1 kap.
Allmänna stadganden
Tillämpningsområde och definitioner
1 §
Tillämpningsområde
I enlighet med denna lag verkställs följande privaträttsliga
skyldigheter och förbud som förelagts i tvistemål
eller brottmål och som ingår i domar eller andra
i denna lag avsedda utsökningsgrunder:
1) skyldighet att betala i pengar eller varor (betalningsskyldighet),
2) skyldighet att överlåta fast egendom
eller viss lös egendom till någon annan,
3) skyldighet att i någon annans besittning överlåta
fast egendom, en byggnad, en lägenhet eller annan lokal
eller en del av en sådan eller att flytta bort från
den (vräkning),
4) skyldighet att göra någonting,
5) förbud att göra någonting
och skyldighet att tillåta att någon annan gör
någonting.
I enlighet med 7 kap. i denna lag verkställs kvarstad
eller andra säkringsåtgärder som avses
i 7 kap. rättegångsbalken.
En skyldighet enligt 1 mom. som förelagts genom förvaltningsprocessbeslut
eller förvaltningsförfarande verkställs
i enlighet med denna lag, om en utsökningsgrund enligt
denna lag föreligger och verkställigheten förutsätter
sådana åtgärder som avses i denna lag.
1 a §
Förhållande till annan lagstiftning
I enlighet med vad som föreskrivs i andra
lagar iakttas förfarandet enligt denna lag även
vid verkställighet som avser
1) skatter, offentliga avgifter och andra offentligrättsliga
eller med dem jämförliga penningfordringar,
2) böter samt vissa straffrättsliga
påföljder och staten tilldömda ersättningar,
3) vårdnad om barn eller överlämnande
av barn till vårdnadshavaren och umgängesrätt,
4) utomlands givna domar, skiljedomar eller andra utsökningsgrunder,
5) domar och beslut av vissa institutioner och organ
inom Europeiska unionen,
6) genom avbetalningsköp sålt lösöre,
7) andra säkringsåtgärder än
sådana som avses i 7 kap. rättegångsbalken.
1 b §
Parter och utomstående
I denna lag avses med
1) sökande den som har ansökt
om verkställighet,
2) svarande den mot vilken verkställighet
har sökts,
3) borgenär sökanden vid
verkställighet av betalningsskyldighet och den som har
rätt att få betalning ur den utmätta
egendomen,
4) gäldenär svaranden vid
verkställighet av betalningsskyldighet,
5) part en person som avses i 1—4
punkten,
6) utomstående
någon
annan
äneni 1—5 punkten
nämnd person.
Med person avses även sammanslutningar, inrättningar
och stiftelser. I fråga om en person som ansvarar för
sökandens fordran endast med värdet av ett föremål
som personen äger gäller i tillämpliga
delar vad som bestäms om gäldenär.
1 c §
Sökandens fordran
Med sökandens fordran avses det i utsökningsgrunden
fastställda kapitalet, den ränta som enligt utsökningsgrunden
skall räknas på kapitalet samt de kostnader som
enligt utsökningsgrunden skall betalas jämte ränta
eller den del av de ovan nämnda till vilken sökanden
har begränsat sin ansökan.
1 d §
Elektroniskt meddelande
Om inte annat bestäms i denna lag gäller i
fråga om elektroniska meddelanden det som föreskrivs
i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet
(13/2003). Om det är oklart vem som är
avsändare av ett elektroniskt meddelande, skall utmätningsmannen
försäkra sig om meddelandets riktighet.
1 e §
Sändande av handling
En handling får sändas till utmätningsmannen
per post på avsändarens eget ansvar.
Som ankomstdag betraktas den dag då handlingen har
kommit till utmätningsmannens verksamhetsställe
eller postbox eller då utmätningsmannen har tillställts
ett meddelande om att försändelsen har kommit
in till ett postföretag.
Om det har bestämts en tidsfrist för inlämnande
av en handling, skall avsändaren se till att handlingen
kommer in till utmätningsmannen inom tidsfristen.
Utsökningsmyndigheter
2 §
Utmätningsman
Utsökningsärenden behandlas av en utmätningsman.
Utmätningsman är häradsfogden. En länsman
som avses i 11 § 3 mom. kan också vara utmätningsman.
2 a §
Domstol
De allmänna domstolarna är i utsökningsärenden
besvärsinstans så som bestäms i 10 kap. samt
behandlar de utsökningsärenden som enligt särskilda
bestämmelser hör till deras uppgifter.
5 §
Utmätningsmannens uteslutande behörighet
Utmätningsmannen skall själv
1) besluta om verkställighet av en icke lagakraftvunnen
utsökningsgrund enligt 2 kap. 8 §, återkallelseåtgärder
enligt 15 § samt kvittning enligt 22 och 23 §,
om verkställighet enligt 3 kap. 6 § 1
mom. i det fall att något fordringsbevis inte finns, om
godkännande av säkerhet enligt 43 §,
om utfärdande av prestationsförbud enligt 92 § och
om anlitande av sakkunnig enligt 108 §, om förfarande
enligt 4 kap. 6 b § 3 mom. och 9 § 4
mom. samt om verkställighet enligt 6 a kap. 12—17 §,
2) ge parterna anvisningar enligt 3 kap. 9 §,
3) besluta om föreläggande av hot
om hämtning enligt 3 kap. 59 § 1 mom.
och om framställande av hämtningsbegäran
till polisen,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
7) påföra betalnings-, återbetalnings-
eller återställningsskyldighet enligt 2 kap. 16 §, 3 kap.
46 §, 4 kap. 9 b §, 5 kap. 9 § 3
mom., 11 § 4 mom. eller 45 § 3
mom. eller 8 kap. 4 eller 7 §,
- - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Jäv och krav på tillbörligt förfarande
15 §
Jävsgrunder
En utmätningsman är jävig,
om
1) utmätningsmannen eller en närstående är part
i utsökningsärendet eller i egenskap av utomstående
har framställt en invändning eller ett yrkande
i ärendet,
2) utmätningsmannen är medlem av
styrelsen, förvaltningsrådet eller något
därmed jämförbart organ eller är
verkställande direktör eller har motsvarande ställning
i en sammanslutning, en stiftelse, en offentligrättslig
inrättning eller ett offentligrättsligt affärsverk
som är part i ärendet eller som i egenskap av
utomstående har framställt en invändning
eller ett yrkande i ärendet,
3) ärendet kan väntas medföra
nytta eller skada för utmätningsmannen eller en
närstående,
4) utmätningsmannen är motpart till
en part i ett ärende som behandlas vid rättegång
eller av en myndighet, utom om det är frågan om
ett tjänsteärende som ankommer på utmätningsmannen
eller om parten har anhängiggjort ärendet i syfte
att skapa jäv eller annars uppenbart utan grund,
5) utmätningsmannen har varit ombud för
en part i ärendet,
6) det mellan utmätningsmannen och en part råder
ett anställnings- eller uppdragsförhållande utanför
utmätningsmannens tjänsteförhållande eller
något annat sådant förhållande
att det med beaktande av ärendets art och omständigheterna som
helhet finns grundad anledning att ifrågasätta
utmätningsmannens opartiskhet i saken.
En utmätningsman är jävig också om
någon annan omständighet som kan jämställas
med de omständigheter som avses i 1 mom. ger grundad anledning
att ifrågasätta utmätningsmannens opartiskhet
i saken.
16 §
Närstående
I 15 § avses med närstående
1) utmätningsmannens make och tidigare make,
2) utmätningsmannens barn, barnbarn, syskon,
föräldrar, far- och morföräldrar,
den som på något annat sätt står
utmätningsmannen särskilt nära och dessa
personers makar samt utmätningsmannens syskonbarn och föräldrars
syskon,
3) utmätningsmannens makes barn, barnbarn, syskon,
föräldrar samt far- och morföräldrar.
Med makar avses äkta makar och personer som lever under äktenskapsliknande
förhållanden. Närstående är
också motsvarande halvsläktingar.
17 §
Inverkan av jäv
En utmätningsman får inte inleda verkställigheten
om han är jävig, och inte fortsätta verkställigheten
om han senare blir eller konstaterar sig vara jävig. Utmätningsmannen är
inte skyldig att separat utreda jäv enligt 15 § 2
mom. i enkla ärenden med ett schematiskt förfarande.
18 §
Invändning om jäv
Invändning om jäv för en utmätningsman skall
framställas så snart den som framställer
invändningen har fått kännedom om grunden
för jävet. Invändningen skall motiveras.
En invändning om jäv som uppenbart saknar grund
får utmätningsmannen avgöra själv.
Andra invändningar avgörs av den utsökningsmyndighet
som förordnar en ställföreträdare
för utmätningsmannen. Om invändningen
om jäv godkänns, skall en ojävig utmätningsman
fortsätta handläggningen av ärendet samt
kontrollera tidigare åtgärder i ärendet
och eventuellt göra självrättelse.
Utsökningsmyndighetens beslut genom vilket en invändning
om jäv har förkastats kan överklagas
endast samtidigt som besvär anförs över
en utförd verkställighetsåtgärd.
Efter det att utmätningsmannen har utfört en verkställighetsåtgärd
kan i fråga om den åtgärden inte utan
giltig orsak åberopas en i 15 § 2 mom. avsedd
omständighet som tidigare varit känd.
19 §
Krav på tillbörligt förfarande
En utmätningsman skall i sina tjänsteåligganden
förfara sakligt och opartiskt. Verkställighetsuppgifterna
skall utföras snabbt, effektivt och ändamålsenligt
utan att svaranden eller utomstående åsamkas
större olägenhet än vad syftet med verkställigheten
kräver. Utmätningsmannen skall främja
svarandens egen aktivitet och försonlighet mellan parterna
på behörigt sätt i utsökningsärendet.
20 §
Krav på öppenhet
En utmätningsman skall med anledning av förfrågan
och om han observerar att situationen kräver det på eget
initiativ underrätta gäldenären om dennes
rätt att begära begränsning av utsökningsbeloppet
samt vid behov ge parterna annan handledning i utsökningsärendet
och information om utsökningens skeden liksom om andra
omständigheter av betydelse för parterna.
21 §
Förbud mot eftersträvande av vinning och mot olämpligt
förfarande
En utmätningsman eller en underordnad tjänsteman
som behandlar utsökningsärenden får inte med
utnyttjande av sin ställning eller information som erhållits
i den verka för egen eller annans vinning eller annars
på ett olämpligt sätt som strider mot
någon parts intresse eller som är ägnat
att rubba förtroendet för utsökningsväsendets
saklighet eller opartiskhet.
22 §
Begränsningar beträffande näringsverksamhet
En utmätningsman eller en underordnad tjänsteman
som behandlar utsökningsärenden får inte själv
eller via mellanhänder
1) privat driva in fordringar för någon
annans räkning, om fordringsägaren inte är
en närstående som avses i 16 §,
2) för egen eller en närståendes
räkning förvärva fordringar för
indrivning,
3) mot separat ersättning utföra
sådana med utsökningsförrättningar
sammanhängande uppgifter som på ett ändamålsenligt
sätt kan anförtros utomstående,
4) för egen eller en närståendes
räkning skaffa sig ekonomisk fördel av verksamhet
som avses i 1—3 punkten och som bedrivs av någon
annan.
23 §
Rätt att förvärva utmätt
egendom
En utmätningsman får inte i ett ärende
där han har utfört verkställighetsåtgärder
själv eller via mellanhänder för egen
eller någon annans räkning förvärva
egendom som har mätts ut eller annars varit föremål
för verkställighet. Utmätningsmannen
eller en underordnad tjänsteman som behandlar utsökningsärenden
får inte heller i något annat fall förvärva
egendom som är föremål för verkställighet,
om detta kan anses olämpligt på det sätt
som avses i 21 §.
Utsökningsregistret
24 §
Utsökningens informationssystem och utsökningsregistret
Utsökningens informationssystem är ett för skötseln
av utsökningsmyndigheternas uppgifter inrättat
informationssystem som är avsett för utsökningsmyndigheternas
riksomfattande bruk och som drivs med hjälp av automatisk
databehandling. Justitieministeriet sörjer för
driften och utvecklandet av informationssystemet.
Till utsökningens informationssystem hör ett utsökningsregister,
som förs och används med tanke på utförandet
av utsökningsmyndigheternas uppgifter. Registret består
av en riksomfattande indexdel och registerdelar som förs
lokalt.
Syftet med informationssystemet och utsökningsregistret är
att främja en ändamålsenlig och gäldenärsbaserad
behandling av utsökningsärendena, elektronisk
kommunikation, utförande av lednings-, styrnings-, kontroll-
och övervakningsuppgifter inom utsökningsförvaltningen samt
statistikföringen.
25 §
Registeransvariga
Utsökningsregistret förs av de lokala utsökningsmyndigheterna
tillsammans. Den myndighet som har fört in uppgifter ansvarar
för att de införda uppgifterna är korrekta
samt för att registreringen och användningen sker
på lagligt sätt vid skötseln av de egna åliggandena.
Justitieministeriet sörjer för den allmänna
driften av registret samt meddelar föreskrifter om hur
uppgifterna tekniskt skall föras in och behandlas.
26 §
Registrets datainnehåll
För utsökningsregistret får
i de lokala registerdelarna samlas och föras in
1) för hanteringen av utsökningsärendena identifieringsuppgifter
och kontaktinformation om parterna och deras företrädare
samt uppgifter om redovisningsadress, verkställighetens
eller fordrans art, sökandens fordran, verkställighetsåtgärder
som vidtagits av utmätningsmannen och tidpunkten för
dem, influtna och till sökanden redovisade belopp, hinder
för verkställigheten, anteckning som passivfordran
samt andra motsvarande uppgifter om utsökningsärendet
och verkställighetsförrättningarna (ärendehanteringsuppgifter),
2) för ordnande av myndigheternas samarbete
uppgifter eller begäran om uppgifter som gäller
gäldenärens vistelseort eller egendom (samarbetsuppgifter),
3) av parterna eller utomstående erhållna
och av utsökningsmyndigheten på annat sätt
inhämtade uppgifter i utsökningsärendet,
dock inte sådana känsliga personuppgifter som
avses i 11 § personuppgiftslagen (523/1999),
med undantag av uppgifter om socialvårdsförmåner
som gäldenären erhållit och som kan påverka
utmätningen (specialuppgifter).
I registrets indexdel får föras in sådana ärendehanteringsuppgifter
som behövs för att ärendet skall kunna
hittas i de lokala registerdelarna.
27 §
Rätt att behandla uppgifter
På behandlingen av personuppgifter som har samlats
in för utsökningsregistret och som har förts
in i det tillämpas personuppgiftslagen, om inte annat föreskrivs
nedan.
Utmätningsmannen och dennes underordnade samt justitieministeriet,
justitieförvaltningschefen vid länsstyrelsen och
dennes underordnade får i utsökningsärenden
eller utsökningens förvaltningsärenden
utan hinder av sekretessbestämmelserna behandla uppgifter
som avses i 26 §, specialuppgifter dock endast
till den del det är nödvändigt i ett ärende.
