Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

Lagstiftning

Lagstiftning

Med lagstiftning avses alla gällande lagar och andra författningar samt i ett bredare perspektiv hela den gällande rätten. Termen lagstiftning kan också syfta till arbetet kring lagstiftning, dvs. stiftandet av lagar. Nedan följer definitioner på termer som anknyter till lagstiftning och information om publiceringen av författningar. 

​Rättsordningen, författningarna och författningshierarkin

En rättsnorm är en princip eller regel som hör till rättsordningen och som gäller människors och juridiska personers handlingar. Med rättsnorm avses både en rättskälla som innehåller en regel, såsom en lagparagraf eller ett domstolsavgörande, och en tolkning av en rättskällas innebörd. Rättsnormerna reglerar relationerna mellan rättssubjekten i samhället och påbjuder, tillåter eller förbjuder rättssubjekten att handla på ett visst sätt.

Rättsordningen är den helhet som alla gällande rättsnormer tillsammans bildar.

Med författning avses en texthelhet som innehåller en rättsnorm. Exempel på inhemska författningar är lagarna, republikens presidents och statsrådets förordningar, myndigheternas föreskrifter och Ålands landskapslagar. De viktigaste författningarna publiceras i Finlands författningssamling. Författningar av lägre rang publiceras i ministeriernas och myndigheternas föreskriftssamlingar. Gällande lagstiftning i Finland är förutom de inhemska författningarna även Europeiska unionens lagstiftning samt de fördrag och internationella förpliktelser som Finland som stat har undertecknat.

Med författningshierarki avses författningarnas inbördes relationer i författningshelheten. I en lagtolkning får en författning av lägre rang inte stå i konflikt med en författning av högre rang. Bland de inhemska författningarna står grundlagen överst i författningshierarkin. Efter den följer de vanliga lagarna, republikens presidents och statsrådets förordningar, förordningar som utfärdas av ministerierna och andra författningar av lägre rang. Europeiska unionsrätten utgör en viktig del av Finlands rättsordning. Om en nationell författning står i konflikt med EU-lagstiftningen bör den finländska domstolen i första hand tillämpa unionens rättsregler.

Företrädesordningen mellan olika författningar är inte alltid klar utan orsakar ofta tolkningssituationer. Våra samlingar innehåller ett brett urval av rättslitteratur om författningshierarkin och olika tolkningar i anslutning till denna. Närmare information om Europeiska unionens lagstiftning finns i EU-informationspaketet, och för de internationella överenskommelserna redogörs närmare i informationspaketet om internationell rätt.

​Finlands författningssamling, publicering och ikraftträdande av författningar

Finlands författningssamling är en officiell författningskälla. Enligt 79 § i Finlands grundlag ska en lag som godkänts av riksdagen utan dröjsmål publiceras i Finlands författningssamling. Författningarna publiceras på både finska och svenska. Av lagtexten framgår när lagen träder i kraft. I särskilda fall kan en separat förordning utfärdas om tidpunkten för lagens ikraftträdande. Om lagen inte har publicerats senast vid tidpunkten för ikraftträdandet träder den i kraft på publiceringsdagen.

Lagen om Finlands författningssamling 188/2000 innehåller närmare bestämmelser om publiceringen av författningar. I Finlands författningssamling publiceras bland annat lagar, riksdagens arbetsordning, republikens presidents och statsrådets förordningar samt ministeriernas viktigaste förordningar. Förordningar av mindre betydelse kan publiceras i respektive ministeriums föreskriftssamling. De statliga myndigheternas föreskrifter publiceras i respektive myndighets föreskriftssamling.

Vanliga förkortningar på författningssamlingen är SäädK eller SDK på finska och FFS eller FörfS på svenska.

Finlands författningssamling har utkommit utan avbrott sedan år 1860. Före det publicerades inte författningarna i någon enhetlig publikationsserie. Åren 1860−1889 utkom författningssamlingen under namnet Suomen Suuriruhtinanmaan Asetus-Kokous och åren 1890−1917 under namnet Suomen Suuriruhtinanmaan Asetus-Kokoelma. Den parallella svenska samlingen publicerades under namnet Storfurstendömet Finlands Författnings-Samling. Det svenska namnet ändrades till Finlands författningssamling år 1917. Riksdagsbibliotekets samlingar innehåller den tryckta författningssamlingen från och med 1860. Biblioteket har också en omfattande samling av författningar från den svenska och ryska tiden av vår historia. Författningarna från 1808−1859, dvs. från det ryska väldets tid, finns samlade i följande serie: Samling af placater, förordningar, manifester och påbud, samt andre allmänna handlingar, hwilka i storfurstendömet Finland sedan 1808 års början ifrån trycket utkommit, tillgänglig i Riksdagsbiblioteket.

Sedan 2012 har den elektroniska versionen av författningssamlingen på internet varit den primära publikationsformen. Du hittar den elektroniska författningssamlingen i databasen Finlex, som är öppen för allmänheten. Den elektroniska författningssamlingen fås också från den kommersiella webbtjänsten Edilex. Från och med år 2015 utkommer den tryckta författningssamlingen inte längre.

Fördrag som är förpliktande för Finland publiceras separat i Finlands författningssamlings fördragsserie (förkortas FördrS). Fördragsserien innehåller förutom fördragstexterna även bl.a. ikraftträdandelagar och ikraftträdandeförordningar. Finlands författningssamlings fördragsserie publiceras och finns att tillgå avgiftsfritt i tjänsten Finlex. Även författningar av lägre rang, såsom föreskrifter och anvisningar som utfärdas av ministerier och centrala ämbetsverk, publiceras i Finlex.

Ålands lagting stiftar inom ramen för självstyrelselagen för Åland lagar som gäller landskapet. Dessa lagar publiceras i Ålands författningssamling, tillgänglig i Riksdagsbiblioteket.

​Lagböcker

I lagböckerna publiceras uppdaterade versioner av inhemska lagar. Dessa redigerade lagtexter är inga officiella författningskällor, men i praktiken används de vid tolkning och tillämpning av rättsregler. I de tryckta lagböckerna anges till vilket datum författningsändringarna har beaktats.

Lagböcker har genom tiderna publicerats i mycket varierande utgåvor. Den första finskspråkiga lagboken utkom redan år 1759. Denna lagbok var en översättning från 1734 års lag. Riksdagsbiblioteket beredde år 2009 en utställning om lagbokens historia. Via utställningstexterna får du en överblick över den finskspråkiga lagbokens historia, som omspänner över 250 år.

I dagens läge trycks inhemska lagböcker av två olika förlag. Talentum ger ut en lagbok i tre delar med gröna pärmar, Suomen Laki I-III. Därtill publicerar Talentum speciallagböcker om vissa rättsområden, såsom skattelagstiftningen och fastighetslagstiftningen. Talentum ger också ut verket Finlands Lag på svenska. Denna bok har röda pärmar. Edita Publishing publicerar i sin tur två lagböcker, av vilka den ena behandlar privat-, straff- och processrätt och den andra offentlig rätt.