SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 23/2009 rd

ShUB 23/2009 rd - RP 72/2009 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 19 maj 2009 en proposition med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete (RP 72/2009 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.

Utlåtande

I enlighet med riksdagens beslut har arbetslivs- och jämställdhetsutskottet lämnat utlåtande i ärendet. Utlåtandet (AjUU 9/2009 rd) återges efter betänkandet.

Sakkunniga

Utskottet har hört

regeringssekreterare Maritta Hirvi, social- och hälsovårdsministeriet

arbetsminister Tarja Cronberg

förmånschef Marja-Leena Seppälä, Folkpensionsanstalten

jurist Carita Wuorenjuuri, Pensionsskyddscentralen

handikappolitisk planerare Terttu Manelius, Invalidförbundet rf

planerare Kari Vuorenpää, De Utvecklingsstördas Stödförbund

utbildningsdirektör Mika Vuorela, Centralförbundet för Mental Hälsa

biträdande direktör Kaija Kallinen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf

chef för arbetsmarknadsfrågor Merja Hirvonen, Företagarna i Finland

Dessutom har skriftligt utlåtande lämnats av

  • arbets- och näringsministeriet
  • Folkpensionsanstalten
  • Förbundet Utvecklingshämning
  • Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf
  • EETU ry
  • Handikappforum rf.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår en lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete. Den nya lagen ska gälla personer som är sjukpensionerade enligt både arbetspensionslagarna och folkpensionslagen. Deras återgång i arbete ska stödjas genom att de under pensioneringen får rätt att tjäna upp till 600 euro i månaden genom arbete utan att det påverkar pensionen.

Den som får sjukpension enligt folkpensionslagen ska vid sidan av pensionen kunna tjäna högst 600 euro i månaden utan att den aktuella sjukpensionen påverkas av inkomsterna. Den som får full invalidpension enligt arbetspensionslagarna ska vid sidan av pensionen kunna tjäna högst 40 procent av sin stabiliserade genomsnittliga inkomst för tiden innan arbetsoförmågan började eller högst 600 euro i månaden, om 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten är lägre än 600 euro. Den som har delinvalidpension enligt arbetspensionslagarna ska få tjäna högst 60 procent av sin genomsnittliga inkomst för tiden innan arbetsoförmågan började eller högst 600 euro i månaden, om 60 procent av den genomsnittliga inkomsten är lägre än 600 euro. Inkomstgränsen på 600 euro ska enligt förslaget inte kopplas till index.

Om arbetsinkomsterna överstiger de föreslagna gränserna, ska utbetalningen av pensionen stoppas och pensionen lämnas vilande i minst tre månader och högst två år. Den vilande pensionen börjar betalas ut på nytt utan bedömning av arbetsförmågan när sjukpensionären har anmält till pensionsanstalten att han eller hon har slutat arbeta eller att arbetsinkomsterna har sjunkit ner till inkomstgränsen. De föreslagna bestämmelserna om att lämna pensionen att vila ska gälla alla invalid- eller sjukpensioner enligt arbetspensionslagarna och folkpensionslagen.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2010 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2010 och gälla till och med den 31 december 2013. Under giltighetstiden kommer man att följa upp om lagen i tillräckligt hög grad främjar sjukpensionärers återgång i arbete.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Syftet med propositionen är att undanröja en del lagstiftningshinder för sjukpensionärer att återgå i arbete. Den ger sjukpensionärer möjligheter att delta i arbetslivet med sin återstående arbetsförmåga och avser att väcka intresse för att ta sporadiska och kortvariga jobb. Utskottet ställer sig bakom propositionen, eftersom den tjänar syftet att förbättra sysselsättningen och därmed samtidigt bidrar starkt till att trygga finansieringen av välfärdstjänster och social trygghet även i framtiden.

