Riksdagsledamöternas arbete och uppgifter

Ledamöterna stiftar lagar, påverkar i samhällsfrågor, representerar sin del av landet och agerar på den internationella arenan. Trots att ledamöternas vecka till stor del går åt till arbetet i utskott och plenum jobbar de också på annat håll. Ledamöterna representerar inte bara sitt parti utan också sin valkrets och förväntas vara väl insatta i de frågor som gäller deras egen region. Valkretsindelningen är ett sätt att garantera att också glesbygden har företrädare i riksdagen.

Arbetet i plenum

Plenum är den del av arbetet i riksdagen som har störst synlighet. Plenum är huvudforumet för lagstiftningsarbetet och politiska debatter i vårt land. Riksmötet är uppdelat i en vårsession och en höstsession, och då hålls det plenum fyra gånger i veckan, från tisdag till fredag.

Ledamöterna håller sina anföranden i plenum från talarstolen. Inlägg som en ledamot gör från sin plats i plenisalen får inte vara längre än två minuter. Talmannen ger ledamöterna ordet i den ordning de begärt det. De som anmält sig för inlägg före plenum får tala före dem som begärt ordet under plenum.

Arbetet i utskott

Utskottet är ledamotens viktigaste kanal för inflytande; alla beslut som fattas av riksdagen bereds nämligen i utskott. Efter remissdebatt i plenum remitteras regeringens proposition till det utskott vars specialområde ärendet gäller. Exempelvis behandlar kulturutskottet lagar som gäller skolfrågor och finansutskottet alla skattelagar.

I utskotten har ledamöterna möjlighet att höra sakkunniga som talar om vilka effekter de tycker en lag kan komma att få. De sakkunniga kan vara till exempel tjänstemän från ministerier eller myndigheter, universitetsforskare eller representanter för frivillig- och intresseorganisationer. Ledamöterna kan genom att ställa frågor få en ingående uppfattning om innehållet i en lag och därmed vid behov precisera lagparagraferna. De flesta ledamöter arbetar i två olika utskott.

Övriga uppgifter och uppdrag

För nästan alla ledamöter innebär ledamotsuppdraget uppgifter som inbegriper tjänsteresor till utlandet. Riksdagen väljer inom sig Finlands företrädare i internationella organisationer, t.ex. Nordiska rådet, Europarådet och OSSE:s parlamentariska församling (OSSE = Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Utskotten sätter sig in i lagstiftningen på deras specialområde i andra länder. Dessutom sänder internationella organisationerna ut ledamöter för att övervaka val i andra länder.

Numera utgör det en väsentlig del av ledamöternas arbete att läsa och svara på e-post. För att hålla kontakt med väljarna reser ledamöterna runt i sitt valdistrikt eller tar emot gäster som besöker riksdagen. Många ledamöter är aktiva i kommunalpolitiken i sin egen hemkommun.

Motioner, spörsmål och interpellationer

Även om arbetet i riksdagen fokuserar på att behandla regeringens propositioner kan också en enskild ledamot initiera ett ärende genom en lagmotion, budgetmotion eller åtgärdsmotion. Ledamöterna kan också ställa regeringen muntliga och skriftliga spörsmål samt i samarbete med andra ledamöter framställa interpellationer till regeringen.

En lagmotion kan innehålla ett förslag till att en ny lag stiftas eller en gällande lag ändras eller upphävs. Lagmotioner behandlas i riksdagen i samma ordning som lagförslag initierade genom propositioner. En budgetmotion innehåller ett förslag till ett anslag som motionsställaren vill ta in i eller bort från statsbudgeten eller till något annat beslut som berör budgeten. En åtgärdsmotion innehåller ett förslag om lagberedning eller någon annan åtgärd.

Under riksdagens muntliga frågestund kan ledamöterna ställa frågor till ministrarna om regeringens åtgärder och kritisera regeringens politik. Riksdagen fattar inte beslut i frågor som tas upp under frågestunden.

Ledamöterna kan också ställa skriftliga spörsmål till regeringen. Ett sådant spörsmål riktas till den minister till vars ansvarsområde ärendet hör. Ministern ska besvara spörsmålet skriftligen inom 21 dagar från det att spörsmålet har sänts till statsrådets kansli.

Minst 20 ledamöter som hör till oppositionen kan framställa en interpellation till regeringen. En interpellation mäter om hela regeringen eller en enskild minister har riksdagens förtroende.  Regeringen ska besvara interpellationen i plenum inom 15 dagar. När interpellationen har besvarats debatterar riksdagen ärendet. Efter det följer omröstning om förtroendet för statsrådet eller ministern.

 Mer information