1 kap.
Allmänna bestämmelser
1 §
Tillämpningsområde
Denna lag gäller lagstadgad pensionsförsäkring
som bedrivs av ett arbetspensionsförsäkringsbolag
enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag
(354/1997), en pensionskassa enligt lagen om
försäkringskassor (1164/1992), en pensionsstiftelse
enligt lagen om pensionsstiftelser (1774/1995) och Sjömanspensionskassan
enligt lagen om sjömanspensioner (1290/2006) (pensionsanstalt).
På Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt tillämpas
4—7, 26 och 27 § i denna lag.
2 §
Allmän bestämmelse om beaktande av risker
vid beräkningen av solvensen
Pensionsanstalten ska vid beräkningen av solvensgränsen
beakta de risker som hänför sig till dess verksamhet
enligt riskklassificeringen i 11 §. Pensionsanstalten
ska i fråga om varje enskild placering då beakta
alla de väsentliga risker som hänför
sig till placeringen.
Vid beräkning av solvensgränsen ska ett riskvärde
och en förväntad avkastning beräknas
för varje riskklass, och den risk som koncentration av
placeringarna medför ska beaktas. Dessutom ska man vid
beräkningen beakta korrelationerna mellan riskklasserna
på det sätt som föreskrivs nedan. Om
pensionsanstaltens placeringsfördelning överskrider
de diversifieringsgränser som anges i denna lag, ska solvensgränsen
höjas på det sätt som föreskrivs
nedan.
3 §
Definitioner
I denna lag avses med
1) aktierisk risken för en akties värdeminskning
och dess inverkan på pensionsanstaltens medel,
2) ränterisk risken för en uppgång
i räntenivån och dess inverkan på pensionsanstaltens medel,
3) kreditmarginalrisk risken för en uppgång
i kreditmarginalen och dess inverkan på pensionsanstaltens
medel,
4) fastighetsrisk risken för en fastighets
värdeminskning och dess inverkan på pensionsanstaltens
medel,
5) valutarisk risken för att en valuta försvagas
mot euron och dess inverkan på pensionsanstaltens
medel,
6) råvarurisk risken för en råvaras
värdeminskning och dess inverkan på pensionsanstaltens
medel,
7) risk avseende avkastningskrav risken för att
pensionsanstalten inte får den avkastning på sina
placeringar som avkastningskravet förutsätter,
8) försäkringsrisk den risk som försäkringsfall
medför för pensionsanstalten,
9) reglerad marknad en reglerad marknad enligt 2 kap.
5 § och en multilateral handelsplattform enligt 2 kap.
9 § i värdepappersmarknadslagen (746/2012)
samt med dem jämförbara reglerade marknader och
multilaterala handelsplattformer i en annan stat,
10) lång position en placering vars värde sjunker
när den förväntade förlust enligt
riskklass som hänförts till den realiseras,
11) kort position en placering vars värde
stiger när den förväntade förlust
enligt riskklass som hänförts till den realiseras,
12) nettoposition skillnaden mellan lång och kort
position för en viss placering,
13) duration modifierad duration,
14) delta det hur känsligt marknadsvärdet
av ett derivatavtal är för ändringar
i priset på den underliggande tillgången.
2 kap.
Diversifiering av placeringar
4 §
Allmän bestämmelse om diversifieringen av placeringar
Pensionsanstalten ska, i enlighet med den lagstadgade pensionsförsäkringens
karaktär, i sin placeringsverksamhet se till att placeringarna
diversifieras på ett ändamålsenligt sätt.
Vid diversifieringen ska placeringarnas säkerhet, avkastning,
likviditet och mångsidighet beaktas.
5 §
Placeringar i en enda fastighet
Högst 5 procent av pensionsanstaltens placeringar
kan vara
1) direkta eller indirekta placeringar i en enda fastighet eller
i flera fastigheter som är belägna så nära
varandra att de kan betraktas som en enda placering,
2) rättigheter och fordringar som hänför
sig till en enda fastighet eller till flera fastigheter som betraktas
som en enda placering eller till fast egendom som betraktas som
en enda placering,
3) skuldförbindelser för vilka säkerheten
utgörs av placeringar, rättigheter eller fordringar som
avses i 1 eller 2 punkten.
