eller att ge ledighet endast om ledigheten åsamkar
arbetsplatsens produktions- eller serviceverksamhet allvarliga olägenheter,
som inte kan undvikas med skäliga arbetsarrangemang. Arbetsgivaren ska
för arbetstagaren lägga fram en utredning om de
omständigheter som ligger till grund för vägran.
Om arbetstagaren har rätt till partiell vårdledighet,
men avtal inte kan nås om de detaljerade arrangemangen,
ska han eller hon ges en period partiell vårdledighet under
kalenderåret. Ledighetens längd och tidpunkt bestäms
enligt arbetstagarens framställning. Partiell vårdledighet
ges då genom att arbetstagarens arbetstid förkortas till
hälften av arbetstiden för en heltidsanställd som
sköter en motsvarande uppgift i enlighet med det alterneringssystem
som tillämpas ombord.
6 §
Avbrytande av partiell vårdledighet
Avtal ska ingås om ändring av partiell vårdledighet.
Om avtal inte kan nås, får arbetstagaren av grundad
anledning avbryta ledigheten med iakttagande av en anmälningstid
på minst en månad.
7 §
Tillfällig vårdledighet
Om en arbetstagares barn eller något annat i hans eller
hennes hushåll varaktigt boende barn som inte har fyllt
tio år plötsligt insjuknar, har arbetstagaren
rätt till tillfällig vårdledighet under
högst fyra arbetsdagar åt gången för
att ordna vård eller för att vårda barnet.
Också en förälder som inte bor i samma
hushåll som barnet har samma rätt. De som har
rätt till tillfällig vårdledighet får
hålla tillfällig vårdledighet under samma
kalenderperiod men inte samtidigt.
Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om tillfällig
vårdledighet och om dess uppskattade längd så snart
som möjligt. På arbetsgivarens begäran
ska arbetstagaren lämna en tillförlitlig utredning
om orsaken till den tillfälliga vårdledigheten.
8 §
Frånvaro för vård av familjemedlem
eller någon annan närstående
Om en arbetstagares frånvaro är behövlig
för särskild vård av en familjemedlem
eller någon annan närstående, ska arbetsgivaren
försöka ordna arbetet så att arbetstagaren
kan utebli från arbetet för viss tid. Arbetsgivaren
och arbetstagaren avtalar om ledighetens längd och andra
arrangemang utgående från arbetstagarens behov och
arbetsgivarens produktions- och serviceverksamhet.
Arbetsgivaren och arbetstagaren ska komma överens om återgång
till arbetet under pågående avtalad ledighet.
Om överenskommelse inte nås, får arbetstagaren
av grundad anledning avbryta ledigheten genom att underrätta
arbetsgivaren om detta senast en månad före återgången
till arbetet.
På arbetsgivarens begäran ska arbetstagaren lägga
fram en utredning om grunden för frånvaron och
avbrytandet av frånvaron.
9 §
Frånvaro av tvingande familjeskäl
En arbetstagare har rätt till tillfällig frånvaro från
arbetet, om hans eller hennes omedelbara närvaro är
nödvändig på grund av en oförutsägbar
och tvingande orsak i samband med en sjukdom eller olycka som drabbat
hans eller hennes familj. För att denna rättighet
ska kunna utnyttjas krävs det att fartyget inte blir sjöodugligt
på grund av arbetstagarens frånvaro.
Arbetstagaren ska underrätta arbetsgivaren om sin frånvaro
och orsaken till den så snart som möjligt. På arbetsgivarens
begäran ska arbetstagaren lämna en tillförlitlig
utredning om orsaken till frånvaron.
10 §
Lönebetalningsskyldighet
Arbetsgivaren är inte skyldig att betala arbetstagaren
lön för tiden för de familjeledigheter
som avses i detta kapitel. Om arbetstagarens anställningsförhållande
har fortgått minst sex månader utan avbrott innan
moderskapsledigheten börjar, är arbetsgivaren
dock skyldig att betala arbetstagaren lön för
tiden för moderskapsledighet på det sätt
som i 2 kap. 10 § bestäms om lön för
sjukdomstid.
Arbetsgivaren ska dock ersätta en gravid arbetstagare
för inkomstbortfall som beror på medicinska undersökningar
som föregår nedkomsten, om undersökningarna
inte kan ske utanför arbetstid.
11 §
Återgång till arbetet
När de familjeledigheter som avses i detta kapitel
upphör har arbetstagaren rätt att i första hand återvända
till sitt tidigare arbete. Om detta inte är möjligt,
ska arbetstagaren erbjudas arbete som motsvarar det tidigare arbetet
och som överensstämmer med arbetsavtalet, och
om inte heller detta är möjligt, något
annat arbete som överensstämmer med arbetsavtalet.
6 kap.
Permittering
1 §
Definition av permittering
Med permittering avses att utförandet av arbete och
betalningen av lön tillfälligt avbryts genom arbetsgivarens
beslut eller med stöd av ett avtal som ingås på initiativ
av arbetsgivaren, medan anställningsförhållandet
i övrigt består. Om de grunder som anges i 2 § föreligger,
får arbetsgivaren permittera en arbetstagare antingen för
viss tid eller tills vidare genom att helt avbryta utförandet
av arbete eller genom att förkorta arbetstagarens lag-
eller avtalsenliga ordinarie arbetstid i den mån det är
nödvändigt med tanke på grunden för
permitteringen.
En arbetstagare får med de begränsningar som följer
av 6 § ta annat arbete medan permitteringen varar. Bestämmelser
om utnyttjandet av bostadsförmån under permittering
finns i 13 kap. 7 §.
2 §
Grunder för permittering
Arbetsgivaren får permittera en arbetstagare, om
1) arbetsgivaren har i 8 kap. 3 § avsedda ekonomiska
orsaker eller produktionsorsaker att säga upp arbetsavtalet,
2) arbetet eller arbetsgivarens förutsättningar att
erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren
skäligen inte kan ordna annat lämpligt arbete
för arbetstagaren eller sådan utbildning som motsvarar
arbetsgivarens behov; arbetet eller förutsättningarna
för erbjudande av arbete anses ha minskat tillfälligt
som grund för permittering, om de enligt uppskattning varar högst
90 dagar.
Medan anställningsförhållandet varar
får arbetsgivaren och arbetstagaren, trots vad som bestäms
i 1 mom. och i 4 § i detta kapitel, avtala om permittering
för viss tid i de fall då det är behövligt
på grund av arbetsgivarens verksamhet eller ekonomiska
situation.
Arbetsgivaren får permittera en visstidsanställd
arbetstagare endast om arbetstagaren är vikarie för
en ordinarie arbetstagare och arbetsgivaren skulle ha rätt
att permittera den ordinarie arbetstagaren om han eller hon vore
i arbete.
Arbetsgivaren får permittera en förtroendeman
som valts med stöd av ett kollektivavtal endast på de
grunder som anges i 8 kap. 9 § 2 mom.
3 §
Förhandsinformation och hörande av arbetstagare
Arbetsgivaren ska på basis av till buds stående
uppgifter ge arbetstagaren förhandsinformation om grunderna
för permitteringen samt om dess beräknade omfattning,
det sätt på vilket den genomförs, begynnelsetidpunkten
och dess längd. Om permitteringen gäller flera
arbetstagare, kan informationen ges en representant för arbetstagarna
eller arbetstagarna gemensamt. Informationen ska ges utan dröjsmål
efter det att arbetsgivaren fått kännedom om behovet
av permittering.
Sedan informationen getts och innan meddelande om permittering
lämnas ska arbetsgivaren ge arbetstagarna eller deras representant
tillfälle att bli hörda om informationen.
Förhandsinformation behöver inte ges, om arbetsgivaren
med stöd av någon annan lag, ett avtal eller någon
annan bestämmelse som arbetsgivaren är bunden
av ska ge motsvarande information eller förhandla om permittering
med arbetstagarna eller deras representant.