28 §
De registrerades rätt till insyn
Om rätten till insyn enligt personuppgiftslagen skulle
försvåra verkställigheten avsevärt, kan
utövandet av rätten till insyn skjutas upp till behövliga
delar tills behövliga utmätningar eller andra
verkställighetsåtgärder har utförts
och egendomen har tagits om hand av utmätningsmannen, dock
högst sex månader från begäran om
rätt till insyn.
Om utövandet av rätten till insyn har skjutits upp,
kan dataombudsmannen utöver vad som föreskrivs
någon annanstans, på begäran av den registrerade
kontrollera att registrets uppgifter om den registrerade är
lagenliga.
29 §
Utplåning av uppgifter
Ur utsökningsregistret skall följande
uppgifter utplånas:
1) ärendehanteringsuppgifterna 30 år
efter det att ärendet blivit anhängigt,
2) samarbetsuppgifterna när de inte längre
behövs, dock senast när ärendet inte
längre är anhängigt eller när
tiden för passivregistreringen upphör,
3) specialuppgifterna 10 år efter införandet eller
tidigare, om uppgifterna uppenbart inte längre behövs.
Specialuppgifterna får förvaras i längre
tid än 10 år om det finns grundad anledning, dock
inte över 20 år från det de infördes.
Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av
uppgifter
30 §
Registeruppgifternas offentlighet
De uppgifter i utsökningsregistret över vilka ett
intyg enligt 31 § 1 mom. kan utfärdas är
offentliga. Övriga uppgifter i registret är sekretessbelagda.
31 §
Intyg ur utsökningsregistret
Var och en har rätt att av den lokala utsökningsmyndigheten
ur utsökningsregistret få ett intyg som gäller
en namngiven person i dennes egenskap av svarande i ett utsökningsärende.
I intyget antecknas följande uppgifter som införts under
de två år som föregår dagen
för begäran:
1) sökandens och svarandens namn samt svarandens
födelsedatum och hemkommun,
2) utsökningsärendet, den tid ärendet
har varit anhängigt och registrering som passivfordran,
3) beloppet av sökandens fordran och det belopp
som redovisats till sökanden,
4) hinderintygets art och datum.
Intyget ges i form av en utskrift ur utsökningens informationssystem.
Om anteckningar som nämns i 1 mom. inte finns i registret,
ges ett intyg också över detta.
Intyget kan utfärdas för en tid av fyra år
före begäran, om den som begär intyget
visar att uppgifterna behövs för att trygga hans
eller hennes försörjning eller något
annat vägande privat intresse eller ett viktigt allmänt
intresse.
Innan intyget utfärdas skall i utsökningens
informationssystem föras in namnet på den som begärt
intyget, dennes yrke och boningsort samt den centrala motiveringen
enligt 3 mom. Den registrerade skall på begäran
få uppgifter om vem som under de senaste sex månaderna
har fått intyg om honom eller henne ur utsökningsregistret.
32 §
Rätt att få information för kreditupplysningsverksamhet
Den som bedriver kreditupplysningsverksamhet har rätt
att utan hinder av sekretess för en tid av två månader
före begäran få ärendehanteringsuppgifter
om sådana utsökningsärenden angående
verkställighet av betalningsskyldighet i vilka hinderintyg
har utfärdats.
Uppgifter om hinderintyg som gäller begränsad
utsökning får ges endast på det villkor
att den som bedriver kreditupplysningsverksamhet helt och hållet
utplånar dem ur registret, om gäldenären
betalar den skuld som drevs in genom begränsad utsökning.
Om en fordran som avses i 1 eller 2 mom. blir indriven i sin
helhet vid utsökning efter det att uppgifterna om den har
getts ut, skall utmätningsmannen på gäldenärens
begäran underrätta den som bedriver kreditupplysningsverksamhet om
saken. Om utsökningsgrunden upphävs, skall utmätningsmannen
på begäran underrätta den som bedriver
kreditupplysningsverksamhet om saken för avlägsnande
av registeranteckningarna. Samma förfarande skall iakttas
om det framgår att utsökningen av någon
annan anledning varit ogrundad.
De uppgifter som avses i denna paragraf kan lämnas
ut i elektronisk form.
33 §
Utlämnande av uppgifter myndigheter emellan
Utöver det som i någon annan lag föreskrivs om
en utsökningsmyndighets rätt eller skyldighet
att lämna ut uppgifter, har myndigheter och den som i övrigt
sköter ett offentligt uppdrag rätt att utan hinder
av sekretessbestämmelserna ur utsökningsregistret
få de ärendehanteringsuppgifter som de behöver
för skötseln av sina åligganden för
en tid av fyra år före begäran samt samarbetsuppgifter.
Uppgifterna kan lämnas ut i elektronisk form, om mottagaren
enligt bestämmelserna om skydd av personuppgifter har rätt att
registrera och använda sådana personuppgifter.
Vad som bestäms i 1 mom. begränsar inte utlämnande
av uppgifter med stöd av 3 kap. 70 och 71 §.
De mottagare av uppgifter som avses i nämnda paragrafer
har rätt att för skötseln av sina i paragraferna
nämnda uppgifter utan hinder av sekretessbestämmelserna
med hjälp av teknisk anslutning få uppgifter också ur
utsökningens informationssystems riksomfattande indexdel.
I fråga om utmätningsmannens rätt
att på eget initiativ lämna ut uppgifter och om
förbud mot utlämnande av uppgifter gäller
för uppgifterna i utsökningsregistret vad som
bestäms i 3 kap. 72 och 73 §.
34 §
Utskrifter till parterna
Till en person som är eller har varit svarande eller
sökande i ett utsökningsärende skall
på begäran ges en utskrift ur informationssystemet som
innehåller ärendehanteringsuppgifterna frånsett
personbeteckning, kontaktinformation och redovisningsadress för
de föregående fyra åren och vid behov
för en längre tid. Borgensmän och andra
vilkas betalningsskyldighet kan påverkas av fordrans preskription
och belopp har motsvarande rätt i fråga om denna
fordran. Vad som här föreskrivs påverkar
inte en parts rätt att få uppgifter med stöd
av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999).
Om det inte är uppenbart onödigt, skall till parterna
regelbundet ges uppgifter ur utsökningens informationssystem
om de belopp som influtit respektive inte indrivits i utsökningsärendet samt
om andra motsvarande omständigheter, enligt vad som bestäms
genom förordning av statsrådet. Uppgifterna kan
lämnas i elektronisk form. Om utsökningsmyndigheten
har tillgång till lämplig utrustning skall parterna
ges möjlighet att följa behandlingen av ärendet
i informationssystemet med hjälp av de uppgifter som avses
i 31 § 1 mom.
35 §
Utlämnande av uppgifter med hjälp av teknisk anslutning
Justitieministeriet kan besluta om inrättande av en
teknisk anslutning och om utlämnande av uppgifter ur utsökningsregistret
med hjälp av den, om den som tar emot uppgifterna enligt
lag har rätt att av utsökningsmyndigheterna få uppgifter
i elektronisk form. Innan en sådan teknisk anslutning öppnas
skall den som tar emot uppgifterna lägga fram en utredning
om att uppgifterna kommer att skyddas på behörigt
sätt.
2 kap.
Utsökningsgrunder
Utsökningsgrund som förutsättning
för verkställighet
1 §
Allmän bestämmelse
Förutsättning för att ett utsökningsärende skall
bli anhängigt och verkställt är att sökanden har
en utsökningsgrund enligt 2 §, i vilken
svaranden har ålagts en i 1 kap. 1 § avsedd
skyldighet eller en säkringsåtgärd förordnats,
och att den rättighet som nämns i utsökningsgrunden inte
har upphört på grund av betalning eller preskription
eller av någon annan orsak. Utmätningsmannen skall
kontrollera att fordran inte har preskriberats eller att den tidsfrist
för utsökningsgrundens verkställbarhet
som avses i 24 och 25 § inte har löpt
ut samt av parterna begära en utredning, ifall det är
oklart om rättigheten har upphört eller tidsfristen
har löpt ut.
Bestämmelser om rätten för en innehavare
av säkerhetsrätt att få betalning utan
utsökningsgrund finns i 4 och 5 kap. Utmätningsmannen
får utan särskild utsökningsgrund verkställa
skyldigheter som följer av utsökningsförfarandet
i enlighet med denna lag.
2 §
Förteckning över utsökningsgrunder
Följande handlingar utgör utsökningsgrunder:
1) en domstols dom i tvistemål eller brottmål,
2) en domstols beslut om säkringsåtgärder,
3) en skiljedom som givits vid skiljeförfarande
enligt lagen om skiljeförfarande (967/1992) eller
någon annan lag, och genom sådan skiljedom fastställd
förlikning,
4) utmätningsmannens uppgörelseprotokoll över
avbetalningsköp, fastställda avtal om underhållsbidrag
samt sådana förbindelser eller fordringsbevis
om vilkas verkställighet i den ordning som anges i denna
lag finns bestämmelser i annan lag,
5) beslut av en förvaltningsdomstol och annan
myndighet i förvaltningsprocessärenden,
6) beslut av statsrådet, ett ministerium,
ett ämbetsverk som hör till statens centralförvaltning
och en länsstyrelse liksom andra förvaltningsbeslut
om vilkas verkställighet i den ordning som anges i denna
lag finns bestämmelser i annan lag.
Vad som i denna lag bestäms om dom, gäller
i tillämpliga delar även en domstols beslut, förordnanden
och interimistiska förordnanden i tvistemål och
brottmål samt av domstolen fastställd förlikning.
Domars laga kraft
3 §
Lagakraftvunna domar
En lagakraftvunnen dom verkställs utan krav på att
sökanden ställer säkerhet. Svaranden
kan inte förhindra verkställigheten genom att
ställa säkerhet.
Extraordinärt ändringssökande förhindrar
inte verkställigheten av en lagakraftvunnen dom. Den domstol
som behandlar den extraordinära ändringsansökan
kan dock förbjuda eller avbryta verkställigheten
med iakttagande i tillämpliga delar av 9 kap. 14—17 §.
4 §
Domar som inte har vunnit laga kraft
Om inte annat föreskrivs i någon annan lag, skall
en dom som inte har vunnit laga kraft verkställas på det
sätt som anges i 5—10 § utan
hinder av att ändring sökts. Om en domstol med stöd
av lag har förordnat om verkställighet av en dom
som den har meddelat innan domen vunnit laga kraft, skall förordnandet
iakttas.
5 §
Betalningsdom i tingsrätt
En icke-lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller
betalningsskyldighet får verkställas, om gäldenären
inte ställer säkerhet för sökandens fordran,
utsökningsavgiften och eventuella verkställighetskostnader. Även
partiell säkerhet kan ställas, om den tillsammans
med den utmätta egendomen täcker ovan nämnda
belopp.
Utmätt egendom får säljas utan gäldenärens samtycke
endast om egendomen är sådan att den snabbt sjunker
i värde eller medför höga skötselkostnader
och sökanden ställer säkerhet för
skada och kostnader som försäljningen eventuellt medför.
Om sökanden inte ställer säkerhet, kan utmätningen återkallas.
De influtna medlen får lyftas mot säkerhet.
6 §
Tingsrättsdom som förutsätter vräkning
En tingsrättsdom som gäller vräkning
och som inte har vunnit laga kraft får verkställas,
om sökanden ställer säkerhet för
ersättningsskyldighet i det fall att domen upphävs
eller ändras, för kostnader samt för åtgärder
för återkallande av verkställigheten.
Bestämmelserna i 1 mom. gäller också en
sådan tingsrättsdom utan laga kraft enligt vilken svaranden
förpliktas att till sökanden upplåta fast
egendom eller överlämna ett aktiebrev eller någon
annan handling som medför rätt att besitta bostadslägenheter
eller andra lokaler, om verkställigheten förutsätter
vräkning.
7 §
Tingsrättsdom som gäller skyldighet att överlämna
lös egendom
En icke-lagakraftvunnen tingsrättsdom enligt vilken
svaranden förpliktas att till sökanden överlämna
viss lös egendom får verkställas, om sökanden
ställer säkerhet för återlämnande
av egendomen och för kostnaderna. I annat fall skall utmätningsmannen
på sökandens begäran säkerställa
att egendomen bevaras tills domen har vunnit laga kraft, med iakttagande
i tillämpliga delar av vad som i 7 kap. bestäms
om kvarstad på lös egendom.
8 §
Tingsrättsdom som gäller andra skyldigheter
En icke-lagakraftvunnen tingsrättsdom som gäller
andra skyldigheter än sådana som nämns
i 5—7 § får verkställas,
om inte verkställigheten innebär att ändringssökande
blir onyttigt, och om sökanden ställer säkerhet
för ersättningsskyldigheten i det fall att domen
upphävs eller ändras, för kostnader samt
för åtgärder för återkallande
av verkställigheten.
9 §
Tredskodom
En tredskodom som inte har vunnit laga kraft verkställs
som en lagakraftvunnen dom.
10 §
Hovrättsdom
En icke-lagakraftvunnen hovrättsdom som inte får överklagas
utan besvärstillstånd verkställs som
en lagakraftvunnen dom. De influtna medlen får dock lyftas
endast mot säkerhet.
Beträffande en icke-lagakraftvunnen dom som hovrätten
har meddelat i första instans gäller 5—8 §.
11 §
Interimistiska förordnanden av domstol
Ett interimistiskt förordnande enligt 5 kap. 7 § rättegångsbalken
som gäller återställande av besittning
eller ett rubbat förhållande eller någon
annan åtgärd verkställs utan krav på att
sökanden ställer säkerhet. Svaranden
kan inte genom att ställa säkerhet förhindra
verkställigheten.
12 §
Av domstol fastställd förlikning
Förlikning som har fastställts av domstol verkställs
som en lagakraftvunnen dom.
Förordnande om avbrott och återkallande av verkställighet
13 §
Förordnande om avbrott
En domstol kan med anledning av besvär eller återvinningsansökan
som den behandlar förbjuda verkställigheten av
en dom som inte har vunnit laga kraft eller en tredskodom eller
förordna att verkställigheten skall avbrytas (förordnande
om avbrott). Domstolen kan samtidigt vid behov förordna
att en redan utförd verkställighetsåtgärd
skall återgå. En verkställd vräkning kan
förordnas att återgå endast av vägande
skäl. Beträffande meddelande av förordnande
om avbrott gäller i övrigt i tillämpliga
delar bestämmelserna i 9 kap. 14—17 §.
Efter att ha fått meddelande om förordnandet om
avbrott skall utmätningsmannen iaktta bestämmelserna
i 9 kap. 18 §.
14 §
Återförvisande av ärende
En fullföljdsdomstol kan när den återförvisar eller överför
ett ärende till en lägre domstol förordna
att redan utförd verkställighet skall bestå till
dess den lägre domstolen har avgjort ärendet och
verkställighet söks på grundval av den
nya utsökningsgrunden.
Den domstol till vilken ärendet har återförvisats
eller överförts kan av särskilda skäl återkalla
verkställigheten innan ärendet avgörs.
Om ärendet avskrivs, skall verkställigheten återkallas.