Om det som hyresgäster i en fastighet som betraktas
som en enda placering finns minst fem av varandra oberoende motparter, är
det procenttal som avses i 1 mom. 10.
I fråga om Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt är
procenttalet enligt 1 mom. dock 10.
6 §
Placeringar i ett enda samfund
Högst 5 procent av pensionsanstaltens placeringar får
vara direkta eller indirekta placeringar i samma samfunds masskuldebrevslån,
aktier, andelar och andra motsvarande förbindelser eller
skuldförbindelser som en och samma gäldenär
har gett. Masskuldebrevslån och skuldförbindelser
med säkerhet ska inte beaktas upp till gränsbeloppet
för säkerheten.
Bestämmelserna i 1 mom. ska inte tillämpas på masskuldebrevslån
och skuldförbindelser i vilka gäldenären
eller borgensmannen är en stat vars kreditbetyg hör
till kreditklass 1 i enlighet med 11 §.
Trots bestämmelserna i 1 mom. kan högst 40 procent
av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts medel
för ordnande av likviditeten kortfristigt placeras i samma
kreditinstitut.
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter
om beräkningen av gränsbeloppet för säkerheten
enligt 1 mom.
7 §
Säkerhet för skuldförbindelser
Högst 10 procent av placeringarna kan vara direkta
eller indirekta placeringar i sådana skuldförbindelser
för vilka säkerheten utgörs av placeringar
i samma samfund eller av borgen eller borgensförsäkring
som samma samfund har ställt, om samfundets kreditbetyg
hör till kreditklass 1, eller om det hör till
kreditklass 2 och anses vara tillräckligt betryggande.
I annat fall kan högst 5 procent av placeringarna vara
direkta eller indirekta placeringar i sådana skuldförbindelser
för vilka säkerheten utgörs av placeringar i
samma samfund eller av borgen eller borgensförsäkring
som samma samfund har ställt.
Denna paragraf ska inte tillämpas på skuldförbindelser
där borgensmannen är en stat vars kreditbetyg
hör till kreditklass 1.
Närmare bestämmelser om de kreditbetyg i kreditklass
2 som kan anses vara tillräckligt betryggande utfärdas
genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet.
8 §
Överskridning av gränserna för diversifiering
Om gränserna för placeringar i ett enda samfund
eller en enda fastighet eller gränserna för säkerhet
för skuldförbindelser enligt 5—7 § överskrids,
läggs till den solvensgräns som avses i 23 § ett
belopp som är 15 procent av det belopp som överskrider
gränsen. Om dock mer än 15 procent av pensionsanstaltens
placeringar gjorts i ett enda samfund eller en enda fastighet, eller
om mer än 15 procent av pensionsanstaltens placeringar
gjorts i sådana skuldförbindelser för
vilka säkerheten utgörs av placeringar i samma
samfund eller av borgen eller borgensförsäkring
som samma samfund har ställt, läggs den del av
placeringarna som överskrider 15 procent till solvensgränsen
i sin helhet.
3 kap.
Riskklasser och beräkning av solvensgränsen
9 §
Fastställande av värdet av de konstanter som används
vid solvensberäkningen
Värdet av de konstanter som används vid solvensberäkningen
utfärdas genom förordning av statsrådet
på det sätt som föreskrivs nedan. Värdet
av konstanterna ska fastställas med beaktande av den empiriska
informationen om riskerna i olika placeringar och om placeringsmarknaden. Social-
och hälsovårdsministeriet ska höra Finansinspektionen
vid beredningen av förordningen.
