Allmän motivering
Med hänvisning till propositionen och övrig
utredning finner utskottet förslaget nödvändigt och
angeläget. Utskottet tillstyrker lagförslagen med
följande anmärkningar och ändringsförslag.
Bestämmelserna om preskription
Regeringen föreslår att lagarna om olycksfallsförsäkring
och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
kompletteras på grund av att en lag om preskription av
skulder (728/2003) träder i kraft den 1 januari
2004. Enligt förslaget ska försäkringsanstalterna
debitera en försäkringspremie senast inom fem år
från att premien har förfallit till betalning
eller ta ut premien inom fem år efter att den har fastställts.
Preskriptionstiderna ska inte kunna avbrytas. Rätten till återbäring
av en försäkringspremie som försäkringstagaren
betalat utan grund och rätten att återkräva
en grundlöst utbetald ersättning får
en preskriptionstid på tio år. Preskriptionstiderna ska
kunna avbrytas.
Enligt den nya lagen om preskription av skulder är
den allmänna preskriptionstiden för skulder tre år
och den börjar som regel löpa när en skuld
förfaller till betalning. Den allmänna preskriptionstiden
förkortas således avsevärt jämfört
med den nuvarande tioårsregeln. Syftet med den förkortade
allmänna preskriptionstiden för skulder är
dels att skuldförbindelser ska kunna klaras av inom en
rimlig tid, dels att främja god indrivningssed. Med reformen
vill regeringen skydda förtroendet för de rådande
förhållandena eftersom omställningar
i långvariga förhållanden har flera negativa
effekter. En betalningsskyldighet som överraskande går
till indrivning efter en lång tid kan slå hårt
mot den berörda personens levnadsvillkor eftersom han eller
hon inte har kunnat gardera sig för situationen.
Utskottet påpekar att synpunkterna ovan också passar
in på socialförsäkringen, särskilt
när indrivningen gäller privatpersoner. Tio år är
en lång preskriptionstid, inte minst för återkrav
av grundlöst utbetalade ersättningar. Utskottet
påpekar att bestämmelsen i 53 g § i lagen
om olycksfallsförsäkring, som tillåter
att en ersättning som betalts ut till för stort
belopp av rimlighetsskäl inte drivs in alls eller bara
delvis, är en viktig princip när det blir aktuellt
att återkräva en ersättning efter en
lång tid.
Samtidigt med denna proposition behandlar utskottet också en
proposition med förslag till ändring av den privata
sektorns arbetspensionslagstiftning vad gäller preskription
och återkrav av skuld (RP 154/2003 rd). I de föreslagna
lagarna ingår en preskriptionstid på tio år
för debitering av försäkringspremier.
I samband med behandlingen av propositionen ansåg utskottet
det nödvändigt att bestämmelserna om
betalningsskyldighet, preskription och återkrav omprövas när
arbetspensionslagarna för den privata sektorn sammanförs.
Vidare anser utskottet det nödvändigt att också bestämmelserna
om preskription och återkrav av olycksfallsförsäkring
samtidigt ses över för att samordnade bestämmelser ska
gälla för socialförsäkringen.
Ändringar på grund av förvaltningslagen
Lagarna om olycksfallsförsäkring föreslås
dessutom bli ändrade på grund av den nya förvaltningslagen
som träder i kraft 2004. Bestämmelserna om jäv,
rätt att föra talan, korrigering av fel i beslut
och sättet att delge beslut avviker från bestämmelserna
i förvaltningslagen. Särbestämmelser
som inte följer förvaltningslagen är
befogade i dessa fall, påpekar utskottet.
Samtidigt med den aktuella propositionen lämnade regeringen
också en proposition med förslag till lagstiftning
om ändringssökande i beslut om social trygghet
(RP 155/2003 rd) till riksdagen. I propositionen föreslås
53 c § i lagen om olycksfallsförsäkring
bli ändrad så att beslut av olycksfallsbesvärsnämnden
och försäkringsdomstolen kan delges genom brev
per post. När förvaltningslagen och den ändrade
55 § i förvaltningsprocesslagen träder
i kraft krävs det att besluten delges mot mottagningsbevis.
På grund av tiden för behandlingen i riksdagen
kommer lagförslagen att sättas i kraft senare än
den 1 januari 2004. Därför föreslår
utskottet med hänvisning till inkommen utredning att bestämmelserna
om delgivning av beslut från olycksfallsnämnden
och försäkringsdomstolen ändras i samband
med den nu aktuella propositionen. Utskottet föreslår
dessutom att hänvisningarna till förvaltningsprocesslagen
stryks eftersom de är onödiga.
I 41 d § i lagen om olycksfallsförsäkring
föreslås att 23 § i lagen om yrkesutbildade
personer inom hälso- och sjukvården inte ska tillämpas
på den bedömning som en sakkunnigläkare vid
en försäkringsanstalt meddelar i denna befattning.
Enligt vad utskottet har erfarit är tanken bakom bestämmelsen
att befria sakkunnigläkaren från skyldigheten
att i utlåtandet följa vissa formföreskrifter.
Utskottet påpekar att den nya förvaltningslagen
inte medför några ändringar i formföreskrifterna
för läkarutlåtande. Det vore befogat
att göra en bedömning av sakkunnigläkarnas
ställning i ett större perspektiv. Därför
föreslår utskottet att den föreslagna
begränsningen i tillämpningen av 23 § i
lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården
inte tas in i 41 d § i lagen om olycksfallsförsäkring.
Detaljmotivering
Utskottet föreslår att begränsningen
i tillämpningen av 23 § lagen om yrkesutbildade
personer inom hälso- och sjukvården på sakkunnigläkare
vid pensionsanstalter stryks i 41 d §.
Vidare föreslår utskottet att bestämmelsen
i 41 e § om vilket språk ett beslut ska skrivas
på ändras till en hänvisning till språklagen
som träder i kraft den 1 januari 2004. Paragrafen föreskriver
också om innehållet i ett beslut. Utskottet påpekar
att de krav på innehållet i ett beslut som ställs
i 44 § i förvaltningslagen kompletterar tillämpningen
av 41 e §.
Avslutningsvis föreslår utskottet att 53 c § 6 mom.
i lagen om olycksfallsförsäkring kompletteras
med en bestämmelse om att beslut om olycksfallsbesvärsnämnden
och försäkringsdomstolen också kan delges
den sökande genom ett brev som sänds per post.