Riksdagens skrivelse
RSk
1
2018 rd
Riksdagen
Moderskapslag
MI 3/2016 rd
LaUB 1/2018 rd
Ärende
För riksdagen har det den 9 september 2016 lagts fram ett medborgarinitiativ om en moderskapslag (MI 3/2016 rd — företrädare för initiativet Juha Jaakko Jämsä). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Lagutskottet (LaUB 1/2018 rd). 
Beslut
Riksdagen har antagit följande lagar:
Moderskapslag 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
1 § 
Lagens tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på konstaterande och fastställande av moderskap samt på upphävande av moderskap. 
2 § 
Konstaterande av moderskap på grundval av födande 
Den som har fött ett barn är mor till barnet. 
3 § 
Fastställande av moderskap på grundval av samtycke till assisterad befruktning 
Om den som har fött ett barn har fått assisterad befruktning enligt 1 § i lagen om assisterad befruktning (1237/2006) och barnet har fötts till följd av den assisterade befruktningen, kan den kvinna som i samråd med den som har fött barnet har gett sitt samtycke till behandlingen fastställas vara mor till barnet jämsides med den som har fött barnet. 
Moderskap kan dock inte fastställas, om faderskap till barnet har konstaterats eller fastställts eller kan konstateras eller fastställas i enlighet med faderskapslagen (11/2015). 
Moderskap enligt 1 mom. fastställs genom beslut av magistraten eller domstolsbeslut med iakttagande av vad som föreskrivs nedan i 4 och 5 kap. 
2 kap. 
Utredande av moderskap 
4  § 
Moderskapsutredning 
Syftet med en moderskapsutredning är att inhämta uppgifter till stöd för att fastställa att ett barn har en i 3 § 1 mom. avsedd mor. 
En barnatillsyningsman ska göra en moderskapsutredning i fråga om ett barn som inte har fyllt 18 år, om 
1) det i samband med en faderskapsutredning visar sig att det inte kan fastställas en far för barnet, men det finns anledning att anta att det kan fastställas en andra mor för barnet, 
2) den som anser sig vara mor till barnet enligt 3 § 1 mom. kräver det, 
3) den mor som har fött barnet kräver det,  
4) den mor som har fött barnet och den man vars faderskap har konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen godtar att moderskapet utreds efter det att en annan kvinna har erkänt eller meddelat att hon avser att erkänna sitt moderskap i enlighet med 13 § 3 mom. 
5 § 
Utredare av moderskap 
Om det i samband med en faderskapsutredning konstateras att det finns behov av en moderskapsutredning, ska moderskapet utredas av en barnatillsyningsman i den kommun där faderskapsutredningen har gjorts. 
Om en moderskapsutredning görs i något annat sammanhang, ska moderskapet utredas av en barnatillsyningsman i hemkommunen för den mor som har fött barnet. Om barnet har fyllt 15 år eller om den mor som har fött barnet är död eller inte har hemkommun i Finland, ska moderskapet dock utredas av en barnatillsyningsman i barnets hemkommun eller, om barnet inte har hemkommun i Finland, av en barnatillsyningsman i den kommun där barnet vistas. 
Om en kvinna vill erkänna moderskapet till ett barn och moderskapsutredningen inte ska göras av en barnatillsyningsman i någon av de kommuner som avses i 1 eller 2 mom., ska moderskapet utredas av en barnatillsyningsman i kvinnans hemkommun. 
Om moderskapsutredningen inte ska göras av en barnatillsyningsman i någon av de kommuner som avses i 1—3 mom., görs den av en barnatillsyningsman i Helsingfors stad. 
6 § 
Överläggning inför utredning av moderskap 
När en barnatillsyningsman har fått kännedom om en omständighet som kräver att moderskap utreds, ska barnatillsyningsmannen överlägga med den mor som har fött barnet, med barnet, om det har fyllt 15 år, och, om möjligt, med den kvinna som kan vara barnets andra mor. Om moder-skap utreds på den grund som avses i 4 § 2 mom. 4 punkten, ska också den man vars faderskap har konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen kallas till överläggningen.  