10 §
Skuldandel
Vid solvensberäkningen beaktas den skuldandel
som hänför sig till placeringarna i pensionsanstaltens
följande placeringar:
1) placeringsfonder och fondföretag enligt lagen om
placeringsfonder (48/1999), alternativa investeringsfonder
enligt lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
(162/2014) samt övriga fondföretag som
kan jämställas med dem,
2) fastighets- eller bostadsaktiebolag som är dotter-
eller intressebolag till pensionsanstalten, och
3) dotter- eller intressebolag till pensionsanstalten vilka
bedriver placeringsverksamhet, om upptagande av skuld ökar
placeringsobjektets risk i förhållande till någon
av riskklasserna enligt 11 § som placeringen exponeras
för.
Skuldandelen avser förhållandet mellan den skuld
som hänför sig till placeringen och placeringens
verkliga värde. I fråga om en enskild placering
används samma skuldandel vid beräkningen av dess
alla riskklasspecifika riskvärden och förväntade
avkastningar.
11 §
Riskklasser
Vid solvensberäkningen tillämpas
följande riskklassificering:
1) aktierisk som hänför sig till aktier som är föremål
för handel på en reglerad marknad i stater inom
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och i Schweiz,
2) aktierisk som hänför sig till aktier som är föremål
för handel på en reglerad marknad i Förenta
staterna och Kanada,
3) aktierisk som hänför sig till aktier som är föremål
för handel på en reglerad marknad i övriga
utvecklade stater,
4) aktierisk som hänför sig till aktier som är föremål
för handel på en reglerad marknad i tillväxtländer,
5) risk som hänför sig till övriga
aktier, andelar och motsvarande placeringar samt kapitalfonder,
6) ränterisk,
7) kreditmarginalrisk i sådana statliga masskuldebrevslån
och andra skuldförbindelser i vilka kreditbetyget för
skulden, gäldenären eller borgensmannen hör
till kreditklass 1,
8) kreditmarginalrisk i premielån och placeringslån
med säkerhet samt kreditmarginalrisk i masskuldebrevslån
och andra skuldförbindelser som emitterats av andra samfund än
stater, i vilka kreditbetyget för skulden, gäldenären
eller borgensmannen hör till kreditklass 1,
9) kreditmarginalrisk i premielån och placeringslån
utan säkerhet samt kreditmarginalrisk i masskuldebrevslån
och andra skuldförbindelser som emitterats av stater eller
andra samfund, i vilka kreditbetyget för skulden, gäldenären
eller borgensmannen hör till kreditklass 2,
10) kreditmarginalrisk i kapitallån enligt 12 kap.
i aktiebolagslagen (624/2006) samt kreditmarginalrisk i
masskuldebrevslån och andra skuldförbindelser
som emitterats av stater eller andra samfund, i vilka kreditbetyget
för skulden, gäldenären eller borgensmannen
hör till kreditklass 3,
11) fastighetsrisk i bostadsfastigheter och obebyggda fastigheter,
12) fastighetsrisk i kommersiella och övriga bebyggda
fastigheter,
13) valutarisk,
14) råvarurisk,
15) risk avseende avkastningskrav,
16) försäkringsrisk,
17) kvarstående risk,
18) övriga väsentliga placeringsrisker.
Närmare bestämmelser om kreditbetygen och om
tillämpningen av dem utfärdas genom förordning
av social- och hälsovårdsministeriet. Finansinspektionen
meddelar närmare föreskrifter om stater som ingår
i ovan avsedda övriga utvecklade stater och tillväxtländer
samt om beräkningen av det genomsnittliga kreditbetyget för
indirekta placeringar.
12 §
Beräkning av riskvärdet för riskklassen
Riskvärde beräknas för varje riskklass
j med formeln
där Ai är beloppet av en enskild
placering i som exponerats för den risk som avses i riskklass
j och Li den skuldandel som ingår i placeringen
samt Sj den förväntade förlust
som fastställts för riskklass j.
Den förväntade förlusten Sj i
riskklass j och värdet av den konstant ? som beskriver
risken med upptagande av skuld fastställs genom förordning
av statsrådet.
