ALLMÄN MOTIVERING
1 Inledning
1.1 Bestämmelser om revisionsutskottet
För att riksdagens revisionsutskott ska kunna inrättas
måste bestämmelserna om riksdagens utskott i 35 § och
bestämmelserna om övervakning och revision i 90 § i
grundlagen ändras. Ärendet har handlagts som tjänsteuppdrag
i justitieministeriet och förslaget grundar sig på rapporten
från riksdagens kommission för den parlamentariska
kontrollen av statsekonomin (Eduskunnan tarkastusvaliokunnan perustaminen;
Valtiontalouden parlamentaarinen valvonta — toimikunnan
mietintö. Eduskunnan kanslian julkaisu 6/2005).
Motiven till förslaget att inrätta ett revisionsutskott
ingår i propositionen. Detta förslag från
talmanskonferensen innefattar de ändringar som är
nödvändiga i författningar som gäller
riksdagens arbete. I förslaget är bestämmelserna
om revisionsutskottets verksamhet inom ramen för utskottsväsendet
och bestämmelserna om utskottets uppgifter och arbetsformer
mer ingående än i propositionen.
Bestämmelser om fackutskottens uppgifter och verksamhet
finns i grundlagen, men också i riksdagens arbetsordning
(40/2000). I grundlagen nämns bara de utskott
vars uppgifter är reglerade i grundlagen. Riksdagens arbetsordning har
bestämmelser om utskottens medlemmar och konstituering.
I 4 kap. föreskrivs om beredning av ärenden för
plenum och om vissa andra saker som gäller utskottens verksamhet.
Dessutom har talmanskonferensen antagit allmänna anvisningar
om fackutskottets huvudsakliga uppgifter (25.2.2000).
De allmänna bestämmelserna om arbetet i utskotten
kommer att tillämpas på revisionsutskottet. Men
revisionsutskottet kommer att avvika från de övriga
fackutskotten i det hänseendet att det inte ska handlägga
frågor utifrån regeringspropositioner i samma
omfattning som de övriga utskotten. Dessutom ska revisionsutskottet
ha rätt att på eget initiativ ta upp frågor
till behandling och lämna betänkanden om frågorna
till plenum. Därför bör det skrivas in
riktlinjer för revisionsutskottets verksamhet och i synnerhet
om dess uppgifter i förslaget från talmanskonferensen.
Uppgifterna kommer dock att utformas mer exakt med tiden när
utskottet har kommit i gång med sitt arbete.
1.2 Bakgrund
Enligt 3 § 1 mom. i grundlagen utövas den
lagstiftande makten av riksdagen, som också fattar beslut
om statsfinanserna. De statsfinansiella beslutsbefogenheterna hör
till riksdagens viktigaste maktbefogenheter och är samtidigt
ett av de viktigaste styrmedlen i vårt samhälle.
Befogenhet att besluta om statsbudgeten och övervaka verkställigheten
utgör kärnan i riksdagens budgetmakt. Budgeten
täcker in merparten av den offentliga ekonomin och påverkar
inte bara den statliga budgetekonomin utan också de statliga affärsverken
och en del av statens fonder. I ett internationellt perspektiv har
riksdagen exceptionellt stor makt över budgeten med stöd
av grundlagen.
I debatten om riksdagens budgetmakt har det förekommit
en viss oro över hur befogenheten tillgodoses och missnöje
med den rapportering riksdagen får i efterskott. Den omvärld
där den ekonomiska beslutsmakten utövas har förändrats
i många hänseenden och det har ansetts att riksdagen
har fått sin budgetmakt beskuren. Både riksdagen
och statsrådet har med olika medel försökt
medverka till större makt för riksdagen att besluta
om statsfinanserna.
Statens revisionsverk knöts 2001 till riksdagen. Det
var ett sätt att stärka riksdagens möjligheter
att utöva sin budgetmakt och öka den parlamentariska
kontrollen över resurserna. Samtidigt var ambitionen att
garantera en utomstående oberoende kontroll av statsfinanserna.
Riksdagens finansutskott, statsrevisorer och framtidsutskott
har i flera sammanhang lagt fram bedömningar och synpunkter
när det gäller det statsfinansiella berättelseförfarandet
och behovet att se över statsboksslutet. Som ett led i
vissa andra utvecklingsåtgärder tillsatte riksdagen 2001
en arbetsgrupp med uppgift att se över berättelseförfarandet.
Med hjälp av förslagen från arbetsgruppen
gjordes en del ändringar för att ge riksdagen
bättre förutsättningar att i överensstämmelse
med sitt uppdrag kontrollera hur statsfinanserna handhas (Kertomusmenettelyn kehittäminen
eduskunnan valtiontalouden valvontatoimen osana; Kertomusmenettelytyöryhmän
ehdotus 15.5.2002. Eduskunnan kanslian julkaisu 7/2002).
Arbetsgruppens förslag gällde i första
hand Regeringens berättelse angående statsverkets
förvaltning och tillstånd. Arbetsgruppen ansåg
det viktigt att det utreds hur statsrevisorernas verksamhet kan
förbättras på sikt. Som ett långsiktigt
mål föreslog arbetsgruppen att det inrättas
en inspektions- och kontrollorganisation med samma arbetssätt
som fackutskotten. Organisationen skulle genereras genom en sammanslagning
av statsrevisorerna och revisionsfunktionerna inom finansutskottets
förvaltnings- och granskningsdelegation.
Regeringen tog fasta på förslagen från
arbetsgruppen och lämnade en proposition med förslag
till lag om ändring av lagen om statsbudgeten (RP 56/2003
rd) till riksdagen 2003. Genom ändringen tillkom Statens
bokslutsberättelse. Den är den grundlagfästa
berättelsen om statsfinanserna och iakttagandet av statsbudgeten
och har ersatt berättelsen angående statsverkets
förvaltning och tillstånd. Den första
bokslutsberättelsen av ny typ lämnades till riksdagen
2004. Den nya berättelsen har tillgodosett riksdagens behov
av bättre kvalitet på rapporteringen i efterhand.
Tack vare berättelsen lyfts samhällspolitiskt
viktiga frågor fram bättre och det är
lättare att jämföra resultaten med regeringsprogrammet
och ministeriernas målsättning.
Berättelsen från Statens revisionsverk om
sin verksamhet kompletterar riksdagen behandling av Statens bokslutsberättelse
och den har en koppling till budgetprocessen i och med att den sett
ur riksdagens perspektiv är ett slags revisorsyttrande
om statens bokslutsberättelse. Berättelsen utvecklas
och omformas fortfarande utifrån behoven av parlamentarisk
kontroll. Framöver är det tänkt att revisionsverket
ska lägga fram sin ståndpunkt om hela bokslutsberättelsen.
Riksdagens dåvarande biträdande generalsekreterare
Jouni Vainio utvärderade 2002 förslaget att inrätta
ett revisionsutskott i sin egenskap av utredningsman tillsatt av
talmanskonferensen. Vid sidan av en del andra utvecklingsåtgärder
föreslog utredningsmannen att de ledamöter som är
valda till statsrevisorer samtidigt skulle ingå i förvaltnings-
och granskningsdelegationen som i sin tur skulle separeras från
finansutskottet (Valtiontalouden parlamentaarisen valvontatoimen
vahvistaminen; Selvitysmies Jouni Vainion ehdotus 23.1.2003). Ett
annat alternativ som utredningsman Vainio föreslog var
att statsrevisorernas uppgifter och den parlamentariska kontrollfunktionen
inom finansutskottets förvaltnings- och granskningsdelegation
slås samman till ett revisionsutskott. Enligt utredningsmannen
var det en tydlig och fungerande lösning, men han ansåg
att den relativt korta tiden för uppdraget inte medgav
några förslag till ändringar i grundlagen.
Talmanskonferensen ansåg det lämpligt att ytterligare
utreda förslaget att slå ihop den parlamentariska
kontrollfunktionen till en utrednings- och kontrollorganisation
med samma arbetsmetoder som fackutskotten. Därefter tillsatte
talmanskonferensen en parlamentarisk kommission (Kommissionen för
parlamentarisk kontroll av statsfinanserna) som lämnade
sitt betänkande till talmanskonferensen den 28 februari 2005.