Eftersom propositionen syftar till att återföra en potentiell dold arbetskraftsreserv i arbete ger den samtidigt också andra än folk med de lägsta sjukpensionerna en chans att jobba. Möjligheten att lämna pensionen vilande ska framöver gälla även dem som får invalidpension enligt arbetspensionslagarna och dem som vid sidan av folkpension har en invalidpension enligt arbetspensionslagarna. Också personer som får rehabiliteringsstöd ska ha rätt att lämna pensionen vilande. Även om efterfrågan på arbetskraft har mattats av under den pågående recessionen, anser utskottet det befogat att försöka engagera folk utanför arbetslivet som extra arbetskraft när befolkningen åldras.

Den temporära lagen är en speciallag i förhållande till de gällande pensions- och förmånslagarna. Den innebär ett avsteg från det ursprungliga syftet med sjukpensionen, nämligen att trygga försörjningen när någon inte klarar av att jobba. Det är bra att möjligheten att lämna pensionen vilande utvidgas med hänsyn till att bestämmelserna i dagsläget bara gäller dem som får sjukpension enligt folkpensionslagen. Det är befogat att också de som får invalidpension enligt arbetspensionslagarna ges en chans att använda sin återstående arbetsförmåga och ta sporadiska eller kortvariga jobb för att dryga ut sin inkomst. Arbetet genererar också inkomstrelaterat pensionsskydd.

Inkomstgräns

Den som får sjukpension enligt folkpensionslagen har kunnat tjäna upp till 588,65 euro utan att det påverkat pensionen. Sjukpensionerade enligt arbetspensionslagarna har fått tjäna högst 40 procent och deltidssjukpensionerade 60 procent av sin genomsnittliga inkomst före pensioneringen utan att inkomsterna påverkat pensionen. Den föreslagna gränsen på 600 euro innebär i det närmaste status quo för folkpensionstagarna. Däremot ger den personer med liten arbetspension en chans att tjäna mer på sitt arbete än tidigare. Förslaget ger alla som före pensioneringen tjänat mindre än 1 500 euro i månaden en möjlighet att tjäna extra utan att utbetalningen av pensionen avbryts. I det avseendet tillgodoser propositionen intentionen att få allt fler att ta emot arbete.

Under sakkunnigutfrågningen uttryckte handikapporganisationerna sina dubier att 600 euro faktiskt räcker till som incitament och var bekymrade över att gränsen inte håller jämna steg med den allmänna förtjänstnivån, eftersom gränsen varit densamma ända sedan 2002. Men regeringen vill med sin proposition främst locka nya personer ut i arbetslivet, och därför kompletteras den procentuella gränsen för arbetspensionerna med en gräns i euro som ger i synnerhet personer med liten sjukpension större möjligheter att jobba. Utskottet vill här också hänvisa till den beredning av en garantipension som utlovas i regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering. Under den tid försökslagen är i kraft kommer särskilt folkpensionärerna att få det ekonomiskt bättre. Utskottet ser det emellertid som angeläget att man följer upp om inkomstgränsen är adekvat (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottet påpekar också att folkpensionslagens bestämmelse om att blinda och permanent rörelsehindrade alltid har rätt till pension oavsett hur mycket de tjänar kommer att gälla även i fortsättningen.

Vilande sjukpension

Bestämmelserna om möjlighet för handikappade att få arbete ändrades genom en reform som trädde i kraft i april 2002. I det sammanhanget ansåg utskottet att det också i fråga om arbetspensioner bör utredas om bestämmelserna om att lämna pensionen vilande behöver ses över (ShUB 38/2001 rd). Propositionen tillmötesgår detta mål. När möjligheten att lämna pensionen vilande nu utvidgas från folkpensioner till att även gälla arbetspensioner, har man i beredningen stannat för en enhetlig vilandetid. För folkpensionernas del kortas minimitiden från sex till tre månader och den längsta tiden från fem till två år. Med hänsyn till att försökslagen gäller fyra år är det tydligast med enhetliga tidsgränser.