13 §
Beräkning av riskklassens förväntade
avkastning
Förväntad avkastning beräknas för
varje riskklass j med formeln
där Ai är beloppet av en enskild
placering i som exponerats för den risk som avses i riskklass
j och Li den skuldandel som ingår i placeringen
samt mj väntevärdet av avkastning för riskklass
j. Konstanten m6 är väntevärdet
av avkastning för ränteriskklassen.
Värdet av väntevärdet av avkastning
mj för en placering i riskklass j fastställs
genom förordning av statsrådet.
14 §
Ränte- och kreditmarginalrisk
Vid beräkning av ränte- och kreditmarginalrisk
beaktas placeringarnas duration på så sätt att,
utöver det som föreskrivs i 12 och 13 §,
1) man vid beräkning av förväntad
avkastning för ränteriskklassen ersätter
konstanten mj med produkten av mj och durationen
av den placering som exponerats för ränterisk,
där durationen är upphöjd till ?,
2) man vid beräkning av riskvärdet för
ränteriskklassen ersätter konstanten Sj med
skillnaden mellan produkten av konstanten Sj och durationen
för den placering som exponerats för ränterisk
och den förväntade avkastningen för riskklassen
som fastställts i punkt 1, när värdet
för termen Ai är ett,
3) man vid beräkning av riskvärdet för
kreditmarginalriskklassen ersätter konstanten Sj med skillnaden
mellan produkten av konstanten Sj och durationen för
den placering som exponerats för kreditmarginalrisk och
den förväntade avkastningen för riskklassen
som fastställts i 13 §, när
värdet för termen Ai är ett.
Värdet av konstanten ? som beskriver formen av räntekurvan
fastställs genom förordning av statsrådet.
15 §
Valutarisk
Om det i de placeringar som exponerats för valutarisk
ingår en valuta med korta positioner, ska för
varje sådan valuta beräknas ett riskvärde både
för försvagning och för förstärkning
av valutan mot euron genom att tillämpa den förväntade
förlust som fastställts för riskklass
13. Då är valutans riskvärde det större
av riskvärdena, men minst noll.
För andra placeringar än de som exponerats för
valutarisk enligt 1 mom. beräknas ett riskvärde
enligt 12 § och förväntad avkastning
enligt 13 §.
Riskvärdet för valutariskklassen fås
genom att räkna ihop de valutaspecifika riskvärdena som
avses i 1 mom. och det riskvärde som avses i 2 mom.
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter
om detaljerna i fråga om beräkningen av valutarisken.
16 §
Råvarurisk
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter
om hur korta positioner i placeringar som exponerats för
råvarurisk ska hanteras vid solvensberäkningen.
17 §
Risk avseende avkastningskrav och försäkringsrisk
Trots bestämmelserna i 12 § beräknas
riskvärdet för klassen för risk avseende
avkastningskrav enligt formeln
där k är den diskonteringsränta som
används vid beräkningen av ansvarsskulden eller
pensionsansvaret, b den avsättningskoefficient för pensionsansvaret
som avses i 171 § 1 mom. i lagen om pension för
arbetstagare (395/2006) som gäller dagen efter
beräkningstidpunkten, Sj är den förväntade
förlust som fastställts för risk avseende
avkastningskrav och Aj är ansvarsskulden eller
pensionsansvaret, med avdrag för ofördelat och
fördelat tilläggsförsäkringsansvar
enligt 14 § 2 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag,
tilläggsförsäkringsansvar enligt 43 § 2 mom.
i lagen om pensionsstiftelser och 79 § 2 mom. i lagen om
försäkringskassor, utjämningsbelopp
enligt 14 § 3 mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag
och 79 § 3 mom. i lagen om försäkringskassor
och de poster som enligt 139 § 2 mom. i lagen om pension för
företagare (1272/2006) inte beaktas i premieansvaret.
