Allmän motivering
Allmänt
Av de orsaker som framgår av propositionen och med
stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen
behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslagen
men med följande anmärkningar och ändringsförslag.
Det nya arbetspensionssystemet innebär att arbetslöshetspensionen
avskaffas för personer födda 1950 och senare och
att en del av dem från ingången av 2009 får
rätt till arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar
när de fyller 59 år. Meningen är att
omläggningarna i utkomstskyddet för arbetslösa
som kompensation för bortfallet av arbetslöshetspensionen
inte skall rubba de nuvarande principerna för kostnadsansvar
och leda till ändringar i finansieringsansvaret. De principer
som gällt för finansieringen av arbetslöshetspensionen
skall så vitt möjligt tillämpas inom
arbetslöshetsskyddet. Arbetstagarnas arbetslöshetspensioner
har finansierats med arbetsgivares och löntagares arbetspensionspremier
och arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar med arbetsgivares
och arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremier
plus arbetslöshetskassornas andel i dagpenningen för
tilläggsdagar. Då Arbetslöshetskassornas
andel i dagpenningen för tilläggsdagar föreslås
bli sänkt och stora arbetsgivares finansieringsansvar för
arbetslöshetspensioner bli överflyttade till utkomstskyddet
för arbetslösa, rubbar förmånsöverföringen
från ett system till ett annat inte finansieringsansvaret
mellan olika finansiärer.
Arbetsgivarens självriskpremie, som bestäms enligt
upphovsprincipen, börjar tillämpas inom arbetslöshetsskyddet
från 2009 med iakttagande av samma principer som i fråga
om arbetslöshetspensionernas självrisk. Självriskpremier
tas ut när en uppsagd person blir berättigad till
arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar. Självrisken för
utkomstskyddet för arbetslösa bestäms
på basis av arbetsgivares lönesumma och den förmånsutgift
som betalas till den uppsagda arbetstagaren. Det är bra
med det i självriskpremien inbyggda styrinstrumentet, menar
utskottet, eftersom det eventuellt bromsar upp uppsägningen
av åldrande arbetstagare vid saneringar.
Gradering av premierna
Vid tillämpning av arbetsgivarens självriskpremie
delas arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie
upp i en grundpremie och en tillläggsdagspremie. Grundpremien
delas i sin tur upp på samma sätt som nu enligt
det lönebelopp som arbetsgivaren betalar. I arbetspensionssystemet
saknas en likadan gradering enligt lönebelopp som i arbetslöshetsförsäkringspremierna
och
därför skall graderingen inte omfatta de tillläggsdagar
som betalas ut efter fyllda 60 år som tidigare finansierats
som arbetslöshetspensioner i arbetspensionssystemet. För
att systemet inte alls skall förändras bör
graderingen enligt lönebeloppet fortfarande bibehållas
i de tilläggsdagar som betalas till dem som fyllt 59 år
och som även nu omfattas av arbetslöshetsskyddet.
Men för att skapa klarhet i systemet är det på sin
plats att alla tilläggsdagskostnader behandlas enligt samma
principer.
Utskottet har fått ta del av farhågor för ökad betalningsbörda
framför allt för små arbetsgivare. Tilläggsdagarna
till dem som fyllt 59 år utgör omkring en fjärdedel
av alla tilläggsdagar. Enligt vissa kalkyler som presenterats
för utskottet stiger små arbetstagares tilläggspremier därmed
med omkring 0,13 procent på grund av att graderingen inte
tillämpas på tilläggsdagarna för
dem som fyllt 59 år. Kalkylerna utgår från
att tillläggsdagarna också i framtiden utgör
en lika stor andel av varje ålderskategori som statistiskt sett
under de gångna åren. Ändå avser ändringarna
i arbetspensionslagarna, lagen om utkomstskydd för arbetslösa
och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
att påverka att åldrande arbetstagare stannar
kvar i arbetet. Enligt utredning till utskottet är det
på detta stadium inte möjligt att bedöma
med säkerhet med vilken proportionell andel små arbetsgivares
premiebörda ökar när tilläggsdagarna
för dem som fyllt 59 år inte graderas. Om arbetslösheten
minskar för åldrande arbetstagare på det
sätt som propositionen avser är förlusten
klart mindre än 0,13 % som uppskattats
utifrån materialet för 2002. Förändringen
beror inte bara på den totala arbetslöshetsnivån
utan också på dess struktur enligt åldersgrupp,
dvs. relationen mellan tillläggspremien och grundpremien
och andelen utgifter för tilläggsdelen för
dem som fyllt 59 år. Det kan således inte heller
uteslutas att avgiftsbördan ökar mer än
beräknat. Därmed har det ansetts att inte heller
arbetslöshetskassornas finansiella andel på detta
stadium kan bindas upp vid en viss procentsats utan att den justeras
när arbetslöshetspensionen börjar ersättas
med tillläggsdagar. När den tidpunkten är
närmare då den nya arbetslöshetsförsäkringspremien
börjar tillämpas och då det är
möjligt att se hur reformerna inverkar på utgifterna
för tilläggsdagar är det lättare
att analysera arbetslöshetsförsäkringspremierna
i relation till graderingen.