15 §
Åtgärder för återkallande
på grund av att utsökningsgrunden upphävts
Om den dom som utgör utsökningsgrund upphävs
eller förfaller, är utsökningsärendet
inte längre anhängigt. Utmätningsmannen
skall då vidta de åtgärder som står
till buds när det gäller att återkalla
verkställigheten, även om den senare domen överklagas,
om inte domstolen har förbjudit återkallandet
eller förordnat att det skall avbrytas. En vräkning återgår
dock först när den senare domen har vunnit laga
kraft.
Om domen ändras till sökandens nackdel, skall
utmätningsmannen vidta behövliga åtgärder
för att återkalla verkställigheten i ärendet.
16 §
Borgenärens återbetalnings- och återställningsskyldighet
Om den dom som utgör utsökningsgrund upphävs
eller ändras, skall en sökande eller borgenär
som har lyft medel eller fått egendom i sin besittning, återbetala
medlen med ränta och återställa egendomen
med avkastning till utmätningsmannen. Om inte medlen återbetalas
eller egendomen återställs, skall utmätningsmannen på svarandens
begäran i enlighet med denna lag driva in medlen av den
som lyft dem eller ur den säkerhet denne ställt
eller hämta den i besittning tagna egendomen.
På lyfta penningbelopp skall betalas ränta
enligt 3 § 2 mom. räntelagen (633/1982).
Räntan räknas från den dag då medlen
inkom till utmätningsmannen till dess att en månad
har förflutit från den dag då den senare
domen gavs eller medlen därförinnan har återbetalats.
Efter nämnda tid skall ränta betalas enligt 4 § 1
mom. räntelagen.
17 §
Sökandens ersättningsskyldighet och ersättningsrättegång
Om verkställigheten återkallas på grund
av att domen har upphävts eller ändrats, skall
sökanden ersätta svaranden för alla skador
till följd av verkställigheten och återkallandet
av den. Ersättningen bestäms med iakttagande i
tillämpliga delar av vad som föreskrivs i skadeståndslagen
(412/1974).
Ersättningstalan skall väckas vid den tingsrätt
inom vars domkrets verkställighetsåtgärden har
vidtagits. Talan skall väckas inom ett år från den
dag då domen i ärendet som gällde utsökningsgrunden
har vunnit laga kraft och verkställigheten har återkallats.
Käranden skall utan dröjsmål underrätta
utmätningsmannen om att talan har väckts.
Verkställbarhet för andra utsökningsgrunder
18 §
Beslut om säkringsåtgärder
Bestämmelser om verkställigheten av ett icke-lagakraftvunnet
beslut om säkringsåtgärder finns i 7
kap. 14 § rättegångsbalken.
Vad som i 7 kap. i denna lag bestäms om säkerhet gäller
beslut om säkringsåtgärder, oberoende
av om beslutet har vunnit laga kraft.
I fråga om återkallande av verkställigheten
av beslut om säkringsåtgärder gäller
vad som bestäms i 13—15 § samt
7 kap.
19 §
Skiljedom
En skiljedom som tingsrätten har förordnat
att skall verkställas verkställs som en domstols
lagakraftvunna dom. En högre myndighet eller domstol i
vilken talan om upphävande eller ogiltigförklarande
av skiljedomen har väckts kan av vägande skäl
förbjuda verkställigheten eller förordna
att den skall avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar
av vad som föreskrivs i 9 kap. 14—17 §.
Om en skiljedom upphävs eller ogiltigförklaras
iakttas 15—17 § i detta kapitel.
20 §
Vissa andra handlingar
Beträffande verkställbarheten av uppgörelseprotokoll,
avtal om underhållsbidrag, förbindelser och fordringsbevis
som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten gäller
vad som särskilt föreskrivs i annan lag.
21 §
Förvaltningsprocessbeslut och förvaltningsbeslut
Ett i 2 § 1 mom. 5 eller 6 punkten avsett
ickelagakraftvunnet förvaltningsprocessbeslut eller förvaltningsbeslut
om föreläggande av betalningsskyldighet får
verkställas med iakttagande av bestämmelserna
i 5 §. Om andra skyldigheter har ålagts
i beslutet, får beslutet verkställas först när
det har vunnit laga kraft. Om det dock i beslutet med stöd
av 31 § 2 mom. förvaltningsprocesslagen
(586/1996) har bestämts att beslutet kan verkställas
innan det har vunnit laga kraft, iakttas i tillämpliga
delar 6—8 §. Om det i någon
annan lag finns andra bestämmelser om laga kraft vid verkställighet
av förvaltningsprocessbeslut eller förvaltningsbeslut
i ett visst slag av ärenden, skall dessa iakttas.
Beträffande meddelande av förordnande om avbrott
och andra motsvarande bestämmelser om verkställigheten
gäller 32 och 66 § förvaltningsprocesslagen.
Om ett förvaltningsbeslut eller ett förvaltningsprocessbeslut
upphävs eller ändras, gäller vad som
bestäms i 15—17 § i detta kapitel.
Kvittning
22 §
Gäldenärens kvittningsyrkande
Verkställighet får inte utföras till
den del gäldenären kräver kvittning av
sökandens fordran på grundval av en sådan
motfordran beträffande vilken gäldenären
före utmätningen hade en lagakraftvunnen dom eller
någon annan utsökningsgrund som kan verkställas
som en lagakraftvunnen dom. Dessutom skall förutsättningarna
för kvittning också i övrigt ha uppfyllts
före utmätningen.
Kvittningen träder i kraft när gäldenären
meddelar utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande. Meddelandet
skall lämnas senast när gäldenären har
fått kännedom om att utmätning har verkställts.
Utmätningsmannen skall delge sökanden kvittningsyrkandet.
23 §
Utomståendes kvittningsyrkande
Om inte något annat föreskrivs någon
annanstans i lag, har en utomstående som har delgivits ett
betalningsförbud som gäller utmätning
av fordran rätt att kvitta gäldenärens
fordran med sin motfordran beträffande vilken han då hade
en lagakraftvunnen dom eller någon annan utsökningsgrund
som kan verkställas som en lagakraftvunnen dom. Dessutom
skall förutsättningarna för kvittning
också i övrigt ha uppfyllts före delgivningen
av betalningsförbudet. Kvittning får dock inte
ske till nackdel för en borgenär med bättre
förmånsrätt.
Kvittningen träder i kraft när den utomstående
meddelar utmätningsmannen sitt kvittningsyrkande. Meddelandet
skall lämnas utan dröjsmål när
den utomstående har fått del av betalningsförbudet.
Utmätningsmannen skall delge gäldenären
kvittningsyrkandet.
Säljs fordran i utsökningsväg, har
den utomstående kvittningsrätt i förhållande
till köparen endast om han har meddelat utmätningsmannen sitt
kvittningsyrkande före försäljningen.
Tidsfrist för verkställbarheten
24 §
Tidsfrist
En utsökningsgrund enligt denna lag, i vilken en fysisk
person har förelagts en betalningsskyldighet, är
verkställbar i 15 års tid. Tidsfristen är 20 år,
om den i utsökningsgrunden nämnda borgenären är
en fysisk person eller om en ersättningsfordran grundar
sig på ett brott för vilket gäldenären
har dömts till fängelse eller samhällstjänst.
Om gäldenären visar att fordran innan utsökningsgrunden
givits har överförts till en fysisk person från
någon annan än en annan fysisk person, är
den i 1 mom. avsedda tidsfristen 15 år.
Har det inom den tidsfrist som avses i 1 mom. förrättats
utmätning för indrivning av fordran eller har
fordran uppgivits vid försäljning som avses i
5 kap., hindrar det att tidsfristen har löpt ut inte att
betalning fås ur utmätta medel.
25 §
Beräkning av tidsfristen
Den i 24 § nämnda tidsfristen räknas
från det att en tredskodom eller en lagakraftvunnen dom eller
någon annan slutgiltig utsökningsgrund har givits.
Om prestationsskyldigheten börjar först efter den
i 1 mom. nämnda tidpunkten, räknas tidsfristen
från det att skyldigheten inträdde. I fråga
om betalningsprogram som fastställts av en domstol tillämpas
dock 1 mom.
26 §
Förlängning av tidsfristen
En borgenär kan i domstol väcka talan mot gäldenären
och yrka på förlängning av den tidsfrist
som nämns i 24 § 1 mom. Domstolen kan bestämma
att tidsfristen förlängs med 10 år räknat
från den tidpunkt då den ursprungliga tidsfristen
löpte ut, om gäldenären under den ursprungliga
tidsfristen i väsentlig utsträckning har överfört
tillgångar till utlandet eller på annat sätt
väsentligt försvårat borgenärens
möjligheter att få betalning och förlängningen
inte kan anses oskälig för gäldenären.
Talan skall väckas senast två år från
utgången av den ursprungliga tidsfristen. En dom genom
vilken tidsfristen har förlängts får
omedelbart verkställas, om inte fullföljdsdomstolen
förbjuder eller avbryter verkställigheten.
3 kap.
Allmänna bestämmelser om förfarandet
Anhängiggörande av utsökningsärenden
1 §
Ansökan om utsökning
Utsökning söks
1) genom skriftlig ansökan till utmätningsmannen
på svarandens bonings- eller hemort eller till en annan
lokal utsökningsmyndighet,
2) genom elektroniskt meddelande till en sådan
lokal utsökningsmyndighet som förfogar över
ett system för mottagande av elektroniska meddelanden,
3) genom elektroniskt meddelande med hjälp av
en teknisk anslutning till utsökningens riksomfattande
informationssystem, om justitieministeriet eller någon
som ministeriet förordnat har beviljat sökanden
tillstånd till detta (informationssystemssökande).
En skriftlig ansökan skall undertecknas av sökanden,
eller om sökanden inte själv har upprättat
den, av den som upprättat ansökan.
2 §
Innehållet i ansökan om utsökning
I ansökan om utsökning skall anges
1) sökandens namn, personbeteckning eller företags-
och organisationsnummer, delgivningsadress enligt 38 §,
telefonnummer och vid verkställighet av betalningsskyldighet
redovisningsadress,
2) ombudets namn, adress och telefonnummer, om sökanden
anlitar ett ombud, samt ombudets personbeteckning eller företags-
och organisationsnummer, om ombudet har rätt att lyfta medel
eller ta egendom i sin besittning,
3) svarandens namn och svarandens personbeteckning
eller företags- och organisationsnummer samt adress och
telefonnummer, om sökanden känner till dessa,
4) beloppet av sökandens fordran samt för
beräkning av räntan beloppen av amorteringar som gjorts
efter utfärdandet av utsökningsgrunden eller efter
föregående utsökning samt datum för amorteringarna,
5) uppgifter för identifiering av utsökningsgrunden,
om den med stöd av 5 § 2 mom. inte fogas
till ansökan eller om den i enlighet med 7 § ges
in i efterhand.
Om flera gäldenärer ansvarar för
sökandens fordran eller någon del av den och ett
annat utsökningsärende som gäller fordran
redan är anhängigt eller anhängiggörs
samtidigt, skall i ansökan anges vem som är ansvarig
biträdande utmätningsman i det andra ärendet
eller var ärendet behandlas eller vem som är gäldenär
i det andra ärendet.
Om sökanden vill nöja sig med begränsad
utsökning enligt 104 § skall detta uttryckligen
begäras i ansökan. Andra än den som ansökt
om begränsad utsökning kan i ansökan
eller senare så länge ärendet är
anhängigt begära passivregistrering av fordran
enligt 101 §. Om verkställigheten avser ett förvaltningsbeslut,
skall i ansökan nämnas det lagrum på vilket
verkställigheten grundar sig. Sökanden kan ange
att hans kontaktinformation är hemlig.
Bestämmelser om sådana medellöshetsintyg för
gäldenärer som utfärdas utan ansökan
om utsökning finns i 98 §.
3 §
Sökandens skyldighet att meddela förändrade uppgifter
Om en uppgift som nämns i ansökan senare förändras,
skall sökanden utan dröjsmål underrätta
utmätningsmannen om detta.
Sökanden är skyldig att underrätta
utmätningsmannen om betalningar som sökanden har tagit
emot på annat sätt än genom utsökning.
I annat fall kan utsökningen avbrytas eller återkallas.
4 §
Rådgivning och komplettering av ansökan
Utsökningsmyndigheten skall vid behov ge sökanden
råd om anhängiggörandet av ärendet. Om
ansökan är bristfällig, skall sökanden
uppmanas att inom utsatt tid komplettera ansökan, om detta är
nödvändigt med tanke på behandlingen
av ärendet.
5 §
Bifogande av utsökningsgrunden
Till ansökan skall fogas den utsökningsgrund som
avses i 2 kap. 2 § i original eller kopia utfärdad
av en myndighet, om sökanden har fått en kopia
som expedition. Verkställigheten kan ske på basis
av en annan kopia eller ett telefax, om utmätningsmannen
anser att risk för upprepad indrivning inte föreligger.
Svaranden skall höras vid behov. En informationssystemssökande får
ge in uppgifterna om utsökningsgrunden som elektroniskt
meddelande, om detta är tillåtet enligt tillståndet
i fråga.
Till ansökan behöver inte fogas en dom med en
anteckning om detta eller en dom på basis av vilken utsökningsärendet
tidigare har varit anhängigt, om inte utmätningsmannen
bestämmer något annat. Detsamma gäller
domstolens beslut om säkringsåtgärder.
Den del av domen som enligt domstolens beslut är sekretessbelagd
behöver inte fogas till ansökan, om inte utmätningsmannen
bestämmer något annat.
6 §
Bifogande av fordringsbevis
Ett löpande skuldebrev, en växel eller en check
som ligger till grund för betalningsskyldigheten enligt
utsökningsgrunden skall fogas till ansökan i original.
Om verkställighetens tillförlitlighet kräver
det eller om gäldenären begär det, skall
utmätningsmannen omhänderta även ett
enkelt skuldebrev. Utmätningsmannen kan utföra
verkställigheten även om ett enkelt skuldebrev
har förkommit eller om det av andra orsaker inte kan fogas
till ansökan. Gäldenären skall då höras
före verkställigheten.
När betalningsskyldigheten är fullgjord, förblir
ett fordringsbevis som är i utmätningsmannens
besittning hos utmätningsmannen, om inte gäldenären
ber att få det. Om sökanden har fått behålla
ett enkelt skuldebrev, skall sökanden sända det
till gäldenären när skuldebrevets belopp
har blivit betalt. Utmätningsmannen får vid behov
skjuta upp redovisningen till dess att skuldebrevet har sänts.
7 §
Ingivande av utsökningsgrunden och av fordringsbevis
i efterhand
Om ansökan har gjorts i elektronisk form, men till
den skall fogas en skriftlig utsökningsgrund eller ett
skriftligt fordringsbevis, kan handlingen ges in i efterhand. Handlingen
skall tillställas den ansvarige utmätningsmannen
eller en annan lokal utsökningsmyndighet inom tre veckor
efter det att ärendet anhängiggjordes. Samtidigt
skall uppges till vilken ansökan handlingen hänför
sig.
Innan handlingen har inkommit får i ärendet inte
vidtas andra än interimistiska åtgärder
enligt 18 och 19 §.