Trots bestämmelserna i 13 § beräknas
den förväntade avkastningen för klassen
för risk avseende avkastningskrav enligt formeln
där mj är det väntevärde
för avkastning som fastställts för risk
avseende avkastningskrav, Aj är den ansvarsskuld
eller det pensionsansvar som fastställts i 1 mom.
och ? är graden av bundenhet till aktieavkastningen som
avses i 168 § 2 mom. i lagen om pension för
arbetstagare.
Vid beräkning av riskvärdet och den förväntade
avkastningen för försäkringsriskklassen
enligt 12 och 13 § avses med termen Ai totalbeloppet
av pensionsanstalternas ansvar avseende framtida och påbörjade ålders-
och invalidpensioner.
Värdet av konstanten C som beskriver en nedgång
i solvensen och värdet av konstanten D som beskriver avsättningskoefficientens
förväntade tillväxt fastställs
genom förordning av statsrådet.
18 §
Indirekta placeringar
Riskerna ska vid indirekta placeringar beaktas på samma
sätt som riskerna vid direkta placeringar. Indirekta placeringar
kan då vid beräkningen av riskvärdet
och den förväntade avkastningen hanteras som en
helhet eller delas in i flera delar om detta förfarande
ger en korrekt bild av de risker som hänför sig
till placeringen.
De risker som hänför sig till indirekta placeringar
vars placeringsstil motsvarar social- och hälsovårdsministeriets
förordning kan emellertid beaktas i enlighet med den placeringsstil
som nämns i förordningen, om placeringen genom skäliga åtgärder
inte annars kan delas in i riskklasser enligt 11 §. De
risker som hänför sig till placeringen beaktas
då på det sätt som föreskrivs
för respektive placeringsstil i förordningen.
I detta fall ska också de risker som inte annars blir beaktade,
beaktas som en egen riskklass och som en kvarstående risk
som ökar risken, på det sätt som fastställs
i förordningen för respektive placeringsstil.
Bestämmelser om placeringsstilarna och beaktande av
risker enligt placeringsstil utfärdas genom förordning
av social- och hälsovårdsministeriet. Finansinspektionen
får meddela närmare föreskrifter om beaktandet
av riskerna vid indirekta placeringar.
19 §
Derivatavtal
Vid beräkningen av riskvärdet för
respektive riskklass ska de derivatavtal beaktas som är
behäftade med risk i riskklassen i fråga.
De risker som hänför sig till derivatavtal
beaktas så att man till det riskvärde som beräknats för
respektive riskklass fogar den skillnad som fås då man
från derivatavtalets marknadsvärde drar av derivatavtalets
värde minskat med riskklassens förväntade
förlust. Om derivatavtalet är en option ska den
tid då optionen förfaller beaktas vid beräkningen
av riskvärdet för riskklassen. Om optionen förfaller över
ett år från beräkningstidpunkten används
ett år som tid.
Trots bestämmelserna i 2 mom. kan de risker som hänför
sig till derivatavtal också beaktas så att riskvärdena
beräknas enligt 12 § och genom att som term Ai använda
derivatavtalets deltaekvivalent, där man med deltaekvivalent
avser produkten av marknadsvärdet av det underliggande
finansiella instrumentet i derivatavtalet och derivatavtalets delta.
Pensionsanstalten kan använda den beräkningsmetod
som avses i detta moment vid beräkningen av riskvärdet
för en eller flera riskklasser, om metoden sett till helheten
inte underskattar de risker som derivatavtalet medför.
Pensionsanstalten ska meddela Finansinspektionen att beräkningsmetoden
enligt detta moment används.
Finansinspektionen meddelar föreskrifter om beaktande
av derivatavtal vid beräkning av den förväntade
avkastningen för riskklassen samt närmare föreskrifter
om beaktande av derivatavtal vid beräkning av riskvärdet
och principerna för beräkningsmetoden enligt 3
mom. samt om meddelandet till Finansinspektionen.
