Motivering

Propositionen innebär att arbetspensionsförsäkringsavgiften för lantbruksföretagare och stipendiater stiger med ungefär en procentenhet. Det betyder att den årliga arbetspensionsförsäkringsavgiften stiger med ca 210 euro i genomsnitt.

Regeringen har framhävt att insatserna för att sanera ekonomin ska göras socialt rättvist. Den talar också vackert om inhemsk mat, närproducerade livsmedel och lönsamhet inom jordbruket. Allt emellanåt förelägger den ändå riksdagen propositioner som kringskär lantbruksföretagarnas villkor och sociala trygghet. Genom att skära i den sociala tryggheten urholkar regeringen jordbrukarnas trivsel och motivation i arbetet. Vi i Centern godkänner inte att man lägger sten på bördan för gårdarna, som även i övrigt genomgår en allvarlig kostnadskris.

Motivering

Regeringen föreslår att lagen om pension för lantbruksföretagare ändras. Den föreslagna ändringen gäller hur arbetspensionsförsäkringsavgiften bestäms. Vid beräkningen av avgiften används en nedsatt procentsats, en mellanprocentsats och en basprocentsats. Den nedsatta procentsatsen är 49 procent av basprocentsatsen. Enligt propositionen ska den nedsatta procentsatsen härefter vara 54 procent av basprocentsatsen. Dessutom ska beräkningen av mellanprocentsatsen ändras. Det betyder att lantbruksföretagarnas och stipendiaternas arbetspensionsförsäkringsavgift stiger med ungefär en procentenhet, och då stiger den genomsnittliga årliga avgiften med ca 210 euro.

Propositionen innebär att lantbruksföretagarnas och stipendiaternas sociala trygghet försämras. Jordbruksnäringen drabbas också av andra nedskärningar, så en höjning av försäkringsavgifterna kommer att lägga sten på bördan för gårdarna. Dessa befinner sig redan i svårigheter med alla kostnader. Nedskärningar i den sociala tryggheten urholkar också arbetstrivseln och påverkar motivationen i arbetet. Därför står de i konflikt med arbetet i arbetsgruppen som regeringen tillsatt för att behandla arbetshälsa och längre tid i arbetslivet för jordbrukarna. Höjda försäkringsavgifter är också ett bakslag för den finländska forskningen, som till stor del bedrivs med hjälp av stipendier.

Vi sannfinländare godkänner inte den här försämringen i den sociala tryggheten för lantbruksföretagare och stipendiater. Läget är svårt inom jordbruksnäringen, som därför bör stödjas och utvecklas så mycket som möjligt. Försämringar i den sociala tryggheten för stipendiater med små inkomster försvårar alltid framtida forskning i Finland. Det är inte motiverat att sänka statens andel så som regeringen föreslår.