8 §
Tidpunkt för anhängigblivande
Ett utsökningsärende blir anhängigt
när ansökan om utsökning inkommer till
den lokala utsökningsmyndigheten eller till utsökningens
informationssystem, om det inte senare framkommer att det inte fanns
förutsättningar för anhängiggörande.
Om en handling som skall fogas till ansökan inkommer
efter den tid som anges i 7 § men innan
ansökningshandlingarna har återsänts
till sökanden, blir utsökningsärendet
anhängigt den dag handlingen inkom.
9 §
Oklarhet i utsökningsgrunden
Om utmätningsmannen finner att den dom som skall verkställas är
så oklar eller så ofullständig att av
den inte framgår vad svaranden är förpliktad
till, skall parten anvisas att anföra klagan över
domen. I fråga om övriga utsökningsgrunder
anvisas parten att kontakta den som har givit utsökningsgrunden.
Om utsökningsgrunden innehåller ett skriv- eller
räknefel, anvisas parten att begära rättelse av
felet av den som har givit utsökningsgrunden.
Den utmätningsman som givit anvisningen får vid
behov på begäran av sökanden förordna
om säkringsåtgärder enligt 7 kap. 11 a §.
Ombud och biträde
10 §
Rätt att anlita ombud och biträde
I utsökningsförfarandet får anlitas
ombud och biträde, om inte annat bestäms någon
annanstans i denna lag. Om en förrättning hålls
utan kallelse, skall svaranden på egen begäran
ges tillfälle att tillkalla sitt biträde, om denne
kan anlända utan dröjsmål.
Som ombud eller biträde godkänns inte den som
enligt 1 kap. 16 § är utmätningsmannens närstående.
11 §
Fullmakt för ombud
En advokat, ett offentligt rättsbiträde samt
det ombud som en informationssystemssökande har uppgett
i sin ansökan får företräda
sin huvudman utan fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer
något annat. Ett annat ombud skall visa upp en av huvudmannen
undertecknad fullmakt, om inte rätten att vara ombud kan
anses vara otvivelaktig. För att lyfta medel eller omhänderta
egendom skall alla ombud ha en fullmakt som uttryckligen berättigar
till detta eller denna rätt anges i informationssystemsansökan.
En fullmakt kan även utfärdas genom certifierat
elektroniskt meddelande och en fullmakt som berättigar
till annat än att lyfta medel eller omhänderta
egendom även per telefax.
Justitieministeriet eller någon som ministeriet förordnat
kan på borgenärens begäran besluta att
fullmakten skall registreras i utsökningens informationssystem
i syfte att utvisa ombudets rätt att företräda
sin huvudman, om det är uppenbart att verkställighetens
tillförlitlighet inte blir lidande härav. Ombudet
behöver då inte visa upp någon annan
fullmakt, om inte utmätningsmannen bestämmer annat.
På begäran av den som utfärdat fullmakten
skall justitieministeriet eller den som ministeriet förordnat
omedelbart återkalla en i informationssystemet registrerad
fullmakt.
12 §
Ombud för sökande som inte bor i Finland
Om sökanden bor utomlands och inte har meddelat någon
delgivningsadress i Finland eller utomlands, skall sökanden
ha ett i Finland bosatt ombud, som har rätt att på hans
eller hennes vägnar ta emot delgivningar som gäller
verkställigheten.
Gäldenärsbaserad behandling av utsökningsärenden
13 §
Ansvarig utmätningsman
En och samma utmätningsman behandlar alla utsökningsärenden
som gäller en och samma svarande (ansvarig utmätningsman).
En honom underordnad ansvarig biträdande utmätningsman
behandlar svarandens ärenden. Dessa är behöriga
i hela landet.
En inkommen utsökningsansökan skall så snart
som möjligt efter behövliga inledande åtgärder
dirigeras till den ansvarige utmätningsmannen.
14 §
Bestämmande av ansvarig utmätningsman
Bestämmelser om de grunder enligt vilka det avgörs
vem som är ansvarig utmätningsman utfärdas
genom förordning av statsrådet. I grunderna skall
beaktas svarandens bonings- eller hemort eller svarandens övriga
faktiska möjligheter att bevaka sina intressen. Om det
finns flera alternativ som uppfyller dessa förutsättningar,
bestäms den ansvarige utmätningsmannen beroende
på var verkställigheten kan ske på mest ändamålsenligt
sätt. Utsökningsärenden som kräver
specialåtgärder kan koncentreras till vissa utmätningsmän,
som då blir ansvariga utmätningsmän.
Bestämmandet av ansvarig utmätningsman eller
biträdande utmätningsman får inte överklagas.
15 §
Byte av ansvarig utmätningsman
Den ansvarige utmätningsmannen skall överföra ärendet
till en ny ansvarig utmätningsman om den i statsrådets
förordning nämnda omständighet på basis
av vilken den ansvarige utmätningsmannen bestäms
förändras. En icke-slutförd förrättning
eller en verkställighet som annars snart upphör
kan dock slutföras i form av handräckning, om
det inte är ändamålsenligare att förrättningen
eller verkställigheten överförs till
den nya ansvarige utmätningsmannen.
Om svaranden eller sökanden framställer en motiverad
begäran om byte av ansvarig biträdande utmätningsman,
kan utmätningsmannen överföra ärenden
som gäller svaranden till en annan biträdande
utmätningsman eller behandla ärendet själv.
Samarbete mellan utmätningsmän
16 §
Ömsesidig handräckning
På begäran av den ansvarige utmätningsmannen
skall andra utmätningsmän ge honom handräckning
och behövliga upplysningar. Den ansvarige utmätningsmannen
kan be om handräckning, om detta är ändamålsenligt
med beaktande av utsökningens resultat, avståndet
mellan orterna och andra motsvarande omständigheter. Influtna
medel får dock inte redovisas genom handräckning.
Den som ber om handräckning skall se till att det indrivna
beloppet inte överstiger gäldenärens
betalningsskyldighet och i detta syfte ge anvisningar som är
bindande för de andra.
17 §
Samtidig utsökning
Om en utsökningsgrund eller ett fordringsbevis gäller
flera gäldenärer, skall den utmätningsman
till vilken den gemensamma utsökningsgrunden först
inkommer för verkställighet eller som har hand
om fordringsbeviset se till att det indrivna beloppet inte överstiger
gäldenärernas betalningsskyldighet och i detta
syfte ge anvisningar som är bindande för de andra.
Varje utmätningsman skall själv redovisa de medel
som han drivit in.
Interimistiska åtgärder
18 §
Förutsättningar för interimistiska åtgärder
Om utmätning inte genast kan verkställas på grund
av att jäv föreligger, att någon skall
höras, att en handling saknas eller att oklarhet beträffande äganderätten
föreligger eller av andra orsaker, får utmätningsmannen
utföra en interimistisk åtgärd, om detta är
nödvändigt för att säkerställa
den fortsatta verkställigheten. En interimistisk åtgärd
får inte vidtas om det är sannolikt att gäldenärens
betalningsskyldighet har upphört. En interimistisk åtgärd
kan utföras i ett anhängigt ärende eller
ett ärende som antecknats i passivregistret. En interimistisk åtgärd
kan även bestämmas vara villkorlig vid eftersökning
av egendom som tillhör gäldenären, om
det finns grundad anledning till en sådan åtgärd.
En interimistisk åtgärd får inte
i onödan försvåra gäldenärens
eller en utomståendes näring eller försörjning.
Den som berörs av åtgärden skall underrättas
om att åtgärden har utförts eller återkallats.
19 §
Utförande av interimistiska åtgärder
Som interimistisk åtgärd kan utmätningsmannen
ta egendom om hand, meddela gäldenären eller en
utomstående förbud mot överlåtande
av egendom, betalningsförbud eller något annat motsvarande
förbud, begära att behövliga anteckningar
skall göras i register, ordna bevakning av egendom eller
utföra andra motsvarande åtgärder.
En interimistisk åtgärd får utföras
också av någon annan än den ansvarige
utmätningsmannen eller biträdande utmätningsmannen
och även av en biträdande utmätningsman
i ett ärende där utmätningsmannen har
uteslutande behörighet.
En interimistisk åtgärd har samma verkan som
utmätning. I en interimistisk åtgärd
får ändring inte sökas.
20 §
Återkallande av interimistiska åtgärder
En interimistisk åtgärd skall återkallas
omedelbart när åtgärden inte längre är
befogad och senast tre veckor efter åtgärdsdagen.
Om åtgärden har bestämts vara villkorlig,
skall den återkallas senast en vecka efter det att utmätningsmannen
fick vetskap om en fordran eller annan egendom som tillhör
gäldenären. Om den egendom som är föremål
för den interimistiska åtgärden mäts
ut, anses åtgärden vara återkallad genom
utmätningsbeslutet.
Verkställighetsförrättning
21 §
Genomförande av förrättning
En verkställighetsförrättning skall
genomföras utan onödigt dröjsmål.
Verkställigheten får dock uppskjutas, om detta
kan anses vara i svarandens intresse, och uppskovet inte åsamkar
sökanden olägenhet som är större än
ringa. Om en tidsfrist har föreskrivits för förrättningen
skall den iakttas.
Att någon som kallats till förrättningen
uteblir förhindrar inte förrättningen.
22 §
Förrättningsplats
Om inte något annat föreskrivs, hålls
verkställighetsförrättningen i utmätningsmannens tjänsterum,
på den plats där egendomen finns, på den
plats som är föremål för förrättningen
eller i någon annan lokal eller på någon
annan plats som utmätningsmannen anser vara lämplig.
Utmätningsförrättningen kan hållas
och en interimistisk åtgärd utföras utan
medgivande av svaranden eller en utomstående i dennes bostad
i enlighet med vad som bestäms i 49 och 51 §,
liksom även en annan förrättning som
avses i denna lag, om detta är nödvändigt
för verkställigheten.
Som förrättningsplats betraktas den lägenhet eller
lokal eller plats som avses i 1 mom. med direkt anslutande områden,
i den omfattning som behövs för att verkställigheten
skall kunna genomföras på behörigt sätt.
23 §
Offentlighet, närvaro och upprätthållande
av ordningen
En verkställighetsförrättning är
inte offentlig, om inte något annat bestäms.
Svaranden, de som kallats till förrättningen och
utomstående vilkas rätt kan påverkas
av förrättningen har rätt att närvara
vid den.
Om någon av de närvarande vid förrättningen hindrar
att verkställigheten genomförs på behörigt
sätt, får utmätningsmannen uppmana denne att
avlägsna sig från förrättningsplatsen,
dock inte från hans egen stadigvarande bostad, utom i fall
av vräkning. Om uppmaningen inte iakttas, kan utmätningsmannen
begära handräckning av polisen eller själv
visa bort personen från platsen. Om maktmedel bestäms
i 83 §.
24 §
Skyldighet att uppge personuppgifter
Om det behövs för verkställigheten,
får utmätningsmannen utreda en persons identitet. Var
och en som finns på förrättningsplatsen är skyldig
att på förfrågan av utmätningsmannen uppge
namn och adress. Om dessa uppgifter inte lämnas, kan utmätningsmannen
begära handräckning av polisen för att
utreda den berörda personens identitet.
25 §
Protokoll
Över förrättningen skall föras
protokoll, om det vid förrättningen framställs
invändningar eller yrkanden eller om det annars finns anledning till
det. I andra fall skall behövliga anteckningar göras
om förrättningen.
I protokollet antecknas invändningar och yrkanden,
motpartens uttalande samt mottagna utredningar, så att
därav framgår de centrala omständigheter
som påverkar parternas och utomståendes rättigheter.
Till övriga delar görs de anteckningar som anses
behövliga med beaktande av ärendets art. I stället
för ett protokoll kan en ljudupptagning göras över
yttrandena. Vederbörande skall underrättas om
ljudupptagningen innan den inleds. I ett enkelt ärende
kan protokollsanteckningarna göras på utmätningsbeslutet
eller i en annan handling.
26 §
Förrättningsvittne
Utmätningsmannen kan inkalla ett vittne till förrättningen,
om han anser det nödvändigt. I annat fall får
förrättningen hållas utan vittne, om inte
en närvarande svarande begär att ett vittne inkallas.
I svarandens frånvaro får utmätningsmannen
inte utan vittne gå in i svarandens bostad. Vad som här
bestäms om svarande gäller även utomstående
vars rätt kan påverkas av förrättningen.
Vittnet skall vara ojävigt. Vittnets namn skall antecknas
i protokollet eller i någon annan handling.
27 §
Undertecknande av handlingar
Utmätningsmannen skall underteckna sina protokoll,
beslut, uppmaningar och meddelanden. Underskriften kan vara maskinell,
så att på en handling som framställts
med hjälp av automatisk databehandling antecknas ifrågavarande tjänstemans
namn, tjänsteställning och kontaktinformation.
Utmätningsmannens beslut
28 §
Skyldighet att ge skriftliga och motiverade beslut
Utmätningsmannen skall i ärendet upprätta
ett skriftligt beslut, om så bestäms särskilt.
Utmätningsmannen skall dessutom upprätta ett skriftligt
beslut när han ålägger någon
en betalnings-, återbetalnings- eller återställningsskyldighet
eller förelägger ett hot, om han godkänner
en säkerhet eller om ärendets art annars förutsätter det.
Om saken är oklar eller lämnar rum för
tolkning, skall beslutet vara motiverat i enlighet med 29 §.
Ett motiverat skriftligt beslut skall upprättas även
när en invändning eller ett yrkande förkastas
och saken är oklar eller lämnar rum för
tolkning. I annat fall skall beslutet meddelas muntligen den som
framställt invändningen eller yrkandet. Om invändningen
eller yrkandet dock framställs skriftligen, och ett beslut
begärs, skall utmätningsmannen upprätta
ett motiverat skriftligt beslut i saken.
Det skriftliga beslutet skall antecknas i en särskild
beslutshandling eller, om det är fråga om ett
enkelt ärende, i protokollet eller i någon annan
handling som upprättas vid verkställigheten.
29 §
Innehållet i ett motiverat beslut
Ett motiverat beslut skall innehålla de uttalanden
och utredningar som inhämtats och erhållits i ärendet,
de fakta och bestämmelser som ligger till grund för
beslutet, en tillräcklig motivering med beaktande av ärendets
art och betydelse för parterna samt slutresultatet.
30 §
Beslutstidpunkt
Ett beslut med anledning av en invändning eller ett
yrkande skall fattas utan dröjsmål efter det att
invändningen eller yrkandet har framställts. Om
invändningen eller yrkandet gäller en viss verkställighetsåtgärd
eller förrättning, kan utmätningsmannen
skjuta upp beslutet till dess åtgärden vidtas
eller förrättningen äger rum. Om beslutet
ges i förväg, får det inte överklagas
särskilt.
I fråga om invändningar eller yrkanden som gäller
redan fattade beslut eller genomförda åtgärder
eller förrättningar iakttas utöver den
ovan angivna skyldigheten att motivera beslut vad som i 9 kap. bestäms
om avgörande av begäran om självrättelse.
