Motivering
Syftet med FN:s konvention om rättigheter för personer
med funktionsnedsättning är att säkerställa
det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga
rättigheter och grundläggande friheter för
personer med funktionsnedsättning och att främja
tillgodoseendet av deras rättigheter. Konventionens tillämpningsområde är
mycket brett, omfattande alla livsområden, och syftar till respekt
för individuellt självbestämmande, icke-diskriminering
och fullständigt deltagande i samhället på ett
tillgängligt sätt för personer med funktionsnedsättning.
Genom konventionens fakultativa protokoll fastställs ett
förfarande för enskilda klagomål och
gör det möjligt för kommittén
för rättigheter för personer med funktionsnedsättning
att på eget initiativ genomföra ett prövningsförfarande.
Artikel 33.3 i konventionen förutsätter att
det civila samhället, särskilt personer med funktionsnedsättning
och de organisationer som representerar dem, involveras i och fullt
ut medverkar i det övervakningsförfarande som
där avses. När lagstiftning och riktlinjer för
att genomföra konventionen görs upp och i andra
beslutsprocesser angående frågor som berör
personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna
nära samråda med och aktivt involvera personer
med funktionsnedsättning, inklusive barn med funktionsnedsättning,
genom de organisationer som företräder dem (artikel
4.3). Enligt utredning är avsikten att dessa bestämmelser
ska genomföras bland annat genom Människorättscentret
och dess människorättsdelegation och genom att
höra personer med funktionsnedsättning och de
organisationer som företräder dem. Utskottet ser
det som viktigt för ett fullödigt genomförande
av konventionen att personer med funktionsnedsättning involveras
i arbetet.
Godkännande av konventionen förutsätter
enligt etablerad fördragspraxis att den nationella lagstiftningen
harmonieras med bestämmelserna i det internationella fördraget
innan ratificeringen.
Godkännandet av konventionen har beretts länge.
Social- och hälsovårdsutskottet har tidigare behandlat
konventionen i samband med beredningen av EU-rådets beslut
och då sett det som viktigt att den nationella lagstiftningen ändras
vid första tillfälle för att konventionen
ska kunna ratificeras utan reservationer (ShUU 3/2007
rd och ShUU 17/2008 rd). Statsrådet
bedömde då att frågan kräver ändringar
i bestämmelserna om specialomsorg för utvecklingsstörda
och ändringar i lagen om hemkommun och socialvårdslagen
i fråga om fri rörlighet för personer
med funktionsnedsättning. Ändringar som gäller
valet om hemkommun gjordes genom lagar som trädde i kraft
vid ingången av 2011 (RP 101/2010 rd).
Under innevarande valperiod har dessutom bestämmelser som
anknyter till konventionen antagits genom diskrimineringslagen (RP
19/2014 rd). Efter ikraftträdandet av
bland annat diskrimineringslagen uppfyller enligt utredning till
utskottet lagstiftningen inom justitieministeriets förvaltningsområde förutsättningarna
för ratificering av konventionen.
I artikel 14 i konventionen tryggas möjligheten för
personer med funktionsnedsättning att åtnjuta
rätten till personlig frihet och säkerhet på samma
villkor som andra. De förslag till ändringar i
bestämmelserna om begränsning av självbestämmanderätten
för personer med funktionsnedsättning som krävs
för att artikeln ska kunna sättas i kraft (RP
108/2014 rd) har lämnats till riksdagen,
men det är osäkert om lagförslagen hinner
behandlas före utgången av valperiodens sista
riksmöte. Med hänsyn till rättigheterna
för personer med funktionsnedsättning ser utskottet
det dock som ytterst viktigt att konventionen godkänns
under innevarande valperiod och tillstyrker därför
lagförslagen. Vidare menar utskottet att den nationella
lagstiftningen i sak måste bringas i överensstämmelse
med konventionen och att konventionen ska godkännas utan reservationer.
Om den nämnda propositionen förfaller på grund
av tidsbrist, anser utskottet att det innan ratificeringen av konventionen
slutförs måste säkerställas
att förutsättningarna för ratificering
av artikel 14 i konventionen uppfylls i den nationella lagstiftningen
och att de förslag till författningsändringar
som ratificeringen kräver lämnas till riksdagen
så snabbt som möjligt. Utskottet föreslår
ett uttalande i frågan. (Utskottets förslag
till uttalande)
Utskottet föreslår att lagen om riksdagens
justitieombudsman ändras så att 19 f § om
skötseln av de uppgifter som avses i artikel 33.2 i konventionen
placeras i ett nytt 3 b kap.