Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

Framtidsutskottet ser de nordiska länderna som fredsfrämjare i en alltmer pluralistisk värld

Publicerad 10-05-2022 18:00

Framtidsutskottet ser de nordiska länderna som fredsfrämjare i en alltmer pluralistisk värld

Framtidsutskottets utlåtande om redogörelsen om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön (FrUU 2/2022 - SRR 1/2022) blev klart den 10 maj. Framtidsutskottet ställer sig bakom redogörelsens uppfattning om förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön och de åtgärder som förändringarna kräver, inklusive en eventuell Natoansökan. Utlåtandet är enhälligt.

Utskottet hörde många sakkunniga inom varierande områden och diskuterade också den aktuella redogörelsen med republikens president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin. Framtidsutskottet fokuserar i sitt utlåtande på framtiden för den inre säkerheten och utrikes- och säkerhetspolitiken, drivkrafterna bakom förändringarna i den säkerhetspolitiska miljön, förändringsfaktorer och utvecklingsförlopp, geopolitiska scenarier, teknisk kapacitet, försörjningsberedskap, övergripande säkerhet och resiliens.

Framtidsutskottet konstaterar i utlåtandet att det rådande tillståndet i Ryssland inte är överraskande. Det har länge funnits rikligt med information om den negativa utvecklingen i Ryssland och dess konsekvenser. Det är inte heller så att omvärlden inte skulle ha noterat eller satt tilltro till de alarmerande uppgifterna. Tvärtom har västländerna genom handel och ökat ömsesidigt beroende strävat efter att knyta Ryssland till väst och gynna en positiv utveckling, det vill säga  uppkomsten av positiva scenarier i Ryssland. När utvecklingen vände tillbaka blev de goda målen och de åtgärder som visionen förutsatt i stället risker som orsakar problem långt in i framtiden. Av det kan man enligt framtidsutskottet lära sig att framsyn inte bara handlar om att främja de önskade visionerna, utan man måste också bereda sig på att det värsta scenariot realiseras.

Framtidsutskottet lyfte i sitt utlåtande också fram behovet av att bättre förstå mångstämmigheten och värdena i den multipolära världsordningen.

Inom den närmaste framtiden måste Finland bereda sig på aktuella säkerhetshot i synnerhet till följd av Rysslands oförutsedda och aggressiva militära verksamhet. Utskottet påminner likväl om att de största riskerna med tanke på den övergripande säkerheten på lång sikt och med tanke på en hållbar välfärd fortfarande hänför sig till redan identifierade nationella och globala utmaningar, till exempel försörjningskvoten och finansieringsbasen för välfärdssamhället, världsekonomin, den globala ojämlikheten och en hållbar utveckling. Det förutsätter att Finland, som ett led i svaret på förändringarna i den säkerhetspolitiska miljö, också påskyndar de åtgärder som lyfts fram i statsrådets redogörelse om Agenda 2030, Finlands program för hållbar tillväxt, den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen, försvarsredogörelsen, redogörelsen om den inre säkerheten och redogörelsen om EU-politiken.

Framtidsutskottet betonar att den tekniska kompetensen och den tekniska försörjningsberedskapen har fått ökad strategisk betydelse i säkerhetspolitiken. Därför måste Finland ännu bättre sörja för sin tekniska kompetens och även för självförsörjningen i fråga om strategisk teknik.  Utskottet betonar särskilt rymdteknikens växande strategiska betydelse.

Om också Finland och Sverige ansluter sig till Nato, är alla nordiska länder Natoländer. De nordiska länderna kan då främja det strategiska samarbetet inom försörjningsberedskapen och säkerhetspolitiken i vidare bemärkelse också som en del av Nato. 

Framtidsutskottet anser att Finland har en god grund och beredskap inför interna och externa hot. Finländarna litar på myndigheterna, försvarsviljan är hög och covid-19-pandemin visade att också Finlands samhälleliga och mentala resiliens är stark. Internationellt sett klarade Finland den akuta krisen jämförelsevis bra och lyckades också vända krisen till något positivt – till förnyad resiliens och modernisering av samhället exempelvis genom ett digitalt språng och framtidsinvesteringar i grön omställning och hållbar tillväxt.

Framtidsutskottet understryker också att hoppet och strävan till fred inte får glömmas. Tro och tillförsikt inför framtiden uppstår inte enbart genom säkerhetssystem och inte heller genom militära avskräckningsmedel . Det krävs också ett starkt internationellt fredsarbete samt omsorg om den samhälleliga jämlikheten och förtroendet. Finland måste nationellt se till att ingen ställs utanför och att alla hänger med i förändringen och kan delta i byggandet av Finlands framtid utifrån sin egen förmåga. Finland måste också i fortsättningen vara internationellt aktivt när det gäller att främja världsfreden och stärka de fredsbyggande strukturerna. Också som medlem i försvarsalliansen Nato kan Finland gå vidare på denna väg och profilera sig internationellt genom att arbeta för fred och värna de mest utsattas rättigheter.

Framtidsutskottets utlåtande FrUU 2/2022​ (på finska, kommer på svenska inom kort)

Mer om behandlingen av den aktuella redogörelsen finns på vår webbplats

Kategorier