31 §
Inhämtande av utredning och beslutets giltighet
Utmätningsmannen skall på tjänstens
vägnar för sitt beslutsfattande inhämta
sådan utredning som skäligen kan fås
i utsökningsförfarandet i den omfattning som ärendet
förutsätter. Den som framställt en invändning
eller ett yrkande skall lägga fram de handlingar och övriga
bevis som han eller hon åberopar som motivering.
Utmätningsmannens beslut är i kraft i det
utsökningsärende i vilket det har givits. Beslutet kan
rättas på det sätt som anges i 9 kap.
Hörande och meddelanden
32 §
Hörande
Utmätningsmannen skall även i andra än
i särskilt föreskrivna situationer ge parterna
eller utomstående tillfälle att i förväg
bli hörda på lämpligt sätt,
om ärendet bedöms vara av stor betydelse för
dem och hinder för hörandet inte finns. De skall
ges tillfälle att bli hörda på nytt, om
väsentligt ny utredning fås i saken.
33 §
Meddelande om anhängighet
När en ansökan har inkommit till
den ansvarige utmätningsmannen, skall svaranden utan dröjsmål
ges ett meddelande om att ärendet har blivit anhängigt.
Ett meddelande behöver inte ges, om svarandens vistelseort
inte har kunnat redas ut eller om det finns anledning att anta att meddelandet
kännbart försvårar verkställigheten.
Meddelandet skall innehålla
1) uppgifter om vilken dag ärendet har blivit anhängigt
och nödvändiga ärendehanteringsuppgifter,
2) uppgifter om den ansvarige biträdande utmätningsmannen
och hans kontaktinformation,
3) uppgifter om gäldenärens lagenliga
rätt att genom ställande av säkerhet
förhindra verkställigheten,
4) betalningsuppmaning, flyttningsuppmaning eller annan
uppmaning att uppfylla den i utsökningsgrunden utsatta
förpliktelsen,
5) uppmaning att ta kontakt och möjlighet
att bli hörd,
6) meddelande om att utmätning av annat än periodisk
inkomst kan verkställas utan förhandsmeddelande,
och gäldenärens rätt att anvisa egendom
för utmätning eller eventuellt förhandsmeddelande
om utmätning och kallelse till förrättningen,
7) annan information och andra meddelanden som anses
nödvändiga.
Ett sådant meddelande om anhängighet som innehåller
uppgifter som avses i 1 mom. 1, 2 och 7 punkten ges också till
sökanden, om ärendet behandlas hos en annan utsökningsmyndighet än den
lokala utsökningsmyndighet som sökanden tillställt
sin ansökan. Till en informationssystemssökande
ges ett meddelande om anhängighet eller annat motsvarande
meddelande i enlighet med respektive tillstånd.
34 §
Förhandsmeddelande om utmätning och kallelse
till förrättning
Utmätning får inte förrättas
utan förhandsmeddelande till gäldenären.
Ett meddelande behöver dock inte ges, om gäldenären
har fått meddelande om anhängighet och saken inte
gäller utmätning av periodisk inkomst eller om
gäldenären är närvarande vid
utmätningsförrättningen. Meddelande behöver
inte heller ges, om gäldenärens vistelseort inte
har kunnat utredas eller om det finns anledning att anta att meddelandet kännbart
försvårar verkställigheten. Om innehållet
i förhandsmeddelandet bestäms genom förordning
av statsrådet. I förhandsmeddelandet skall gäldenären
samtidigt kallas till förrättningen, utom om förrättningen
hålls i utmätningsmannens tjänsterum
eller om tid och plats för förrättningen
inte kan bestämmas på förhand.
Sökanden kallas till utmätningsförrättningen om
det behövs för inhämtande av upplysningar eller
av annan orsak, till svarandens bostad dock bara om verkställigheten
kräver det. Om något hinder inte föreligger,
skall till förrättningen också kallas
en utomstående som har framställt en invändning
eller ett yrkande eller vars rätt annars konstateras bli
påverkad av förrättningen.
Om kallelse till andra förrättningar än
sådana som avser utmätning bestäms särskilt.
35 §
Sändande av protokoll
En kopia av protokollet skall ges vid förrättningen
eller i efterhand, om en part eller en utomstående
vars rätt kan påverkas av förrättningen
begär det. Om kopian ges i efterhand skall den sändas
utan dröjsmål och i god tid innan besvärstiden
löper ut. Om ett protokoll inte behövt upprättas över
förrättningen, skall utmätningsmannen
ge motsvarande information. Protokollet skall även utan
begäran sändas till en utomstående vars
rätt konstateras bli påverkad av förrättningen.
36 §
Efterhandsmeddelande
I fråga om utmätning och andra beslut vid
en förrättning skall en kopia av beslutsdokumentet eller
ett efterhandsmeddelande som innehåller motsvarande uppgifter
sändas till parten och till en utomstående vars
rätt konstateras bli påverkad av beslutet, om
inte en kopia av beslutshandlingen har givits vid förrättningen.
Meddelande om andra beslut eller åtgärder än sådana
som fattats eller vidtagits vid förrättningen
skall ges i efterhand, om så föreskrivs särskilt eller
när ett skriftligt, motiverat beslut har fattats med anledning
av en invändning eller ett yrkande eller om utmätningsmannen
annars anser att ett sådant meddelande behövs.
Om gäldenären inte har fått något
meddelande om anhängighet eller ett förhandsmeddelande,
skall gäldenären i samband med efterhandsmeddelandet
eller annars i efterhand ges tillfälle att anvisa annan
egendom för utmätning eller att ställa
eventuell säkerhet. Efterhandsmeddelandet skall sändas
utan dröjsmål så att parten eller den
utomstående får tillfälle att i ett så tidigt
skede av verkställigheten som möjligt hos domstol begära
förordnande om avbrott eller söka ändring.
Delgivning av handlingar
37 §
Allmän bestämmelse
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, skall
i fråga om mottagare av delgivning i tillämpliga
delar iakttas det som föreskrivs i 56—58 och 68 § förvaltningslagen
(
/
). Vid delgivningen skall
strävas efter att sekretessbelagda uppgifter hålls
hemliga.
En handling skall delges muntligen eller på något
annat lämpligt sätt, om det är känt
att mottagaren på grund av synskada eller annat handikapp
inte förmår ta emot delgivning av annat slag.
Delgivning till utlandet verkställs enligt denna lag
eller enligt lagstiftningen i den främmande staten, om
inte något annat följer av internationella avtal
och förpliktelser som är bindande för
Finland.
38 §
Delgivningsadress
Sökanden, den som ställer säkerhet
samt en utomstående som har framställt en invändning eller
ett yrkande är skyldiga att för utmätningsmannen
uppge en postadress inom eller utom landet och en eventuell e-postadress
eller annan adress under vilken alla handlingar som gäller utsökningsärendet
och utsökningsbesvärsärendet får
sändas till honom (delgivningsadress). Om denna
adress förändras, skall även detta meddelas.
Den adress som svaranden uppgivit kan med hans medgivande användas
som delgivningsadress.
En postadress som finns antecknad på en skrivelse från
en i 1 mom. nämnd person till utmätningsmannen
och en teknisk anslutning som avses i tillståndet för
informationssystemssökande betraktas som delgivningsadress.
39 §
Vanlig delgivning
En handling delges så att den överlämnas
till mottagaren eller så att den sänds till delgivningsadressen.
Om ingen delgivningsadress finns, sänds handlingen till
den adress som finns antecknad i befolkningsdatasystemet, utom om det är
känt att mottagaren av delgivningen inte bor på den
adressen. I sistnämnda fall eller om mottagarens adress
inte finns i befolkningsdatasystemet sänds handlingen till
en eventuell sådan annan adress inom eller utom landet
som har utretts på det sätt som avses i 48 § 2
mom. eller som annars är känd. I stället
för att sändas kan handlingen lämnas
på en för postförsändelser reserverad
plats. Om delgivningen inte lyckas på annat sätt,
kan handlingen delges muntligen.
Om inte något annat visas, anses mottagaren ha tagit
del av handlingen när ett elektroniskt meddelande har avsänts
eller den sjunde dagen efter det att försändelsen
har postats eller lämnats på en för postförsändelser
reserverad plats. På handlingen skall antecknas vilken
dag den har avsänts eller lämnats för
transport.
40 §
Bevislig delgivning
Delgivningen skall ske på ett av de delgivningssätt
som nämns i 41 §, om så bestäms
någon annanstans i denna lag och mottagaren av delgivningen
veterligen är bosatt i Finland. Bevislig delgivning kan
enligt prövning utföras också i andra
fall, om det med tanke på senare verkställighetsskeden
eller för en part är av betydelse att frågan
om beslutets eller förrättningens laga kraft är
ostridig eller avgörs snabbt.
Om delgivning enligt 41 § inte lyckas inom en med hänsyn
till ärendet skälig tid, skall handlingen delges
som mellanhandsdelgivning med iakttagande i tillämpliga
delar av 61 § förvaltningslagen.
Om delgivningen inte lyckas heller på det sätt som
avses i 2 mom., sänds en kopia av den handling som skall
delges under mottagarens adress, om en sådan adress är
känd. Annan delgivning behöver inte vidtas. Handlingarna
förvaras därefter på den ansvarige utmätningsmannens
kansli, där mottagaren kan få dem.
41 §
Bevisliga delgivningssätt
En handling som skall delges bevisligen
1) sänds med posten mot mottagningsbevis,
2) sänds som brev, om det kan antas att mottagaren
får vetskap om handlingen och inom utsatt tid återsänder
beviset om att delgivningen har tagits emot,
3) ges till mottagaren eller dennes bud personligen
mot underskrift om mottagande,
4) delges mottagaren personligen i form av stämningsdelgivning,
eller
5) sänds med mottagarens samtycke som certifierat
elektroniskt meddelande.
Posten skall underrättas när delgivningen
mot mottagningsbevis senast skall ske. Delgivning mot mottagningsbevis
kan med mottagarens samtycke också ske per telefax. Delfåendet
anses ha skett när mottagningsbeviset har återsänts per
telefax eller på något annat sätt.
Om en part eller en utomstående har varit närvarande
vid en förrättning anses han eller hon bevisligen
ha fått del av förrättningen.
42 §
Delgivning av tredskodom
Om det är lämpligt skall utmätningsmannen
i samband med verkställigheten på begäran
av sökanden delge svaranden en kopia av en till ansökan
fogad tredskodom som inte har vunnit laga kraft eller en sådan
tredskodom som enligt en anteckning i domen inte behöver
fogas till utsökningsansökan.
Säkerhet
43 §
Godkännande av säkerhet
Om någon enligt denna lag skall ställa säkerhet
och motparten inte har godkänt den, skall utmätningsmannen
besluta om godkännande av säkerheten.
Säkerheten kan vara pant eller borgen. Borgen skall
vara proprieborgen och, om borgensmännen är flera,
solidarisk. En hos utmätningsmannen ställd pant är
i samma ställning som en till motparten given pant.
44 §
Undantag från skyldigheten att ställa säkerhet
Säkerhet krävs inte, om sökanden
eller borgenären är ett offentligt samfund eller
en offentligrättslig inrättning, ett egendomsförvaltningsbolag
enligt lagen om statens säkerhetsfond (379/1992)
eller ett sådant kreditinstitut eller en sådan
försäkringsanstalt vars kapitaltäckning är underställd
offentlig tillsyn i Finland eller någon annan stat inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och inte heller
av Pensionsskyddscentralen. Utmätningsmannen har dock rätt
att vid behov kräva säkerhet av ett kreditinstitut
eller en försäkringsanstalt.
45 §
Förvaring och återställande av säkerhet
En pant skall överlåtas till utmätningsmannen
eller om han så bestämmer deponeras i ett kreditinstitut
eller lämnas i förvar och vård hos en
tillförlitlig person. Intyget över depositionen och
en borgensförbindelse skall lämnas i förvar hos
utmätningsmannen. Panten eller borgensförbindelsen
skall återställas till den som givit den när
den rätt eller det krav som säkerheten har varit
avsedd att trygga har uppfyllts eller förkastats genom
dom eller annars har upphört.
46 §
Uttagande av betalning ur säkerhet
Om
1) en borgenär som har ställt säkerhet
för återställande av lyfta medel eller
av egendom som han har fått i sin besittning,
2) en gäldenär som har ställt
säkerhet för uppfyllande av en betalningsskyldighet
som saknar laga kraft,
3) en köpare som har ställt säkerhet
för köpesumman, eller
4) någon annan som har ställt säkerhet
enligt denna lag,
blir återbetalnings-, återställnings-
eller betalningsskyldig enligt denna lag eller en lagakraftvunnen
dom, skall utmätningsmannen fatta beslut om denna skyldighet.
Beslutet skall delges den som ålagts skyldigheten samt
den som på hans vägnar ställt säkerheten.
Innan beslutet fattas skall personerna i fråga vid behov
ges tillfälle att bli hörda.
Utmätningsmannen skall uppmana den som avses i 1 mom.
att uppfylla sin återbetalnings-, återställnings-
eller betalningsskyldighet. Om skyldigheten inte uppfylls, får
utmätningsmannen sälja panten i enlighet med 5
kap. och på begäran av den som är berättigad
till betalning driva in fordran hos borgensmannen i enlighet med denna
lag.
47 §
Uttagande av utdömd ersättning ur pant
Om någon har ställt pant för kostnader
och skador som motparten åsamkas av verkställigheten
och han genom dom har ålagts att betala ersättning
för dem, kan ersättningen på mottagarens
begäran tas ur panten med iakttagande av vad som bestäms
i 46 §.
Eftersökande av egendom och utredningsmaterial
48 §
Skyldighet att söka efter egendom och att utreda gäldenärens
vistelseort
Utmätningsmannen skall i den omfattning som omständigheterna
kräver söka efter egendom som tillhör
gäldenären för att sökanden skall
kunna få betalning.
Om minimiåtgärder vid eftersökande
av egendom och utredande av svarandens vistelseort bestäms
genom förordning av statsrådet. Om utmätningsmannens
skyldighet att göra en utsökningsutredning bestäms
i 57 §.
Vid verkställighet av annan skyldighet än
betalningsskyldighet skall verkställighetsobjektet eftersökas
i den omfattning som det med beaktande av ärendet som helhet
kan anses vara skäligt och med iakttagande i tillämpliga
delar av vad som nedan bestäms om verkställighet
av betalningsskyldighet.
49 §
Eftersökning som avser plats
Egendom får för utförande av utmätning
eftersökas i byggnader, förvaringsplatser, fordon eller
andra utrymmen inom- eller utomhus som tillhör gäldenären
eller används av denne. Det som här föreskrivs
om gäldenären gäller även en utomstående,
om det finns skäl att anta att det i utrymmen som tillhör
eller används av honom finns egendom som tillhör
gäldenären. Om maktmedel bestäms i 82 §.
Eftersökning får ske också i gäldenärens
bostad utan dennes samtycke, om det finns grundad anledning att
anta att där finns utmätningsbar egendom och utmätningsmannen
inte har fått vetskap om tillräckligt med annan
egendom som ostridigt tillhör gäldenären.
