Motivering
I den reviderade Europeiska sociala stadgan ingår samma
bestämmelser som i den gamla, men den har kompletterats
med en del nya rättigheter och innehållet i vissa
bestämmelser har ändrats. I den reviderade stadgan
ingår följande nya rättigheter avseende
den sociala tryggheten som närmast kan hänföras
till social- och hälsovårdsutskottets behörighetsområde:
- rätt till jämställdhet
för arbetstagare med familjeansvar (artikel 27)
- rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning
(artikel 30)
- rätt till bostad (artikel 31).
Regeringen föreslår att Finland skall anse
sig bundet av alla dessa nya artiklar, vilket utskottet välkomnar.
Enligt stadgan skall målet för parterna vara att
med alla lämpliga medel uppnå sådana
förhållanden att de uppräknade rättsgrundsatserna
och principerna kan förverkligas. Utskottets syn är
att regeringen aktivt bör utveckla vår lagstiftning
om social trygghet för att de nya artiklarna längre
fram skall kunna föreslås för ratificering
med hänsyn till principerna för vår sociala
trygghet som grundar sig på bosättning. Utskottet
uppmärksammar artiklarna 8, 12 och 15, som ingick redan
i den tidigare stadgan.
Artikel 8; skydd för arbetstagare vid graviditet och
barnsbörd
Artikel 8 i stadgan gäller rätten till skydd
för arbetstagare vid graviditet och barnsbörd.
Artikeln har ändrats så till vida att där
föreskrivs om skydd för kvinnliga arbetstagare
uttryckligen under graviditet och den tid de ammar sina barn i stället
för i arbetslivet överlag. Av alla fem punkter
i artikel 8 har Finland bara antagit punkt 2 om skydd mot uppsägning
under graviditet och mödraledighet. På grund av
att lagstiftningen strukturellt avviker från bestämmelserna
i stadgan har Finland däremot inte kunnat anta bestämmelserna
om den obligatoriska mödraledighetens längd, amningsledighet
eller begränsningar i nattarbete avseende gravida kvinnor
eller kvinnor som nyligen har fött eller ammar samt begränsningar
på grund av arbetets riskfyllda, ohälsosamma eller
ansträngande art.
I artikel 8.3 åtar sig parterna att tillförsäkra mödrar
som ammar sina barn tillräcklig ledighet under arbetstid
för detta ändamål. Enligt stadgan räknas
amningsledigheten i artikeln in i arbetstiden. Regeringen föreslår
inte att Finland skall åta sig att anse sig bundet av denna
punkt i stadgan. Enligt propositionen behövs det inte någon
särskild amningsledighet i Finland med hänsyn
till hur långa våra mödra- och familjeledigheter är.
I motiveringen görs varken på denna punkt — eller överlag — någon
jämförelse av för- och nackdelarna med
att binda sig respektive inte binda sig.
Avsaknaden av amningsledighet begränsar enligt utskottets
uppfattning möjligheterna till amning för de mödrar
som vill återgå till arbetet direkt efter mödraledigheten.
Utskottet påpekar att man hos oss som bäst utvecklar
bestämmelserna om mödra- och familjeledighet i
en sådan riktning att familjerna skall ha större
frihet att välja i vilken utsträckning modern
och fadern från första början delar ansvaret
för vården av barnet. Utifrån regeringsprogrammet
utreds faderns rätt till sin egen föräldraledighet
och möjligheten att ta ut mödra- och föräldraledighet
på deltid. Med hjälp av deldagpenning kunde modern
deltidsarbeta medan fadern med hjälp av delföräldrapenningen
samtidigt kunde vårda barnet. Utskottet framhåller
att dessa åtgärder för att öka
familjernas valfrihet bidrar till att arbetsmarknadens parter och
regeringen också hos oss med gemensamma insatser kan utveckla
villkoren i arbetslivet så att förvärvsarbetande
mödrar tillförsäkras ledighet för
amning. Det är överlag skäl att utveckla
familjeledigheterna så att också föräldrar
till större barn än spädbarn får rätt
till smidigare arbetstidsarrangemang.
