Hoppa över menyflikskommandon
Hoppa till huvudinnehåll

En stat i världen

​En stat i världen

Ett villkor för en stats existens är att den godkänns och erkänns av andra stater. Då staten ingår internationella eller bilaterala överenskommelser stärks dess ställning som en del av den internationella gemenskapen.

Finland är för tillfället part i cirka 500 gällande internationella fördrag. Majoriteten av dessa är bilaterala skatteavtal som ingåtts med någon annan stat. Det tidigaste gällande fördraget torde härröra från 1875, då en internationell konvention ingicks i syfte att förenhetliga och komplettera metersystemet. Finland undertecknade konventionen år 1920.

​Fördrag

I Finland fattas beslut om att underteckna fördrag av republikens president i samarbete med statsrådet. Riksdagens samtycke krävs om fördraget kan klassificeras som lagstiftning eller är av väsentlig betydelse. Samtycke från riksdagen behövs till exempel i sådana fall där fördraget orsakar bestående utgifter eller gäller ändringar av statsgränser.

Efter att ett fördrag undertecknats ska det sättas i kraft genom ett separat beslut. Ikraftträdandet genomförs nuförtiden antingen genom lag och statsrådets förordning eller enbart genom statsrådets förordning, om fördraget kan godkännas utan riksdagens samtycke. Syftet med ikraftträdandet är att göra förpliktelserna i fördraget till en del av statens interna lagstiftning.

Internationella överenskommelser

De internationella överenskommelser som Finland ingår påverkar i allt högre grad den nationella lagstiftningen. Enligt Jarmo Kiuru, lektor i rättsinformatik, konstateras det allt oftare i regeringens propositioner att syftet med lagändringen är att verkställa internationella förbindelser som medför förpliktelser för Finland. Till exempel i regeringspropositionen om lagen om förmyndarverksamhet (RP 1998/146) hänvisades till Förenta nationernas generalförsamlings resolution daterad den 17 december 1991.

Genom internationella överenskommelser har Finland blivit medlem i Europeiska unionen, Europarådet och Förenta nationerna. Därmed har finska statens suveränitet reducerats, i och med att lagstiftaren är tvungen att beakta de internationella överenskommelserna i sin verksamhet. Samtidigt har emellertid medborgarna fått större påverkansmöjligheter. De kan åberopa en internationell överenskommelse och föra sitt ärende vidare till exempel till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, om de anser att finska staten har kränkt deras rättigheter. 

​Finlands inflytande

Det är svårt att mäta hur stort inflytande finska staten har i den internationella gemenskapen. Inom Europeiska unionen är det i första hand folkmängden i staten som påverkar beslutsfattandet. Då ministerrådet fattar beslut med kvalificerad majoritet behövs minst 260 röster av 352 för att beslutet ska kunna antas. Finland har sju röster i rådet. Av de 766 ledamöterna i Europaparlamentet väljs 13 från Finland på basis av folkmängden i vårt land.

Inflytande bygger dock alltid på mer än bara siffror. Inom Europeiska unionen har Finlands inflytande grundat sig till exempel på den finska samhällsekonomins relativt stabila läge, trots att Standard & Poor's inte längre ger statens obligationslån högsta möjliga kreditbetyg AAA. Enligt kreditvärderingsinstitutet är utsikterna för Finlands långfristiga lån trots allt fortfarande stabila.

En öppen fråga för framtiden är i hur hög grad kvalitetsrevisorer, bedömare och kreditvärderare som står utanför den demokratiska kontrollen och de internationella överenskommelserna kan påverka staternas politik.