Idén i arbetspensionslagarna är att bortfall av arbetsinkomster till följd av arbetsoförmåga kompenseras genom pension. Om arbetsförmågan återställs, kan en ny bedömning av personens arbetsoförmåga göras enligt arbetspensionslagarna, och pension betalas då inte längre ut enligt det tidigare beslutet. Det sporrande elementet i den föreslagna modellen är uttryckligen att arbetstagaren kan vara säker på att han eller hon har fortsatt rätt till sjuk- eller invalidpension på tidigare grunder ännu efter två år i jobb. Därmed kan han eller hon pröva på att jobba utan att behöva befara att pensionen dras in. Om det åter har skett sådana förändringar i arbetsförmågan att han eller hon kan återgå till att jobba permanent, finns det all anledning att i något skede göra en ny bedömning av arbetsförmågan.

Det föreslagna systemet är temporärt och är tänkt att ge erfarenhet av intresset för jobb bland människor med arbetspension. Därför är det befogat att i detta skede inte göra några ändringar i arbetspensionslagarnas permanenta bestämmelser om bedömning av arbetsförmågan. Däremot är det bra att pensionen kan lämnas att vila flera gånger och att man kan pröva på att jobba periodvis. Om pensionen varit vilande under längsta tillåtna tid, måste den betalas ut i minst tre månader innan den på nytt kan lämnas vilande. Kravet är med andra ord att personen överhuvudtaget inte jobbat eller dragit ner på jobbandet så att inkomsterna inte överstiger 600 euro i månaden. Om pensionen inte börjat betalas ut på nytt efter att en person jobbat två år, dras hans eller hennes invalid- eller sjukpension in och en ny bedömning av arbetsförmågan blir aktuell om personen på nytt ansöker om pension. När någon vill både behålla sitt pensionsskydd och fortsätta jobba, följer det av tremånadersregeln att man på arbetsplatserna måste kunna anpassa arbetsuppgifter och arbetstider efter den funktionshindrades behov, påpekar utskottet. Det är viktigt att man följer om maximitiden för att lämna pensionen att vila är tillräcklig och villkoren för att åter lämna pensionen att vila rationella (Utskottets förslag till uttalande).

Utskottet noterar att propositionen inte heller innehåller några ändringar som gäller beskattningen. Skatten påverkas av att pensionen lämnas att vila, bl.a. när det gäller invalidavdraget. Invalidavdrag och pensionsinkomstavdrag beviljas inte om betalningen av invalid- eller sjukpension avbryts för ett helt skatteår. Däremot går det att göra dels avdrag för inkomstens förvärvande från löneinkomsten, dels förvärvsinkomstavdrag från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Trots det kan det finnas skatterelaterade orsaker som får folk att sluta jobba. Det gäller alltså att ge akt på dessa orsaker när lagen genomförs.

Handikappbidrag

Den som beviljats full sjukpension tills vidare enligt folkpensionslagen och lämnar sin pension vilande för den tid han eller hon arbetar beviljas enligt gällande lag handikappbidrag för personer över 16 år till högsta belopp för den tid pensionen är vilande, dock högst två år. Kravet är att sjukpensionen lämnas att vila i minst sex månader.

I lagen föreslås en bestämmelse om att den som lämnat sin invalid- resp. sjukpension vilande ska beviljas handikappbidrag till personer över 16 år till högsta belopp som stöd för att återgå i arbete. Som villkor gäller att alla sjukpensioner då ska vara vilande. I motsats till det handikappbidrag som i dag betalas för den tid pensionen lämnats vilande kommer det dessutom att krävas att den sjukpensionerade ska ha fått vårdbidrag för pensionstagare enligt lagen om handikappförmåner omedelbart innan pensionen lämnats vilande. Förmånsbetalare är enligt förslaget Folkpensionsanstalten. Eftersom vårdbidraget är tänkt att utgöra en kompensation för en bestående funktionsnedsättning, kan den föreslagna lösningen anses följdriktig med hänsyn till bidragets syfte. Bidraget betalas inte till alla pensionärer som börjar jobba utan endast till dem som uppfyller kriterierna. Utskottet vill emellertid lyfta fram människor med psykisk ohälsa, som sällan uppfyller kraven, eftersom bestående funktionsnedsättning vanligen bedöms utifrån fysiska problem.