Kommissionens arbete utmynnade i ett förslag till ett revisionsutskott
på det sätt som angavs i uppdraget.
2 Förslag
2.1 Det nya revisionsutskottet
I regeringens proposition till riksdagen med förslag
till lag om ändring av 35 och 90 § i grundlagen
och till vissa lagar som har samband med den föreslås
att statsrevisorernas uppgifter och den parlamentariska kontrollfunktionen
inom finansutskottets förvaltnings- och granskningsdelegation
slås ihop och bildar riksdagens revisionsutskott. Revisionsutskottet
ska centralt ha hand om den parlamentariska efterhandskontrollen
av statsfinanserna, en uppgift som hör till riksdagen.
Finansutskottet ska i stället allt tydligare koncentrera
sig på statsfinansiella frågor längre
fram i tiden, till exempel ramdokument för statsfinanserna,
budgeten och den anknytande lagstiftningen inom utskottets ansvarsområde.
Revisionsutskottet ska explicit koncentrera sig på att övervaka
statsfinanserna, en uppgift som nämns särskilt
i grundlagen. Utskottet ska informera riksdagen om viktiga iakttagelser.
I och med att bestämmelserna tas in i grundlagen lyfts
revisionsutskottet mer fram och dess viktiga roll inom utskottsväsendet
blir tydligare.
Revisionsutskottet ska ha sedvanliga uppgifter som hör
till fackutskotten och kan därmed ge riksdagen sin syn
på statsfinanserna och kontrollen av dem som underlag för
beslutsfattandet. När reformen införs faller statsrevisorernas årliga
berättelse bort. I stället för berättelsen
kan betänkandena från revisionsutskottet erbjuda
intressanta och aktuella teman som är viktiga för den
parlamentariska kontrollen och stimulerar debatten i plenum. Tack
vare betänkandena sänds riksdagens beslut för
kännedom till regeringen och i förekommande
fall också till andra berörda parter.
Bokslutsrapporterna och andra observationer från
revisionsutskottet kommer också att vara till nytta för
behandlingen av budgeten. Samtidigt kan observationerna i revisionsutskottets
kontrollverksamhet förmedlas vidare och styra beredningen
av budgeten.
Revisionsutskottet är tänkt att vara en sorts pendang
till Statens revisionsverk som med sina årliga revisioner
och granskningar av verksamheten kontrollerar att statsfinanserna
sköts i överensstämmelse med lagstiftningen
och på behörigt sätt. Genom revisionsverkets
berättelse till riksdagen om sin verksamhet och eventuella särskilda
rapporter får revisionsutskottet information som underlag
för bedömning av hur statsfinanserna överensstämmer
med lagstiftningen och hur väl de har skötts.
Utifrån dessa uppgifter kan utskottet formulera sina politiska slutsatser.
För att understryka övervakningsfunktionens aktiva
karaktär och säkerställa en effektiv övervakning
ska revisionsutskottet på eget initiativ kunna behandla
frågor av stor relevans för riksdagens budgetmakt
och utarbeta betänkanden med synpunkter och överväganden,
som sedan behandlas i plenum. I ett sådant förfarande
får utskottet tillfälle att med sina överväganden
ingripa när iakttagna observationer i utövningen av
offentliga uppgifter klart och tydligt har en statsfinansiell koppling.
Det kan till exempel handla om att trygga de ekonomiska villkoren för
lagstiftning eller att intervenera när knappa ekonomiska
resurser sätter medborgarnas grundläggande fri-
och rättigheter på spel. Den typen av problem
kan ha beröringspunkter med statsfinanserna och väcka
allmänt intresse och därför kräva
ett ställningstagande från riksdagens sida.
Talmanskonferensen anser att utskottsreformen medverkar till
att stärka riksdagens budgetmakt. Ett utskott i riksdagen
med tillräckligt omfattande rättigheter och instrument
att sätta in på övervakningen främjar
efterhandskontrollen och tillgodoser därför förväntningarna
på förnyelse. Uppdraget ingår i riksdagens
statsfinansiella befogenheter och får genom reformen en
lämplig och auktoritativ inramning. När aktuella
statsfinansiella frågor kan behandlas och utskottet får tillfälle
att koncentrera sig på varje enskilt övervakningstema
får de statsfinansiella kontrolleffekterna större
stringens och riksdagen samtidigt bättre instrument för
att styra budgetpolitiken och i ett vidare perspektiv också den
ekonomiska politiken.
Reformen leder fram mot en rationell och tydligt avgränsad
indelning i övervakningen av statsfinanserna och varje
part får sin tydliga och avgränsade uppgift. Statsrådet
leder den interna övervakningen där också intern
revision ingår. Statens revisionsverk är däremot
en oavhängig extern och professionell revisionsmyndighet som
rapporterar sina iakttagelser till riksdagen. Den nuvarande tudelningen
av den parlamentariska kontrollen av statsfinanserna förbyts
i ett centraliserat system där revisionsutskottet svarar
för den parlamentariska övervakningen. Finansutskottet
behandlar i sin tur de statsfinansiella frågor som tar
sikte på framtiden.
2.2 Revisionsutskottets roll inom utskottsväsendet
Revisionsutskottet är tänkt att vara ett självständigt
fackutskott och det ska ingå i utskottsväsendet
med vissa särdrag. Arbetet kommer i hög grad att
präglas av självständig aktivitet eftersom
utskottet får rätt att på eget initiativ
ta upp frågor till behandling och lägga fram sina
ståndpunkter inklusive förslag till beslut i form
av ett betänkande till plenum. De övriga utskotten
har ingen sådan rätt. Med hänsyn till
utskottets uppdrag, att fokusera på övervakningen
av statsfinanserna, kommer utskottet inte att behandla regeringspropositioner
i samma utsträckning som de övriga fackutskotten.
Revisionsutskottet kommer självfallet också i
likhet med de övriga fackutskotten att vara ett betänkandeutskott
och behandla de propositioner, berättelser och redogörelser
som på grund av bestämmelserna eller temat hänför
sig till utskottets ansvarsområde. Likaså ska
revisionsutskottet på begäran lämna utlåtanden.
Ett annat särdrag är att revisionsutskottet kommer
att ha färre ledamöter än de övriga
utskotten. Med tanke på ett rationellt handhavande av övervakningsuppdraget,
en smidig beslutsprocess och ett integrerat övervakningsuppdrag föreslår
talmanskonferensen att revisionsutskottet ska ha det minsta antal
medlemmar som föreskrivs i 35 § i grundlagen.
Dessutom bör revisionsutskottet få större
resurser än de övriga utskotten för att
arbetet ska kunna löpa effektivt och utskottet därmed
få en stark roll. Ett särskilt utredningsanslag
som tillåter en djupare analys av de övervakningsteman
som utskottet tar upp till behandling.
Revisionsutskottet ska hålla sig till de bestämmelser
i riksdagens arbetsordning som rent allmänt styr utskottens
verksamhet. I till exempel 42 § i arbetsordningen sägs
att betänkanden och utlåtanden ska vara kortfattade.
I 34 § finns bestämmelser om behandlingsordningen
och i 39 § om behandlingen i utskott. I 35 § 1
mom. sägs vidare att utskotten sammanträder enligt
arbetssituationen. Följaktligen kommer revisionsutskottets
sammanträdespraxis att utformas utifrån
vilket behov det finns att behandla ärenden.
Dessutom tillämpas talmanskonferensens allmänna
anvisningar på revisionsutskottet. I anvisningarna räknas
fackutskottens allmänna skyldigheter upp. Utöver
skyldigheten att utarbeta betänkanden och utlåtanden
ska utskotten enligt 38 § 2 mom. i riksdagens arbetsordning begära
utlåtande av grundlagsutskottet om det i fråga
om ett ärende är oklart om ärendet följer grundlagen
eller vilket förhållande det har till fördrag
om de mänskliga rättigheterna.