4 §
Meddelande om permittering
Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren meddelande om permittering
senast 14 dagar innan permitteringen börjar. Meddelandet
ska ges personligen till den som ska permitteras. Om meddelandet
inte kan ges personligen, får det skickas per brev eller
i elektronisk form med iakttagande av samma tidsgräns.
I meddelandet ska nämnas grunden för permitteringen,
begynnelsetidpunkten och permitteringens längd eller uppskattade
längd.
Meddelande behöver inte ges, om arbetsgivaren inte
för hela permitteringstiden är skyldig att betala
lön till arbetstagaren till följd av annan frånvaro
från arbetet.
Meddelandet ska delges en representant för de arbetstagare
som permitteras. Om permitteringen gäller minst tio arbetstagare,
ska arbetsgivaren underrätta även arbetskraftsmyndigheterna om
saken, utom om arbetsgivaren har motsvarande skyldighet enligt någon
annan lag.
5 §
Intyg om permittering
Arbetsgivaren ska på begäran av arbetstagaren
ge ett skriftligt intyg om permittering, av vilket framgår åtminstone
orsaken till permitteringen, begynnelsetidpunkten och permitteringens längd
eller uppskattade längd.
6 §
Återupptagande av arbetet efter permittering
Om en arbetstagare är permitterad tills vidare, ska
arbetsgivaren minst sju dagar innan arbetet återupptas
meddela detta, om inte något annat har avtalats.
En arbetstagare som för tiden för permitteringen
har ingått ett arbetsavtal med en annan arbetsgivare har
oberoende av avtalstiden rätt att säga upp avtalet
med iakttagande av fem dagars uppsägningstid.
7 §
Upphörande av en permitterad arbetstagares anställningsförhållande
En arbetstagare får medan permitteringen varar säga
upp sitt arbetsavtal utan uppsägningstid oberoende av avtalstiden.
Om arbetstagaren känner till när permitteringen
kommer att upphöra, finns inte denna rätt under
de sju föregående dagarna innan permitteringen
upphör.
Om arbetsgivaren säger upp en permitterad arbetstagares
arbetsavtal så att det upphör medan
permitteringen varar, har arbetstagaren rätt till sin lön
för uppsägningstiden. Från lönen
för uppsägningstiden får arbetsgivaren
dra av 14 dagars lön, om arbetstagaren har permitterats
med iakttagande av mer än 14 dagars lag- eller avtalsenlig
tid för meddelande om permittering.
Om arbetstagaren säger upp sitt arbetsavtal sedan permitteringen
utan avbrott har varat minst 200 dagar, har arbetstagaren rätt
att i ersättning få sin lön för
uppsägningstiden så som bestäms i 2 mom.
7 kap.
Allmänna bestämmelser om upphävande
av arbetsavtal
1 §
Avtal för viss tid
Ett arbetsavtal som ingåtts för viss tid upphör utan
uppsägning då den avtalade tiden går
ut eller det överenskomna arbetet avslutas, när
fartyget har anlöpt hamn.
Om endast arbetsgivaren känner till när arbetsavtalet
kommer att upphöra, ska arbetsgivaren utan dröjsmål
efter att ha fått kännedom om tidpunkten för
avtalets upphörande underrätta arbetstagaren om
att arbetsavtalet upphör.
Ett arbetsavtal för viss tid som ingåtts för längre
tid än fem år kan efter fem år från
att det ingåtts sägas upp på samma grunder
och enligt samma förfarande som ett arbetsavtal som gäller tills
vidare.
2 §
Avgångsålder
En arbetstagares anställningsförhållande
upphör utan uppsägning och uppsägningstid
vid utgången av den kalendermånad under vilken
arbetstagaren fyller 68 år, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren
avtalar om förlängning av anställningsförhållandet.
Arbetsgivaren och arbetstagaren får trots 1 kap.
4 § avtala om att anställningsförhållandet förlängs
för viss tid.
3 §
Allmänna bestämmelser om uppsägningstider och
den plats där anställningsförhållandet upphör
Ett arbetsavtal som ingåtts tills vidare eller som
annars gäller tills vidare upphävs genom ett skriftligt
meddelande om uppsägning som ska delges den andra avtalsparten.
Som uppsägningstid kan avtalas högst sex månader.
Om en längre tid har avtalats, ska i stället sex
månaders uppsägningstid iakttas. Det kan avtalas
att arbetsgivaren ska iaktta en längre uppsägningstid än
arbetstagaren. Om den uppsägningstid som har avtalats för
arbetsgivaren är kortare än uppsägningstiden
för arbetstagaren, får arbetstagaren iaktta den
uppsägningstid som avtalats för arbetsgivaren.
Arbetstagarens arbetsavtal upphör när fartyget
efter det att uppsägningstiden löpt ut anlöper en
hamn i vilken arbetstagaren fritt kan lämna fartyget. Arbetsgivaren
kan säga upp arbetsavtalet att upphöra endast
i en hamn i arbetstagarens hemland eller i en hamn i det land där
arbetsavtalet ingåtts. Om grunden för upphävandet
av arbetsavtalet är krigshot eller ett krigsliknande hot mot
fartyget eller en farlig smittsam sjukdom i destinationshamnen,
upphör arbetsavtalet när arbetsgivaren har fört
arbetstagaren till en hamn från vilken arbetstagaren tryggt
kan resa hem.
4 §
Allmänna uppsägningstider
Om inte något annat avtalas och anställningsförhållandet
har fortgått utan avbrott, ska arbetsgivaren iaktta följande
uppsägningstider:
1) en månad, om anställningsförhållandet
har varat högst ett år,
2) två månader, om anställningsförhållandet har
varat mer än ett men högst fem år,
3) tre månader, om anställningsförhållandet har
varat mer än fem men högst nio år,
4) fyra månader, om anställningsförhållandet har
varat mer än nio men högst 12 år,
5) fem månader, om anställningsförhållandet har
varat mer än 12 men högst 15 år,
6) sex månader, om anställningsförhållandet har
varat mer än 15 år.
Om inte något annat avtalas och anställningsförhållandet
har fortgått utan avbrott, ska arbetstagaren iaktta följande
uppsägningstider:
1) 14 dygn, om anställningsförhållandet
har varat högst ett år,
2) en månad, om anställningsförhållandet
har varat mer än ett men högst tio år,
3) två månader, om anställningsförhållandet har
varat mer än tio år.
5 §
Upphävande av ett anställningsförhållande
utan uppsägningstid
Arbetstagaren kan upphäva sitt arbetsavtal utan
uppsägningstid eller under avtalstiden så att det
upphör att gälla genast, när
1) arbetstagaren fått veta att det i fartygets destinationshamn
förekommer en farlig smittsam sjukdom,
2) fartyget är utsatt för krigshot eller ett
krigsliknande hot,
3) en nära anhörig till arbetstagaren har
dött eller blivit allvarligt sjuk,
4) arbetstagaren har blivit antagen till någon läroanstalt
eller fått en anställning som det är viktigt
för arbetstagaren att ta emot,
5) det i arbetstagarens förhållanden efter
att arbetsavtalet ingåtts har skett förändringar
som gör att det inte längre kan anses vara skäligt
att fortsätta arbetsavtalet.
Arbetstagaren har inte rätt att upphäva sitt
anställningsförhållande med stöd
av 1 mom. 4 eller 5 punkten, om fartyget på grund
av det skulle bli sjöodugligt, om det inte kan anställas
en lämplig arbetstagare i arbetstagarens ställe.
Arbetstagaren är skyldig att ersätta arbetsgivaren för
kostnaderna för anställningen av en ny arbetstagare.
Arbetstagarens ersättningsskyldighet kan nedsättas
eller avlyftas helt och hållet med beaktande av den tid
anställningsförhållandet fortgått
och övriga omständigheter som påverkar
saken.