När bestämmelserna om möjligheterna för handikappade att få arbete ändrades 2002 påpekade utskottet att det vid uppföljningen av reformen särskilt gäller att uppmärksamma i vilken utsträckning indragningen av handikappbidraget kommer att leda till att den handikappade återgår till sin pension (ShUB 38/2001 rd). Av propositionen framgår det inte om människor återgått till pensionen när handikappbidraget dragits in. Enligt propositionsmotiven vilar pensionerna vanligen mellan ett och två år. Men det brister i statistiken över orsakerna till att människor lämnat sitt jobb.

Utskottet tycker det är bra att personer som lämnat sin pension att vila medan de jobbar kan få vårdbidrag för pensionstagare också under den tid de arbetar. Vårdbidraget är nämligen förmånligare för mottagaren än det allmänna bostadsbidraget. Förslaget betyder bättre villkor för pensionstagarna.

Andra åtgärder

Regeringen vill med propositionen underlätta för personer med nedsatt arbetsförmåga att återgå i arbete genom att ändra bestämmelserna om pensionsförmåner och sociala förmåner så att de inte avhåller människor från att börja jobba igen. Utskottet påpekar att dessa ändringar inte ensamma räcker till utan att det också behövs andra, särskilt arbetslivsutvecklande åtgärder för att ge människor med funktionsnedsättning och delvis arbetsföra bättre möjligheter att jobba.

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet behandlar i sitt utlåtande arbetskraftsservicen för sjukpensionärer. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att det krävs aktiva stödinsatser från arbetskraftsförvaltningen för att en person med funktionsnedsättning ska få jobb och hänvisar på denna punkt till de förbättringar som arbets- och jämställdhetsutskottet föreslår. Det utskottet understryker också vikten av att stödåtgärderna från social- och hälsovårdens sida länkas ihop med arbetskraftsförvaltningens tjänster för att servicen ska fungera smidigt.

Utskottet menar att arbete är en bra rehabiliteringsmetod för människor med funktionsnedsättning. Genom att bättre rehabiliteringsmöjligheter finns att tillgå och funktionsförmågan förbättras och upprätthålls ges också sjukpensionärer en chans att använda sin återstående arbetsförmåga. Gruppen partiellt arbetsföra är heterogen i fråga om lärande- och arbetsförutsättningar; för att klara av att jobba behöver en del stöd och handledning, andra ett lättare arbete. Även företagshälsovården bör vara starkt engagerad i funktionsnedsattas återgång i arbetet. För personer med funktionsnedsättning som vill vara med i arbetsliv och utbildning spelar handikappservicen en viktig roll. En förutsättning för att ett tillräckligt tvärsektoriellt samarbete ska kunna etableras är att socialvården håller i trådarna och tillhandahåller tjänsterna.

I propositionens motiv refereras det till en undersökning som Pensionsskyddscentralen gjort om arbetsintresset bland sjukpensionärer. Enligt den är merparten av de arbetsintresserade villiga att jobba tillfälligt eller deltid. För att partiellt arbetsföra och funktionsnedsatta ska ha ett bredare utbud av arbetstillfällen att tillgå vore det viktigt att kunna skräddarsy arbetsplatserna efter personliga behov. Det krävs flexibilitet och nya attityder på arbetsplatserna för att man ute i arbetslivet bättre ska kunna ta emot den arbetsinsats som många partiellt arbetsföra har att erbjuda.

Uppföljning av försöket

Den temporära lagen förslås gälla fyra år. Med tanke på uppföljningen är det inte helt oproblematiskt att den träder i kraft under en ekonomisk recession. Utskottet anser det viktigt att man på bred front ger akt på i vilken utsträckning sjukpensionärer återgår i arbete under försökstiden. När resultat finns att tillgå om hur lagen fungerar och används kan man sluta sig till om det finns behov av att permanenta lagen och ändra lagstiftningen om social trygghet, arbetskraftspolitik och beskattning.