Artikel 12; rätt till social trygghet
Artikel 12 i stadgan gäller rätt till social
trygghet. Parterna åtar sig att inrätta eller
upprätthålla ett system för social trygghet,
att bibehålla det på en tillfredsställande
nivå som åtminstone är likvärdig
med den som fordras för ratificering av den europeiska
balken om social trygghet och att sträva efter att fortlöpande
förbättra det sociala trygghetssystemet. En bestämmelse
motsvarande artikel 12 i den gällande stadgan är
bindande för Finland och det betyder att Finland också måste
binda sig vid artikel 12 i den reviderade stadgan. Skillnaden mot
den gällande bestämmelsen är att nivån
på den sociala tryggheten nu bestäms utifrån
den europeiska balken om social trygghet. Regeringen konstaterar
i sin proposition att det inte har utretts i Finland om vårt
sociala trygghetssystem är i nivå med den europeiska
balken om social trygghet. Finland har undertecknat den reviderade
balken men har inte ratificerat den. Den nöjer sig med
att påpeka i motiveringen att Finland har åtagit
sig att anse sig bundet av den artikel som svarar mot artikel 12
i den gällande sociala stadgan och att artikeln därmed
bör godkännas.
Enligt utredning till utskottet jämförs nivån på förmånerna
i vårt sociala trygghetssystem med nivåkraven
i den europeiska balken om social trygghet som bäst i en
arbetsgrupp vars mandattid strax går ut. Utskottet har
fått en utredning från social- och hälsovårdsministeriet
på vilka punkter den sociala trygghetsnivån hos
oss anses uppfylla kraven i den europeiska balken. Med stöd
av de analyser som hittills gjorts förefaller Finland att
uppfylla villkoren i den europeiska balken om social trygghet vad
gäller förmåner vid sjukdom, arbetslöshet, ålderdom, olycksfall
i arbetet och yrkesskada, familjeförmåner och
förmåner till en familjeförsörjares
efterlevande. Det betyder att Finland uppfyller kravet på den
sociala trygghetsnivån i balken och att förutsättningar
därmed också finns för att ratificera
den.
Analyser hittills pekar på att vårt sociala trygghetssystem
jämfört med den nivå som anges
i den europeiska balken om social trygghet är problematisk
när det gäller hälso- och sjukvård,
moderskapsförmåner och förmåner
vid arbetslöshet. Finland uppfyller bl.a. inte kravet i balken
på att självrisken vid kostnader för
sjukvård inte får innebära oskäliga
ekonomiska svårigheter för förmånstagaren
eller den som har vårdnaden om hans familj. I tilläggsprotokollet till
balken har kravet preciserats med att förmånstagarens
självrisk för kostnaderna för läkarordinerad
medicin inte får överstiga 25 procent. Hos oss är
självrisken 50 procent. Enligt utskottets mening bör
lagstiftningen om de förmåner som inte uppfyller
nivån i den europeiska balken om social trygghet absolut
utvecklas med stor målmedvetenhet för att förmånerna
skall nå den målsatta nivån. Den vägen
kan det sociala trygghetssystemet fortlöpande förbättras
i linje med artikel 12.3.
Artikel 15; funktionshindrade personers rätigheter
Enligt artikel 15.3 om funktionshindrade personers rättigheter åtar
sig parterna att med alla medel uppmuntra arbetsgivare att anställa
och i sin tjänst behålla funktionshindrade och
att anpassa arbetsförhållandena till de funktionshindrades
behov. I propositionen framhålls att vår lagstiftning
svarar mot kraven i bestämmelsen. Även om våra
författningar uppfyller kraven i bestämmelsen är
det viktigt att de funktionshindrades rättigheter fullföljs
bättre i verkställigheten av lagstiftningen.