2.3 Revisionsutskottets ansvarsområde och uppgifter
Ansvarsområde
Revisionsutskottet ska centralt ha hand om den parlamentariska övervakningen
av statsfinanserna, det vill säga de uppgifter som enligt
den gällande lagstiftningen hör till statsrevisorerna
och finansutskottets förvaltnings- och granskningsdelegation.
Granskningsutskottet ska alltså övervaka att statsfinanserna
sköts lagligt och ändamålsenligt och
att statsbudgeten iakttas. I sin övervakning ska utskottet
främst koncentrera sig på statsfinansernas allmänna
tillstånd och skötsel och på saker som
det är motiverat att informera riksdagen om. Formuleringen är
liktydig med 2 § 1 och 2 mom. i instruktionen
för statsrevisorerna (745/2000).
Ansvarsområdet kommer att läggas fast mer exakt
i talmanskonferensens allmänna anvisningar om fackutskottens
huvudsakliga uppgifter. I anvisningarna räknas utskottens
uppgifter upp i allmänna ordalag. Dessutom sägs
det vilka uppgifter som ingår i fackutskottens ansvarsområden.
Den föreslagna ändringen av 90 § 1 mom. i
grundlagen nämner uppgifter som hänför
sig till övervakningen av statsfinanserna och kontrollen
av hur statsbudgeten iakttas. Dessutom sägs det att revisionsutskottet
ska informera riksdagen om viktiga iakttagelser som kommit fram
i övervakningen. Övervakningsuppgifterna kan lämpligen
skrivas in i de allmänna anvisningarna med de formuleringar
som ingår i 2 § 1 och 2 mom. i instruktionen för
statsrevisorerna. Vidare bör det nämnas att revisionsutskottet
ska lämna rapporter om statsfinanserna till riksdagen och
behandla berättelsen från riksdagens revisorer.
På ett allmänt plan skrivs det också in
att revisionsutskottet ska bereda ärenden som gäller övervakningen
av statsfinanserna.
Även om revisionsutskottets ansvarsområde stämmer överens
med uppgifterna i 90 § 1 mom. i grundlagen och i den gällande
instruktionen för statsrevisorerna kommer revisionsutskottet
inte att syssla med exakt samma saker eller ha likadana arbetsmetoder
som statsrevisorerna. När utskottets arbetsmetoder läggs
fast bör man hålla i minnet att utskottet ingår
i utskottsväsendet och därmed förbereder ärenden
för plenum. Ordföranden styr utskottets arbete
och arbetsmetoder tillsammans med de övriga ledamöterna.
En stor omställning är att statsrevisorernas årliga, mycket
omfattande berättelse försvinner.
Initiativrätt
Rätten att initiera behandling av övervakningsteman
inom sitt ansvarsområde kommer att vara ett viktigt lagstadgat
instrument för revisionsutskottets övervakningsverksamhet.
Här kan utskottet till exempel med stöd av 47 § 2
mom. i grundlagen utnyttja sin rätt att från statsrådet
eller respektive ministerium få utredningar i frågor
som hör till utskottets behörighetsområde. Med
anledning av utredningarna kan utskottet lämna ett yttrande
till statsrådet eller ministeriet. Enligt 30 a § i
riksdagens arbetsordning kan en sådan utredning genom ett
beslut av talmanskonferensen tas upp till debatt i plenum. Då fattar
riksdagen inget beslut i frågan.
Som regel är utredningsförfarandet enligt 47 § 2
mom. i grundlagen skriftligt, men en utredning kan lämnas
muntligt åtminstone när det gäller en
fråga som bereds av ett ministerium eller någon
annan aktuell sak. Dialogen kan fortsätta genom att utskottet
inom en viss tid ber om att få en ny utredning. Förfarandet
bör dock tilllämpas bara i noga avvägda
situationer och bör som regel inte initieras med hänvisning
till dagspolitiska frågor eller enskilda teman utan större allmän
betydelse. Också dagspolitiska frågor kan tas
upp om de är av mycket stor betydelse. Ett exempel på detta är
Forum Abp:s incitamentsystem som behandlats av ekonomiutskottet
som ett ärende med beteckningen ministerieutredning (EkUU
24/2005 rd).
Om ärendet är av den arten kan revisionsutskottet
utarbeta ett betänkande för plenum. I propositionen
med förslag till lag om ändring av grundlagen
ingår en bestämmelse som föreskriver
att revisionsutskottet ska informera riksdagen om betydande iakttagelser
i övervakningsverksamheten. Utskottet har rätt
att beställa utredningar i frågor som tas upp
på utskottets initiativ eller analysera frågan
utifrån sin rätt att få uppgifter och
höra både parter och experter. Utifrån
materialet utarbetar utskottet ett betänkande och kan komma
med förslag till uttalanden av riksdagen. Uttalandena kan
till exempel innefatta en anmodan till regeringen att vidta åtgärder för
att avhjälpa det missförhållande som
utskottet avser, till exempel genom anslag i budgeten. I plenum
beslutar riksdagen om frågan utifrån betänkandet
och tar ställning till om uttalandena kan antas. Riksdagens
beslut blir en skrivelse som sänds till regeringen för
kännedom och eventuella åtgärder. Dessutom
sänds riksdagens skrivelse i behövlig utsträckning
för kännedom till andra aktörer.
Utskottet bör ta tag i statsfinansiella problem så snart
de har kommit till utskottets kännedom och lägga
fram sina iakttagelser för riksdagen så snabbt
som möjligt och i användbar utformning. Det går
inte att i förväg bedöma hur många
betänkanden revisionsutskottet kommer att lämna per år.
Om utskottet utarbetar betänkanden för plenum
på eget initiativ beror på vilken relevans en
fråga har för statsfinanserna och riksdagen. Talmanskonferensen
framhåller att en fråga måste vara av
stor relevans för riksdagens budgetmakt och att betänkandena
måste innehålla tydliga ståndpunkter
riktade till regeringen. När revisionsutskottet utarbetar
ett betänkande om en fråga som behandlats på utskottets
eget initiativ är det viktigt att talmanskonferensen informeras
i god tid. Det är en uppgift som hör till utskottsordföranden.
Det bör noteras att revisionsutskottet inte ska handlägga ärenden
som mer har karaktären av klagomål i statsfinansiella
frågor. Revisionsutskottet ska inte vara någon
appellationsinstans för brev från allmänheten.
Initiativrätten kräver att revisionsutskottet
får starta utredningar om de övervakningsteman som
det själv väljer ut. Utskottet kan beställa
externa utredningar om de ämnen som det beslutar. Utredningarna
kan komplettera både behandlingen av ärenden och
planeringen av övervakningen. Utskottet bör få ett
särskilt anslag för utredningsverksamhet.
I likhet med de övriga utskotten har revisionsutskottet
rätt att med anledning av sina iakttagelser vidta åtgärder
i ett ärende som gäller ministeransvarighet enligt
115 § i grundlagen. De ärenden som revisionsutskottet
kan komma att bedöma är hur statsrådet
eller någon minister har utfört en uppgift som
ingår i deras ansvarsområde. I sådana
fall kan utskottet begära att grundlagsutskottet undersöker ärendet,
om frågan är av den arten. När ett betänkande
av revisionsutskottet behandlas i plenum kan självfallet
riksdagens förtroende för regeringen eller någon
av ministrarna alltid testas, precis som i andra ärenden
som beslutas av riksdagen.
Berättelser om statsfinanserna och övriga riksdagsärenden
Av de riksdagsärenden som revisionsutskottet ska behandla
för plenum är berättelser om statsfinanserna
viktigast. Om man ser till utskottets ansvarsområde spelar
Statens bokslutsberättelse och den anknytande verksamhetsberättelsen
från Statens revisionsverk en primär roll. Behandlingen
av berättelserna kan ges större bredd och djup
om revisionsutskottet begär utlåtande om berättelserna
från de övriga fackutskotten i den utsträckning
som frågorna ingår i deras ansvarsområde.