6 §
Uppsägningstid och kompensationsledighet
Om arbetsgivaren sagt upp arbetsavtalet av ekonomiska orsaker
eller av produktionsorsaker ska kvarstående i 14 § i
sjöarbetstidslagen (296/1976) avsedd kompensationsledighet
eller kompensationsledighet som avtalats i kollektivavtal ersättas
i pengar när anställningsförhållandet
upphör. Arbetstagaren kan inte utan sitt samtycke förordnas
att under uppsägningstiden ta ut kompensationsledighet
som tjänats in före uppsägningen.
7 §
Försummelse att iaktta uppsägningstid
En arbetsgivare som har sagt upp ett arbetsavtal utan att iaktta
uppsägningstiden ska i ersättning till arbetstagaren
betala full lön för en tid som motsvarar uppsägningstiden.
En arbetstagare som inte har iakttagit uppsägningstiden är
skyldig att i engångsersättning till arbetsgivaren
betala ett belopp som motsvarar lönen för uppsägningstiden.
Om iakttagandet av uppsägningstiden har försummats
endast delvis, begränsar sig ersättningsskyldigheten
till ett belopp motsvarande lönen för den del
av uppsägningstiden som inte har iakttagits.
8 §
Tyst förlängning av avtalsförhållandet
Om arbetsgivaren tillåter arbetstagaren att fortsätta
arbeta sedan avtalsperioden eller uppsägningstiden gått
ut, anses avtalsförhållandet ha förlängts
tills vidare.
Bestämmelsen i 1 mom. tillämpas inte, om det efter
den tid som avses i momentet utförs arbete som nödvändigtvis
måste utföras med tanke på fartygets,
de ombordvarandes eller lastens säkerhet, och om arbetet
inte varar mer än två dagar.
9 §
Återanställande av arbetstagare
En arbetsgivare ska erbjuda arbete åt en tidigare arbetstagare
som på grunder som anges i 8 kap. 3 eller 6 § har
sagts upp och som fortfarande är arbetssökande
vid arbets- och näringsbyrån, om arbetsgivaren
inom nio månader från det anställningsförhållandet
upphörde behöver arbetstagare för samma
eller liknande uppgifter som den uppsagda arbetstagaren hade utfört.
10 §
Arbetsintyg
När anställningsförhållandet
upphör har arbetstagaren rätt att av arbetsgivaren
på begäran få ett skriftligt intyg över
anställningsförhållandets längd
och arbetsuppgifternas art. På arbetstagarens uttryckliga
begäran ska det i intyget dessutom nämnas orsaken
till att anställningsförhållandet upphört
samt ingå en bedömning av arbetstagarens arbetsskicklighet
och uppförande. Av arbetsintyget får inte framgå annat än
vad som framgår av dess ordalydelse.
Arbetsgivaren är skyldig att ge arbetstagaren ett arbetsintyg,
om intyget begärs inom tio år från det
att anställningsförhållandet upphörde. Intyg över
arbetstagarens arbetsskicklighet och uppförande ska dock
begäras inom fem år från det att anställningsförhållandet
upphörde.
Om mer än tio år förflutit från
det att anställningsförhållandet upphörde,
ska arbetsintyg över anställningsförhållandets
längd och arbetsuppgifternas art ges endast om det inte
orsakar arbetsgivaren oskäliga svårigheter. Under
samma förutsättningar ska arbetsgivaren ge ett
nytt intyg i stället för ett arbetsintyg som förkommit eller
blivit förstört.
8 kap.
Grunder för uppsägning av arbetsavtal
1 §
Allmän bestämmelse om uppsägningsgrunder
Arbetsgivaren får endast av vägande sakskäl säga
upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare.
2 §
Uppsägningsgrunder som har samband med arbetstagarens
person
Som sakliga och vägande grunder för uppsägning
som beror på eller har samband med arbetstagarens person
kan anses allvarligt brott mot eller åsidosättande
av sådana förpliktelser som följer av
arbetsavtalet eller lag och som är av väsentlig
betydelse för anställningsförhållandet samt
en väsentlig förändring av de personliga
arbetsförutsättningar på grund av vilka
arbetstagaren inte längre kan klara av sina arbetsuppgifter. Vid
bedömningen av om det är fråga om sakliga och
vägande grunder ska arbetsgivarens och arbetstagarens omständigheter
beaktas som en helhet.
Som sakliga och vägande grunder för
uppsägning kan åtminstone inte anses
1) arbetstagarens sjukdom, handikapp eller olycksfall, om inte
hans eller hennes arbetsförmåga på grund
därav har minskat väsentligt och för
så lång tid att det inte rimligen kan förutsättas
att arbetsgivaren fortsätter avtalsförhållandet,
2) arbetstagarens deltagande i en stridsåtgärd som
avses i lagen om kollektivavtal eller som vidtagits av en arbetstagarförening,
3) arbetstagarens politiska, religiösa eller andra åsikter
eller arbetstagarens deltagande i samhälls- eller föreningsverksamhet,
4) anlitande av rättsmedel som står till buds för
arbetstagaren.
En arbetstagare som har åsidosatt eller brutit mot
sina förpliktelser som följer av anställningsförhållandet
får dock inte sägas upp förrän
han eller hon varnats och därigenom beretts möjlighet
att rätta till sitt förfarande.
Arbetsgivaren ska efter att ha hört arbetstagaren på det
sätt som avses i 10 kap. 2 § före uppsägningen
reda ut om det är möjligt att undvika uppsägning
genom att arbetstagaren placeras i annat arbete.
Om grunden för uppsägningen är en
så allvarlig överträdelse i anslutning
till anställningsförhållandet att det
rimligen inte kan förutsättas att arbetsgivaren
fortsätter avtalsförhållandet, behöver
3 och 4 mom. inte iakttas.
3 §
Uppsägning av ekonomiska orsaker eller av produktionsorsaker
Arbetsgivaren får säga upp ett arbetsavtal
om det till buds stående arbetet av ekonomiska orsaker
eller produktionsorsaker eller av orsaker i samband med omorganisering
av arbetsgivarens verksamhet har minskat väsentligt och
varaktigt. Arbetsavtalet får dock inte sägas upp,
om arbetstagaren kan placeras i eller omskolas för andra
uppgifter på det sätt som anges i 4 §.
Grund för uppsägning anses åtminstone
inte föreligga, om
1) arbetsgivaren antingen före eller efter uppsägningen
har anställt en ny arbetstagare för liknande uppgifter
trots att inga förändringar i arbetsgivarens verksamhetsbetingelser
inträffat under samma tid,
2) omorganiseringen av arbetsuppgifterna inte har orsakat någon
verklig minskning av arbetet.
4 §
Skyldighet att erbjuda arbete och ordna utbildning
Arbetstagaren ska i första hand erbjudas arbete som
motsvarar arbetet enligt arbetsavtalet. Om sådant arbete
inte finns, ska arbetstagaren erbjudas annat arbete som motsvarar
hans eller hennes utbildning, yrkesskicklighet eller erfarenhet.
Arbetsgivaren ska för arbetstagaren ordna sådan
utbildning som de nya uppgifterna förutsätter
och som med tanke på båda avtalsparterna kan anses
vara ändamålsenlig och skälig.
Om en arbetsgivare som faktiskt utövar bestämmande
inflytande i personalfrågor i ett annat företag
eller en annan sammanslutning med stöd av ägande,
avtal eller något annat arrangemang, inte kan erbjuda arbetstagaren
sådant arbete som avses i 1 mom., ska arbetsgivaren reda ut
om det är möjligt att fullgöra skyldigheten
att erbjuda arbete och ordna utbildning genom att erbjuda arbetstagaren
arbete i sådana andra företag eller sammanslutningar
i vilka arbetsgivaren har bestämmande inflytande.
5 §
Uppsägningsrätt i samband med överlåtelse
av rörelse och arbetstagarens rätt till ersättning
Förvärvaren av en rörelse får
inte säga upp en arbetstagares arbetsavtal enbart på grund
av överlåtelse av rörelse enligt 1 kap.
10 §.