Vad som här föreskrivs om gäldenären
gäller även en utomstående, om det finns
synnerligen vägande skäl att anta att det i den
utomståendes bostad finns egendom som tillhör
gäldenären. Den utomstående
skall först ges tillfälle att överlämna sådan
egendom, om inte omedelbara eftersökningsåtgärder
kan anses vara nödvändiga.
50 §
Eftersökning som avser person
Utmätningsmannen får uppmana gäldenären att överlämna
egendom av mer än obetydligt värde som gäldenären
bär på sig eller i sina kläder. Om uppmaningen
inte iakttas, får utmätningsmannen omhänderta
egendomen, om han vet eller det finns grundad anledning att anta
att gäldenären bär sådan egendom
på sig eller i sina kläder och omhändertagandet
kan ske utan kränkande av gäldenärens
personliga integritet och utmätningsmannen inte känner
till tillräckligt med annan egendom som ostridigt tillhör
gäldenären. Utmätningsmannen får
också vid vite ålägga gäldenären
att överlämna sådan egendom som avses
här. Om maktmedel bestäms i 83 §.
Vad som föreskrivs i 1 mom. gäller även
gäldenären tillhörig egendom som utmätningsmannen
vet att en utomstående bär på sig eller
i sina kläder.
51 §
Eftersökande och omhändertagande av utredningsmaterial
Vad som föreskrivs i 49 § gäller
i tillämpliga delar även eftersökande
av utredningsmaterial som nödvändigt behövs
i ett utsökningsärende.
Utmätningsmannen får omhänderta material som
han påträffar, med iakttagande i tillämpliga delar
av bestämmelserna om utmätning. Materialet
skall återlämnas så snart det inte längre
behövs i utsökningsärendet. Genom omhändertagandet
av materialet får gäldenärens eller en utomståendes
näring eller försörjning inte försvåras
onödigt.
Gäldenärens skyldighet att lämna
uppgifter
52 §
Uppgifter som skall lämnas till utmätningsmannen
En gäldenär är skyldig
att i ett utsökningsärende sanningsenligt
lämna utmätningsmannen följande uppgifter,
när denne i syfte att få upplysningar som behövs
vid verkställigheten ber om dem:
1) sina personuppgifter och kontaktinformation samt
i utsökningsärendet behövliga uppgifter
om sina familjeförhållanden och om personer som
han försörjer,
2) uppgifter om sin egendom och annan förmögenhet,
sina inkomster och skulder samt andelar i bolag eller medlemskap
i andra sammanslutningar som påverkar hans förmögenhetsställning,
3) uppgifter om förändringar som
under det följande året sannolikt är
att vänta i de omständigheter som avses i 2 punkten,
4) uppgifter om hur löneinkomst eller annan periodisk
inkomst bestäms samt uppgifter om arbetsplats och kontaktinformation
för arbetsgivaren eller någon annan utbetalare
av inkomst,
5) uppgifter om var ett föremål eller
en handling som berörs av överlåtelseskyldighet
eller som enligt lag skall ges till utmätningsmannen finns,
6) uppgifter om avtal och förbindelser som påverkar
hans förmögenhetsställning samt om egendom över
vilken han förfogar eller som han använder med
stöd av fullmakt eller med stöd av motsvarande
grunder, arrangemang eller avtal,
7) uppgifter om egendom som han mot eller utan vederlag
har överlåtit, betalningar som han gjort och rättshandlingar
som han vidtagit, om uppgifterna behövs för utredning
av om egendomen kan förordnas återgå till
utsökning genom återvinningstalan samt uppgifter
om förfaranden, arrangemang eller andra åtgärder
som till sina verkningar är jämförbara
med en sådan rättshandling,
8) andra motsvarande uppgifter som gäller hans
ekonomiska ställning och verksamhet.
53 §
Fysiska personer som är skyldiga att lämna
uppgifter
En fysisk person som är gäldenär är
själv skyldig att lämna uppgifter. Om gäldenären
har en intressebevakare enligt lagen om förmyndarverksamhet
(442/1999), är denne skyldig att lämna
uppgifterna till den del han eller hon sköter gäldenärens
egendom. Skyldig att lämna uppgifter är även
den som i praktiken leder eller har lett gäldenärens
näringsverksamhet eller som sköter eller har skött
gäldenärens egendom.
Skyldig att lämna uppgifter om ett dödsbo är den
som har hand om boet. Om boet omhänderhas av delägarna
gemensamt, är varje bodelägare skyldig att lämna
uppgifter.
54 §
Skyldighet att lämna uppgifter på en sammanslutnings
vägnar
När en sammanslutning eller stiftelse är
gäldenär är följande personer
skyldiga att lämna uppgifter:
1) den som är medlem i styrelsen eller motsvarande
organ eller som är verkställande direktör
eller innehar motsvarande ställning,
2) den som är personligen ansvarig för
sammanslutningens förpliktelser,
3) den som har rätt att ensam eller tillsammans
med någon annan teckna sammanslutningens eller stiftelsens
firma,
4) den som av omständigheterna att döma
i praktiken leder sammanslutningens eller stiftelsens verksamhet
eller sköter dess förvaltning eller egendom.
Skyldig att lämna uppgifter är även
den som har innehaft en sådan ställning som avses
i 1 mom. under en tid av ett år innan uppgifterna begärdes.
Om inga sådana personer som avses i 1 eller 2 mom.
finns, är den som senast har innehaft motsvarande ställning
skyldig att lämna uppgifter.
55 §
Gäldenärens anställda och revisor
Den som är anställd hos gäldenären
eller som är revisor för en sammanslutning eller
stiftelse är skyldig att vid förfrågan
lämna sådana uppgifter som avses i 52 § och
som hör till hans uppgiftsområde, om utmätningsmannen
anser att uppgifterna är nödvändiga med
tanke på verkställigheten och inte kan fås
på annat sätt.
56 §
Sätt att inhämta uppgifter
Utmätningsmannen får av ovan nämnda
personer som är skyldiga att lämna uppgifter begära
uppgifterna i fri form eller genom att göra en utsökningsutredning.
I fråga om en person som avses i 55 § får
utsökningsutredning dock göras endast av särskilda
skäl. Om denne vägrar att lämna uppgifter,
får utmätningsmannen vid vite ålägga
honom att genast eller inom utsatt tid lämna uppgifterna.
Den som är skyldig att lämna uppgifter skall vid
utsökningsutredningen och vid behov även när
uppgifterna inhämtas i fri form påminnas om plikten
att hålla sig till sanningen och informeras om att den
som lämnar felaktiga uppgifter eller hemlighåller
uppgifter kan dömas till straff.
Utsökningsutredning
57 §
Skyldighet att göra utsökningsutredning
Utmätningsmannen skall göra en
utsökningsutredning, om borgenärens fordran inte
blir betald till fullt belopp och gäldenärens
ekonomiska situation inte annars har retts ut på tillförlitligt
sätt. Om det innan ärendet blev anhängigt
sedan föregående utsökningsutredning
har förflutit
1) högst sex månader, behöver
utsökningsutredning inte göras, om det inte är
känt att förhållandena har förändrats,
2) mer än sex månader men högst
ett år, skall utsökningsutredning göras,
om detta med beaktande av omständigheterna kan anses befogat,
3) mer än ett år, skall utsökningsutredning
göras, om det inte är uppenbart obefogat.
Har gäldenärens lön eller annan periodisk
inkomst mätts ut skall utsökningsutredning göras, om
det är befogat på grund av nya ansökningar eller
av någon annan orsak. Utmätningsmannen skall minst
en gång om året kontrollera beloppet av gäldenärens
periodiska inkomst, om det inte är uppenbart onödigt.
58 §
Kallelse till utsökningsutredning
Utmätningsmannen skall ge den som är skyldig
att lämna uppgifter en kallelse till en utsökningsutredning
senast två dagar före utredningen. Den som är
skyldig att lämna uppgifter skall infinna sig personligen.
Utredningen kan med samtycke av den som är skyldig
att lämna uppgifter eller, om det finns grundad anledning,
göras utan kallelse. Den som är skyldig att lämna
uppgifter skall även härvid ges tillfälle
att på behörigt sätt kontrollera riktigheten
av de uppgifter som lämnas.
59 §
Tvångsmedel för säkerställande
av inställelse
Om det finns grundad anledning att misstänka att den
som är skyldig att lämna uppgifter inte annars
iakttar kallelsen och det med tanke på syftet med verkställigheten är
nödvändigt att en utsökningsutredning
görs, får utmätningsmannen vid hot om
hämtning ålägga personen i fråga
att infinna sig till utredningen. Beslutet om detta skall delges
den som är skyldig att lämna uppgifter på det
sätt som föreskrivs i 40 och 41 §.
Om detta inte lyckas, får beslutet delges ett ombud, om
ombudet har fört talan i saken.
Om den som är skyldig att lämna uppgifter inte
infinner sig till utsökningsutredningen, skall polisen
på utmätningsmannens skriftliga begäran
hämta honom eller henne till platsen.
Utmätningsmannen får i stället för
hämtning vid vite ålägga den som är
skyldig att lämna uppgifter att infinna sig till utsökningsutredningen.
60 §
Hur utsökningsutredning skall göras
En utsökningsutredning görs så att
ett protokoll upprättas över de svar på utmätningsmannens
frågor som lämnas av den som är skyldig
att lämna uppgifter. Därtill kan den som är
skyldig att lämna uppgifter åläggas att
upprätta en förteckning över gäldenärens
egendom och förmögenhet, inkomster och skulder
eller att lämna de uppgifter som behövs för
en sådan förteckning. Närvaron av ett
biträde kan förbjudas eller villkor för
närvaron ställas, om biträdets närvaro kännbart
skulle försvåra verkställigheten.
Protokollet eller förteckningen skall för granskning
ges den som är skyldig att lämna uppgifter, och
däri skall antecknas de rättelser och tillägg
som han eller hon begär. Den som är skyldig att
lämna uppgifter skall underteckna ett uttalande om uppgifternas
riktighet, vilket fogas till protokollet och förteckningen.
I ett enkelt ärende kan utsökningsutredningen göras
så att frågor per telefon eller på annat lämpligt
sätt ställs till den som är skyldig att lämna
uppgifter. Behövliga anteckningar om utsökningsutredningen
skall i detta fall göras i en handling.
61 §
Utsökningsutredningens varaktighet och uppskjutande
av den
En utsökningsutredning får inte pågå längre än
vad som är nödvändigt för erhållande
av behövliga uppgifter och utan samtycke av den som är
skyldig att lämna uppgifter inte längre än
sex timmar i sträck.
Den som hämtats eller vid hot om hämtning infunnit
sig till utsökningsutredningen får förhindras
att avlägsna sig från utsökningsutredningen,
om det med tanke på verkställigheten är nödvändigt
att utsökningsutredningen görs. Även
andra som är skyldiga att lämna uppgifter kan
förhindras att avlägsna sig, om det med tanke
på verkställigheten finns synnerligen vägande
skäl för detta och förhindrandet inte
med beaktande av omständigheterna kan anses oskäligt.
Om utmätningsmannen bedömer att den som är
skyldig att lämna uppgifter, på grund av sjukdom
eller av någon annan motsvarande orsak inte skäligen
förmår fullgöra sin skyldighet att lämna
uppgifter, skall förrättningen helt eller delvis
skjutas upp till en senare tidpunkt.
62 §
Skyldighet att överlämna bokföringsmaterial
Den som i sin besittning har material som tillhör
en bokföringsskyldig gäldenär eller den
som har rätt att bestämma över sådant
material är skyldig att på utmätningsmannens
uppmaning för en utsökningsutredning överlämna
1) bokföringsböcker, verifikat och
annat bokföringsmaterial,
2) handlingar och andra upptagningar som gäller
en sammanslutnings eller en stiftelses förvaltning och
avtal,
3) övriga handlingar och upptagningar som gäller
gäldenärens rörelse eller yrkesutövning.
63 §
Vite vid utsökningsutredning
Om den som är skyldig att lämna uppgifter vägrar
att lämna uppgifter vid en utsökningsutredning
eller om den som avses i 62 § vägrar
att överlämna material som nämns i paragrafen
får utmätningsmannen vid vite förplikta
honom att göra det genast eller inom utsatt tid.
Skyldighet för utomstående och myndigheter
att lämna uppgifter
64 §
Allmän bestämmelse
Utöver vad som föreskrivs i någon
annan lag, har utmätningsmannen rätt att utan
hinder av sekretessbestämmelserna avgiftsfritt
få nedan angivna uppgifter, handlingar och material, om de
i ett enskilt utsökningsärende är nödvändiga för
verkställigheten. Utmätningsmannen bedömer
om uppgifterna är nödvändiga. Uppgifterna kan
lämnas via en teknisk anslutning. Justitieministeriet
kan betala ersättning för kostnaderna för
upprättande och upprätthållande av en
teknisk anslutning.
65 §
Känsliga personuppgifter och uppgifter om utomstående
När uppgifter inhämtas hos en utomstående skall
det undvikas att utmätningsmannen får tillgång
till sådana i 11 § personuppgiftslagen
avsedda känsliga personuppgifter som inte har samband med
utsökningsärendet, frånsett uppgifter
om socialvårdsförmåner som gäldenären har
mottagit.
Utmätningsmannen har rätt att få föreskrivna uppgifter
trots att fakta om en utomståendes ekonomiska situation
samtidigt röjs, om uppgifterna inte kan fås på något
annat sätt.
66 §
Skyldighet för utomstående att lämna
uppgifter
En utomstående skall på förfrågan
meddela utmätningsmannen
1) om han i sin besittning har eller annars har bestämmanderätt över
egendom som tillhör gäldenären samt egendomens
art,
2) om gäldenären har en fordran på honom
eller han har en fordran på gäldenären,
grunden för fordringarna och deras belopp samt betalningsrörelsen
på de konton som gäller fordran och gäldenärens
rätt att använda kontona,
3) om han med gäldenären eller för
denne har företagit en sådan rättshandling
som kan vara av betydelse vid eftersökande av egendom som
tillhör gäldenären samt rättshandlingens
innehåll,
4) uppgifter som han har i egenskap av gäldenärens
arbetsgivare eller annan utbetalare av inkomst och som gäller
gäldenärens inkomst och naturaförmåner,
arbetstider och grunderna för betalningarna till gäldenären
samt gäldenärens kontaktinformation,
5) uppgifter som han har i egenskap av utövare
av tele- eller postverksamhet och som gäller gäldenärens
adress- och telefonuppgifter samt annan kontaktinformation.
Vad som bestäms i 1 mom. 2 punkten gäller även
fordringar som i framtiden förfaller till betalning, om
en förbindelse har givits eller någon annan rättsgrund
har uppstått beträffande en sådan, liksom även
fordringar vilka till grund eller belopp är oklara eller
villkorliga. Vad som bestäms i 1 mom. 3 punkten gäller även
förfaranden, arrangemang eller andra åtgärder
som till sina verkningar är jämförbara
med rättshandlingar.
En utomstående är skyldig att på uppmaning av
utmätningsmannen visa upp avtal eller andra handlingar
som gäller sådana omständigheter som
avses i 1 mom. samt annat material som har direkt samband med dem.
