SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 3/2010 rd

ShUB 3/2010 rd - RP 5/2010 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 8 § i lagen om temporär ändring av bestämmelserna om fondering av ålderspensioner och om verksamhetskapitalet i pensionsanstalter som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 16 februari 2010 en proposition med förslag till lag om ändring av 8 § i lagen om temporär ändring av bestämmelserna om fondering av ålderspensioner och om verksamhetskapitalet i pensionsanstalter som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet (RP 5/2010 rd) till social- och hälsovårdsutskottet för beredning.

Sakkunniga

Utskottet har hört

finansråd  Jorma Tuukkanen, finansministeriet

generalsekreterare Mikko Huimala ja matematiker Harri Isokorpi, social- och hälsovårdsministeriet

avdelningschef Christina Lindell, Pensionsskyddscentralen

byråchef Seppo Juutilainen, Finansinspektionen

direktör Lea Mäntyniemi, Finansbranschens Centralförbund

direktör Matti Leppälä, Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf

jurist Jarmo Pätäri, Akava r.f.

expert Antti Tanskanen, Finlands Näringsliv

chef för pensions- och karriärfrågor Kaija Kallinen, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC rf

jurist Heli Puura, Tjänstemannacentralorganisationen FTFC rf

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att lagen om temporär ändring av bestämmelserna om fondering av ålderspensioner och om verksamhetskapitalet i pensionsanstalter som bedriver lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet ändras. Lagens giltighetstid förlängs med två år, alltså till 2011 och 2012. Syftet med propositionen är att stärka solvensen för arbetspensionsanstalterna inom den privata sektorn så att pensionsanstalterna kan bedriva en investeringsverksamhet som är effektiv och uppnår mål på lång sikt i den ofördelaktiga marknadssituation som finanskrisen och den åtföljande recessionen fört med sig. Syftet är dessutom att man ska kunna förbereda sig på permanenta ändringar i den solvensreglering som gäller arbetspensionsanstalterna inom den privata sektorn. Som en följd av propositionen kommer den del av utjämningsansvaret som ingår i pensionsanstalternas ansvarsskuld fortfarande att tillfälligt jämställas med verksamhetskapitalet i syfte att stödja pensionsanstalternas solvens. Dessutom föreslås det att kravet på minimibelopp för pensionsanstalternas verksamhetskapital ska vara oberoende av pensionsanstalternas placeringsfördelning under lagens giltighetstid.

Lagen avses träda i kraft våren 2010.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Bakgrunden till lagförslaget

I slutet av 2008 godkände riksdagen temporära ändringar i bestämmelserna om ansvarsskuld och solvens för arbetspensionsanstalterna. Genom den temporära lagen undvek arbetspensionsanstalterna att tvingas realisera sina investerade tillgångar i ett läge där marknadsvärdet på framför allt aktieinvesteringar var exceptionellt lågt på grund av störningarna på den globala finansmarknaden. Den permanenta lagstiftningen hade tvingat bolagen att realisera sina investeringar, eftersom det sjunkande värdet ledde till mindre verksamhetskapital. Samtidigt krävde bestämmelserna att ansvarsskulden skulle justeras upp med flera procent, eftersom det i relation till svängningarna på marknaden drar ut på tiden innan justeringskoefficienten fastställs.

Den temporära regleringen har visat sig vara mycket behövlig, eftersom den har gjort det möjligt att behålla stora investerade tillgångar inom arbetspensionssystemet. Inga medel utanför arbetspensionssystemet överfördes till arbetspensionsanstalterna. Den temporära lagen ledde alltså varken till att tillgångarna minskade eller ökade. Utan temporär lagstiftning hade realisationsförlusterna däremot lett till en drastisk nedgång i medlen i pensionssystemet. Lagstiftningen var också särskilt betydelsefull för de finländska börsbolagen, eftersom deras aktier ytterligare skulle ha skrivits ner om stora mängder aktier hade kommit ut på marknaden.

De temporära bestämmelserna har visat sig fungera, för de har gjort det möjligt att placera arbetspensionsmedel där de ger god avkastning. Vid utgången av 2009 hade marknadsvärdet på arbetspensionsanstalternas investeringar återfått ungefär samma nivå som det låg på i slutet av 2007. Enligt utredning fick pensionsanstalterna inte några likviditetsproblem till följd av finanskrisen.

Fortsatt temporär reglering

Krisen på finansmarknaden visade att bestämmelserna om solvens för pensionsanstalter inte är så flexibla i förändrade marknadslägen. Social- och hälsovårdsministeriet arbetar för närvarande på en ändring i de permanenta solvensbestämmelserna. Avsikten är att införa bestämmelser som garanterar solvensen trots rubbningar på marknaden. Ändringsförslagen avses bli överlämnade till riksdagen under innevarande riksmöte.

Den temporära lagen föreslås gälla i två år till, eftersom pensionsanstalterna annars i sin investeringspolitik måste bereda sig på tiden efter de temporära bestämmelserna redan nu. Om den temporära lagen inte får förlängd giltighetstid, blir pensionsanstalterna redan i år tvungna att sänka risknivån på sina investeringar genom att sälja aktier. Då blir den förväntade avkastningen lägre samtidigt som pensionsavgifterna stiger.