Om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet av ekonomiska
orsaker eller av produktionsorsaker till följd av överlåtelse
av rörelse, har arbetstagaren rätt till en ersättning
som motsvarar en månads grundlön och eventuella
fasta tillägg. Rätt till ersättning föreligger
dock inte, om arbetstagaren vägrat ta emot arbete som erbjudits
i enlighet med 4 §.
6 §
Uppsägning i samband med saneringsförfarande
Är arbetsgivaren föremål
för ett förfarande som avses i lagen om företagssanering
(47/1993) får arbetsgivaren, om inte något
annat följer av 4 § i detta kapitel,
säga upp arbetsavtalet oberoende av avtalstiden med iakttagande
av två månaders uppsägningstid, om
1) grunden för uppsägningen är en
sådan reglering eller åtgärd under tiden
för saneringsförfarandet som är nödvändig
för avvärjande av konkurs och på grund
av vilken arbetet upphör eller minskar på det
sätt som avses i 3 §,
2) grunden för uppsägningen är en åtgärd
som ingår i ett fastställt saneringsprogram och
som medför att arbetet upphör eller minskar på det sätt
som avses i 3 §, eller en programenlig reglering som har
ekonomiska orsaker vilka konstaterats i ett fastställt
saneringsprogram och som förutsätter att arbetskraften
minskas.
För arbetstagaren är uppsägningstiden
i samband med saneringsförfarande 14 dagar, om inte något
annat följer av 6 kap. 7 § 1 mom.
7 §
Arbetsgivarens konkurs och arbetsgivarens död
Om arbetsgivaren försätts i konkurs, får
arbetsavtalet oberoende av avtalstiden sägas upp av vardera
parten. Uppsägningstiden är 14 dagar. Lönen
för den tid konkursen pågår betalas ur konkursboet.
Avlider arbetsgivaren har såväl delägarna
i dödsboet som arbetstagarna rätt att säga
upp arbetsavtalet oberoende av avtalstiden. Uppsägningstiden är
14 dagar. Uppsägningsrätten ska utnyttjas inom
tre månader från det att arbetsgivaren avlidit.
8 §
Uppsägning av en gravid eller familjeledig arbetstagare
Arbetsgivaren får inte säga upp ett arbetsavtal
på grund av att arbetstagaren är gravid eller på den
grund att arbetstagaren utnyttjar sin rätt till familjeledighet
enligt 5 kap. På begäran av arbetsgivaren ska
arbetstagaren lämna en utredning om sin graviditet.
Om arbetsgivaren säger upp arbetsavtalet med en arbetstagare
som är gravid eller utnyttjar sin rätt till annan än
i 5 kap. 8 § avsedd familjeledighet, anses uppsägningen
ha berott på att arbetstagaren är gravid eller
familjeledig, om arbetsgivaren inte kan visa att orsaken är
en annan.
På de grunder som anges i 3 § får
arbetsgivaren säga upp ett arbetsavtal under arbetstagarens moderskaps-,
särskilda moderskaps-, faderskaps-, föräldra-
eller vårdledighet endast om arbetsgivarens verksamhet
upphör helt och hållet.
9 §
Uppsägningsskydd för förtroendeman
På de grunder som avses i 2 § får
arbetsgivaren säga upp arbetsavtalet för en förtroendeman som
valts enligt ett kollektivavtal endast om majoriteten av de arbetstagare
som förtroendemannen representerar ger sitt samtycke.
På de grunder som anges i 3 eller 6 § eller
7 § 1 mom. får arbetsgivaren säga upp
en förtroendemans arbetsavtal endast om förtroendemannens
arbete upphör helt och hållet och om arbetsgivaren
inte kan ordna sådant arbete som motsvarar förtroendemannens
yrkesskicklighet eller som annars är lämpligt
eller omskola honom eller henne för annat arbete
på det sätt som avses i 4 §.
10 §
Arbetstagarens rätt till sysselsättningsledighet
Har inte arbetsgivaren och arbetstagaren, sedan arbetsgivaren
sagt upp arbetsavtalet på de grunder som avses i 3 och
4 eller 6 §, kommit överens om annat, har arbetstagaren
rätt till ledighet med full lön för att
under uppsägningstiden delta i utarbetandet av en sysselsättningsplan
enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002),
i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, praktik och inlärning
i arbetet enligt planen, eller i arbetssökande på eget
eller myndigheternas initiativ och i arbetsintervjuer eller omplaceringsträning.
Sysselsättningsledighetens längd
bestäms enligt uppsägningstidens längd
så att sysselsättningsledigheten är
1) sammanlagt högst fem arbetsdagar, om uppsägningstiden är
högst en månad,
2) sammanlagt högst tio arbetsdagar, om uppsägningstiden är
längre än en månad men högst fyra
månader,
3) sammanlagt högst 20 arbetsdagar, om uppsägningstiden är
längre än fyra månader.
Arbetstagaren ska innan han eller hon utnyttjar sysselsättningsledigheten
eller en del av den underrätta arbetsgivaren om ledigheten
och om grunden för ledigheten i så god tid som
möjligt samt på begäran lägga
fram en tillförlitlig utredning om grunden för
varje ledighet.
Utnyttjandet av sysselsättningsledigheten får inte åsamka
arbetsgivaren betydande olägenhet.
10 kap.
Förfarandet vid upphävande av arbetsavtal
1 §
Åberopande av uppsägningsgrund
Arbetsgivaren ska verkställa uppsägning av arbetsavtalet
inom skälig tid efter att ha fått kännedom
om en sådan i 8 kap. 2 § avsedd grund för uppsägning
som har samband med arbetstagarens person.
2 §
Hörande av arbetstagaren och arbetsgivaren
Innan arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal på en
grund som avses i 8 kap. 2 § eller häver ett arbetsavtal
på en grund som avses i 1 kap. 5 § eller av en
orsak som avses i 9 kap. 1 §, ska arbetsgivaren
ge arbetstagaren tillfälle att bli hörd om skälen
till att arbetsavtalet upphävs, om arbetstagaren inte redan
blivit hörd i fartygskommissionen. Vid hörandet
har arbetstagaren rätt att anlita ett biträde.
Innan arbetstagaren häver ett arbetsavtal av en orsak
som avses i 9 kap. 1 §, ska arbetstagaren ge arbetsgivaren
tillfälle att bli hörd om grunden för
att arbetsavtalet hävs.
3 §
Arbetsgivarens upplysningsplikt
Innan arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal med stöd
av 8 kap. 3 eller 6 §, ska arbetsgivaren i så god
tid som möjligt informera den arbetstagare som blir uppsagd
om grunderna för uppsägningen och om alternativen
samt om den arbetskraftsservice som arbets- och näringsbyrån
erbjuder. Om arbetsavtalet sägs upp med stöd av 8 kap.
7 §, ska konkurs- eller dödsboet så snart som
möjligt informera arbetstagarna om grunden för
uppsägningen. I lagen om offentlig arbetskraftsservice
finns bestämmelser om arbetskraftsmyndigheternas uppgift
att kartlägga behövliga arbetskraftstjänster
i samarbete med arbetsgivaren och personalens företrädare.
Om uppsägningen gäller flera arbetstagare, kan
informationen lämnas till arbetstagarnas representant eller,
om ingen sådan har valts, till arbetstagarna gemensamt.
Om arbetsgivaren enligt lag, enligt avtal eller enligt någon
annan för arbetsgivaren bindande föreskrift är
skyldig att förhandla om grunden för uppsägningen
med arbetstagarna eller med deras representanter, har arbetsgivaren
inte en sådan upplysningsplikt som avses i 1 och 2 mom.
4 §
Arbetsgivarens meddelande till arbets- och näringsbyrån
En arbetsgivare som av sådana ekonomiska orsaker eller
produktionsorsaker som avses i 8 kap. 3, 4, 6 eller 7 § säger
upp en arbetstagare som före uppsägningstidens
utgång skulle ha en arbetshistoria på sammanlagt
minst tre år hos samma arbetsgivare eller olika arbetsgivare, är skyldig
att utan dröjsmål lämna arbets- och näringsbyrån
meddelande om uppsägningen. Samma skyldighet har en arbetsgivare
till vilken arbetstagaren när anställningsförhållandet
upphör har stått i anställningsförhållande
för viss tid utan avbrott i minst tre år eller
i anställningsförhållanden för
viss tid i sammanlagt minst 36 månader under de senaste
42 månaderna.