Om moderskapet har erkänts så som föreskrivs i 14 § före barnets födelse, hålls överläggningen dock bara om den mor som har fött barnet, den som har erkänt moderskapet eller den som anser sig vara barnets förälder i stället för den som har erkänt moderskapet, senast den 30:e dagen efter barnets födelse delger barnatillsyningsmannen sin uppfattning att den som har erkänt moderskapet inte är barnets mor. 
7 § 
Genomförande av överläggning och skyldighet att hålla sig till sanningen 
Syftet med överläggningen är att få uppgifter med vars hjälp moderskapet kan utredas. I början av överläggningen ska barnatillsyningsmannen förklara vilka åtgärder som hör till moderskapsutredningen samt innebörden och rättsverkningarna av att moderskapet fastställs. 
När den som har fött barnet och den som kan vara barnets andra mor samt den man som avses i 6 § 1 mom. lämnar uppgifter är de skyldiga att hålla sig till sanningen. Samma skyldighet gäller också för den som avger en utsaga om erkännande, godkänner ett erkännande eller hörs på grund av ett erkännande. 
8 § 
Barnatillsyningsmannens rätt att få uppgifter 
På barnatillsyningsmannens rätt att få uppgifter för moderskapsutredningen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000). 
9 § 
Nedläggning av moderskapsutredning 
Om ett barn som har fyllt 15 år kräver det, ska den moderskapsutredning som gäller barnet läggas ned. 
Barnatillsyningsmannen får besluta att moderskapsutredningen läggs ned, om 
1) det är uppenbart att det inte finns tillräckliga uppgifter att få för att fastställa moderskapet, 
2) kvinnan inte har erkänt barnet och det finns särskild anledning att anta att det inte skulle vara förenligt med barnets bästa att utreda moderskapet och barnet, om det har fyllt 15 år, inte kräver att moderskapet utreds. 
En nedlagd moderskapsutredning ska återupptas 
1) på begäran av den mor som har fött barnet, på begäran av barnet, om det har fyllt 15 år, eller på begäran av den som anser sig vara mor till barnet, om den förutsättning för nedläggning som avses i 2 mom. 1 punkten inte längre uppfylls, 
2) på begäran av den mor som har fött barnet, på begäran av barnet, om det har fyllt 15 år, eller på begäran av den som har erkänt moderskapet, om nedläggningen av utredningen har grundat sig på 2 mom. 2 punkten. 
10 § 
Protokoll över moderskapsutredning 
Barnatillsyningsmannen ska föra protokoll över moderskapsutredningen. I protokollet ska alla de uppgifter antecknas som är av betydelse vid fastställande av moderskap. 
Om det i enlighet med vad som föreskrivs i 6 § 2 mom. inte har behövts någon överläggning för att utreda moderskap, ska protokollet över moderskapsutredningen endast innehålla 
1) uppgift om att ingen av de personer som nämns i 6 § 2 mom. inom föreskriven tid har framfört uppfattningen att den kvinna som har erkänt moderskapet inte är mor till barnet, 
2) barnatillsyningsmannens yttrande om att det utifrån de omständigheter som han eller hon känner till inte finns anledning att misstänka att någon annan än den som har erkänt moderskapet skulle vara barnets andra förälder. 
Den mor som har fött barnet, barnet, om det har fyllt 15 år, och den som har talerätt enligt 25 § 2 mom. har på begäran rätt att ta del av protokollet över moderskapsutredningen i dess helhet oberoende av vad som föreskrivs i 11 § 2 mom. 1 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). 
11 § 
Tillfälle att erkänna moderskap samt väckande av talan 
Om barnatillsyningsmannen finner att det utifrån den utredning som gjorts kan anses bevisat att en viss kvinna är mor till barnet, ska barnatillsyningsmannen ge kvinnan tillfälle att erkänna sitt moderskap. 
