Motivering

Vi invänder mot regeringens proposition till den del som den betyder försämrade villkor för deltidspension genom att den nedre åldersgränsen höjs till 60 år och pensionstillväxten på inkomstbortfallet för deltidspension slopas.

Vi har redan visat i debatten om höjd pensionsålder tidigt i våras att vi har en annan syn på en förlängning av arbetskarriären än regeringen. Vi anser att det finns mycket goda argument för att bibehålla systemet med deltidspension med nuvarande villkor — alltså att man kan gå i deltidspension från 58 års ålder och att pension tjänas in också på inkomstbortfallet vid deltidspension. För det första talar den snabba och drastiska försämringen i det ekonomiska läget med åtföljande uppsägningar framför allt av äldre arbetstagare emot en ändring av systemet, åtminstone just nu. Men också på längre sikt tycker vi att åldersgränserna för deltidspension är lämpliga när man siktar på att förlänga arbetskarriärerna i slutändan av dem. Att stödja deltidsarbetande går väl ihop med tanken att förlänga arbetskarriärerna genom att hjälpa de anställda att orka i arbetet. Med hjälp av deltidspension kan man få en äldre person att stanna kvar längre i arbetslivet och lätta arbetsgivarens kostnadstryck.

Om man vill stödja heltidsarbete finns det flexibla metoder för det, som ålderinriktat ledarskap och organisering av arbetet på ett lämpligt sätt enligt de åldrande arbetstagarnas livssituation. Vi tror inte på tvång. Pensionsskyddscentralen hävdar att hälsotillståndet och arbetets påfrestning inverkar på intresset för att söka deltidspension. Omkring var tionde deltidspensionerad anser att dålig hälsa är den främsta orsaken till att de sökt pension och var femte att det är en av orsakerna. Men varannan deltidspensionerad bedömer själv att hans eller hennes hälsa är bra eller ganska bra, och enligt Pensionsskyddscentralen skulle en tredjedel av dem också ha kunnat ha heltidsarbete. För två tredjedelar skulle det däremot inte ha lyckats. Därför ser vi det varken som förnuftigt eller förenligt med modernt tänkande att regeringen med tvån försöker hålla kvar de äldre i arbetslivet.

Arbetsförmågan gynnas av att arbetet är rätt dimensionerat och av god kontroll över arbetet. Brist på flexibilitet i arbetslivet ökar i sin tur sjukfrånvaron och arbetsoförmågan. Det är faktorer som nödvändigt behöver beaktas för att arbetslivet och pensionspolitiken ska vara rättvisa och fungera på lika villkor för alla.

I sin bedömning av propositionens ekonomiska konsekvenser borde regeringen också ha klarlagt vilken effekt den föreslagna höjningen av åldern för deltidspension får för kostnaderna för sjukdagpenningar och övriga kostnader för sjukfrånvaro.

Det är varken mänskligt eller ekonomiskt sett rationellt att försämra villkoren för deltidspension med hänsyn till sådan forskning som visar att den deltidspensionerade i många fall använder sin ökade fritid till att hjälpa andra. Omkring 40 procent av de deltidspensionerade har sådana uppgifter i anknytning till familje- eller anhörigvård som inte kan betraktas som sedvanliga sysslor i hemmet. Av de deltidspensionerade hjälpte 19 procent andra personer än släktingar — de hjälpte grannar, vänner eller utförde frivilligarbete. Man bör alltså inte underskatta deltidspensionens betydelse som bidragande faktor till exempel till ett minskat behov av offentliga omsorgstjänster och den vägen till minskade kostnader för samhället.

Vi anser att det nuvarande systemet med deltidspension är ett förnuftigare och mer ekonomiskt alternativ till exempel till att äldre arbetstagare på grund av omstruktureringen oftare än andra drabbas av arbetslöshet eller går i invalidpension och därmed helt träder ut ur arbetslivet. I värsta fall hamnar människor för långa tider någonstans mellan de här två dåliga alternativen.

Det kan också vara bra att komma ihåg att många äldre arbetstagare redan har planerat in deltidspension som ett sätt att orka i arbetet. I en välfärdsstat bör människor tryggt kunna planera för sin pensionering utan att pensionslagarna plötsligt och överraskande ändras utan tydliga övergånsperioder.