Arbetsgivaren ska, med arbetstagarens samtycke, till meddelandet
enligt 1 mom. foga tillgängliga uppgifter om arbetstagarens
utbildning, arbetsuppgifter och arbetserfarenhet.
5 §
Arbetsgivarens skyldighet att informera om sysselsättningsplan
och omställningsskyddstillägg
Arbetsgivaren är i de fall som avses i 4 § skyldig
att informera arbetstagaren om dennes rätt till en sysselsättningsplan
enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice samt till omställningsskyddstillägg
enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002).
6 §
Meddelande om upphävande av arbetsavtal
Meddelande om upphävande av arbetsavtal ska tillställas
arbetsgivaren eller dennes representant eller arbetstagaren personligen. Är
detta inte möjligt, kan meddelandet skickas per brev eller
i elektronisk form. Ett meddelande som skickats per brev anses ha
kommit till mottagarens kännedom senast den sjunde dagen
efter att det skickades.
Är arbetstagaren på semester enligt lag eller avtal
eller har han eller hon en minst två veckor lång
ledighet på grund av utjämning av arbetstiden,
anses dock ett upphävande av anställningsförhållandet
som grundar sig på ett meddelande som skickats per brev
ha meddelats tidigast dagen närmast efter utgången
av semestern eller ledigheten.
När meddelandet om upphävande av ett arbetsavtal
skickas per brev anses den grund som avses i 1 kap. 5 § och
de grunder för upphävande av arbetsavtalet vilka
avses i 9 kap. 1 § ha åberopats inom
avtalad eller föreskriven tid, om meddelandet inom den
tiden har postats som brev.
7 §
Meddelande till arbetstagaren om grunderna för upphävandet
Arbetsgivaren ska på begäran av arbetstagaren
utan dröjsmål skriftligen meddela denne de för
arbetsgivaren kända uppsägnings- eller hävningsgrunder
på basis av vilka arbetsavtalet har upphävts.
11 kap.
Fartygskommissioner
1 §
Fartygskommissionens sammansättning
Om det på ett fartyg i utrikestrafik regelbundet finns
minst åtta arbetstagare, ska fartyget ha en fartygskommission.
Fartygskommissionen består av tre medlemmar som personalen
valt inom sig och en ordförande. Ordförande är
fartygets befälhavare eller någon som befälhavaren
utsett. Av fartygskommissionens medlemmar representerar en befälet och
två besättningen, när ärenden
som gäller en medlem av besättningen behandlas.
När ärenden som gäller befälet
behandlas representerar två medlemmar av fartygskommissionen
befälet och en medlem besättningen. Om personalgrupperna
inte har valt sina representanter i fartygskommissionen, har ordföranden
rätt att utse dem.
Ingen kan utan giltig orsak vägra att bli medlem i
en fartygskommission.
2 §
Fartygskommissionens uppgifter
I fartygskommissionen behandlas ärenden som gäller
uppsägning eller hävning av arbetsavtal av en
orsak som beror på arbetstagaren och som konstaterats ombord
på fartyget samt ärenden som gäller misstanke
om att en arbetstagare begått ett brott på arbetsplatsen.
I fall som avses i 1 mom. får ett arbetsavtal inte
sägas upp eller hävas förrän ärendet
har behandlats i fartygskommissionen.
3 §
Sammankallande av fartygskommissionen samt behandling av ärenden
Fartygskommissionen sammanträder på kallelse
av ordföranden. Fartygskommissionen är beslutför
när den är fulltalig.
Fartygskommissionen ska behandla ärendena omsorgsfullt
och opartiskt. Fartygskommissionen ska i den mån det är
möjligt höra parterna innan den uttalar sig om
ett ärende som behandlas. En arbetstagare eller fartygskommissionen kan
också kalla andra som har kännedom om saken för
att bli hörda av fartygskommissionen.
En arbetstagare har rätt att anlita ett biträde när
ett ärende som gäller arbetstagaren behandlas
i fartygskommissionen. Anlitandet av ett biträde får
inte fördröja behandlingen av ärendet.
4 §
Fartygskommissionens beslut samt protokoll över behandlingen
I fartygskommissionen avgörs ärendena med enkel
röstmajoritet. Om rösterna faller lika, blir fartygskommissionens åsikt
det alternativ som är fördelaktigare för
arbetstagaren.
Det ska föras protokoll över fartygskommissionens
sammanträden. I protokollet antecknas de omständigheter
som har framkommit vid behandlingen av ärendet, kommissionens
beslut och eventuella avvikande meningar. Protokollet ska undertecknas
av alla som deltagit i sammanträdet. Fartygskommissionens
ordförande ska se till att arbetstagaren och arbetsgivaren
får en kopia av protokollet.
I skeppsdagboken antecknas fartygskommissionens sammanträden
och de ärenden som har behandlats vid sammanträdena.
Protokollet över fartygskommissionens sammanträde
i original förvaras som en särskild bilaga till
skeppsdagboken, med iakttagande av vad som i 18 kap. 5 § 3 mom.
i sjölagen (674/1994) föreskrivs om förvaring
av skeppsdagboken och de anteckningar som har samband med den.
5 §
Tystnadsplikt
Fartygskommissionens ordförande och medlemmar, arbetstagaren
och arbetstagarens biträde får inte röja
uppgifter som de tagit del av om arbetsgivaren eller arbetstagaren
vid behandlingen i fartygskommissionen, om inte den som uppgifterna
gäller uttryckligen samtycker till att uppgifterna lämnas
ut.
12 kap.
Skadeståndsskyldighet
1 §
Allmän skadeståndsskyldighet
En arbetsgivare som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot eller åsidosätter skyldigheter som
följer av ett anställningsförhållande eller
av denna lag ska ersätta arbetstagaren för den
skada som därigenom uppkommit.
Med avvikelse från 1 mom. bestäms ersättningsskyldigheten
enligt 2 § när ett arbetsavtal har upphävts
i strid med de grunder som föreskrivs i 1 kap. 5 § eller
8 eller 9 kap.
En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot eller åsidosätter skyldigheter som
följer av arbetsavtalet eller av denna lag eller som i
sitt arbete orsakar arbetsgivaren skada ska ersätta skadan
i enlighet med de grunder som anges i 4 kap. 1 § i skadeståndslagen
(412/1974).
Ersättning för försummelse att iaktta
uppsägningstid bestäms enligt 7 kap. 7 §.
Bestämmelser om rätten för en arbetstagare
som varit permitterad minst 200 dagar och som säger upp arbetsavtalet
att i ersättning få lön för
uppsägningstiden eller en del av den finns i
6 kap. 7 § 3 mom.
2 §
Ersättning för ogrundat upphävande
av arbetsavtal
En arbetsgivare som i strid med grunderna i denna lag har upphävt
ett arbetsavtal ska föreläggas att betala ersättning
för ogrundat upphävande av arbetsavtal. Om arbetstagaren
har hävt arbetsavtalet med stöd av 9 kap. 1 § på grund
av uppsåtligt eller oaktsamt förfarande från
arbetsgivarens sida, ska arbetsgivaren föreläggas
att betala ersättning för ogrundat upphävande
av arbetsavtal. Som enda ersättning ska betalas minst tre
och högst 24 månaders lön. För
en förtroendeman som valts enligt ett kollektivavtal är maximibeloppet
av ersättningen dock 30 månaders lön.