Om kvinnan inte erkänner moderskapet och barnet inte har fyllt 18 år, för barnatillsyningsmannen barnets talan för fastställande av moderskap i enlighet med vad som föreskrivs i 5 kap. 
12 § 
Överklagande 
Den mor som har fött barnet, barnet, om det har fyllt 15 år, och den kvinna som anser sig vara barnets andra mor får överklaga barnatillsyningsmannens beslut om att lägga ned eller återuppta en moderskapsutredning genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). De ovannämnda personerna och barnatillsyningsmannen får överklaga förvaltningsdomstolens beslut, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. 
Bestämmelser om väckande av talan om fastställande av moderskap finns i 25 §. Till ett beslut som barnatillsyningsmannen har fattat med stöd av 9 § ska det fogas information om talerätten och om den tidsfrist som gäller den. 
3 kap. 
Erkännande av moderskap 
13 § 
Förutsättningar för erkännande av moderskap 
Den som anser sig vara mor till barnet enligt 3 § 1 mom. kan erkänna moderskapet i enlighet med vad som föreskrivs nedan. 
Om inte något annat föreskrivs i 3 mom., kan moderskap inte erkännas till ett barn som redan har en far, till ett barn som har en mor enligt 3 § 1 mom. eller till ett barn för vilket faderskap kan fastställas. Inte heller kan moderskap erkännas till ett barn som är adopterat. 
Moderskapet till ett barn för vilket faderskapet har konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen kan dock erkännas, om de vars godkännande behövs enligt 19 § i faderskapslagen godkänner erkännandet. När erkännandet fastställs av magistraten, upphävs det faderskap som konstaterats i enlighet med 2 § i faderskapslagen. 
Vad som i 15 § 3 mom. i faderskapslagen föreskrivs om erkännande av faderskap efter barnets död tillämpas också på erkännande av moderskap. 
14 § 
Erkännande av moderskap före barnets födelse 
En kvinna kan på det sätt som föreskrivs nedan genom en anmälan före barnets födelse erkänna att hon är mor till det ofödda barnet i enlighet med 3 § 1 mom. 
Den som erkänner moderskapet ska lämna anmälan personligen och i den gravidas närvaro till en hälsovårdare eller en barnmorska vid rådgivningsbyrån för mödravård, eller vid en privat hälso- och sjukvårdsenhet som på uppdrag av kommunen producerar rådgivningstjänster, i den kommun där familjen har fått rådgivningsbyråtjänster under graviditetstiden. Innan ett erkännande tas emot ska erkännandets innebörd och rättsverkningar klargöras för parterna. 
En utsaga om erkännande enligt 2 mom. kan avges också till en barnatillsyningsman i den gravidas hemkommun efter det att den gravida visat upp ett intyg över graviditeten. I ett sådant fall tillämpas vad som föreskrivs i 2 mom. 
Den hälsovårdare eller barnmorska som avses i 2 mom. eller den barnatillsyningsman som avses i 3 mom. ska vägra ta emot erkännandet, om 
1) den gravida motsätter sig erkännandet, 
2) identiteten hos den som erkänner moderskapet eller hos den gravida inte har utretts på ett tillförlitligt sätt, 
3) det finns anledning att misstänka att den som erkänner moderskapet inte kan fastställas vara mor till barnet, eller 
4) det finns anledning att misstänka att den gravida eller den som erkänner moderskapet inte kan förstå erkännandets innebörd på grund av sitt mentala tillstånd eller på grund av språksvårigheter eller av något annat skäl. 
Bestämmelser om den handling som ska upprättas över ett erkännande finns i 20 §. När ett erkännande godkänts skriftligen av den gravida ska handlingen utan dröjsmål lämnas till en barnatillsyningsman i den kommun där moderskapet ska utredas enligt 5 §. 
Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på hälsovårdare och barnmorskor när de sköter uppdrag som avses i 2 mom. även om de inte står i anställningsförhållande till en kommun eller samkommun.  
15 § 
Erkännande som återkallas, bestrids eller är utan verkan 
Den som har erkänt sitt moderskap i enlighet med 14 § kan återkalla erkännandet genom att skriftligen och senast den 30:e dagen efter barnets födelse göra en anmälan om saken till den barnatillsyningsman som sköter moderskapsutredningen. 
Den mor som har fött barnet eller den person som anser sig vara barnets förälder i stället för den som har erkänt moderskapet, kan genom en anmälan enligt 1 mom. föra fram sin uppfattning att den som har erkänt barnet inte är barnets mor. 
Ett erkännande enligt 14 § är utan verkan, om de finska myndigheterna saknar behörighet i moderskapsärendet enligt 42 § vid den tidpunkt då moderskapsutredningen inleds efter barnets födelse. 
16 § 
Erkännande av moderskap efter barnets födelse 
En kvinna kan erkänna sitt moderskap enligt 3 § 1 mom. efter barnets födelse genom att personligen hos en i 2 mom. avsedd mottagare av erkännande anmäla att hon är mor till barnet. Före erkännandet ska den som tar emot det klargöra dess innebörd och rättsverkningar för henne. 
Ett erkännande av moderskap tas emot av en myndighet som enligt 18 § 2 mom. i faderskapslagen får ta emot ett erkännande av faderskap. Den som vid ingående av äktenskap önskar erkänna moderskapet till sin trolovades barn, kan avge en utsaga om erkännande också till vigselförrättaren. Bestämmelser om den handling som ska upprättas över ett erkännande av moderskap finns i 20 § i denna lag. 
Vad som i 18 § 3 mom. i faderskapslagen föreskrivs om sändande av handlingen över erkännandet och i 4 mom. om avgivande av en utsaga om erkännande i en främmande stat tillämpas också på erkännande av moderskap. 
17 § 
Godkännande av erkännande 
Vad som i 19 § i faderskapslagen föreskrivs om godkännande av erkännande av faderskap tillämpas också på godkännande av erkännande av moderskap. 
18 § 
Hörande 
Barnatillsyningsmannen ska ge följande personer tillfälle att bli hörda med anledning av ett erkännande: 
1) den mor som har fött barnet, om hon inte har godkänt erkännandet i enlighet med 14 § i denna lag eller i enlighet med 19 § 1 mom. i faderskapslagen, som ska tillämpas med stöd av 17 §, 
2) barnets vårdnadshavare, om han eller hon kan höras utan svårighet, 
3) vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare, om den som har erkänt moderskapet är minderårig. 
Barnatillsyningsmannen kan höra också andra än de personer som avses i 1 mom., om det behövs för att utreda saken. Hörandet kan ske muntligt eller skriftligt. Också den som enligt 16 § 2 mom. kan ta emot ett erkännande kan sköta ett hörande. 
19 § 
Fastställande av identitet 
Den som tar emot en utsaga om erkännande enligt 14 eller 16 § eller ett godkännande enligt 17 § och den som hör någon muntligt enligt 18 § ska utifrån identitetsbevis eller på något annat därmed jämförbart tillförlitligt sätt fastställa identiteten hos den som avger utsagan om erkännande, lämnar godkännandet eller hörs. 
20 § 
Handling över erkännande och över godkännande av erkännande 
Över ett erkännande och över godkännandet av ett erkännande ska det upprättas en handling. Handlingen ska dateras och där ska antecknas identifikationsinformation för barnet, för den mor som har fött barnet och för den som erkänner moderskapet. Handlingen ska undertecknas av den som har erkänt sitt moderskap och av den som har tagit emot erkännandet. Om erkännandet ska godkännas av någon, ska denne och den som har tagit emot godkännandet underteckna handling-en. 