Utskottet instämmer med det som regeringen skriver i motiven om att ändringarna i solvensbestämmelserna lämpligen bör göras med tillräcklig framförhållning och med en tillräcklig övergångstid, så att pensionsanstalterna får tillräckligt med tid att anpassa risknivån efter dem. Därför ställer utskottet sig bakom regeringens förslag om en fortsättning på de temporära bestämmelserna och vill se att ändringarna i de permanenta bestämmelserna bereds snarast.

En fortsättning på den temporära lagen innebär att solvensen för pensionsanstalter fastställs så att den s.k. EMU-bufferten (2,5 miljarder euro) fortfarande jämställs med verksamhetskapitalet. Dessutom gäller fortfarande bestämmelsen om att verksamhetskapitalets minimibelopp är oberoende av placeringsfördelningen. Således får arbetspensionsanstalter fortfarande ha en större andel riskfyllda investeringar än vad de permanenta bestämmelserna tillåter. Däremot ska kompletteringen till ålderspensionsfonderna göras enligt den permanenta lagstiftningen och verksamhetskapitalet får inte längre stärkas på bekostnad av ansvarsskulden. Åtgärderna i fråga om detta i den temporära lagen gällde bara året 2008 och de hithörande bestämmelserna föreslås inte bli förlängda.

När kompletteringen till ålderspensionsfonderna slopades för 2008 med stöd av den temporära lagen, kvarstod i verksamhetskapitalet en summa som motsvarar ungefär 2 procent av ansvarsskulden (ca 1,4 miljarder euro). Härefter kommer högre verksamhetskapital att leda till en högre avsättningskoefficient för pensionsansvar. Enligt koefficienten överförs medel till ålderspensionsansvar. Detta är viktigt, eftersom den slopade kompletteringen 2008 sänkte fonderingsgraden för ålderspensioner. Enligt beräkningar som utskottet fått kommer nedgången i fonderingen att rättas till på ungefär tio år. I annat fall kommer nedgången att leda till att pensionsavgifterna höjs.

Kundgottgörelser

När utskottet godkände den temporära lagen (ShUB 33/2008 rd) påpekade utskottet att det med tanke på arbetspensionssystemets trovärdighet är problematiskt om pensionsanstalterna genom lagstiftningsåtgärder får stöd för sin solvens samtidigt som arbetspensionsanstalterna delar ut medel som kundgottgörelser.

Enligt 5 § i den temporära lagen får åtgärderna för att stärka solvensen inte leda till ökade kundgottgörelser eller nedsättningar av understödsavgifterna till stiftelser och kassor. Kundgottgörelserna räknas ut enligt verksamhetskapitalet som det skulle se ut utan den temporära lagen. Bestämmelsen föreslås nu få förlängd giltighetstid, så arbetspensionsanstalternas möjlighet att dela ut kundgottgörelser påverkas inte.

Den maximisumma som arbetspensionsanstalterna får överföra för kundgottgörelser bestäms enligt summan av två olika faktorer: 1,1 procent av verksamhetskapitalet och 50 procent av kostnadsöverskottet. Under 2007—2011 får bolaget efter egen bedömning också använda variablerna 1,2 procent och 25 procent. Bolagen får kostnadsöverskott om de sparar in på sina omkostnader jämfört med hur mycket av arbetspensionsavgifterna som är reserverat för ändamålet på förhand. Gottgörelsebeloppet i euro som räknas ut enligt verksamhetskapitalet beror på bolagets solvenssituation, alltså rent konkret hur väl bolaget har lyckats få långtidsavkastning på sina investeringar.

När arbetspensionsavgiften fastställs, beaktas arbetspensionsanstalternas genomsnittliga kundgottgörelse i beräkningsgrunderna som en faktor som sänker avgiften. Om kundgottgörelserna hade slopats för 2008 skulle det enligt utredning ha inneburit att arbetspensionsavgiften hade varit så mycket högre som gottgörelserna krävde, alltså 0,3 procent av lönerna. Avgiften för både arbetsgivare och arbetstagare 2009 skulle således ha varit 0,15 procent högre. Pensionsavgiften för arbetsgivare 2010 är fastställd med beaktande av de prognostiserade genomsnittliga kundgottgörelserna, som ska betalas till arbetsgivarna 2011 efter att de slutgiltiga gottgörelsebeloppen preciserats.

Kundgottgörelserna är ett av de få instrumenten för konkurrens mellan bolagen och utgör ett incitament för effektiv verksamhet. Enligt skrivningen i regeringsprogrammet ska konkurrensen inom arbetspensionsbranschen främjas utifrån en utredning om konkurrensförhållandena inom arbetspensionssystemet. Utskottet anser att kundgottgörelserna och deras inverkan på konkurrensförhållandena och arbetspensionsavgiften behöver utvärderas när bestämmelserna om konkurrens inom pensionssektorn ses över.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslaget utan ändringar.

Helsingfors den 18 mars 2010

I den avgörande behandlingen deltog

  • ordf. Juha Rehula /cent
  • vordf. Sirpa Asko-Seljavaara /saml
  • medl. Outi Alanko-Kahiluoto /gröna
  • Risto Autio /cent
  • Arja Karhuvaara /saml
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Marjaana Koskinen /sd
  • Markku Pakkanen /cent
  • Päivi Räsänen /kd
  • Paula Sihto /cent
  • Satu Taiveaho /sd
  • Lenita Toivakka /saml
  • Erkki Virtanen /vänst

Sekreterare var

utskottsråd Eila Mäkipää

​​​​