När ersättningen bestäms ska beroende
på orsaken till att arbetsavtalet upphävts beaktas
den tid som arbetstagaren uppskattas vara utan arbete, inkomstbortfallet,
den återstående tiden av ett arbetsavtal för
viss tid, anställningsförhållandets längd,
arbetstagarens ålder och möjligheter att få arbete
som motsvarar hans eller hennes yrke eller utbildning, arbetsgivarens
förfarande när arbetsavtalet upphävdes,
sådan anledning till upphävande av arbetsavtalet
som arbetstagaren själv gett upphov till, arbetstagarens
och arbetsgivarens omständigheter i allmänhet
samt andra liknande faktorer.
Om arbetsgivaren har sagt upp ett arbetsavtal i strid med de
grunder som anges i 8 kap. 3 eller 6 § eller har hävt
avtalet i strid med de grunder som anges i 1 kap. 5 §,
ska bestämmelsen i 1 mom. om ersättningens
minimibelopp inte tilllämpas när ersättningen
bestäms. Om arbetsgivaren har hävt ett arbetsavtal
enbart i strid med de grunder som anges i 9 kap. 1 §,
ska som ersättning betalas minst två månaders
lön.
3 §
Hur arbetslöshetsdagpenning inverkar på betalning
av skadestånd och ersättning
Från en ersättning som bestämts
enligt 2 § ska, till den del den utgör ersättning
till arbetstagaren för löneförmåner
som gått förlorade på grund av arbetslöshet
innan domen avkunnades eller meddelades, dras av
1) 75 procent av den inkomstrelaterade dagpenning som avses
i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och som
har betalats till arbetstagaren för tiden i fråga,
2) 80 procent av den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd
för arbetslösa och som har betalats till arbetstagaren
för tiden i fråga,
3) arbetsmarknadsstöd som enligt lagen om utkomstskydd
för arbetslösa har betalats till arbetstagaren
för tiden i fråga.
Domstolen kan göra ett mindre avdrag från ersättningen än
vad som bestäms i 1 mom. eller helt låta bli att
göra avdrag, om detta är skäligt med
hänsyn till ersättningsbeloppet, arbetstagarens
ekonomiska och sociala förhållanden och den kränkning
han eller hon har blivit utsatt för.
När domstolen behandlar ett ärende som avses
i 1 mom. 1 punkten ska den ge arbetslöshetsförsäkringsfonden
och den arbetslöshetskassa som betalat förmånen
tillfälle att bli hörda. Domstolen ska ålägga
arbetsgivaren att betala det belopp som dragits av från
ersättningen till arbetslöshetsförsäkringsfonden
och sända en dom eller ett beslut i ärendet som
vunnit laga kraft till arbetslöshetsförsäkringsfonden
för kännedom. Vad som här föreskrivs
om arbetslöshetsförsäkringsfonden gäller
på motsvarande sätt Folkpensionsanstalten när
domstolen behandlar ett ärende som avses i 1 mom. 2 eller 3 punkten.
Om ett avtal ingås om arbetsgivarens ersättningsskyldighet,
ska i det särskilt nämnas den med stöd
av 2 § avtalade totala ersättningen och den däri
ingående ersättning som ska betalas till arbetstagaren
för löneförmåner som gått
förlorade på grund av arbetslöshet innan
avtalet ingicks. Avdrag från ersättningen ska
göras med iakttagande av vad som föreskrivs i
1 och 2 mom. Arbetsgivaren ansvarar för att det
belopp som dragits av från ersättningen betalas
till arbetslöshetsförsäkringsfonden eller
Folkpensionsanstalten och att en kopia av avtalet sänds till
arbetslöshetsförsäkringsfonden eller
Folkpensionsanstalten för kännedom.
Vad som ovan föreskrivs om en ersättning som
bestäms i enlighet med 2 § tillämpas
också på skadestånd som med stöd
av 1 § 1 mom. bestämts för ogrundad
permittering.
4 §
Ersättning för arbetslöshet
Om arbetsgivaren har permitterat en arbetstagare till följd
av att fartyget har förolyckats eller förklarats
odugligt för iståndsättande, har arbetstagaren
rätt till en ersättning som motsvarar två månaders
lön, dock högst för den tid arbetstagaren är
arbetslös. Från ersättningen ska dras av
den lön som betalats för den tid arbetet varit förhindrat.
Om arbetsgivaren har sagt upp ett arbetsavtal på grund
av att fartyget har förolyckats eller förklarats
odugligt för iståndsättande, har arbetstagaren
rätt till en ersättning som motsvarar två månaders
lön, under förutsättning att detta inte ersatts
i enlighet med 1 mom. Rätt till ersättning föreligger
dock inte, om arbetsavtalet har sagts upp med iakttagande av minst
två månaders uppsägningstid eller om
den uppsägningstid som iakttas i anställningsförhållandet är
minst två månader.
13 kap.
Särskilda bestämmelser
1 §
Av rättshandlingslagen föranledd ogiltighet
Om ett arbetsavtal inte är bindande för arbetstagaren
på grund av en ogiltighetsgrund enligt 3 kap.
i rättshandlingslagen, är arbetstagaren i stället
för att åberopa avtalets ogiltighet berättigad
att säga upp arbetsavtalet att upphöra omedelbart,
om inte ogiltighetsgrunden har förlorat sin betydelse.
2 §
Oskäliga villkor
Skulle tillämpningen av ett villkor i ett arbetsavtal
stå i strid med god sed eller annars vara oskälig,
kan villkoret jämkas eller lämnas obeaktat.
3 §
Verkningarna av ett ogiltigt villkor
Om något villkor i ett arbetsavtal strider mot en bestämmelse
som utfärdats till skydd för arbetstagaren och
därför är ogiltigt, ska arbetsavtalet
dock gälla till övriga delar.
4 §
Föreningsfrihet
Arbetsgivare och arbetstagare har rätt att höra till
föreningar och rätt att delta i sådana
föreningars verksamhet. De har även
rätt att bilda en förening. Arbetsgivare och arbetstagare
har likaså frihet att låta bli att höra
till en förening som avses ovan. Det är förbjudet
att hindra eller begränsa utövandet av denna rättighet
och frihet.
Ett avtal som strider mot föreningsfriheten är ogiltigt.
5 §
Mötesrätt
Arbetsgivaren ska tillåta att arbetstagarna och deras
organisationer under pauser och utanför arbetstiden avgiftsfritt
använder lämpliga lokaler i arbetsgivarens besittning
för behandling av frågor som gäller anställningsförhållanden
och frågor som hör till en fackförenings
verksamhet. Utövandet av mötesrätten
får inte orsaka olägenheter för arbetsgivarens
verksamhet.
6 §
Förtroendemäns rätt att få information
En förtroendeman har rätt att av arbetsgivaren
få uppgifter som avses i 1 kap. 3 § i fråga
om de arbetstagare som förtroendemannen företräder.
7 §
Bostadsförmån
En arbetstagare som getts en bostadslägenhet som löneförmån
har rätt att använda lägenheten under
sådana avbrott i utförandet av arbetet som beror
på godtagbara skäl samt rätt när
anställningsförhållandet upphör
att använda lägenheten under en tid som motsvarar
hyresvärdens uppsägningstid enligt 92 § i
lagen om hyra av bostadslägenhet (481/1995). Om
anställningsförhållandet upphör
på grund av arbetstagarens död, har hans eller
hennes i lägenheten boende familjemedlemmar rätt
att efter dödsfallet använda bostaden under den
tid till vilken arbetstagaren varit berättigad, dock högst
tre månader.
Sedan anställningsförhållandet upphört
har arbetsgivaren rätt att för användningen
av en lägenhet som avses i 1 mom. i vederlag per kvadratmeter
ta ut högst det belopp som med stöd av lagen om
bostadsbidrag (408/1975) har fastställts som skälig
maximal boendeutgift per kvadratmeter på orten. Arbetstagaren
eller familjemedlemmarna ska underrättas om att vederlag tas
ut. Vederlag får tas ut från ingången
av den månad som närmast följer efter
det att 14 dagar förflutit från underrättelsen.
