Allmän motivering

Allmänt

Av de orsaker som framgår av propositionen och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslagen men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Det nya arbetspensionssystemet innebär att arbetslöshetspensionen avskaffas för personer födda 1950 och senare och att en del av dem från ingången av 2009 får rätt till arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar när de fyller 59 år. Meningen är att omläggningarna i utkomstskyddet för arbetslösa som kompensation för bortfallet av arbetslöshetspensionen inte skall rubba de nuvarande principerna för kostnadsansvar och leda till ändringar i finansieringsansvaret. De principer som gällt för finansieringen av arbetslöshetspensionen skall så vitt möjligt tillämpas inom arbetslöshetsskyddet. Arbetstagarnas arbetslöshetspensioner har finansierats med arbetsgivares och löntagares arbetspensionspremier och arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar med arbetsgivares och arbetstagares arbetslöshetsförsäkringspremier plus arbetslöshetskassornas andel i dagpenningen för tilläggsdagar. Då Arbetslöshetskassornas andel i dagpenningen för tilläggsdagar föreslås bli sänkt och stora arbetsgivares finansieringsansvar för arbetslöshetspensioner bli överflyttade till utkomstskyddet för arbetslösa, rubbar förmånsöverföringen från ett system till ett annat inte finansieringsansvaret mellan olika finansiärer.

Arbetsgivarens självriskpremie, som bestäms enligt upphovsprincipen, börjar tillämpas inom arbetslöshetsskyddet från 2009 med iakttagande av samma principer som i fråga om arbetslöshetspensionernas självrisk. Självriskpremier tas ut när en uppsagd person blir berättigad till arbetslöshetsskyddets tilläggsdagar. Självrisken för utkomstskyddet för arbetslösa bestäms på basis av arbetsgivares lönesumma och den förmånsutgift som betalas till den uppsagda arbetstagaren. Det är bra med det i självriskpremien inbyggda styrinstrumentet, menar utskottet, eftersom det eventuellt bromsar upp uppsägningen av åldrande arbetstagare vid saneringar.

Gradering av premierna

Vid tillämpning av arbetsgivarens självriskpremie delas arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremie upp i en grundpremie och en tillläggsdagspremie. Grundpremien delas i sin tur upp på samma sätt som nu enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar. I arbetspensionssystemet saknas en likadan gradering enligt lönebelopp som i arbetslöshetsförsäkringspremierna och därför skall graderingen inte omfatta de tillläggsdagar som betalas ut efter fyllda 60 år som tidigare finansierats som arbetslöshetspensioner i arbetspensionssystemet. För att systemet inte alls skall förändras bör graderingen enligt lönebeloppet fortfarande bibehållas i de tilläggsdagar som betalas till dem som fyllt 59 år och som även nu omfattas av arbetslöshetsskyddet. Men för att skapa klarhet i systemet är det på sin plats att alla tilläggsdagskostnader behandlas enligt samma principer.

Utskottet har fått ta del av farhågor för ökad betalningsbörda framför allt för små arbetsgivare. Tilläggsdagarna till dem som fyllt 59 år utgör omkring en fjärdedel av alla tilläggsdagar. Enligt vissa kalkyler som presenterats för utskottet stiger små arbetstagares tilläggspremier därmed med omkring 0,13 procent på grund av att graderingen inte tillämpas på tilläggsdagarna för dem som fyllt 59 år. Kalkylerna utgår från att tillläggsdagarna också i framtiden utgör en lika stor andel av varje ålderskategori som statistiskt sett under de gångna åren. Ändå avser ändringarna i arbetspensionslagarna, lagen om utkomstskydd för arbetslösa och lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner att påverka att åldrande arbetstagare stannar kvar i arbetet. Enligt utredning till utskottet är det på detta stadium inte möjligt att bedöma med säkerhet med vilken proportionell andel små arbetsgivares premiebörda ökar när tilläggsdagarna för dem som fyllt 59 år inte graderas. Om arbetslösheten minskar för åldrande arbetstagare på det sätt som propositionen avser är förlusten klart mindre än 0,13 % som uppskattats utifrån materialet för 2002. Förändringen beror inte bara på den totala arbetslöshetsnivån utan också på dess struktur enligt åldersgrupp, dvs. relationen mellan tillläggspremien och grundpremien och andelen utgifter för tilläggsdelen för dem som fyllt 59 år. Det kan således inte heller uteslutas att avgiftsbördan ökar mer än beräknat. Därmed har det ansetts att inte heller arbetslöshetskassornas finansiella andel på detta stadium kan bindas upp vid en viss procentsats utan att den justeras när arbetslöshetspensionen börjar ersättas med tillläggsdagar. När den tidpunkten är närmare då den nya arbetslöshetsförsäkringspremien börjar tillämpas och då det är möjligt att se hur reformerna inverkar på utgifterna för tilläggsdagar är det lättare att analysera arbetslöshetsförsäkringspremierna i relation till graderingen.

Regeringen framhåller att gränsen för graderingen bör justeras i motsvarighet till nivån 2009 då självrikspremien börjar tas ut. I det sammanhanget kan också förändringen i små arbetsgivares premier analyseras. Enligt utskottets mening är det viktigt att reformen inte skärper småföretagens relativa betalningsbörda och att arbetsgivarnas inbördes betalningsandelar bör analyseras innan det nya avgiftssystemet införs. Utskottet föreslår ett uttalande i saken. (Utskottets förslag till uttalande).

I likhet med arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet anser social- och hälsovårdsutskottet det behövligt att förhandlingar om justering av gränserna för de lönebelopp som ligger till grund för graderingen av avgifter och som varit oförändrade sedan 1995 skyndsamt inleds i syfte att lyfta av en del av små arbetsgivares betalningsbörda.

Andra synpunkter

Arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet uppmärksammar i sitt utlåtande redovisningen av den andel som är avsedd för finansiering av arbetspensionstillägget till statens pensionsfond. Social- och hälsovårdsutskottet konstaterar att det i samråd med berörda parter bör utredas hur den andel som redovisas till statens pensionsfond skall bestämmas och hur den styrs över till finansieringen.

Vidare har arbetsmarknads- och jämställdhetsutskottet lagt märke till finansieringen av ersättningen för uppehälle inom ramen för arbetskraftspolitiskt vuxenutbildningsstöd. Lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner gäller finansieringen av inkomstrelaterade förmåner och andra förmåner som betalas med arbetslöshetsförsäkringspremier samt fastställande av arbetslöshetsförsäkringspremier för finansiering av dessa förmåner och konjunkturbufferten. I finansieringslagen föreskrivs därför bara om de finansiella bidragen till förtjänststödet vid arbetskraftspolitisk utbildning. Finansieringen av basskyddet i finansieringslagen behandlas bara till den del det gäller redovisning av intäkterna av arbetslöshetsförsäkringspremier för löntagare som inte är kassamedlemmar till finansiering av grundskyddet.

Enligt utredning till social- och hälsovårdsutskottet skall en särskild proposition med bestämmelser om finansiering av det arbetskraftspolitiska vuxenutbildningsstödet och ersättningen för uppehälle lämnas till riksdagen så att systemet kan införas i början av 2004.