Utmätningsmannen har rätt att kopiera handlingar
och material. Kredit- och finansinstitut samt försäkringsanstalter får
inte för andra än myndigheter uppge om utmätningsmannen
har gjort en förfrågan enligt denna paragraf.
67 §
Skyldighet för myndigheter och dem som sköter offentliga
uppdrag att lämna uppgifter
Myndigheter och de som sköter offentliga uppdrag
skall på begäran meddela utmätningsmannen
alla uppgifter som de har om
1) gäldenärens egendom och förmögenhet,
inkomster, skulder och ekonomiska ställning i övrigt
samt bankförbindelse eller annan motsvarande förbindelse,
2) gäldenärens anställnings-
och tjänstgöringsförhållanden,
pensioner och ekonomiska verksamhet,
3) gäldenärens adress- och telefonuppgifter samt
andra uppgifter som behövs för kontakt med gäldenären.
Om den som är skyldig att lämna uppgifter står
i ett sådant förhållande till gäldenären
som avses i 66 §, är han skyldig att
lämna uppgifter även i enlighet med nämnda
paragraf.
68 §
Vite för utomstående
Om en utomstående som avses i 66 § vägrar att
lämna uppgifter, får utmätningsmannen
vid vite ålägga honom att lämna uppgifterna
genast eller inom utsatt tid. Om uppgifterna inte kan fås av
den utomstående på något annat sätt,
får utmätningsmannen vid vite ålägga
honom att inställa sig i utmätningsmannens tjänsterum
eller på någon annan lämplig plats för
att lämna uppgifterna.
Utsökningsmyndighetens rätt att lämna
ut uppgifter
69 §
Allmän bestämmelse
Beträffande offentligheten i fråga om utsökningsmyndigheternas
handlingar gäller vad som föreskrivs i lagen om
offentlighet i myndigheternas verksamhet. Utöver det som
i nämnda lag eller någon annan lag föreskrivs
om utsökningsmyndigheternas rätt eller skyldighet
att lämna ut uppgifter, har utsökningsmyndigheterna
utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att
lämna ut sekretessbelagda uppgifter i enlighet med 70—73 §.
Uppgifter kan även lämnas ut till en annan utsökningsmyndighet
för handhavande av ett utsökningsärende
samt till justitieministeriet, justitieförvaltningschefen
vid länsstyrelsen och dennes underordnade för
handhavande av administrativa uppgifter. Bestämmelser om
offentligheten i fråga om uppgifterna i utsökningsregistret
och om utlämnande av dem finns i 1 kap.
70 §
Förundersökningsmyndigheter och vissa andra myndigheter
samt domstolar
En utsökningsmyndighet får i enskilda
fall på begäran ur en handling som finns hos utsökningsmyndigheten
lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation
samt uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet
till
1) en åklagar- och förundersökningsmyndighet
för utredning, förundersökning, åtalsprövning
och domstolsbehandling av brott samt för förebyggande
av grova brott,
2) centralen för utredning av penningtvätt
för utförande av i lag föreskrivna uppgifter,
3) en åklagarmyndighet för prövning
av förvandlingsstraff för böter,
4) skyddspolisen och huvudstaben för omfattande
säkerhetsutredning enligt lagen om säkerhetsutredningar
(177/2002),
5) en åklagar- och förundersökningsmyndighet
för undersökning som gäller meddelande
eller förlängande av näringsförbud
och till polisen för övervakning av iakttagandet
av näringsförbud,
6) tullmyndigheterna för utförande
av uppgifter i enlighet med tullagen (1466/1994),
7) konkursombudsmannen för utförande
av i lag föreskrivna uppgifter.
Utmätningsmannen får för domstol
uppge uppgifter som gäller ett utsökningsärende
och som behövs vid behandling av ärenden som avses
i 1 mom. samt av utsökningsbesvär, verkställighetstvister
och återvinningsärenden. Bestämmelserna
i 73 § hindrar inte utmätningsmannen att för
domstolen uppge uppgifter som behövs för behandling
av utsökningsbesvär och verkställighetstvister, även
om uppgiftslämnaren åberopar sin rätt
att vägra vittna.
Med grovt brott avses i denna paragraf ett brott för
vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än
fängelse i fyra månader.
Uppgifterna enligt denna paragraf kan lämnas ut i elektronisk
form.
71 §
Skattemyndigheter och beviljare av offentliga stöd
En utsökningsmyndighet får i enskilda
fall på begäran ur sina handlingar lämna
ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt
uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet,
om uppgifterna behövs för
1) skattemyndigheterna för behandling av skatteärenden,
eller
2) en myndighet, ett offentligt samfund eller en annan
sammanslutning eller en stiftelse som beviljar eller utövar
tillsyn över arbetslöshetsdagpenning eller andra
offentliga understöd, bidrag eller andra förmåner,
för behandlingen av ett sådant ärende.
Uppgifter får inte utan särskilda skäl
lämnas ut, om det när uppgiften begärs
har förflutit mer än fyra år sedan handlingen
upprättades. Uppgifterna skall i första hand lämnas
ut ur utsökningsregistret på det sätt
som anges i 1 kap. Uppgifterna kan lämnas ut i elektronisk
form.
72 §
Utlämnande av uppgifter på eget initiativ
Om det finns skäl att misstänka att en svarande
eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett
under allmänt åtal lydande brott i samband med
utsökningsförfarandet eller ett brott som annars
väsentligt äventyrar verkställighetens
resultat, ett bokföringsbrott eller något annat
sådant brott för vilket inte är föreskrivet
lindrigare straff än fängelse i fyra månader,
får utmätningsmannen på eget initiativ
lämna ut uppgifter till en i 70 § 1 mom.
1 punkten nämnd myndighet för det ändamål
som nämns i lagrummet.
Utmätningsmannen får på eget initiativ
lämna ut uppgifter också till de myndigheter som
avses i 70 § 1 mom. 5—7 punkten för
de ändamål som nämns i respektive lagrum,
om det finns skäl att misstänka att svaranden
eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett
brott som underlyder allmänt åtal. Utmätningsmannen
får anmäla misstänkta affärstransaktioner
till centralen för utredning av penningtvätt.
Utmätningsmannen kan på eget initiativ lämna
ut uppgifter till myndigheter, samfund, sammanslutningar eller stiftelser
som avses i 71 § om det finns skäl att
misstänka att svaranden eller en utomstående kan
ha gjort sig skyldig till en gärning som avses i 29 kap.
1—4 § strafflagen (39/1889)
eller till missbruk av offentlig förmån.
Den som fått uppgifterna skall förstöra
de uppgifter som avses i 2 och 3 mom. så snart de inte
behövs, om det inte finns grundad anledning att förvara
dem.
73 §
Förbud mot utlämnande av vissa uppgifter
Utmätningsmannen får inte lämna
ut sådana uppgifter som till sina väsentliga delar
har inhämtats hos
1) en person som i förfarandet i fråga är
skyldig eller berättigad att vägra vittna om saken
i fråga, om inte den som har rätt att vägra
vittna samtycker till att uppgiften lämnas ut,
2) gäldenären på förfrågan
om sådana omständigheter som avses i 52 § 6—8
punkten, om det av svaret framgår att gäldenären
kan ha gjort sig skyldig till något annat brott än
ett brott i samband med utsökningsförfarandet
och utlämnandet av uppgiften medför risk för åtal
i förfarandet, eller hos
3) en utomstående, om uppgiften gäller
den utomståendes missbruk.
Bestämmelser om utmätningsmannens rätt
att lämna ut uppgifter till en sökande finns i
91 §. Det ovan föreskrivna gäller
oberoende av om uppgifterna annars är sekretessbelagda.
Vite
74 §
Föreläggande av vite
Ett vite som utmätningsmannen förelägger med
stöd av denna lag föreläggs till ett
fast belopp eller så att dess storlek bestäms
på basis av tid (löpande vite). Löpande
vite föreläggs så att för vitet
bestäms ett fast grundbelopp och ett tillläggsbelopp
för varje i beslutet angiven tidsperiod (vitesperiod),
inom vilken utsökningsgrunden eller utmätningsmannens
beslut inte har iakttagits. Om ett löpande vite föreläggs
för den händelse att ett förbud överträds,
kan tilläggsbeloppet bestämmas för varje
gång förbudet överträds i stället
för på basis av tid.
Om inte något annat framgår av denna lag eller
av den utsökningsgrund som skall verkställas,
iakttas dessutom vid föreläggande av vite i tillämpliga
delar 6 § 3 mom. samt 7 och 8 § viteslagen
(1113/1990).
75 §
Hörande och delgivning
Innan vite föreläggs skall utmätningsmannen ge
den förpliktade tillfälle att bli hörd,
om inte detta märkbart försvårar verkställigheten.
Den handling genom vilken någon föreläggs vite
skall delges personen i fråga på det sätt
som föreskrivs i 38 § eller i 40 och
41 §. Lyckas detta inte, får handlingen
sändas till en annan utredd adress eller delges ett ombud,
om denne har fört talan i ärendet. Ett vite får
dock inte dömas ut till den del det råder oklarhet
om den förpliktade delgivits föreläggandet
personligen.
76 §
Föreläggande av nytt vite
Utmätningsmannen får förelägga
ett nytt vite även om ett tidigare vite inte har dömts
ut. Det tidigare förelagda vitet förfaller dock,
om inte utmätningsmannen i sin delgivning beträffande
det nya vitet samtidigt meddelar sitt beslut att hos tingsrätten
ansöka om att det tidigare vitet skall dömas ut.
77 §
Sökande av ändring
Ändring i utmätningsmannens beslut om vitesföreläggande
får sökas genom besvär. Ändringssökandet
framskjuter emellertid inte skyldigheten att iaktta utmätningsmannens
föreläggande. Utmätningsmannen kan rätta
sitt beslut med iakttagande av 9 kap. 1—3 §.
78 §
Ansökan om utdömande av vite
Den tingsrätt som avses i 10 kap. 2 § dömer
på ansökan av utmätningsmannen ut ett
vite som utmätningsmannen har förelagt. Om vitet
har förelagts i en utsökningsgrund som är
föremål för verkställighet,
kan utmätningsmannen rikta sin ansökan också till
den domstol som har förelagt vitet.
Innan ansökan enligt 1 mom. görs skall utmätningsmannen
ge den förpliktade tillfälle att bli hörd,
om det är nödvändigt. Utmätningsmannen skall
underrätta den förpliktade om sitt beslut att göra
en ansökan.
79 §
Förutsättningar för utdömande
av vite
Den domstol hos vilken utmätningsmannen ansöker
om utdömande av vitet skall på eget initiativ
pröva riktigheten av utmätningsmannens vitesföreläggande.
Vitet döms ut om en förpliktelse inte har fullgjorts
eller om den har överträtts utan giltig orsak.
Vid utdömande av vite iakttas dessutom i tilllämpliga
delar 10 § 2 mom. och 11 § viteslagen.
Om löpande vite har förelagts så att
ett tilläggsbelopp har bestämts för varje
gång ett förbud överträds, förfaller
tillläggsbeloppen för de gånger förbudet
har överträtts innan beslutet om utdömande
av vite fattades och till de delar de överstiger ett belopp
som uppgår till tre gånger vitets grundbelopp.
Vitet kan dömas ut även om den utsökningsgrund
genom vilken vitet har förelagts eller utmätningsmannens
beslut inte har vunnit laga kraft.
80 §
Domstolsbehandling av vitesärenden
Vid domstolsbehandlingen av ett ärende som gäller
utdömande av vite iakttas i tillämpliga delar
10 kap. 13 § 1 och 2 mom. samt 17 §.
Också tingsrätten kan bestämma att verkställigheten
av utmätningsmannens vitesföreläggande
skall avbrytas, med iakttagande i tillämpliga delar av 9 kap.
Om utmätningsmannens ansökan förkastas
kan staten på den förpliktades yrkande åläggas
att ersätta dennes skäliga rättegångskostnader.
Innan vitet döms ut skall den förpliktade
ges tillfälle att bli hörd.
81 §
Verkställighet av beslut om utdömande av vite
Tingsrättens beslut genom vilket vite har dömts
ut kan genast verkställas, trots att det inte har vunnit
laga kraft, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer
något annat med iakttagande i tillämpliga delar
av 9 kap. 14—17 §. Egendom som har mätts
ut får dock innan beslutet vunnit laga kraft säljas
endast i de fall som avses i 2 kap. 5 § 2
mom. I fråga om hovrättens beslut om utdömande
av vite gäller 2 kap. 10 §.
Maktmedel
82 §
Maktmedel för utförande av verkställigheten
I syfte att söka efter utmätningsbar egendom, andra
verkställighetsobjekt eller utredning i ärendet
eller att komma in i utrymmen som berörs av verkställigheten
har utmätningsmannen rätt att öppna eller
låta öppna lås och dörrar samt för
verkställigheten använda andra motsvarande maktmedel
i den mån de med hänsyn till omständigheterna
kan anses motiverade samt att få handräckning
av polisen. Berörda personer skall dock ges tillfälle
att handla själva, om inte verkställigheten äventyras
på grund av det.
83 §
Maktmedel mot person
Om utmätningsmannen möter motstånd
avsett att förhindra eller märkbart försvåra
verkställigheten har han rätt att få handräckning
av polisen. Utmätningsmannen får, om han möter motstånd, även
själv använda sådana maktmedel som behövs
för att bryta motståndet, dock så att
dessa med beaktande av verkställighetsuppdragets art, motståndets
farlighet samt situationen i övrigt kan anses vara försvarliga.
Bestämmelser om excess i samband med användning
av maktmedel finns i 4 kap. 6 § 3 mom. och 7 § strafflagen.
Återvinning
84 §
Återvinningsgrunder och återvinningstalan
Rättshandlingar som kränker rätten
för en borgenär som ansökt om utsökning
eller till sina verkningar motsvarande förfaranden, arrangemang
eller andra åtgärder kan med anledning av talan
som sökanden väckt, genom domstolens beslut återgå på de
grunder som föreskrivs i lagen om återvinning
till konkursbo (758/1991). Som fristdag enligt nämnda
lag betraktas därvid den dag då utsökningsärendet
blev anhängigt. Den som ansökt om utsökning
och en utomstående kan därtill yrka på ersättning,
avkastning och ränta enligt nämnda lag samt på återbetalning
av vederlag eller undanröjande av skyldighet som gäller
sådant. Om inte något annat föreskrivs nedan,
gäller i fråga om återvinning i övrigt
i tillämpliga delar vad som föreskrivs i nämnda lag.
85 §
Återvinningsinvändning
Den som ansökt om utsökning kan yrka på återgång
av en rättshandling och undanröjande av skyldigheten
att återbetala vederlag även genom att vid en
verkställighetstvist eller någon annan rättegång
där en utomstående yrkar på rätt till
utmätningsobjektet framställa en invändning som
gäller återvinningsgrunden. Sökanden
kan framställa en sådan återvinningsinvändning även
i ett utsökningsbesvärsärende där
det yrkas att en verkställighetsåtgärd
skall upphävas på grundval av en utomståendes
rätt.
Vad som i denna lag föreskrivs om återvinningstalan
gäller i tillämpliga delar även återvinningsinvändning.
