Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

​Val och röstning

​Val och röstning

I Finland förrättas följande riksomfattande val: riksdagsval, presidentval, kommunalval och Europaparlamentsval. Vid behov förrättas även rådgivande statliga folkomröstningar och rådgivande kommunala folkomröstningar.

Rösträtt

Rösträtt vid riksdagsval, presidentval och Europaparlamentsval har varje finsk medborgare som fyller 18 år senast på valdagen. Vid presidentval gäller detta valdagen för det första valet.

Rösträtt vid kommunalval och kommunala folkomröstningar har den som är finsk medborgare, isländsk eller norsk medborgare eller medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen, förutsatt att han eller hon fyller 18 år senast på valdagen. Röstberättigad vid kommunalval är också annan utlänning som har haft hemkommun i Finland i minst två år vid tidpunkten för valet.

Rösträtt vid Europaparlamentsval har också medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som fyller 18 år senast på valdagen och som har en i lagen om hemkommun (201/1994) avsedd hemkommun i Finland eller som är anställd av Europeiska unionen eller en internationell organisation som verkar i Finland eller familjemedlem till en sådan person, förutsatt att personen i fråga bor i Finland och hans eller hennes uppgifter har införts i befolkningsdataregistret på det sätt som anges i lagen om befolkningsdataregistret och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009).

​Kandidatuppställning

Riksdagsval

Vid riksdagsval kan kandidater ställas upp av partier och valmansföreningar som grundats av minst 100 röstberättigade. Varje parti kan ställa upp högst 14 kandidater i respektive valkrets eller, om fler än 14 ledamöter ska väljas i en krets, högst lika många kandidater som antalet ledamöter som väljs i valdistriktet. Partierna kan bilda valförbund sinsemellan. Det sammanlagda antalet kandidater för de partier som bildat ett valförbund får dock vara högst lika stort som maximiantalet kandidater för ett enskilt parti. 

Kommunalval

Vid kommunalval kan kandidater ställas upp av partier och valmansföreningar som grundats av minst 10 röstberättigade. Varje parti kan ställa upp högst en och en halv gång så många kandidater som antalet fullmäktigeledamöter som ska utses i kommunen. Om det till exempel i en kommun ska utses 27 fullmäktigeledamöter kan ett parti ha högst 40 kandidater. Partierna kan bilda valförbund sinsemellan. Det sammanlagda antalet kandidater för de partier som bildat ett valförbund får dock vara högst lika stort som maximiantalet kandidater för ett enskilt parti..

Europaparlamentsval

Vid val till Europaparlamentet kan varje parti eller valförbund ställa upp högst 20 kandidater. Detsamma gäller valmansföreningars gemensamma listor. Valkretsen är hela Finland

Presidentval

Vid presidentval kan kandidater ställas upp av ett parti, från vars kandidatlista vid senast förrättade riksdagsval minst en riksdagsledamot har blivit vald eller av en valmansförening som bildats av minst 20 000 röstberättigade. Varje parti och valmansförening får ställa upp bara en kandidat. Valkretsen är hela Finland. Varje parti väljer sina egna kandidater i enlighet med partiets stadgar. Samma kandidat kan ställas upp av flera partier och valmansföreningar.

Val

Riksdagsval

Vid riksdagsval väljs vart fjärde år 200 riksdagsledamöter från ett antal valkretsar. Hur många ledamöter som väljs varierar enligt invånarantalet i valkretsen. Från Åland väljs dock alltid en riksdagsledamot.

Genom att rösta i riksdagsvalet kan du påverka bl.a.

  • hur samhället utvecklas, t.ex. den geriatriska vården
  • vad som prioriteras i finanspolitiken, vad pengarna används till
  • vilken typ av regering som bildas, en kvintett eller något annat,

eftersom riksdagen stiftar lagar, beslutar om statsbudgeten, utser statsministern och övervakar regeringens verksamhet, påverkar i ärenden som rör Euopeiska unionen och godkänner de viktigaste avtalen som är bindande för Finland.

​Kommunalval

Kommunalval förrättas vart fjärde år den fjärde söndagen i oktober. Genom att rösta i kommunalvalet kan du påverka bl.a.

  • hur och till vad kommunen använder sina pengar, t.ex. företagande, cykelvägar, bibliotek
  • hur kommunen/staden ser ut, t.ex. detaljplanen, parker, principer om höga byggnader
  • hur ärenden sköts, t.ex. instruktionen för biblioteksväsendet.

Kommunfullmäktige, som väljs genom val,

  • utser ledamöterna till kommunens styrelse, som har till uppgift att bereda och verkställa fullmäktiges beslut
  • utser nämnder som leder tillhandahållandet av kommunens offentliga tjänster
  • fastställer kommunens inkomstskatteprocent
  • fattar beslut om invånarnas basservice, framför allt om social- och hälsovården, undervisnings- och bildningsväsendet, miljön och den tekniska infrastrukturen.

​Presidentval

Republikens president väljs genom direkt folkval. Presidenten ska vara infödd finsk medborgare. Valet utförs vid behov genom två valomgångar, och det förrättas den fjärde söndagen i januari vart sjätte år. Om en kandidat får mer än hälften av de avgivna (dvs. giltiga) rösterna redan under detta (första) val blir han eller hon vald till president. Om så inte sker förrättas ett nytt val mellan de två kandidater som fått flest röster den andra söndagen efter valet. Till president väljs då den kandidat som fått flest röster i det andra valet.

Presidentens mandat är sex år. Samma person kan väljas till president för högst två på varandra följande mandat.

​Europaparlamentsval

Vid valet till Europaparlamentet utses sammanlagt 751 ledamöter från 28 medlemsstater till parlamentet. Från Finland utses 13 ledamöter. Genom att rösta i Europaparlamentsvalet kan man vara med om att forma det Europa man vill leva i. Det kan handla om sysselsättning, resor, jordbruk, fiske, utrikes- och säkerhetspolitik eller miljön.

Europaparlamentet

  • utser Europeiska kommissionens ordförande och godkänner kommissionens ledamöter
  • beslutar om EU-lagstiftningen tillsammans med rådet
  • beslutar om EU-budgeten tillsammans med rådet
  • godkänner nya EU-medlemsländer och viktiga internationella avtal
  • kontrollerar kommissionens och de övriga EU-organens arbete och ser till att de verkar demokratiskt.

Parlamentarikerna bildar grupper enligt sina politiska åskådningar, inte enligt nationalitet.