Regeringen framhåller att gränsen för
graderingen bör justeras i motsvarighet till nivån
2009 då självrikspremien börjar tas ut.
I det sammanhanget kan också förändringen
i små arbetsgivares premier analyseras. Enligt utskottets
mening är det viktigt att reformen inte skärper
småföretagens relativa betalningsbörda
och att arbetsgivarnas inbördes betalningsandelar bör
analyseras innan det nya avgiftssystemet införs. Utskottet
föreslår ett uttalande i saken. (Utskottets
förslag till uttalande).
I likhet med arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet
anser social- och hälsovårdsutskottet det behövligt
att förhandlingar om justering av gränserna för
de lönebelopp som ligger till grund för graderingen
av avgifter och som varit oförändrade sedan 1995
skyndsamt inleds i syfte att lyfta av en del av små arbetsgivares
betalningsbörda.
Andra synpunkter
Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet uppmärksammar
i sitt utlåtande redovisningen av den andel som är
avsedd för finansiering av arbetspensionstillägget
till statens pensionsfond. Social- och hälsovårdsutskottet
konstaterar att det i samråd med berörda parter
bör utredas hur den andel som redovisas till statens pensionsfond
skall bestämmas och hur den styrs över till finansieringen.
Vidare har arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet
lagt märke till finansieringen av ersättningen
för uppehälle inom ramen för arbetskraftspolitiskt
vuxenutbildningsstöd. Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
gäller finansieringen av inkomstrelaterade förmåner
och andra förmåner som betalas med arbetslöshetsförsäkringspremier
samt fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremier
för finansiering av dessa förmåner och
konjunkturbufferten. I finansieringslagen föreskrivs därför
bara om de finansiella bidragen till förtjänststödet
vid arbetskraftspolitisk utbildning. Finansieringen av basskyddet
i finansieringslagen behandlas bara till den del det gäller
redovisning av intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremier
för löntagare som inte är kassamedlemmar
till finansiering av grundskyddet.
Enligt utredning till social- och hälsovårdsutskottet
skall en särskild proposition med bestämmelser
om finansiering av det arbetskraftspolitiska vuxenutbildningsstödet
och ersättningen för uppehälle lämnas
till riksdagen så att systemet kan införas i början
av 2004.
Detaljmotivering
Utskottet föreslår att 18 § 3 mom.
i det första lagförslaget ändras till
den del i momentet föreskrivs om avrundning av premiebeloppet
utifrån differentieringen av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie.
Utskottet föreslår att arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie fastställs
med en hundradedels procents noggrannhet så att avrundning
görs till närmaste fem hundradedelar, i överensstämmelse
med bestämmelserna i lagen om avrundning av betalningar
i euro.
I lagförslagets 22 § föreslår
utskottet tekniska justeringar med hänvisning till 4 § räntelagen (633/1982).
I lagförslagets ikraftträdelsebestämmelse
föreslås ett tillägg som är
nödvändigt på grund av den ändring
av 18 § lagen om Utbildningsfonden som godkändes
i samband med riksdagsbehandlingen. Lagändringen träder
i kraft i början av 2003. Med stöd av den ändrade
bestämmelsen kan avgångsbidrag betalas på basis
av ett arbetsförhållande som upphört
innan lagen om utbildningsfonden träder i kraft. Likaså kan
avgångsbidragets vuxenutbildningstillägg betalas på basis
av utbildning som inletts innan lagen om utbildningsfonden träder
i kraft med iakttagande av bestämmelserna i lagen om utbildnings-
och avgångsbidragsfonden och stadgarna för utbildnings-
och avgångsbidragsfonden. Utskottet föreslår
ett tillägg till lagförslagets ikraftträdelsebestämmelse
om finansieringsansvaret för avgångsbidrag och
vuxenutbildningstillägg i lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden
och stadgarna för utbildnings- och avgångsbidragsfonden.