Om dessutom ministrar hörs i frågorna kan de politiska
aspekterna lyftas fram bättre samtidigt som fokus kan sättas
på efterhandskontrollen.
Revisionsutskottet ska följa upp regeringens svar på uttalanden
om budgeten. Svaren ingår i den så kallade revisionsanmärkningsberättelsen som
kommer till riksdagen i samband med Statens bokslutsberättelse.
Vid behandlingen av bokslutsberättelsen är det
tänkt att revisionsutskottet ska begära utlåtande
av finansutskottet. Finansutskottet ska lämna en bedömning
om svaren från regeringen och ta ställning till
om uttalandena fortfarande behövs. Sedan lägger
revisionsutskottet fram sin bedömning av frågan
och sina iakttagelser om andra särskilda brister i ett betänkande
inklusive överväganden om bokslutsberättelsen.
Vidare ska revisionsutskottet behandla andra berättelser
som gäller riksdagens övervakning av statsfinanserna,
revisionsberättelsen från riksdagens revisorer
om riksdagens bokslut, bokföring och förvaltning
och revisionsberätelsen från riksdagens revisorer
om Statens revisionsverks bokslut, bokföring och förvaltning. Dessutom är
det tänkt att revisionsutskottet också ska behandla
de propositioner, motioner, initiativ och redogörelser
som gäller övervakningen av statsfinanserna. Med
beaktande av utskottets uppdrag, att fokusera på kontrollen
av statsfinanserna, kommer det inte att höra till vanligheterna
att utskottet behandlar propositioner.
På begäran ska revisionsutskottet lämna
utlåtande till de övriga utskotten inom ramen
för sitt ansvarsområden. Detta kan framför
allt bli aktuellt vid propositioner av stor statsfinansiell och samhällspolitisk
betydelse eller propositioner av relevans för statsfinanserna
och resultatstyrningen, till exempel lagen om statsbudgeten, statsandelslagstiftningen,
pensions- och socialförsäkringslagstiftningen
och regler för basservice. Utskottet ska också kunna
yttra sig om företagsstöd och statsunderstöd.
Med stöd av 38 § 3 mom. i riksdagens arbetsordning
kan utskotten på eget initiativ lämna utlåtande
om budgetpropositionen till finansutskottet till den del den gäller
respektive utskotts behörighetsområde. I utlåtandet
kan utskotten ge en komprimerad rapport om sina iakttagelser och
de kan nyttiggöras vid behandlingen av budgetpropositionen.
Utskotten kan lägga fram generella bedömningar
av hur budgeten för året innan har iakttagits
och behandla enskilda frågor i budgeten samt lägga
fram andra observationer som är av relevans för
statsbudgeten.
När det gäller U-ärenden kan revisionsutskottet
lämna utlåtande till stora utskottet om till exempel
förvaltningen och kontrollen av strukturfonderna. Andra
EU-ärenden som revisionsutskottet kan lämna utlåtande
om är årsrapporten om bedrägeribekämpning
i överensstämmelse med artikel 280 i EU-fördraget
(Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om
kommissionens och medlemsstaternas åtgärder för
att skydda unionens ekonomiska intressen och bekämpa bedrägerier).
E-ärenden som årligen kan komma i fråga är åtminstone
statsrådets utredning om årsrapporten och de särskilda rapporterna
från Europeiska revisionsrätten och om ansvarsfrihetsförfarandet
i fråga om Europeiska unionens budget.
Övriga uppgifter
Det ingår naturligt i utskottets uppgifter att göra en
bedömning av de sökande till tjänsten
som generaldirektör för Statens revisionsverk.
Enligt 16 § 2 mom. i riksdagens arbetsordning hör
uppgiften till finansutskottet.
I revisionsutskottets aktiva verksamhet ingår att lyfta
fram aktuella ekonomipolitiska och statsfinansiella frågor
vid debatter och utfrågningar och att arrangera seminarier
om teman som ingår i utskottets ansvarsområde.
Initiativrätten och den aktiva rollen kräver att
utskottet håller ett öga på statens ekonomiska
politik och hålla kontakt med aktörer med anknytning
till ansvarsområdet, till exempel finanskontrollerfunktionen
och Statens revisionsverk, men också utredare och utredningsinstitut,
till exempel enheter som kontrollerar offentlig ekonomi, och med
andra experter.
2.4 Revisionsutskottet kontra de övriga fackutskotten
Revisionsutskottet ska ha samma uppgifter som i grundlagen är
föreskrivna för statsrevisorerna. Utskottets behörighetsområde
ska i vid bemärkelse omfatta en statsfinansiell aspekt
på frågor som ingår i statsrådets
behörighetsområde. När utskottsväsendet
sågs över 1991 följde man en ministerieprincip,
vilket innebär att namnen och ansvarsområdena
för utskotten som regel motsvarar ministerieindelningen.
Enligt den principen är det inte helt entydigt vilket ministerium revisionsutskottet
svarar mot. Om man ser till ansvarsområdet ligger revisionsutskottet
närmast finansministeriet på grund av budgeten
och de statsfinansiella frågorna, men anknyter dessutom
utifrån de statsfinansiella frågorna till alla andra
ministerier, men också till riksdagens kansli och de övriga
myndigheterna inom riksdagen. Det breda ansvarsområdet
och initiativrätten innebär att gränsdragningen
gentemot de övriga fackutskottens ansvarsområden är
en fråga om bör beaktas i övervakningsarbetet.
Det är talmanskonferensen som lägger fram förslag
för plenum till vilka utskott som ska lämna betänkande
respektive utlåtande om propositioner och redogörelser
samt behandla motioner. Förfarandet säkerställer
att revisionsutskottet får utarbeta betänkanden
eller utlåtanden om frågor som ingår
i dess ansvarsområde. De statsfinansiella aspekterna kan
mycket väl också vara förankrade i ärenden
som genom sitt saksammanhang ingår i något annat
fackutskotts ansvarsområde. Det kommer att uppstå problem om
revisionsutskottet på eget initiativ tar upp en fråga
till behandling som helt eller delvis redan är uppe i ett
annat fackutskott och bestämmer sig för att lämna
ett utlåtande. Framför allt måste man
undvika att riksdagen antar två olika ståndpunkter
i en och samma sak. Det är inte heller bra om revisionsutskottet
med stöd av utredningsförfarandet i 47 § 2
mom. i grundlagen lämnar ett utlåtande till statsrådet
eller ett ministerium och utlåtandet på ett eller
annat sätt strider mot ståndpunkterna i ett betänkande
från ett annat fackutskott. Revisionsutskottet bör
hålla detta i minnet när det är aktuellt
att ta upp en fråga till behandling på eget initiativ.
Enligt 3 § i den gällande instruktionen för statsrevisorerna
ingår det inte i statsrevisorernas uppgift att övervaka
riksdagens egen ekonomiförvaltning eller fonder som riksdagen
svarar för och inte heller statens revisionsverk, Folkpensionsanstalten
eller Finlands Bank. Med stöd av 91 § 1
mom. i grundlagen väljer riksdagen för en valperiod
bankfullmäktige för att övervaka verksamheten
vid Finlands Bank och med stöd av 13 § i
riksdagens arbetsordning årligen revisorer för
Finlands Bank. Vidare väljer riksdagen enligt 36 § 1
mom. i grundlagen fullmäktige för Folkpensionsanstalten.
Enligt anvisningar från talmanskonferensen är
det ekonomiutskottet som utövar tillsyn över Finlands
Bank och behandlar berättelsen från riksdagens
bankfullmäktige. Ekonomiutskottet behandlar också berättelsen
från Jubileumsfonden för Finlands Självständighet.
Social- och hälsovårdsutskottet behandlar verksamhetsberättelsen
från Folkpensionsanstaltens fullmäktige. Uppdelningen
av tillsynen över Finlands Bank och Folkpensionsanstalten är
således tydlig och ingen övervakning av dem kommer
att ingå i revisionsutskottets befogenheter.