Förslag till beslut

Utskottet föreslår

att lagförslaget godkänns utan ändringar och

att ett uttalande godkänns.

Utskottets förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att man under försökstiden bevakar om inkomstgränsen 600 euro och maximitiden två år för att låta pensionen vila är lämpliga och under den fortsatta beredningen av lagstiftning bedömer om de behöver ändras.

Helsingfors den 17 juni 2009

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Juha Rehula /cent
  • vordf. Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • medl. Outi Alanko-Kahiluoto /gröna (delvis)
  • Risto Autio /cent
  • Maria Guzenina-Richardson /sd
  • Hannakaisa Heikkinen /cent
  • Arja Karhuvaara /saml
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Håkan Nordman /sv
  • Tuomo Puumala /cent
  • Päivi Räsänen /kd
  • Paula Sihto /cent
  • Satu Taiveaho /sd
  • Erkki Virtanen /vänst

Sekreterare var

utskottsråd Eila Mäkipää

RESERVATION

Motivering

Ambitionen bakom lagändringen är att få sjukpensionärer att återgå i arbete. Det är i och för sig en mycket lovvärd ambition. Men den stipulerade summa som en person högst får tjäna vid sidan om pensionen urvattnar lagens ursprungliga syfte om gränsen sätts för lågt och inte justeras årligen. Gränsen på 600 euro betyder i framtiden att arbetstiden måste kortas ner eller lönen minskas när arbetsinkomsten och pensionen samordnas. Det är inte särskilt meningsfullt om tanken är att pensionären ska få en del av sin försörjning genom att jobba.

Gränsen bör justeras årligen efter löne- och prisutvecklingen. Det är orättvist att lägga ett lönetak för den grupp som redan annars har det svårt på arbetsmarknaden eller försöker sig på en återgång till arbete. Eftersom utskottet inte föreslår att inkomstgränsen ska justeras årligen från 600 till 700 euro föreslår vi ett nytt 2 mom. i 3 §.

Enligt propositionen kan pensionen lämnas att vila i högst två år fastän maximitiden tidigare varit fem år för folkpensionärer. När det exempelvis gäller människor med psykisk ohälsa avslöjar två års arbete inte hela sanningen om orken att arbeta. Osäkerhet om den basala tryggheten kan i värsta fall leda till försämrad hälsa, eftersom en psykisk sjukdom ofta kan uppträda i episoder.

Vi föreslår också att ikraftträdandebestämmelsen ändras så att lagen gäller till den 31 december 2015.

Lagen avser att göra det lättare för sjukpensionärer att ta ett jobb utan att arbetsinkomsterna påverkar deras invalid- eller sjukpension. Det ska också bli lättare för dem att lämna sin pension att vila och återfå den på gamla villkor när de slutar arbeta eller när arbetsinkomsterna sjunker till ett belopp som anges i lagen.

Regeringen vill försämra villkoren för handikappbidrag som betalas under den tid pensionen vilar. Handikappbidrag kommer nämligen att betalas som stöd för återgång till arbete bara till dem som omedelbart innan sjukpensionen lämnats vilande fått vårdbidrag för pensionstagare. Men det finns en lång rad långtidssjuka som får sjukpension men inte vårdbidrag för pensionstagare, t.ex. personer med lindrig utvecklingsstörning eller personer som beviljats sjukpension på grund av psykiska problem. Förslaget bör följaktligen ändras för att alla som får Folkpensionsanstaltens fulla eller kompletterande sjukpension (i praktiken 1 500 euro/månad) eller vårdbidrag för pensionstagare under den tid pensionen är vilande ska ha rätt till ett incitament i form av handikappbidrag.

Bostadsbidraget för pensionstagare kommer enligt propositionen inte att dras in även om sjukpensionären lämnar pensionen vilande, dvs. om pensionskriterierna inte uppfylls. Däremot kommer bostadsbidraget att avslås i och med att inkomstgränserna för bidraget är så lågt satta. Det här är något som varken betänkandet eller propositionen tar hänsyn till.