Om barnet, den mor som har fött barnet eller den äkta mannen som ska godkänna erkännandet bevisligen inte har fått meddelande om att en utsaga om erkännande har avgetts, och om deras vistelseort är känd, ska barnatillsyningsmannen delge dem erkännandet per post mot mottagningsbevis. 
21 § 
Inlämnande av handlingar till magistraten 
När en moderskapsutredning har gjorts och moderskapet har erkänts, ska den barnatillsyningsman som har skött moderskapsutredningen lämna in protokollet över moderskapsutredningen och de handlingar som gäller erkännandet till den magistrat som avses i 23 §. 
4 kap. 
Fastställande av moderskap i magistraten 
22 § 
Magistratens behörighet 
Moderskap enligt 3 § 1 mom. fastställs av magistraten, om en kvinna har erkänt sitt moderskap på det sätt som föreskrivs i 3 kap. och det utifrån protokollet över moderskapsutredningen kan anses vara klarlagt att hon är barnets mor. 
Om kvinnan har erkänt sitt moderskap på det sätt som föreskrivs i 14 §, kan moderskapet fastställas även när kvinnan har avlidit före barnets födelse. 
23 § 
Regionalt behörig magistrat 
Moderskapet fastställs av den magistrat inom vars verksamhetsområde den barnatillsyningsman som sköter ärendet arbetar. 
Vad som i 27 § 2 mom. i faderskapslagen föreskrivs om magistraternas behörighet i ärenden som gäller fastställande av faderskap gäller också ärenden om fastställande av moderskap. 
24 § 
Behandling hos magistraten av ett ärende om moderskap samt överklagande 
På behandlingen hos magistraten av ett ärende som gäller fastställande av moderskap tillämpas förvaltningslagen (434/2003). Om bestämmelserna i 3 kap. i denna lag inte har iakttagits i ärendet, handlingarna är bristfälliga eller moderskapsfrågan inte har utretts tillräckligt, kan magistraten be barnatillsyningsmannen komplettera handlingarna eller skaffa sådan behövlig tilläggsutredning som är tillgänglig. 
Magistratens beslut får inte överklagas. Till beslutet ska det fogas information om den talerätt som avses i 25 § och om den tidsfrist som avses i 26 § 2 mom. Utöver vad som i 54 § i förvaltningslagen föreskrivs om magistratens delgivningsskyldighet, ska magistraten delge barnatillsyningsmannen beslutet. 
5 kap. 
Rättegång om fastställande av moderskap 
25 § 
Förutsättningar för talerätt samt parter 
Ett barn för vilket faderskap inte har konstaterats på grundval av ett äktenskap med den mor som har fött barnet och inte har fastställts genom beslut av magistraten eller domstolsbeslut, kan genom att väcka talan mot den som barnet antar är dess mor kräva att moderskap enligt 3 § 1 mom. fastställs. Om den mot vilken talan ska väckas har avlidit, ska talan väckas mot hennes rättsinnehavare. 
Den som anser sig vara mor till barnet i enlighet med 3 § 1 mom. har rätt att väcka talan om fastställande av moderskapet mot barnet, om magistraten inte har fastställt moderskapet och det finns någon annan anledning till detta än att ett godkännande enligt 17 § saknas. 
Om den vars moderskap det är fråga om avlider medan talan är anhängig, träder hennes rättsinnehavare i hennes ställe. 
26 § 
Begränsningar i talerätten 
Talan om fastställande av moderskap kan inte föras, om barnet har fyllt 15 år och motsätter sig att moderskapet fastställs. Talan kan inte väckas eller behandlingen av ärendet fortsättas, om barnet har avlidit. 
Den som anser sig vara mor till ett barn ska väcka talan inom ett år från den dag då hon fick del av ett i 25 § 2 mom. avsett beslut av magistraten. 