Däremot kommer revisionsutskottet att behandla revisionsberättelserna
från riksdagens revisorer (Berättelse om riksdagens
bokslut, bokföring och förvaltning och Berättelse
om Statens revisionsverks bokslut, bokföring och förvaltning)
eftersom de ingår i kontrollen av riksdagens ekonomi. Därför är
det inte befogat att införa likadana begränsningar
i revisionsutskottets uppgifter som det nu finns för statsrevisorerna. Över
lag är det inte lämpligt att införa bestämmelser
som begränsar ett utskotts ansvarsområde. Om revisionsutskottet
någon gång av en eller annan orsak kommer att
behandla Finlands Bank eller Folkpensionsanstalten ur sitt eget perspektiv
bör tillvägagångssättet vara
mycket noga övervägt.
Revisionsutskottets och finansutskottets arbetsuppgifter skiljer
sig framför allt när det gäller tidsperspektivet.
Finansutskottet riktar in sig på besluten inför
kommande budgetår eftersom utskottet behandlar budgeten,
tilläggsbudgetar och budgetmotioner samt ramdokumenten
för statsfinanserna. Dessutom ingår det i behörigheten
att behandla propositioner, framför allt skattelagstiftning.
Revisionsutskottet återigen koncentrerar sig på att
granska verksamheter ur det gångna eller pågående
budgetårets perspektiv eller utifrån Statens bokslutsberättelse,
Statens revisionsverks berättelse eller självinitierade
frågor. Utskottet kan också öppna ett
fönster mot framtiden genom politiska konklusioner.
2.5 Inspektioner och rätt att få information
I statsrevisorernas verksamhet har det ingått att företa
inspektioner. Tanken har varit att de genom inspektionerna får
föra en dialog, får tillgång till information
och kan diskutera statsfinansiella frågor. Vid inspektionerna
har statsrevisorerna fått information om hur förvaltningen fungerar
och vilka problem det finns. Med utgångspunkt i en verksamhetsplan
har statsrevisorerna årligen besökt ministerier, ämbetsverk och
andra myndigheter samt beskickningar i utlandet. Vid besöken
på ministerier har generella teman inom förvaltningsområdet
och särskilda teman på förslag av statsrevisorerna
diskuterats.
Också riksdagens fackutskott brukar göra besök
på olika ställen inom sitt ansvarsområde.
Utskotten väljer ut ställena utifrån
intresse och behov. Besöken har olika mål, men
ofta är syftet att få information och starta en
dialog om frågor inom utskottets behörighetsområde.
Utskottens besök kan i mångt och mycket jämställas
med statsrevisorernas inspektioner. Men utskotten gör betydligt
färre besök.
Talmanskonferensen anser att det med hänsyn till revisionsutskottets
uppdrag och ansvarsområde inte är befogat att
se negativt på att revisionsutskottet eventuellt går
in för att göra samma typ av inspektioner som
statsrevisorerna. Inspektionerna är ett gott tillfälle
att utväxla information och föra en diskussion
på ett helt annat sätt än vid utskottsutfrågningarna.
Det kan vara nyttigt att besöka de objekt som utskottet
utövar tillsyn över för att lära
känna deras uppgifter, ansvarig personal och arbetsmetoder.
Dessutom kan de föra en dialog om vilka frågor
som ingår i utskottets uppgifter. Behovet av det som betecknas
som inspektioner minskar visserligen av att utskottet har rätt
att få information och möjlighet att höra
de experter och andra aktörer som kan tillhandahålla
information i frågor som är aktuella i utskottet.
Det är utskottet som beslutar om inspektioner och vilka
som deltar. Under ledning av ordföranden kan revisionsutskottet
besluta om inspektioner, men också bestämma i
vilket syfte, i vilken omfattning med vilken sammansättning
inspektionerna genomförs. Talmanskonferensen anser det
viktigt att inspektionerna har karaktären av diskussion
och utbyte av information, och att där inte ingår
regelrätta kontroller. I den parlamentariska kontrollen
ingår dessutom att inspektionerna inte görs i
en sammansättning med uteslutande tjänstemän.
Principen bör vara att utskottet uppträder som
kollegium, och företräder då riksdagen
som ett parlamentariskt konrollorgan. Dessutom bör det
noteras att inspektioner inte kräver en beslutför
sammansättning. Informationen och erfarenheterna från
inspektionerna måste dokumenteras och skickas ut till hela
utskottet för kännedom.
Med stöd av 47 § i grundlagen får
revisionsutskottet i likhet med de övriga utskotten omfattande
rätt att få information. Enligt propositionen
med förslag till ändring av grundlagen får revisionsutskottet
dessutom rätt att med stöd av 90 § 3
mom. i grundlagen få information i samma utsträckning
som statsrevisorerna. I likhet med de övriga utskotten
har revisionsutskottet rätt att höra sakkunniga
i frågor som behandlas. I sammanhanget spelar också 5 § i
lagen om statens revisionsverk en roll. Enligt lagrummet har revisionsverket
rätt att lämna ut sekretessbelagda handlingar
och andra uppgifter som kommit fram vid granskningen till behörigt
riksdagsutskott, om det är nödvändigt
för att vidta de åtgärder som iakttagelserna
kräver eller i övrigt motiverat med avseende på utskottets
uppgifter.
Revisionsutskottet kommer att ha större rätt att
få information än de övriga utskotten.
Följaktligen kan det hända att utskottet får
uppgifter som enligt lag måste hållas hemliga.
Informationen måste hållas hemlig under behandlingen
av ärendet och i de flesta fall också när
behandlingen är avslutad. I utskottsarbetet berörs
riksdagsledamöterna inte av tjänsteansvar. Däremot
omfattas de av straffrättsligt ansvar. Med stöd
av 38 kap. 1 § i strafflagen kan således
också riksdagsledamöter dömas för
sekretessbrott om de i strid med tystnadsplikten röjer
en omständighet som ska hållas hemlig och som
de har fått kännedom om på grund av sin
ställning, i sin befattning eller när de fullgör
sitt uppdrag eller om de utnyttjar en sådan hemlighet till
sin egen eller någon annans nytta. Bestämmelserna
i 30 § i grundlagen garanterar riksdagsledamöterna
immunitet, och vid en sådan brottsmisstanke får
de inte anhållas eller häktas utan riksdagens
samtycke innan rättegången börjar. Personalen
vid riksdagsutskott är däremot underställda
tjänsteansvar.
2.6 Hur ärenden väcks i revisionsutskottet
Enligt 39 § i grundlagen tas ett ärende upp
till behandling i riksdagen genom att regeringen överlämnar
en proposition eller genom att en riksdagsledamot väcker
en motion eller på något annat sätt som
anges i grundlagen. Ärenden som normalt ingår
i fackutskottens ansvarsområden, till exempel propositioner,
berättelser, redogörelser och motioner, inleds
därför i revisionsutskottet utifrån denna
rättsliga grund.
Utom när det gäller förfarandet vid
ministeransvarighet enligt 115 § i grundlagen har varken grundlagen
eller riksdagens arbetsordning några bestämmelser
som tillåter att utskotten på eget initiativ inleder
ett ärende och låter det gå vidare till
plenum. Därmed krävs det särskilda bestämmelser.
I propositionen med förslag till lag om ändring
av 35 och 90 § i grundlagen föreslås
att 90 § 1 mom. i grundlagen ska föreskriva att
revisionsutskottet ska underrätta riksdagen om betydande
omständigheter som kommer fram i övervakningen.
Revisionsutskottets initiativrätt måste också skrivas
in i riksdagens arbetsordning, anser talmanskonferensen.
De ärenden som utskottet får ta upp till behandling
på eget initiativ kan ha varierande bakgrund. För
det första kan revisionsberättelserna från
Statens revisionsverk tjäna som grund. Utskottet kan behandla
ett revisionstema som är intressant både ur utskottets
och ur riksdagens perspektiv. Revisionsverket kan dessutom lämna sin
granskningsberättelse till riksdagen som särskilda
berättelser enligt 6 § i lagen om Statens revisionsverk.
Då blir granskningsberättelsen formellt ett riksdagsärende.