86 §
Återvinningstalan medan utsökningsärendet är anhängigt
Återvinningstalan kan väckas när
ett utsökningsärende har blivit anhängigt.
Om utsökningsärendet är anhängigt
när talan väcks, skall den som ansökt
om utsökning och som för talan till domstolen
ge in ett till domstolen riktat och av utmätningsmannen
givet meddelande om vilken dag ärendet blivit anhängigt och
ett utlåtande om huruvida betalning för kärandens
fordran sannolikt kommer att inflyta ur sådan egendom eller
inkomst som ostridigt tillhör gäldenären
och som kan mätas ut under de följande sex månaderna.
Om hela beloppet väntas inflyta under nämnda tid,
kan talan inte prövas.
87 §
Återvinningstalan när utsökningsärendet
inte längre är anhängigt
Återvinningstalan skall väckas inom sex månader
från det i 95 § 1 mom. avsedda hinderintygets
datum. Vid utmätning av lön eller annan periodisk
inkomst beräknas denna tid från det att två år
har förflutit från den dag då ärendet
blev anhängigt, om inte ett hinderintyg har utfärdats före
det. Om utmätningen har överklagats, skall återvinningstalan
väckas inom sex månader från det att
beslutet om upphävande av utmätningen har vunnit
laga kraft.
Om det är frågan om avvittring, och inget
avvittringsinstrument har lämnats in till magistraten,
får återvinningstalan väckas inom sex
månader från det att avvittringsinstrumentet lämnas
in till magistraten.
88 §
Återvinning samt insolvensförfarande som har förfallit
Om en borgenär ansöker om utsökning
inom tre månader från det att förfarandet
vid konkurs, företagssanering eller skuldsanering för
privatpersoner har förfallit innan konkursdomen har givits
eller sanerings- eller betalningsprogrammet fastställts
eller innan förfarandet har upphört av en orsak
som inte beror på borgenären, fastställs
fristdagen för återvinning i enlighet med nämnda
förfarande.
89 §
Utmätning av återgående egendom
En utomstående är skyldig att till utmätningsmannen överlämna
egendom som är föremål för en
rättshandling som har förordnats återgå samt utdömd
ersättning, avkastning och ränta. Från ovan
avsedda medel skall först dras av ett belopp som enligt
domstolens beslut skall betalas till den utomstående. Av
de återstående medlen utmäts ett belopp
som motsvarar de fordringar för vilka sökanden
hade en utsökningsgrund när återvinningstalan
väcktes samt de rättegångskostnader som
tilldömts sökanden vid återvinningsrättegången.
Egendom som måste förvandlas till pengar skall
säljas på det sätt som föreskrivs
i 5 kap. Ett eventuellt överskott skall återbetalas
till den utomstående.
90 §
Avbrytande av verkställighet
Den domstol som behandlar återvinningstalan kan förbjuda
eller förordna om avbrytande av verkställigheten
i fråga om den egendom som avses i talan. Beträffande
förordnandet gäller i tillämpliga delar
9 kap. 14—17 §.
91 §
Information till sökanden
Utmätningsmannen skall utan dröjsmål
underrätta en sökande för vilken detta
uppenbarligen är av betydelse med beaktande av storleken på dennes
fordran om omständigheter som utmätningsmannen
observerat och som kan ge anledning att väcka återvinningstalan,
ansöka om försättande i konkurs eller
vidta andra motsvarande särskilda åtgärder
för indrivning av sökandens fordran. Sökanden
skall också ges ett eventuellt protokoll över
en utsökningsutredning och övriga behövliga
handlingar. Utmätningsmannen får ge sökanden
också de uppgifter som avses i 73 § 1
mom. 1 och 2 punkten. Sökanden får inte
utnyttja uppgifterna för att kringgå rättegångsbalkens
bestämmelser om begränsningar av skyldigheten
att vittna eller i avsikt att åtal väcks mot gäldenären.
Utmätningsmannen skall påminna sökanden
om dessa begränsningar.
Betalningsförbud som gäller kreditgivning
92 §
Förutsättningarna för förbud
Om det konstateras att gäldenären uppenbart
i syfte att undandra sig utsökning genom att utnyttja ett
konto med kredit eller andra motsvarande krediter så att
han lyfter kredit eller tillläggskredit och dirigerar sina
tillgodohavanden eller sin inkomst till ett sådant konto,
får utmätningsmannen förbjuda gäldenären
att till utsökningsborgenärens skada återbetala
eller annars betala en kredit som lyfts efter det att förbudet meddelades.
Förbudet skall omedelbart delges också kreditgivaren.
Ett betalningsförbud som har meddelats gäldenären
gäller sådan kredit eller tilläggskredit
som kreditgivaren efter att ha fått del av förbudet
har beviljat gäldenären inom ramen för
eller i form av ett konto med kredit eller motsvarande krediter.
Gäldenären och kreditgivaren skall höras
innan ett förbud enligt 1 mom. meddelas, om det är möjligt
utan att verkställigheten störs.
93 §
Förbudets rättsverkningar
En betalning i strid mot förbudet i 92 § är
utan verkan. Kreditgivaren får inte heller använda
betalningar som gjorts för återbetalning av en
i förbudet avsedd kredit för kvittning till den
del betalningarna motsvarar en kredit eller tilläggskredit
som beviljats efter delfåendet av förbudet.
Kreditgivaren är skyldig att till utmätningsmannen
redovisa de medel som inbetalats genom en verkningslös åtgärd
vid äventyr att det icke redovisade beloppet kan utmätas
hos kreditgivaren med stöd av utmätningmannens
förbudsbeslut.
Ärenden som upphör att vara anhängiga
till följd av slutredovisning eller verkställighetshinder
94 §
Ärenden som upphör att vara anhängiga
till följd av slutredovisning
Ett utsökningsärende som gäller betalningsskyldighet
upphör att vara anhängigt i och med att utmätningsmannen
redovisar de influtna medlen (slutredovisning). Ärendet
upphör att vara anhängigt i fråga om
de belopp som har mellanredovisats. Om medel har lyfts mot säkerhet,
upphör anhängigheten först när
rätten till medlen slutgiltigt har avgjorts. Detsamma gäller ett ärende
i vilket borgenären har befriats från att ställa
säkerhet.
Över slutredovisningens belopp skall för borgenären
utfärdas ett av utmätningsmannen undertecknat
intyg separat eller i samband med ett intyg över hinder.
Intyget kan utfärdas i elektronisk form.
95 §
Ärenden som upphör att vara anhängiga
till följd av intyg över hinder
Om full betalning inte har influtit för en fordran
(medellöshetshinder) eller om inte gäldenärens
vistelseort heller är känd (medellöshets-
och oanträffbarhetshinder) skall ett intyg över
saken utfärdas för sökanden.
Även när verkställigheten av betalningsskyldighet
upphör på grund av något annat än
ett hinder enligt 1 mom. skall för sökanden utfärdas
ett intyg över saken.
Utsökningsärendet upphör att vara
anhängigt den dag intyget över hinder utfärdas.
96 §
Annan skyldighet än betalningsskyldighet
Ett utsökningsärende som avser annat än
betalningsskyldighet upphör att vara anhängigt
när utmätningsmannen har slutfört verkställighetsåtgärderna
eller utfärdat ett intyg över hinder för verkställigheten.
97 §
Innehållet i intyg över hinder
Av intyget över hindret skall framgå de centrala åtgärder
som har vidtagits i saken. Utmätningsmannen skall underteckna
intyget över hindret. Intyget kan utfärdas i elektronisk
form.
98 §
Medellöshetsintyg utan anhängiggörande
En borgenär som gör det sannolikt att han
har en fordran på gäldenären har rätt
att utan ansökan om utsökning få ett
intyg över att ett hinderintyg enligt 95 § 1
mom. har utfärdats för gäldenären
i fråga under de sex månader som föregick begäran
och att utmätning inte har förrättats
därefter. Intyget kan utfärdas i elektronisk form.
I utsökningens informationssystem skall registreras vem
som har begärt intyget samt fordran och grunden för
den.
99 §
Intyg över att ett ärende upphört
att vara anhängigt
För svaranden skall på begäran utfärdas
ett av utmätningsmannen undertecknat intyg över
att utsökningsärendet upphört att vara
anhängigt. I ett intyg som gäller betalningsskyldighet
skall antecknas de belopp som drivits in och de som blivit oindrivna
samt om fordran har registrerats som ett passivärende.
I intyg över andra utsökningsärenden
skall antecknas orsaken till att ärendet upphört
att vara anhängigt.
100 §
Liten restfordran
Om det av sökandens fordran efter redovisning återstår
högst ett ringa belopp som anges genom förordning
av statsrådet, får utmätningsmannen avstå från
indrivningen och göra slutredovisning. Det som
föreskrivs här gäller inte underhållsbidrag
för barn eller dröjsmålsränta
på sådant.
Passivfordran
101 §
Registrering som passivfordran
Om ett utsökningsärende som avser betalningsskyldighet
upphör att vara anhängigt på grund av
hinder enligt 95 § 1 mom., antecknas ärendet
på sökandens begäran i utsökningsregistret
som en passivfordran. Begäran skall framställas
i ansökan om utsökning eller senare under den
tid ärendet är anhängigt. Anteckningen
som passivfordran förlänger inte utsökningsärendets
anhängighet.
Registreringen av en passivfordran är i kraft två år
från datum på intyget över hindret. Sökanden
underrättas när giltighetstiden löper
ut, om han inte har begärt något annat.
Begäran om registrering anses omfatta alla fordringar
som utsöks samtidigt, om inte sökanden återtar
begäran för en viss fordrans del. Giltighetstiden
för registreringen räknas vid samtidig utsökning
från det sista intyget över hinder.
102 §
Utmätning för indrivning av passivfordran
Utmätningsmannen är inte skyldig att för
indrivning av en passivfordran söka efter egendom som tillhör
gäldenären eller att reda ut gäldenärens
vistelseort. Om dock utmätningsbar egendom påträffas,
skall den mätas ut till betalning av passivfordran, om
det inte finns hinder för detta. Ett utsökningsärende
som avser en passivfordran blir anhängigt genom ett utmätningsbeslut
eller en interimistisk åtgärd. När ärendet har
upphört att vara anhängigt antecknas fordran på nytt
i passivregistret, om registreringstid återstår.
Egendom som har mätts ut enbart till betalning av en
passivfordran får inte säljas och för betalningen
av en passivfordran får inte heller i andra fall redovisas
medel förrän passivfordrans belopp har kontrollerats.
103 §
Borgenärs anmälningsskyldighet
Sedan utmätning förrättats för
betalning av en passivfordran skall borgenären inom den
tid som utmätningsmannen har angett och på det
sätt som avses i 1 § anmäla
beloppet av sin fordran. I annat fall kan utmätningen återkallas.
Borgenären skall även annars på utmätningsmannens
begäran meddela beloppet av sin fordran. I annat fall kan
fordran strykas ur passivregistret. Borgenären är
skyldig att på eget initiativ underrätta utmätningsmannen
om passivfordran blir till fullo betald.
Begränsad utsökning
104 §
Ansökan och föremål
Om sökanden vill nöja sig med begränsad
utsökning, skall detta uttryckligen begäras i
ansökan om utsökning. Om flera gäldenärer
ansvarar för samma skuld, kan begränsad utsökning
inte komma i fråga.
Vid begränsad utsökning kan utmätas
periodisk inkomst eller återbäring av skatteförskott samt
annan genom förordning av statsrådet föreskriven
egendom som inte behöver förvandlas till pengar.
Utmätningsmannen skall söka efter sådan
egendom genom att kontrollera registeruppgifter om gäldenärens
förmögenhet och vidta motsvarande åtgärder,
enligt vad som föreskrivs genom förordning av
statsrådet.
Gäldenärens vistelseort skall utredas, och
till andra delar än vad som avses i 2 mom. skall samma
förfarande som i vanliga utsökningsärenden iakttas.
105 §
Återtagande av begäran
Sökanden kan ur sin ansökan återta
villkoret avseende begränsad utsökning, varefter
egendom som tillhör gäldenären skall
eftersökas på samma sätt som i ett vanligt
utsökningsärende.
Om i ett annat ärende har utmätts egendom som
skall säljas och utmätningsmannen bedömer
att den fordran som skall drivas in genom begränsad utsökning
skulle bli till fullo betald eller att för den med beaktande
av bestämmelserna om förmånsrätt
skulle inflyta ett större belopp än det som anges
genom förordning av statsrådet, skall han fråga
sökanden om denne återtar villkoret avseende begränsad
utsökning.
106 §
Rättsverkan
När ett ärende som gäller begränsad
utsökning blir anhängigt har detta samma rättsverkan som
ett vanligt utsökningsärende. I stället
för ett intyg över medellöshetshinder
utfärdas ett intyg över hinder, enligt vilket
hos gäldenären inte har påträffats
tillräckligt med egendom som kan bli föremål
för begränsad utsökning. Om inte gäldenärens
vistelseort heller är känd, utfärdas
dessutom ett intyg över oanträffbarhetshinder.
Efter begränsad utsökning kan fordran inte antecknas som
passivfordran, och återvinningstalan kan inte väckas.
Kompletterande bestämmelser
107 §
Handräckning av andra myndigheter
Polisen och andra myndigheter är skyldiga att lämna
utmätningsmannen sådan handräckning som
behövs vid verkställigheten.
En biträdande utmätningsman får begära handräckning
av andra myndigheter, om ärendet är brådskande.
108 §
Sakkunnig
Utmätningsmannen får anlita sakkunniga om så föreskrivs
i denna lag eller om det finns ett särskilt behov av detta
för utredande av bokföringsmaterial eller utförande
av andra motsvarande uppdrag.
Som sakkunnig får inte anlitas en person som står
i ett sådant förhållande till ärendet
eller en part i utsökningsärendet att det kan
anses äventyra den sakkunnigas opartiskhet eller tillförlitlighet.
Utmätningsmannen skall vid behov påminna den sakkunnige
om dennes lagenliga tystnadsplikt.
Beträffande kostnaderna för anlitande av sakkunniga
gäller vad som föreskrivs i 8 kap. Kostnaderna
kan dock av särskilda skäl helt eller delvis bäras
av staten.
109 §
Skadestånd av statens medel
Justitieministeriet eller den som ministeriet förordnar
kan enligt prövning utan rättegång betala
skadestånd till en part eller en utomstående, om
statens ersättningsansvar kan anses klart eller om det
kan anses skäligt att ersättning betalas. Om den
som fått skadestånd av staten kunde ha sökt
ersättning av någon annan, har staten rätt att
kräva det utbetalda beloppet av den sistnämnda.
110 §
Tolkning
Utöver vad som annanstans föreskrivs om rätt till
tolkning, skall utsökningsmyndigheten enligt tillbudsstående
möjligheter sörja för tolkning, om en
part eller någon annan som enligt denna lag skall höras,
på grund av sitt språk eller syn-, hörsel-
eller talskada inte kan bli förstådd och tolkning
behövs för att reda ut saken eller för att
trygga den berörda personens rätt. Kostnaderna
för tolkningen skall bäras av staten.