Förslag

Vi föreslår

att lagförslaget godkänns med ändringar (Reservationens ändringsförslag) och

att ett uttalande godkänns (Reservationens förslag till uttalande).

Reservationens ändringsförslag

Lag

om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 och 2 §

(Som i ShUB)

3 §

Inkomstgräns vid invalidpension enligt arbetspensionslagarna

Arbetsinkomsterna för den som får invalidpension enligt arbetspensionslagarna påverkar inte utbetalningen av invalidpension om

1) arbetsinkomsterna för den som får full invalidpension är högst 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började eller, om dessa 40 procent av de stabiliserade genomsnittliga inkomsterna är mindre än 700 euro, högst 700 euro i månaden, eller

2) arbetsinkomsterna för den som får delinvalidpension är högst 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började eller, om dessa 60 procent av de stabiliserade genomsnittliga inkomsterna är mindre än 700 euro, högst 700 euro i månaden.

4 §

Vilande invalidpension enligt arbetspensionslagarna

Om den som får invalidpension enligt arbetspensionslagarna förvärvsarbetar och arbetsinkomsterna för detta arbete överstiger både den gräns på 700 euro i månaden som avses i 3 § och 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började, ska utbetalningen av invalidpensionen efter meddelande från pensionstagaren eller på pensionsanstaltens initiativ avbrytas och pensionen lämnas vilande.

(2 mom. som i ShUB)

Om det uppskattas att arbetsinkomsterna enligt 1 mom. i ett års tid överstiger både den gräns på 700 euro i månaden som avses i 3 § 1 punkten och 40 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden innan arbetsoförmågan började, ändras full invalidpension till delinvalidpension från ingången av den månad som följer på förändringen.

5 §

Inkomstgräns vid sjukpension enligt folkpensionslagen och vilande pension

Utbetalningen av sjukpension enligt folkpensionslagen påverkas inte, om pensionstagarens arbetsinkomster är högst 700 euro i månaden. Om pensionstagaren tjänar mer än 700 euro i månaden, ska utbetalningen av sjukpensionen efter meddelande från pensionstagaren eller på Folkpensionsanstaltens initiativ avbrytas och pensionen lämnas vilande.

(2 mom. som i ShUB)

6 §

Invalid- eller sjukpensionens vilandetid och indragning av pensionen

En invalid- eller sjukpension lämnas vilande utan avbrott i minst tre månader och högst fem år.

Pensionen kan på ansökan lämnas vilande en gång till för högst fem år.

Om krav på återupptagen betalning av invalid- eller sjukpension som lämnats vilande enligt denna lag inte framställs inom fem år efter det att pensionen lämnades vilande, dras pensionen in räknat från den tidpunkt den lämnades vilande.

7 §

(Som i ShUB)

8 §

Utbetalning av handikappbidrag för den tid pension lämnats vilande

Den vars sjukpension enligt folkpensionslagen lämnats att vila och den som omedelbart innan invalidpension enligt 4 § eller sjukpension enligt 5 § lämnats vilande fått vårdbidrag för pensionstagare enligt lagen om handikappförmåner (570/2007) ska beviljas handikappbidrag till högsta belopp enligt 8 § 2 mom. 3 punkten i nämnda lag för den tid som utbetalning av pensionerna varit avbruten. Handikappbidrag betalas dock inte för den tid för vilken pensionen på pensionsanstaltens initiativ retroaktivt lämnas vilande. Folkpensionsanstalten betalar handikappförmånen under den tid pensionen är vilande.

9—11 §

(Som i ShUB)

12 §

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller till och med den 31 december 2015.

(1—4 mom. som i ShUB)

_______________

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen utreder hur man genom ändringar i skattelagstiftningen kan främja sjukpensionärers återgång i arbete.

Helsingfors den 17 juni 2009

  • Erkki Virtanen /vänst
  • Päivi Räsänen /kd
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Satu Taiveaho /sd
  • Maria Guzenina-Richardson /sd