Det förs en debatt om ärendet i plenum och det
remitteras till revisionsutskottet.
När de övriga fackutskotten lämnar
utlåtande om Statens bokslutsberättelse kan det
komma fram teman som är intressanta för revisionsutskottet.
Utskottet har rätt att initiera behandling av en fråga
som är intressant och viktig i statsfinansiellt hänseende
om frågan har behandlats i ett utlåtande från
ett fackutskott eller det refereras till frågan i ett utlåtande
från ett fackutskott. Då är det viktigt
att ta hänsyn till respektive utskotts ansvarsområden.
Inspektionsteman kan också komma fram när ett
samhällsproblem behandlas i den offentliga debatten, genom
undersökningar eller utredningar och vid utskottsbesök
eller utredningar som revisionsutskottet låter göra.
Också andra riksdagsärenden som utskottet behandlar
kan initiera en granskning.
Ärenden som revisionsutskottet tar upp till behandling
på eget initiativ inleds genom att utskottet fattar ett
beslut på ett sammanträde. Till en början
finns ärendet på föredragningslistan till
exempel på initiativ av en ledamot. Efter en debatt kan
utskottet besluta att det inte behövs någon ytterligare
debatt. Då inleds inte ärendet. Om utskottet däremot
bestämmer sig för att utreda frågan närmare,
till exempel med hjälp av utfrågningsförfarandet
eller utifrån förfarandet i 47 § 2 mom.
i grundlagen har ärendet inletts. Behandlingen kan sluta
med att utskottet bestämmer att inte lämna något
betänkande om ärendet. Också utifrån
en utredning från statsrådet eller något
ministerium kan revisionsutskottet yttra sig om ärendet
till statsrådet eller ministeriet och i förekommande
fall föreslå talmanskonferensen att ärendet
tas upp till debatt i plenum. I de tyngsta och statsfinansiellt
angelägna frågorna har revisionsverket rätt
att lämna ett betänkande till plenum med utskottets överväganden
och förslag.
2.7 Sammansättning och resurser
För att övervakningen ska få genomslag
och utskottet en stark ställning anser talmanskonferensen
det viktigt att de riksdagsledamöter som riksdagsgrupperna
föreslår till revisionsutskottet har ett särskilt
intresse för statsfinansiella frågor och bred
erfarenhet från området. Dessutom är
det av största vikt att ledamöterna är mycket
engagerade i arbetet.
Revisionsutskottet ska ha färre ledamöter än de övriga
fackutskotten. Det finns ändå ingen anledning
att avvika från det lägsta antalet medlemmar i
ett utskott enligt grundlagen. I förarbetena till 35 § i
grundlagen sägs det nämligen att en proportionell
politisk representation i utskottens sammansättning kan
säkerställas i tillräcklig omfattning
om ett minimiantal medlemmar slås fast i grundlagen (RP
1/1998 rd, s. 89). Talmanskonferensen anser att revisionsutskottet inte
heller behöver ha fler medlemmar än vad som avses
här. Med elva medlemmar garanteras det att de politiska
grupperna får delta i utskottets arbete. Antalet är
motiverat med tanke på ett rationellt arbete, utskottsuppdragets
karaktär, behandlingen av ärenden och ett smidigt
beslutsförfarande. Dessutom ska utskottet ha sex ersättare.
Det är angeläget att revisionsutskottets övervakningsverksamhet
säkerställs genom adekvata resurser, anser talmanskonferensen.
Utskottet bör tillföras större resurser än
de övriga fackutskotten för att riksdagen ska
ha ett fungerande instrument för övervakning av
statsfinanserna. Fackutskotten har olika stora sekretariat. En del utskott
har bara ett utskottsråd och en avdelningssekreterare plus
en gemensam utskottsassistent med ett annat utskott. Ett flertal
utskott har dock två utskottsråd, ett råd
som är sekreterare och ett som är biträdande
sekreterare, vid sidan av kontorspersonal.
3 Förslagets konsekvenser
1.1 Ekonomiska konsekvenser
De ekonomiska konsekvenserna av förslaget att inrätta
ett revisionsutskott redovisas i regeringens proposition till riksdagen
med förslag till lag om ändring av 35 och 90 § i
grundlagen och till vissa lagar som har samband med den.
3.2 Organisatoriska och personella konsekvenser
När revisionsutskottet inrättas dras statsrevisorerna
och statsrevisorernas kansli in. Kansliet har 15 fasta tjänster.
Talmanskonferensen anser det i likhet med den kommissions för
den parlamentariska kontrollen av statsfinanserna som utredde frågan
om ett revisionsutskott att det nya utskottet inte resulterar i
uppsägningar utan att personalen vid Statsrevisorernas
kansli får fortsatt anställning i samband med
reformen. Talmanskonferensen föreslår att lagen
om riksdagens tjänstemän ändras och får
en övergångsbestämmelse genom vilken
personalen vid Statsrevisorernas kansli förs över
till riksdagens kansli när lagen träder i kraft.
Rekryteringen av personal till utskottet påverkas av
de uppställda kvalifikationerna för utskottsråden.
I december 2005 antog riksdagen en ändring av reglementet
för riksdagens kansli (TKF 2/2005 rd — RSk
34/2005 rd). Utskottsråd ska ha juris kandidatexamen
eller annan lämplig högre högskoleexamen
samt förtrogenhet med lagberedningsarbete eller, om det
huvudsakliga arbetet inte består i att bereda lagstiftningsärenden,
god kännedom om utskottets behörighetsområde.
Riksdagens kanslikommission tillsatte den 6 oktober 2005 en
arbetsgrupp med uppdrag att förbereda en överföring
av personlen vid statsrevisorernas kansli när revisionsutskottet
inrättas. Arbetsgruppen ska bland annat lägga
fram ett förslag till personalresurser vid det nya utskottet med
hänsyn till utskottets kommande uppgifter. Det är
riksdagens kanslikommission som beslutar hur många tjänster
det inrättas vid revisionsutskottet och beslutet fattas
när riksdagen har antagit de nödvändiga
lagändringarna för ett revisionsutskott. Tanken är
att besluten ska fattas redan innan lagstiftningen träder
i kraft. Utnämningsprocessen startar så snart
medlemmarna i revisionsutskottet har valts. I processen ingår
att utskottet är med och väljer sin personal.
4 Beredningen av förslaget
Den 1 oktober 2003 tillsatte talmanskonferensen en kommission
(Valtiontalouden parlamentaarinen valvonta — toimikunta)
med uppgift att utreda frågorna kring ett samgående
mellan Statsrevisorerna och den parlamentariska kontroll- och granskningsfunktionen
inom finansutskottets förvaltnings- och granskningsdelegation
till en utrednings- och övervakningsorganisation som arbetar
på samma sätt som ett fackutskott. Efter remissyttranden
gav talmanskonferensen riksdagens kansli i uppdrag att som tjänsteuppdrag
utarbeta talmanskonferensens förslag inklusive nödvändiga
författningsändringar. Talmanskonferensens förslag
bygger på betänkandet från kommissionen
och yttrandena om betänkandet. Propositionen med förslag
till lag om ändring av grundlagen har utarbetats vid justitieministeriet
som tjänsteuppdrag.
5 Samband med andra propositioner
Förslaget hänför sig till regeringens
proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring
av 35 och 90 § i grundlagen samt till vissa lagar som har
samband med den. Talmanskonferensens förslag kan lämpligen
behandlas samtidigt med propositionen.
När de föreslagna författningsändringarna träder
i kraft beror på ikraftträdandebestämmelserna
i propositionen med ändring av grundlagen.
DETALJMOTIVERING
1 Förslag
1.1 Riksdagens arbetsordning
7 §. Utskotten.
I 1 mom. räknas riksdagens permanenta utskott upp.
Momentet föreslås bli kompletterat med revisionsutskottet.
I uppräkningen nämns stora utskottet först.
Sedan kommer de utskott som nämns i grundlagen, det vill säga,
grundlagsutskottet, utrikesutskottet och finansutskottet. Därefter
räknas de övriga permanenta utskotten upp i bokstavsordning.