20 §
Bankinsättningar och fordringar
Kreditmarginalrisken för bankinsättningar fastställs
enligt bankens kreditbetyg. I fråga om bankinsättningar
som inte är tidsbundna räknas ränte-
och kreditmarginalrisken genom att man tillämpar en duration
på en dag.
Vid tillämpning av denna lag räknas pensionsanstaltens
fordringar in i placeringarna. Till fordringar hänförs
dock inte de risker som avses i riskklassificeringen i 11 §.
Om fordringarna hänför sig till kostnadsfördelningen
enligt 183 § i lagen om pension för arbetstagare
och 138 § i lagen om pension för företagare
eller till statsandelar enligt 152 § i lagen om sjömanspensioner
och 135 och 135 a § i lagen om pension för lantbruksföretagare
(1280/2006) tillämpas 8 § i
denna lag inte på fordringarna.
21 §
Övriga väsentliga risker som hänför
sig till placeringarna
Om sådana risker hänför sig till
pensionsanstaltens placeringar som inte ingår i de riskklasser
som avses i 11 § 1 mom. 1—17 punkten och som har
väsentlig inverkan på pensionsanstaltens solvensgräns,
ska pensionsanstalten också beakta dessa risker som avses
i 11 § 1 mom. 18 punkten vid beräkning
av solvensgränsen. Dessa risker beaktas vid beräkningen
av solvensen genom pensionsanstaltens egen beräkningsmetod
som ger riskvärdet för riskklass 18 och korrelationskoefficienten
med de övriga riskklasserna. Bestämmelser om väntevärdet
av avkastning för riskklass 18 utfärdas genom
förordning av statsrådet i enlighet med 13 § 2
mom.
Pensionsanstalten ska informera Finansinspektionen om att en
egen beräkningsmetod används samt motivera användningen
av riskklass 18 och uppge vad värdet av de konstanter som används
i beräkningsmetoden baserar sig på. Finansinspektionen
kan förutsätta att anstalten ändrar beräkningsmetoden
och värdet av konstanterna så att de noggrannare
beskriver pensionsanstaltens risker.
Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter
om principerna för beräkningsmetoden och den rapportering
som hänför sig till den.
22 §
Beräkning av koncentrationsrisken
Vid beräkning av solvensgränsen beräknas koncentrationsrisken
för aktieriskklasserna 1—4.
Koncentrationsrisken beräknas så att man vid beräkningen
av riskvärdet enligt 12 § till den förväntade
förlust Sj som fastställts för
varje aktieriskklass som nämns i 1 mom. lägger
ett tal som beräknas enligt formeln
där wi är andelen av den placering
i som är behäftad med aktierisk och som ingår
i aktieriskklass j av alla placeringar som innehåller en
aktierisk som nämns i 11 § 1 mom. 1—4
punkten.
Bestämmelser om gränsvärdet för
koncentrationsrisken ? och om konstanten ?, som beskriver den riskökning
som beror på den koncentration som överstiger
gränsvärdet, utfärdas genom förordning
av statsrådet.
23 §
Beräkning av solvensgränsen
Pensionsanstaltens solvensgräns beräknas på så sätt
att det riskvärde och den förväntade
avkastning som avses i 12—22 § för varje
riskklass kombineras så att de bildar pensionsanstaltens
krav på solvenskapital, dvs. solvensgräns, som
beräknas enligt formeln
där Vj är riskvärdet för
riskklass j, µj är den förväntade
avkastningen för riskklass j, ?ij är korrelationen
mellan riskklasserna i och j, Bj är det mindre
värdet av summan av långa positioner och summan
av korta positioner i riskklass j samt Kk är
det belopp som avses i 8 § och som föranleds av överskridningen
av motparten k.
Solvensgränsen är dock minst 5 procent av placeringarna.
Bestämmelser om värdet av konstanten ?j som beskriver
den riskökning som beror på skillnaden mellan
korta och långa positioner och om korrelationen mellan
riskklasserna ?ij utfärdas genom förordning
av statsrådet.
4 kap.
