Motivering

Allmänt

Propositionen förtydligar påföljderna i samband med utkomstskyddet för arbetslösa. Därmed behöver arbets- och näringsbyråerna använda mindre tid till administrera förmånen och i stället kan personalen ägna mer tid åt att tillhandahålla arbetskraftsservice. Tydligare regler ger de arbetssökande större rättssäkerhet och ger dem jämlikare behandling.

Syftet med påföljderna är att arbetssökande ska handla på ett sätt som ökar deras möjligheter att få jobb. Därför är det viktigt att de blir ordentligt informerade om sina skyldigheter och vilka påföljderna är om de försummar dem. Sysselsättningschanserna ökar och risken att gå miste om förmåner på grund av okunskap minskar om de arbetssökande känner till sina rättigheter och skyldigheter. Propositionen sätter fokus på sysselsättningsplanerna för arbetssökande. Planerna ska bli mer exakta och mer bindande. Därmed förbättras situationen för de som söker arbete eftersom planen är lika bindande för både arbetskraftsmyndigheterna och den arbetssökande. I sitt utlåtande uttrycker arbetslivs- och jämställdhetsutskottet oro för arbets- och näringsbyråernas resurser. Social- och hälsovårdsutskottet instämmer eftersom personalen måste ha tillräckligt tid för att sätta sig in i de arbetssökandes individuella egenskaper och livssituationer och kunna söka lämpliga lösningar för att lägga upp sysselsättningsplanerna.Det är bra att propositionen uppmuntrar till större aktivitet i jobbsökandet och ger arbetssökande möjligheter att testa jobb som de egentligen har rätt att tacka nej till med hänvisning till det som kallas skydd för yrkesskicklighet eller lång arbetsresa. Att snabbare hitta ett jobb ligger inte bara i de arbetssökandes intresse. Det är av stor ekonomisk betydelse också för staten. Om arbetslöshetsperioderna minskar med en dag sparar staten in omkring 23 miljoner euro i arbetslöshetsersättningar, enligt propositionen.

Utlandsresor

Regeringen föreslår att utlandsresor inte ska vara något hinder för att vara på arbetsmarknaden. Hittills har arbetssökande kunnat göar en eller flera utlandsressor under ett år utan att förlora rätten till dagpenning, om resorna tillsammans varit ungefär en vecka. Regeringen föreslår att restriktionen slopas eftersom det är praktiskt taget omöjligt att övervaka den på rättvisa villkor och aktivt sökande efter jobb inte längre kräver att man är i Finland. För att få arbetslöshetsförmåner kommer det fortfarande att krävas bosättning i Finland.

De ändrade reglerna för utlandsresor är befogade, anser utskottet. Det finns emellertid en del frågor som bör uppmärksammas när ändringen verkställs och dess effekter följs upp. EU-medborgare kan få rätt till arbetslöshetspenning efter att ha arbetat fyra veckor i Finland. Principen i den så kallade grundförordningen är att det är det land där man arbetar som svarar för kostnaderna för arbetslöshetsersättning tre eller fem månader när personen återvänder till bosättningslandet. Lagändringen kan leda till att ansvaret för att bekosta arbetslöshetsdagpenningen fördunklas om en person med rätt till dagpenning i Finland vistas i ett annat EU-land och får arbetslöshetsdagpenning från Finland. Vidare har det uttrycks oro för att den ändrade regeln om utlandsresor leder till misslyckad integration om invandrare vistas långa tider utomlands. Social- och hälsovårdsutskottet påpekar att det är angeläget att alla arbetslösa arbetssökande aktivt söker jobb och är tillgängliga för den finländska arbetsmarknaden. Det låter sig bäst göras om jobbsökarplanerna är tillräckligt konkreta och det övervakas i tillräcklig omfattning att de följs.

Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och skyldighet att vara i arbete

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår att det utreds om skyldigheten att vara i arbete kan uppfyllas genom timmar i arbetet utan gräns för antalet veckotimmar och om det är rationellt med sanktioner mot någon som deltar i sysselsättande åtgärder och är kortvarigt frånvarande.

Att döma av information som social- och hälsovårdsutskottet har fått från arbets- och näringsministeriet är det nuvarande sättet att beräkna skyldigheten att vara i arbete befogat. Systemet blir ännu mer komplicerat och verkställigheten ännu mer arbetssam om man bara ska ta hänsyn till vissa timmar. Propositionen underlättar för arbetssökande att uppfylla skyldigheten när arbetsmarknadsåtgärder och arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte också kommer att få räknas in. Arbetssökande får inte arbetslöshetsförmån eller ersättning för uppehälle för de dagar då de har varit frånvarande från arbetspraktik, arbetslivsträning, arbetsprövning, kombinerad arbets- och utbildningsprövning eller arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte utan giltig orsak. Frånvarokontrollen ger upphov till mycket administrativt arbete för både arbets- och näringsbyråerna och Folkpensionsanstalten. Enligt information till utskottet utreder arbets- och näringsministeriet hur det administrativa arbetet kring frånvaro ska kunna reduceras. Det är viktigt att få fram en lösning som minskar byråkratin kring utbetalningarna utan att de arbetssökandes motivation att aktivt delta i sysselsättningsfrämjande verksamhet påverkas negativt.

Arbetskraftspolitiskt utlåtande

Regeringen föreslår att det arbetskraftspolitiska utlåtandet ska lämnas av "arbetskraftsmyndigheten", medan det enligt gällande lag är arbets- och näringsbyrån som ger utlåtande. Tanken med ändringen är att utlåtande också ska kunna ges av telefonservicen Jobblinjen som ingår i arbets- och näringsförvaltningens kundtjänst. Närmare anvisningar om uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna kommer att utfärdas av arbets- och näringsministeriet.

Särskilt i samband med bestämmelser med kopplingar till grundlagen har grundlagsutskottet, enligt sitt utlåtande, krävt att det entydigt eller i övrigt exakt ska framgå av lagstiftningen vem den behöriga myndigheten är, eller att åtminstone principerna för myndigheternas behörighetsförhållanden och villkoren för att delegera befogenheter ska framgå tillräckligt exakt av lagen. Enligt grundlagsutskottet uppfyller förslaget inte de kriterierna. Social- och hälsovårdsutskottet ser gärna att telefonservicen Jobblinjen får lämna utlåtande i frågor som inte kräver arbetskraftspolitisk prövning. Det gör handläggningen snabbare och minskar arbets- och näringsbyråernas arbetsbörda utan att kundernas rättssäkerhet sätts på spel. Följaktligen föreslår social- och hälsovårdsutskottet att lagen entydligt ska föreskriva vem som har rätt att lämna utlåtande och vilken behörigheter de har.