Revisionsutskottet ska nämnas direkt efter finansutskottet.
Dessutom har talmanskonferensen gjort en teknisk ändring
i den svenska lagtexten.
8 §. Antalet medlemmar i utskotten.
I 35 § 2 mom. i grundlagen finns bestämmelser
om antalet medlemmar i utskotten. Enligt momentet har de permanenta
fackutskotten grundlagsutskottet, utrikesutskottet och finansutskottet
minst sjutton medlemmar och de övriga permanenta fackutskotten
minst elva medlemmar. Dessutom har utskotten ett behövligt
antal ersättare. I 8 § i riksdagens arbetsordning
finns närmare bestämmelser om utskottens storlek.
Enligt 1 mom. har de permanenta fackutskotten sjutton medlemmar
och nio ersättare. Finansutskottet är ett undantag
från huvudregeln och har tjugoen medlemmar och nitton ersättare.
Talmanskonferensen föreslår att 8 § 1
mom. i riksdagens arbetsordning föreskriver att revisionsutskottet
har elva medlemmar. Det garanterar adekvat proportionell politisk
representation i utskottsarbetet och medger i förekommande fall
snabba beslut. Det är ett rationellt antal och tillräckligt
stort med avseende på revisionsutskottets uppdrag och med
hänsyn till målet att kontrolluppdraget ska vara
målinriktat, starkt förankrat och sammanhållet.
Enligt 35 § 3 mom. i grundlagen är ett utskott
beslutfört när minst två tredjedelar
av medlemmarna är närvarande om inte ett högre
antal föreskrivs för något särskilt ärende.
Revisionsutskottet är således beslutfört
med åtta medlemmar närvarande.
I 35 § 2 mom. i grundlagen sägs att utskotten ska
ha ett behövligt antal ersättare. Närmare
bestämmelser om antalet medlemmar och ersättare i
de permanenta utskotten finns i 8 § i riksdagens arbetsordning.
Där sägs att fackutskotten med vissa undantag
har sjutton medlemmar och åtta ersättare. Ersättarna är
således något över hälften av
medlemmarna. Talmanskonferensen föreslår därför
att revisionsutskottet ska ha sex ersättare. För
den politiska representationen eller av någon annan anledning är
det inte befogat att utskottet får fler ersättare.
Ersättarna har rätt att delta i sammanträdena, men
inte vara med och besluta förutsatt att de inte är
ersättare för en medlem.
12 §. Statsrevisorerna.
Talmanskonferensen föreslår att paragrafen
upphävs. Den föreskriver om val av statsrevisorer,
antalet statsrevisorer och den årliga berättelsen
till riksdagen inklusive särskilda berättelser.
Statsrevisorernas verksamhet upphör på grund av
revisionsutskottet.
16 §. Val.
I 3 mom. föreskrivs om val av generaldirektör
för Statens revisionsverk. Generaldirektören väljs
av riksdagen sedan tjänsten har utlysts och finansutskottet
har gjort en bedömning av de sökande. Talmanskonferensen
föreslår att bedömningsuppdraget förs över
till revisionsutskottet och att momentet ändras i enlighet
med detta.
18 §. Instruktioner.
Med stöd av paragrafen kan riksdagen på förslag
av talmanskonferensen godkänna instruktioner för
vissa organ som väljs av riksdagen. Talmanskonferensen
föreslår att instruktionen för statsrevisorerna
stryks.
31 a §. Revisionsutskottets initiativrätt.
Talmanskonferensen anser att revisionsutskottet får en
starkare och mer framskjuten roll tack vare initiativrätten.
En av utskottets viktigaste uppgifter är att på eget
initiativ ta upp frågor inom sitt eget behörighetsområde
till behandling. Utskottet kan utarbeta ett betänkande
om ärendet och på så sätt underrätta
riksdagen om sina iakttagelser. Riksdagens beslut i frågan
sänds till regeringen för kännedom och
eventuella åtgärder. Ett annat alternativ är
att utskottet med stöd av 47 § 2 mom. i grundlagen
begär en utredning i frågan och utarbetar ett
yttrande om utredningen. I propositionen med förslag till
lag om ändring av 35 och 90 § och till vissa lagar
som har samband med den förslås att 90 § 1
mom. i grundlagen får bestämmelser om initiativrätt
för revisionsutskottet.
I 39 § i grundlagen föreskrivs att ett ärende
tas upp i riksdagen genom att regeringen överlämnar
en proposition eller genom att en riksdagsledamot väcker
en motion eller på något annat sätt som
anges i grundlagen eller i riksdagens arbetsordning. Ärenden
som inleds på något annat sätt i riksdagen är
till exempel berättelser till riksdagen och talmanskonferensens
förslag. Enligt 40 § i grundlagen ska ärendena
berdas i utskott före den slutliga behandlingen i plenum.
Initiativrätten för revisionsutskottet avviker
från de befintliga metoderna för att väcka ärenden
i riksdagen eftersom utskottet självt får besluta
att ta upp ett ärende. Ärendet remitteras inte
heller till något utskott efter en remissdebatt i plenum. Därför
behövs det en särskild bestämmelse i riksdagens
arbetsordning.
Talmanskonferensen föreslår att det föreskrivs
om revisionsutskottets initiativrätt i en ny 31 a § i
riksdagens arbetsordning. Med stöd av paragrafen får
revisionsutskottet rätt att på eget initiativ
ta upp en fråga till behandling inom sitt behörighetsområde
med stöd av 90 § 1 mom. i grundlagen och att utarbeta
ett betänkande om ärendet för plenum.
Bestämmelsen bemyndigar revisionsutskottet att ta upp en
fråga till behandling som gäller övervakningen
av statsfinanserna och utarbeta ett betänkande om ärendet
för plenum. Behandlingen kan avancera och innefatta utfrågning
av sakkunniga samt gå vidare till att utskottet utarbetar
ett betänkande med överväganden. Med
stöd av utfrågningarna eller utifrån
annan information kan utskottet också besluta att inte
fortsätta att behandla ärendet.
Revisionsutskottets beslut att bereda ett betänkande
styrs framför allt av formuleringen i det föreslagna
90 § 1 mom. i grundlagen som kräver att iakttagelser
måste vara av betydelse för att riksdagen ska
underrättas. Hur betydande ett ärende är
beror dels på statsfinanserna, dels på riksdagens
budgetmakt. En fråga om allmänt intresse kan också vara
av intresse för riksdagen. Ett ärende ska vara
betydelsefullt framför allt med avseende på riksdagens
statsfinansiella beslutsfattande.
Ikraftträdandebestämmelsen. I 1 mom.
ikraftträdandebestämmelsen föreskrivs
när ändringen av riksdagens arbetsordning träder
i kraft.
I 2 mom. föreslås det att statsrevisorerna
inte ska vara skyldiga att lämna en berättelse
till riksdagen för 2007 enligt den 12 § som föreslås
bli upphävd. Med hänsyn till att statsrevisorernas mandattid
går ut samtidigt med det sista riksmötet under
valperioden, sannolikt i slutet av februari, kan det inte anses
rationellt att statsrevisorerna lämnar en berättelse
för de två till tre första månaderna
av 2007. Statsrevisorerna har tillgång till kansliet och
dess tjänster ända tills utskottsreformen träder
i kraft i slutet av mars. Men en stor del av arbetsinsatserna kommer
att gå åt till att avveckla kansliet och föra över
personalen till arbetsuppgifter.
Å andra sidan hindrar inte formuleringen i paragrafen
att statsrevisorerna lämnar en berättelse för
de första månaderna för 2007. En berättelse
kan föranledas av någon särskild händelse
eller någon annan orsak.
Beträffande berättelserna införde
statsrevisorerna 2004 ett förfarande som innebär
att berättelsen, som lämnas i slutet av året,
uppkallas efter det pågående året. Det
betyder att berättelsen för 2006 lämnas
i slutet av 2006. Därför hänvisar bestämmelsen
till berättelsen för 2007.