På motsvarande sätt har arbetsgivaren rätt
att ta ut vederlag för användningen av lägenheten vid
avbrott i arbetsgivarens skyldighet att betala lön medan
anställningsförhållandet fortsätter. Vederlag
får tas ut tidigast från ingången av
den andra hela kalendermånaden efter det att skyldigheten
att betala lön har upphört. Arbetstagaren ska
underrättas om att vederlag tas ut senast en månad
innan betalningsskyldigheten börjar.
Om viktiga skäl kräver det, kan arbetsgivaren för
tiden för ett avbrott i utförandet av arbetet
eller efter det att anställningsförhållandet
upphört enligt 1 mom. ställa en annan lämplig
bostad till förfogande för arbetstagaren eller
den avlidnes familjemedlemmar. De flyttningskostnader som orsakas
av detta betalas av arbetsgivaren.
8 §
Bestämmelsernas tvingande natur
Ett avtal som inskränker de rättigheter och förmåner
som enligt denna lag tillkommer arbetstagare är ogiltigt,
om inte något annat följer av denna lag.
9 §
Avvikelse genom kollektivavtal
Arbetsgivarnas och arbetstagarnas riksomfattande föreningar
har med avvikelse från vad som anges i 8 § rätt
att avtala om vad som bestäms i 1 kap. 6 § (förmåner
som är beroende av anställningsförhållandets
längd), 2 kap. 4 § (arbetsgivarens skyldighet
att erbjuda deltidsanställda arbete), 10 § (lön
för sjukdomstid) och 17 § (lönebetalningsperiod
och betalningstid), 3 kap. 1 § 2 mom. (fria hemresor
vid permittering), 6 kap. 3 § (förhandsinformation
och hörande av arbetstagare), 4 § (meddelande
om permittering) och 7 § 2 mom. (arbetsgivarens
rätt att från lönen för uppsägningstiden
dra av lönen för tiden för meddelande
om permittering), 7 kap. 9 § (återanställande
av arbetstagare) samt 10 kap. (förfarandet vid upphävande
av arbetsavtal). Genom kollektivavtal mellan de nämnda
föreningarna får även avtalas om förutsättningarna
att ingå ett i 1 kap. 4 § avsett arbetsavtal för
viss tid och om grunderna för permittering enligt 6 kap.
2 § 1 mom. 2 punkten och 2 mom., men likväl
inte förlängas den i 1 mom. 2 punkten
nämnda längsta permitteringstiden, och begränsas
den geografiska omfattningen av skyldigheten enligt 8 kap. 4 § att erbjuda
arbete.
En bestämmelse i ett kollektivavtal vilken försämrar
sådana förmåner som avses i för
Finland bindande internationella konventioner eller Europeiska unionens
rättsakter är ogiltig. I stället för
den bestämmelsen ska bestämmelserna i en internationell
konvention eller i Europeiska unionens rättsakter iakttas
eller, om detta inte är möjligt, de bestämmelser
genom vilka bestämmelserna i en internationell konvention
har satts i kraft eller Europeiska unionens rättsakter
har genomförts.
Arbetsgivaren får tillämpa i 1 mom. avsedda kollektivavtalsbestämmelser även
i sådana arbetstagares anställningsförhållanden
som inte är bundna av kollektivavtalet, men i fråga
om vilkas anställningsförhållanden arbetsgivaren
enligt lagen om kollektivavtal ska iaktta vad som bestäms
i kollektivavtalet. Om så har avtalats i arbetsavtalet,
får kollektivavtalets nämnda bestämmelser även
sedan kollektivavtalet upphört att gälla, tills
ett nytt kollektivavtal träder i kraft, iakttas i fråga
om sådana anställningsförhållandena
i vilka bestämmelserna kunde tillämpas om kollektivavtalet
alltjämt vore i kraft.
Det som i denna paragraf bestäms om riksomfattande
arbetsgivarföreningar tillämpas på motsvarande
sätt på de statliga förhandlingsmyndigheterna
och andra statliga avtalsmyndigheter, på kommunala arbetsmarknadsverket
samt på Ålands landskapsregering och kommunala
avtalsdelegationen i landskapet Åland.
10 §
Från lag avvikande bestämmelser i ett allmänt bindande
kollektivavtal
En arbetsgivare som ska iaktta ett allmänt bindande
kollektivavtal som avses i 2 kap. 6 § får inom
kollektivavtalets tillämpningsområde iaktta också i
avtalet ingående bestämmelser som avses i 9 § i
detta kapitel, om tillämpningen av bestämmelserna
inte förutsätter lokala avtal. Då tillämpas även
den andra meningen i 9 § 3 mom.
11 §
Preskription och tid för väckande av talan
En arbetstagares lönefordran preskriberas fem år
från förfallodagen, om inte preskriptionen avbryts
före det. Preskriptionstiden är densamma också för övriga
i denna lag avsedda fordringar.
Preskriptionstiden för ersättning av en personskada
som orsakats en arbetstagare är dock tio år.
När ett anställningsförhållande
har upphört förfaller rätten till en
i 1 mom. avsedd fordran, om talan inte väcks inom tre år
från det att anställningsförhållandet
upphörde. Om de bestämmelser i ett kollektivavtal
som ligger till grund för arbetstagarens fordran dock måste
anses som uppenbart mångtydiga, preskriberas fordran på det
sätt som föreskrivs i 1 mom.
12 §
Arbetstagares död
Om en arbetstagare dör under omständigheter som
hänför sig till arbetet, ska arbetsgivaren utan
dröjsmål underrätta arbetstagarens närmaste
anhöriga om att arbetstagaren dött.
Förliser fartyget jämte arbetstagarna och
kan det inte utredas när detta har skett, ska arbetstagarens
dödsfall anses ha inträffat vid utgången av
den tid som det skulle ha tagit för fartyget att ta sig
till destinationshamnen från dess sist kända position.
Arbetsgivaren betalar de direkta kostnaderna för begravningen
av en arbetstagare som arbetat i utrikestrafik, om arbetstagaren
vid sin död skulle ha varit berättigad till sjukvård
som arbetsgivaren betalar i enlighet med 2 kap. 13 §.
Arbetsgivaren ska se till att den avlidnes egendom som blivit
kvar ombord överlåts till den avlidnes närmaste
anhöriga. Lättfördärvlig egendom
kan säljas för dödsboets räkning
eller vid behov förstöras.
13 §
Arbetsgivares rätt till ersättning av statsmedel
Om arbetsgivaren har blivit tvungen att betala sådana
kostnader för en arbetstagares sjukvård eller
begravning som enligt denna lag inte ska betalas av arbetsgivaren,
får arbetsgivaren ersättning av statsmedel för
dessa kostnader.
I fråga om ansökan om ersättning,
förfall av rätten till ersättning och
sökande av ändring i beslut om ersättning
iakttas det som i 3 kap. 4 § föreskrivs om ersättning
av hemresor.
14 §
Rätt att yrka besiktning
Gör över hälften av arbetstagarna
på ett fartyg hos befälhavaren en framställning
om förrättande av besiktning för att
utröna fartygets sjövärdighet, dess utrustning,
bemanning, lastning eller annan sådan med fartyget förenad
omständighet, vars bristfällighet eller felaktighet
kan äventyra arbetstagarnas säkerhet, ska befälhavaren
hos en behörig besiktningsmyndighet ansöka om
förrättande av besiktning.
En maskinchef, föreståndaren för
ekonomiavdelning och en överstyrman har rätt att
hos befälhavaren yrka på förrättande
av besiktning i fråga om de delar av fartyget eller av
de tillbehör eller den utrustning, över vilka
han eller hon är skyldig att utöva tillsyn.
Bestämmelser om besiktning av fartyg finns i lagen
om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av
fartyg (1686/2009).
15 §
Framläggning
Arbetsgivaren ska hålla denna lag och ett allmänt
bindande kollektivavtal som avses i 2 kap. 6 § fritt
tillgängliga för arbetstagarna på arbetsplatsen.