Deltidspensionerna kan också användas för att backa upp samhällets mål att förbättra arbetshälsan och förlänga arbetskarriärerna. I dagens läge kan det hända att en närståendevårdare hamnar i en situation där han eller hon vägras deltidspension på grund av en tidigare vårdperiod. Kommunens avtal med närståendevårdare får inte försämra vårdarens möjligheter att få deltidspension. Vi föreslår ett uttalande i saken.

Motivering

Regeringens proposition innebär många viktiga och stödvärda ändringar i pensionslagstiftningen. Jag avvisar ändå propositionen till den del den innebär försämrade villkor för deltidspension genom en höjning av den nedre åldersgränsen till 60 år och slopad pensionstillväxt på inkomstbortfallet för deltidspensionerade. Dessutom kräver jag att regeringen bereder en proposition som rättar till missförhållandena i pensionslagarna till den del det gäller avdrag för förmåner i anknytning till trafik- och olycksfallsförsäkringar från arbetspensionerna.

Den nedre gränsen för deltidspension och pensionstillväxten på inkomstbortfallet för deltidspensionerade

År 2008 fanns det omkring 29 000 deltidspensionerade i Finland. Deltidspensionen bidrar till att människor ska orka i arbetet och skjuter fram behovet av att söka invalidpension. En betydande del av de deltidspensionerade, omkring 40 procent, är närståendevårdare. Hälften av de deltidspensionerade uppger att arbetets psykiska eller fysiska belastning är en orsak till att de gått i pension. För många är det också viktigt att få mer tid för familjen eller hobbyer. Många vårdar dagligen eller veckovis sina familjemedlemmar eller anhöriga, som makar, barnbarn och föräldrar.

Det är varken mänskligt eller ekonomiskt sett rationellt att försämra villkoren för deltidspension med hänsyn till sådan forskning som visar att den deltidspensionerade i många fall använder sin ökade fritid till att hjälpa andra. Omkring 40 procent av de deltidspensionerade har sådana uppgifter i anknytning till familje- eller anhörigvård som inte kan betraktas som sedvanliga sysslor i hemmet. Av de deltidspensionerade hjälpte 19 procent andra personer än släktingar — de hjälpte grannar, vänner eller utförde frivilligarbete. Man bör alltså inte underskatta deltidspensionens betydelse som bidragande faktor till exempel till ett minskat behov av offentliga omsorgstjänster och den vägen till minskade kostnader för samhället.

Avdrag för förmåner i anknytning till trafik- och olycksfallsförsäkringar från arbetspensionerna

I sin proposition borde regeringen ha rättat till de missförhållanden i pensionslagarna som gäller samordning av förmåner i anknytning till trafik- och olycksfallsförsäkringar med arbetspensionerna. Tillämpning av 92 § i lagen om pension för arbetstagare () och analogt 85 § i lagen om pension för företagare (), 97 § i lagen om sjömanspensioner () och 83 § 1 mom. i lagen om pension för lantbruksföretagare () kan i praktiken leda till ett mycket orättvist slutresultat. Enligt bestämmelserna ska arbetstagarens eller företagarens primära förmån, alltså bl.a. förmåner i anknytning till trafik- och olycksfallsförsäkringar, dras av från pensionerna enligt dessa lagar. När den primära förmånen har dragits av blir det i vissa fall en oskäligt liten andel kvar av pensionen.

Pensionssamordningen ändrades genom ändringar i pensionslagarna som trädde i kraft redan i början av 2005. De betydde att pensioner inte längre samordnas med varandra. I samband med lagändringarna konstaterades det att pensionssamordningen slopas. Men de samordnas fortsatt med ersättningar enligt lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkring och militärskadelagen. De här ersättningarna är primära i förhållande till arbetspensionerna, de betalas alltså ut till fullt belopp oberoende av arbetspensionens storlek. Arbetspension betalas vanligen ut samtidigt med de här ersättningarna bara till den del arbetspensionsbeloppet överstiger de här primära förmånerna. Samordningen har förändrats i början av 2005 och därför används uttrycket "avdrag för primära förmåner från pensionen" för genomsebarhetens och klarhetens skull i de pensionslagar som trädde i kraft 2006. Men det finns ingen större innehållslig skillnad mot det som gällde tidigare. I dagens läge samordnas pensioner alltså inte längre, men trafik- och olycksfallsförsäkringar "samordnas", dras alltså av från arbetspensionerna.