Motivering
Det är utmärkt, menar utskottet, att den rehabiliterande
terapi som FPA för närvarande ersätter efter
prövning blir lagstadgad verksamhet som omfattas av FPA:s
skyldighet att ordna tjänster. Psykoterapin kan i fortsättningen
ersättas utifrån behovet av rehabiliterande terapi
och tillgången till terapi kommer inte längre
att begränsas av de anslag som avsatts för rehabiliteringen.
Behovet av rehabiliterande psykoterapi har ökat markant
under de senaste åren. Klientantalet och kostnaderna har ökat
med cirka 10 procent årligen och ersättningarna
uppgick i fjol till 21,5 miljoner euro. Regeringen bedömer
att klienterna kommer att öka i samma takt under de närmaste
två åren, men att takten därefter avtar. Propositionen
kalkylerar med att det behövs ytterligare 6,6 miljoner
euro för psykoterapin 2011 och 13 miljoner euro fyra år
senare. Utskottet påpekar att det är svårt
att förutspå hur många som kommer att
söka sig till psykoterapi och hur mycket pengar som behöver
skjutas till.
Psykiska problem hör till de främsta orsakerna
till utevaro från arbetet och sjukpensioneringar och blir
bara vanligare. Utgifterna för sjukdagpenning och sjukpensioner
enbart på grund av depression uppgick 2009 till mer än
630 miljoner euro. Om man genom att förbättra
rehabiliteringsmöjligheterna uppnår propositionens syfte,
att minska risken för att unga och vuxna slås
ut från arbetsmarknaden av psykiska orsaker, hjälper
man människor med psykisk ohälsa men sparar samtidigt
sjukutgifter och andra sociala trygghetskostnader.
Den offentliga hälso- och sjukvårdens ansvar
Den rehabiliterande psykoterapi som FPA ersätter är
uttryckligen avsedd för de försäkrade
vars arbets- och studieförmåga kan upprätthållas
eller förbättras eller vars återgång
till jobbet kan främjas med hjälp av terapi. Utskottet
påpekar att FPA-terapins uppgift är att utgöra
ett lämpligt komplement till de offentliga tjänsterna. Den
rehabiliterande terapin är inte mer än ett led i
den sammanhållna behandlingen av patienten och i allt annat
vilar ansvaret för vården av psykiska patienter
fortfarande på den offentliga hälso- och sjukvården.
Den offentliga hälso- och sjukvården är
fortsatt skyldig att ordna med psykoterapeutisk rehabilitering för
dem som inte uppfyller villkoren för terapi som ersätts
av FPA eller som t.ex. av ekonomiska skäl inte kan eller vill
ha av FPA ordnad rehabiliterande psykoterapi. Därför
måste de offentliga psykoterapitjänsterna utvecklas
och finnas tillgängliga samt adekvata resurser avsättas
för ändamålet.
För att få rehabiliterande psykoterapi som
ersätts av FPA måste patienten ha fått
tillbörlig vård i minst tre månader antingen
vid en offentlig eller privat hälso- och sjukvårdsenhet
och bedömas ha den nytta av terapin som avsetts. I initialfasen
bör behandlingen omfatta mer än bara en diagnos
eller läkarbesök för utlåtande.
Utskottet understryker att de krav som ställs på behandlingen
i initialfasen förutsätter att i synnerhet den
offentliga hälso- och sjukvården, men också företagshälsovården
utvecklar psykiatritjänsterna för att patienterna
ska få den vård de behöver vid rätt
tidpunkt och att de patienter som enligt en medicinsk bedömning
behöver och har nytta av rehabiliterande psykoterapi kan
tas ut för sådan terapi. Rehabiliterande psykoterapi får
inte användas för att lyfta bort ansvaret för patienten
från den offentliga hälso- och sjukvården.
Också efter reformen kommer ansvaret för den samlade
vården och rehabiliteringsplanen för patienten
att vila på den offentliga hälso- och sjukvården.
Utskottet pekar på det allvarliga faktum att möjligheterna
att tillgodose efterfrågan på psykiatriska tjänster
och potentialen att ordna vård varierar enormt från
region till region. Arbetskraftstillgången är
ojämnt lokaliserad och i synnerhet utbudet av psykoterapitjänster är
koncentrerad till södra Finland och stora tätorter.
Patienter som skulle behöva terapi blir utan den när vägen
till mottagningen är lång. Bristen på specialister
i psykiatri kan också fördröja rehabiliteringen,
eftersom ersättningsansökningen också måste åtföljas
av ett utlåtande från en specialist i psykiatri.
När det gäller psykiatriska tjänster
måste det finnas personella resurser, kompetens och utbildning
för att patienterna ska har möjlighet att få vård
var i landet de än bor, understryker utskottet. Eftersom
reformen kommer att leda till ett ökat behov av psykoterapeuter
gäller det att ordna utbildning så att sådana
faktiskt finns att tillgå.
Ersättningsbeloppet
I motsats till annan rehabilitering som FPA ersätter
får patienterna inom rehabiliterande psykoterapi endast
en del av sina kostnader ersatta. I annan lagstadgad rehabilitering
som hör till FPA att ordna har rehabiliteringsklienten
ingen egenavgift att betala. FPA betalar ersättning för
rehabiliterande psykoterapi upp till ett fastställt maxtak,
medan den försäkrade får stå för
den överskjutande delen, precis som fallet varit med den behovsprövade
rehabiliterande psykoterapin. Tidigare var det FPA som fastställde
ersättningstaxan, nu fastställs den i en statsrådsförordning. Ersättningsbeloppen
planeras inte bli ändrade den här gången.
Som regeringen påpekar i motiven kan den försäkrades
möjlighet att få terapi försämras
av den stora egenavgiften för psykoterapitjänster för
vuxna. Ersättningarna till personer under 26 år
täcker bättre terapeutavgifterna och de som går
i individuell terapi en gång i veckan behöver inte
själva betala mer än 200—400 euro per år. Vuxna
patienter som går i terapi två gånger
per vecka betalar däremot närapå 5 000
euro under en treårsperiod.
Låginkomsttagare måste garanteras möjlighet
att få terapi via den offentliga hälso- och sjukvården
och utkomststödstagarna få ersättning
för egenavgiften i form av utkomststöd, något
som är kutym i många kommuner. Utskottet understryker
att förfarandet med att ersätta egenavgiften med
utkomststöd bör införas i hela landet.
Terapi som ersätts
Ersättningsvillkoren kommer enligt propositionen att
i princip vara desamma som för den psykoterapi som i nuläget
ersätts efter prövning. Psykoterapi får
ges av en terapeut som har rätt att använda yrkesbeteckningen
psykoterapeut och som FPA godkänt som serviceproducent.
En tydlig förbättring jämfört
med den psykoterapi som beviljats som behovsprövad rehabilitering är
att man frångår indelningen i långvarig
och kortvarig (högst 25 gånger) rehabiliterande
psykoterapi och att också vuxna får ersättning
för par-, familje- och musikterapi.
Enligt lagförslaget kan ersättning för
rehabiliterande psykoterapi betalas för högt 200
besök under tre år. Jämfört
med de FPA-anvisningar som gäller just nu kommer besöken
att kunna fördelas smidigare över åren.
En ny treårsperiod kan beviljas av särskilda skäl
tidigast fem år efter det att den föregående
perioden upphörde.
I och med att den rehabiliterande psykoterapin blir lagstadgad
blir FPA:s ersättningsbeslut överklagbara, vilket
förbättrar rättssäkerheten för
dem som ansöker om sådan terapi.