Ett gällande certifikat för arbete till sjöss
i enlighet med konventionen om arbete till sjöss och ett
meddelande om att villkoren för arbete till sjöss
iakttas ska hållas framlagda ombord på fartyg.
På fartyg i utrikestrafik ska dessa handlingar vara
framlagda även på engelska.
16 §
Ersättning för förlust av personlig
egendom
En arbetstagare har rätt att få ersättning
av sin arbetsgivare för förlust av personlig egendom till
följd av att fartyget förolyckats, utsatts för sjöröveri
eller drabbats av eldsvåda eller någon annan skada.
Arbetstagaren ska lämna arbetsgivaren en utredning om den
förlorade egendomen.
Arbetsgivaren är skyldig att betala ersättning för
egendomen enligt verkligt värde, men högst 4 080
euro, om inte något annat överenskommits. Arbetstagaren
har dock rätt att få ersättning motsvarande återanskaffningsvärdet
för förlorad egendom som han eller hon använder
i sitt arbete. Om en arbetstagare tar ombord egendom värd
mer än 8 150 euro för att använda den
i arbetet, ska arbetsgivaren informeras om det på förhand.
I stället för att betala ut pengar har arbetsgivaren
rätt att ersätta förlorad egendom genom
att skaffa ny egendom.
Maximibeloppen i 2 mom. justeras i motsvarighet till förändringen
i penningvärdet vart tredje år genom förordning
av arbets- och näringsministeriet.
17 §
Ansvar för arbetsgivarens skyldigheter i vissa fall
Även om en arbetstagare står i anställningsförhållande
till någon annan arbetsgivare än rederiet, ansvarar
rederiet utöver den andra arbetsgivaren för arbetstagarens
fria hemresor och arbetstagarens egendom som blivit kvar ombord samt
för arbetstagarens sjukvård och begravning.
18 §
Upprätthållande av ordning
Befälhavaren och en person som bistår befälhavaren
har rätt att använda sådana maktmedel som
behövs för att upprätthålla
ordningen på fartyget och som kan anses försvarliga
med beaktande av hur farligt motståndet är och
situationen i övrigt.
Bestämmelser om excess i samband med användning
av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § i
strafflagen (39/1889).
Befälhavaren på ett fartyg som utför
sådan befordran av passagerare som avses i 15 kap. i sjölagen
kan utse ordningsvakter för att övervaka ordningen
och säkerheten på fartyget och i dess omedelbara
närhet. Bestämmelser om behörighetskraven
för dessa ordningsvakter samt bestämmelser om
deras utbildning, befogenheter och skyldigheter finns i lagen om
ordningsvakter (533/1999).
19 §
Rätt att hindra en person från att avlägsna
sig från fartyget
Fartygets befälhavare får hindra en arbetstagare
som på sannolika skäl misstänks för
ett brott som begåtts ombord på fartyget från
att avlägsna sig från fartyget, om det föreskrivna strängaste
straffet för brottet är fängelse i minst två år
och det på grund av den misstänktes personliga
förhållanden, antalet misstänkta brott
eller brottens art eller andra motsvarande omständigheter
finns skäl att misstänka att han eller hon flyr
eller annars undviker förundersökning eller rättegång,
och det inte är orimligt att hindra personen från
att avlägsna sig med beaktande av ärendets art
och den misstänktes hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden.
När någon förhindras att avlägsna
sig från fartyget ska det fattas ett skriftligt beslut,
av vilket ska framgå den arbetstagare som misstänks
för brottet, det misstänkta brottet samt grunderna för
att personen förhindras att avlägsna sig och beslutets
giltighetstid. Den misstänkte ska få en kopia
av beslutet.
En arbetstagares rätt att avlägsna sig från
fartyget får inte begränsas längre av
vad som är nödvändigt. Beslutet ska upphävas
genast när det inte längre finns några
förutsättningar för att hindra personen
från att avlägsna sig. Beslutet förfaller
när den som misstänks för brottet överlämnas
till en behörig finsk myndighet eller en behörig
myndighet i någon annan stat. Den misstänkte får
inte överlämnas till en annan stats myndighet,
om han eller hon till följd härav riskerar dödsstraff,
tortyr eller något annat bemötande som kränker
människovärdet eller om det finns grundad anledning
att anta att rättegången inte blir rättvis.
I fråga om utlämning för brott gäller
vad som föreskrivs särskilt.
20 §
Straffbestämmelser som gäller arbetsgivaren och
dennes företrädare
En arbetsgivare eller en företrädare
för denne som uppsåtligen eller av oaktsamhet
bryter mot
1) bestämmelserna i 1 kap. 3 § 1 mom. om skyldighet
att upprätta arbetsavtalet skriftligt,
2) bestämmelserna i 2 kap. 12 § om vård
av en insjuknad eller skadad arbetstagare,
3) bestämmelserna i 2 kap. 21 § 1 mom. om begränsning
av arbetsgivarens kvittningsrätt,
4) bestämmelserna i 7 kap. 10 § om skyldighet
att ge arbetstagaren ett arbetsintyg,
5) bestämmelserna i 13 kap. 5 § om arbetstagarnas
mötesrätt på arbetsplatsen, eller
6) bestämmelserna i 13 kap. 15 § om att denna
lag och vissa andra handlingar ska hållas framlagda,
ska för överträdelse av lagen
om sjöarbetsavtal dömas till böter.
För överträdelse av lagen om sjöarbetsavtal döms
också den som i strid med 2 kap. 20 § 2 mom.
trots begäran låter bli att ge arbetstagaren en
lönespecifikation.
För brott mot diskrimineringsförbudet enligt 2
kap. 2 § föreskrivs det straff i 47 kap. 3 § i strafflagen,
för kränkning av föreningsfriheten enligt
13 kap. 4 § föreskrivs det straff i 47 kap. 5 § i
strafflagen och för kränkning av en i 8 kap. 9 § avsedd
förtroendemans rättigheter föreskrivs
det straff i 47 kap. 4 § i strafflagen.
Ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och dennes
företrädare bestäms enligt de grunder
som anges i 47 kap. 7 § i strafflagen.
21 §
Straffbestämmelser som gäller medlemmar och biträden
i fartygskommissioner
Ordföranden i en fartygskommission som uppsåtligen
eller av oaktsamhet
1) inte sammankallar kommissionen i de fall som nämns
i 11 kap. 2 §, eller
2) inte översänder kopior av kommissionens protokoll
på det sätt som bestäms i 11 kap.
4 § 2 mom.,
ska för fartygskommissionsöverträdelse dömas
till böter.
Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 11
kap. 5 § döms enligt 38 kap. 2 § 2 mom.
i strafflagen, om inte strängare straff för gärningen
föreskrivs någon annanstans än i 38 kap.
1 § i strafflagen.
Åklagaren får inte väcka åtal
för fartygskommissionsöverträdelse, om
inte målsäganden anmält brottet till åtal.
22 §
Tillsyn
Arbetarskyddsmyndigheterna övervakar att denna lag
följs. Arbetarskyddsmyndigheterna ska i sin tillsynsuppgift
och särskilt vid övervakningen av att allmänt
bindande kollektivavtal iakttas verka i nära samarbete
med de arbetsgivar- och arbetstagarföreningar som ingått
de allmänt bindande kollektivavtal vilkas bestämmelser
arbetsgivarna enligt 2 kap. 6 § ska iaktta.
Arbetarskyddsmyndigheterna har oberoende av sekretessbestämmelserna
rätt att av arbetsgivaren på begäran
få en kopia av de handlingar som behövs för
tillsynen samt en detaljerad utredning om de avtal som ingåtts
muntligen.
23 §
Delegationen för sjömansärenden
Vid utvecklandet av den lagstiftning som gäller sjömännens
arbetsförhållanden och sociala förhållanden
bistås arbets- och näringsministeriet av delegationen
för sjömansärenden som tillsätts
av statsrådet. Bestämmelser om delegationens mandattid,
sammansättning och närmare uppgifter utfärdas
genom förordning av statsrådet.