1.2 Lag om riksdagens tjänstemän
2 §.
I 2 § 2 mom. i lagen om riksdagens tjänstemän
(1197/2003) räknas riksdagens ämbetsverk upp.
På grund av revisionsutskottet måste Statsrevisorernas
kansli strykas. Revisionsutskottet ingår i utskottsväsendet
och därmed i riksdagens kansli.
3 §.
I 1 mom. ingår bestämmelser om inrättande, överföring,
indragning och ändring av tjänster vid riksdagens
kansli och riksdagens ämbetsverk. Statsrevisorernas kansli
måste strykas i förteckningen.
49 §.
I paragrafen föreskrivs om skriftligt avtal om anställningsvillkoren.
I 1 mom. måste Statsrevisorernas kansli strykas.
I och med att verksamheten vid statsrevisorernas kansli upphör
föreslår talmanskonferensen att lagrum med bestämmelser
om tjänster vid statsrevisorernas kansli stryks. Följaktligen stryks
4 § 2 mom. 2 punkten, 10 § 2 mom., 29 § 2 punkten
och 71 § 1 mom. 2 punkten i lagen om riksdagens tjänstemän.
Bestämmelserna gäller inrättande och
indragning av tjänster vid statsrevisorernas kansli, ändring
av tjänstebenämningen och utnämning till
en tjänst, uppsägning och beslut om överföring
av tjänster, ombildning av tjänsteförhållanden
till tjänsteförhållanden på deltid,
skriftlig varning, permittering och hävning av ett tjänsteförhållande.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Utöver en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse
föreslås 2 mom. få en övergångsbestämmelse.
I den föreskrivs att personalen vid statsrevisorernas kansli överförs
till riksdagens kansli när lagen träder i kraft.
Med hjälp av övergångsbestämmelsen
säkerställs personalen vid statsrevisorernas kansli fortsatt
anställning. När verksamheten vid kansliet upphör
förs varje anställds tjänst över
till riksdagens kansli. Överföringen betyder samtidigt
att det krävs samtycke från de anställda
om de flyttas över till något annat ämbetsverk
vid riksdagen. Målet är att samtliga anställda
vid statsrevisorernas kansli så långt som möjligt
ska få liknande arbetsuppgifter vid riksdagens kansli.
I bestämmelsen sägs det dessutom att personalen
till dess statsrevisorernas mandattid löper ut ska vara
tillgänglig för de arbetsuppgifter som statsrevisorerna
förordnar.
Enligt 3 mom. ska den personal som överförs ha
samma arbetstid som vid riksdagens myndigheter, 7 timmar och 15
minuter om dygnet. Den arbetstiden gäller redan nu de som
har anställts vid statsrevisorernas kansli efter den 30
april 2002. Resten har övergått till en arbetstid
på 6 timmar och 45 minuter per dag. Lunchpaus ingår
inte i deras arbetstid. Förslaget innebär att nuvarande
praxis ändras så att lunchpaus ingår
i arbtestiden på 7 timmar och 15 minuter.
1.3 Instruktionen för statsrevisorerna
När riksdagens revisionsutskott inrättas upphör verksamheten
inom statsrevisorerna och vid statsrevisorernas kansli. Följaktligen
föreslår talmanskonferensen att instruktionen
upphävs genom ett beslut av riksdagen. Enligt 1 § i
beslutet av riksdagen upphävs instruktionen för
statsrevisorerna och i 2 § föreskrivs om ikraftträdandet.
1.4 Reglemente för Riksdagsbiblioteket
5 §.
I 5 § 1 mom. i reglementet för Riksdagsbiblioteket
(724/2000) ingår bestämmelser om samlingstjänstens
uppgifter. I 3 punkten föreslås statsrevisorernas
referensbibliotek bli struket. Revisionsutskottet omfattas av samlingstjänsten inom
ramen för utskottsväsendet.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Paragrafen är en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse.
1.5 Riksdagens räkenskapsstadga
2 §.
I 2 § i riksdagens räkenskapsstadga (460/1988)
räknas ämbetsverken vid riksdagen upp: riksdagens
kansli, statsrevisorernas kansli, riksdagens justitieombudsmans
kansli, statens revisionsverk och forskningsinstitut för
internationella relationer och EU-frågor. När
statsrevisorernas verksamhet upphör måste statsrevisorernas
kansli strykas i uppräkningen.
12 §.
Paragrafen föreskriver om riksdagens ekonomiförvaltning.
I 1 mom. måste statsrevisorerna strykas.
20 §.
Paragrafen beskriver den interna kontrollen. Ledningen för
respektive ämbetsverk vid riksdagen leder och svarar för
att den interna kontrollen är korrekt. I paragrafen stryks
ledningen för statsrevisorernas kansli.
Ikraftträdandebestämmelsen.
Paragrafen har en sedvanlig ikraftträdandebestämmelse.
2 Ikraftträdande
De föreslagna författningsändringarna
avses träda i kraft samtidigt med lagförslagen
i propositionen med förslag till lag om ändring
av grundlagen. Tanken är att revisionsutskottet ska inleda
sin verksamhet i och med riksmötet 2007, det vill säga
från och med nästa valperiod. Valperioden 2007—2011
börjar riksdagens mandattid när valresultatet
har fastställtsden 21 mars 2007. Följaktligen
bör lagändringarna i propositionen med förslag
till lag om ändring av grundlagen och författningsändringarna
i detta förslag träda i kraft den 22 mars 2007.
Genom en övergångsbestämmelse i förslaget till
lag om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän
förs personalen vid statsrevisorernas kansli till riksdagens
kansli, när lagen träder i kraft. Denna lagändring
bör träda i kraft en aning tidigare är
bestämmelserna om att inrätta ett revisionsutskott.
Om man utgår från att lagändringarna
om revisionsutskottet träder i kraft den 22 mars är
det med tanke på arbetsuppgifterna för den personal
som ska flytta på sin plats att lagen om ändring
av lagen om riksdagens personal träder i kraft den 1 mars
2007. Då kan man för det första säkerställa
att arbetsuppgifterna fortsätter så friktionsfritt
som möjligt vid riksdagens kansli utan längre
avbräck när statsrevisorerna har lämnat
sin berättelse för 2006 i november-december 2006.
Då får personalen tid på sig att förbereda
sig för de nya arbetsuppgifterna och det nya arbetsstället
innan valperioden kommer i gång. Genom de övriga
bestämmelserna upphävs eller ändras de
lagrum där statsrevisorernas kansli eller en tjänst
vid kansliet nämns. Det finns ingenting som hindrar att
bestämmelserna träder i kraft innan revisionsutskottet
har kommit till, förutsatt att alla bestämmelser
antas sammanhållet vid en och samma tidpunkt.
Om riksdagen antar lagförslagen i propositionen med
förslag till lag om ändring av Finlands grundlag
och till vissa lagar som har samband med den i början av
december 2006, kan den sittande kanslikommissionen i januari 2007
fatta beslut om att inrätta tjänster för
två utskottsråd i revisionsutskottet och besluta
om annat som rör personalen i utskottet. Utskottsrådstjänsterna
utlyses och tillsätts enligt normala förfaranden. Samtidigt
ska kanslikommissionen besluta om att föra över
personalen vid statsrevisorernas kansli till riksdagens kansli.
De som får tjänsterna börjar i utskottet
i mars 2007. I deras arbetsuppgifter ska det åtminstone
ingå att lägga upp planer för arbetet
i utskottet, ordna med utredningsverksamhet och utarbeta förslag
till teman som utskottet kan ta upp och besluta närmare
om senare.
3 Lagstiftningsordning
Riksdagens förslag till ändring av riksdagens
arbetsordning och förslag till lag om ändring
av lagen om riksdagens tjänstemän kan behandlas
i vanlig lagstiftningsordning. Förslagen till ändring
av instruktionerna och reglementen antas i plenum i enda behandling.
Om författningsändringarna i talmanskonferensens
förslag kan godkännas beror på om de
föreslagna ändringarna i grundlagen antas.