Särskilda bestämmelser
24 §
De grunder som pensionsanstaltens styrelse ska fastställa
Pensionsanstaltens styrelse ska fastställa
och till sin placeringsplan foga
1) grunderna för beaktandet av riskerna med indirekta
placeringar, av vilka åtminstone ska framgå hur
pensionsanstalten tillämpar 18 §,
2) grunderna för användning av derivatavtal, av
vilka åtminstone ska framgå hur pensionsanstalten
tillämpar 19 §, de fullmakter i euro som gäller
derivatavtal samt den tillåtna maximala förlusten
och dess betydelse för pensionsanstaltens solvens,
3) grunderna för användning av riskklass 18, av
vilka åtminstone ska framgå hur pensionsanstalten
tillämpar 21 § på sina placeringar,
4) grunderna för beräkning av durationen enligt
14 § för de placeringar som exponerats för ränte-
och kreditmarginalrisk.
Pensionsanstaltens styrelse ska övervaka att grunderna är
uppdaterade samt tillämpningen av dem. Styrelsen ska därtill övervaka
den risk som tillämpningen av de grunder som hänför
sig till derivatavtal innebär för pensionsanstalten
och årligen godkänna en redogörelse för
tillämpningens totala konsekvenser för pensionsanstaltens
solvensgräns. Redogörelsen ska lämnas
till Finansinspektionen.
Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter
om utarbetandet av de grunder som avses i denna paragraf.
25 §
Värdering av tillgångar
Vid beräkning av solvensgränsen ska placeringarna
värderas till verkligt värde.
26 §
Förvaring av tillgångar
Pensionsanstaltens tillgångar ska förvaras
på ett tillförlitligt sätt. Om ett värdepapper
ingår i ett värdeandelsregister, ska registret
stå under offentlig tillsyn.
27 §
Dispens
Finansinspektionen kan på ansökan av pensionsanstalten
för högst två år i sänder
höja en i 6 § avsedd begränsning
för ett eller flera samfund till högst 10 procent
av placeringarna, om det är motiverat med beaktande av
samfundets risker. Finansinspektionen ska, när den fattar detta
beslut, särskilt beakta hur beslutet påverkar
den totala riskexponeringen i fråga om pensionsanstaltens
placeringar och den diversifiering av placeringarna som avses i
4 §.
28 §
Exceptionella omständigheter
Finansinspektionen följer utvecklingen på finansmarknaden
och bedömer hur utvecklingen påverkar
pensionsanstalternas solvens. Om pensionsanstalternas genomsnittliga
solvens har sjunkit betydligt eller hotar sjunka snabbt och betydligt
på grund av exceptionella omständigheter på finansmarknaden,
ska Finansinspektionen utan dröjsmål göra
en anmälan om detta till social- och hälsovårdsministeriet.
Efter det att social- och hälsovårdsministeriet har
fått den anmälan som avses i 1 mom. får
det genom förordning av statsrådet föreskrivas
att Finansinspektionen får förlänga den
tidsfrist för en plan för återställande
av en sund finansiell ställning som anges i 20 § 1
mom. i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag,
i 48 d § 2 mom. i lagen om pensionsstiftelser,
i 83 e § 2 mom. i lagen om försäkringskassor
och i 209 § 1 mom. i lagen om sjömanspensioner
så att tidsfristen löper ut senast tre år
efter det att förordningen utfärdades.
Genom förordning av statsrådet kan det för högst
två år i sänder bestämmas att
vissa placeringar vid beräkning av solvensgränsen
värderas till ett annat värde än det
verkliga värdet, om detta, på grund av stor variation
i fråga om placeringarnas verkliga värde eller
av någon annan därmed jämförbar
särskild orsak, är nödvändigt för
att rätt bild ska ges av pensionsanstalternas solvens.
29 §
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.
Genom denna lag upphävs lagen om beräkning
av solvensgränsen för pensionsanstalter och om
täckning av ansvarsskulden (1114/2006).