Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagen beslutar om budgeten

20150209_paattaa_budjetista.jpg
 

Riksdagen beslutar om budgeten

Att utöva budgetmakt är vid sidan om lagstiftningsmakten en av riksdagens två huvuduppgifter. Primärt utövar riksdagen sin budgetmakt när den behandlar statsbudgeten.

Statsbudgeten är en beräkning av statens inkomster och utgifter för nästa år. Budgetens utgiftsstat är indelad i huvudtitlar enligt förvaltningsområde och huvudtitlarna vidare i kapitel och moment. Inkomststaten som i första hand består av skatter är indelad i avdelningar i stället för huvudtitlar.

Budgetpropositionen lämnas till riksdagen i mitten av september. I praktiken tar det omkring tre månader för riksdagen att behandla den. Behandlingen i riksdagen börjar med en remissdebatt i plenum. Den är en av årets viktigaste debatter. Finansministern levererar vanligtvis det första inlägget som är en presentation av budgetens huvudlinjer. Remissdebatten avslutas med att budgetpropositionen remitteras till finansutskottet för beredning.

När finansutskottet har behandlat budgetpropositionen återupptas behandlingen i plenum. Plenarbehandlingen av budgeten pågår i flera dagar och det kan förekomma flera hundra voteringar, alltså omröstningar.

Allt tas inte upp i budgeten

Statsbudgeten täcker inte in ens tillnärmelsevis alla inkomster och utgifter inom den offentliga sektorn. Kommunerna betalar lejonparten av medborgarnas basservice och de har också rätt att ta ut skatter.

Utanför budgeten står bl.a. statens fonder. Statliga affärsverk tas inte heller upp i budgeten. Detsamma gäller Folkpensionsanstalten. Den administrerar en ansenlig del av förmånerna till medborgarna, men dess finansiering tas inte upp i budgeten.

 Mer information