27 § 
Förande av barnets talan 
I en rättegång om fastställande av moderskap förs ett minderårigt barns talan av den barnatillsyningsman som med stöd av 5 § har utrett moderskapet. Barnatillsyningsmannen har dock inte talerätt, om de finska myndigheternas internationella behörighet grundar sig på någon annan än en i 42 § 1 mom. 1 eller 2 punkten avsedd omständighet. 
Vad som i 31 § 2—4 mom. i faderskapslagen föreskrivs om förande av barnets talan, om tillfälle att bli hörd och om rättshjälp i en rättegång om fastställande av faderskap tillämpas också på ärenden som gäller fastställande av moderskap. 
28 § 
Instämmande som svarande och delgivning av stämning 
Om barnet kräver att moderskapet fastställs, ska den som kan antas vara mor till barnet enligt 3 § 1 mom. stämmas in såsom svarande. 
Finns det flera i 1 mom. avsedda tänkbara mödrar, ska de stämmas in såsom svarande i samma rättegång. 
Om talan väcks mot barnet med stöd av 25 § 2 mom., kan också de som vid sidan om käranden kan komma i fråga som mor till barnet stämmas in såsom svarande. 
Vad som i 33 § i faderskapslagen föreskrivs om delgivning av stämning i ärenden som gäller faderskap tillämpas också på ärenden som gäller moderskap. 
29 § 
Delgivning av protokoll över moderskapsutredning 
I fall där moderskapsutredning krävs enligt lag ska käranden foga protokollet över moderskapsutredningen till stämningsansökan. Om protokollet inte har fogats till stämningsansökan, ska domstolen begära protokollet av barnatillsyningsmannen. 
30 § 
Behörig domstol 
Bestämmelser om behörig domstol i ärenden som gäller fastställande av moderskap finns i 10 kap. i rättegångsbalken. 
När ett ärende om fastställande av moderskap är anhängigt i en behörig domstol, får frågan om moderskapet till samma barn inte prövas vid någon annan domstol. Domstolen ska då överföra ärendet till den domstol där ärendet redan är anhängigt. 
31 § 
Återkallelse av talan 
När talan om fastställande av moderskap förs mot flera tänkbara mödrar, kan käranden återkalla talan mot någon av svarandena, om denne inte motsätter sig att talan återkallas. Talan kan dock återkallas endast om domstolen, efter att ha hört de övriga svarandena, samtycker till detta. Domstolen ska då avskriva ärendet till den del det gäller svaranden i fråga. 
32 § 
Anskaffning av bevis 
Domstolen ska självmant förordna om anskaffning av all den utredning som den finner behövlig för att ärendet ska kunna avgöras. Om det utifrån omständigheter som framkommit vid rättegången finns anledning att anta att någon, som inte är part, är förälder till barnet, kan domstolen ge denne tillfälle att bli hörd. Domstolen kan även uppmana barnatillsyningsmannen att komplettera moderskapsutredningen. 
33 § 
Behandling av överklagande 
Om käranden eller svaranden överklagar en dom om moderskap, kan fullföljdsdomstolen behandla ärendet också till den del ärendet gäller en sådan part som överklagandet inte avser. 
6 kap. 
Upphävande av moderskap 
34 § 
Grunderna för upphävande av moderskap 
Ett moderskap som har fastställts genom beslut av magistraten ska upphävas genom domstolsbeslut, om det har klarlagts att det inte finns ett i 3 § 1 mom. avsett förhållande mellan den som har fastställts vara mor och barnet. 
35 § 
Parter i ett ärende som gäller upphävande av moderskap 
Talan om upphävande av moderskap får väckas av barnet, av den mor som har fött barnet eller av den vars moderskap har fastställts genom beslut av magistraten. 
Talan ska väckas mot de i 1 mom. nämnda personer som utöver käranden har rätt att väcka talan. 
Om en part avlider under den tid rättegången varar, träder partens rättsinnehavare i hans eller hennes ställe. 
36 § 
Begränsningar i talerätten 
Vad som i 42 § 1 mom. i faderskapslagen föreskrivs om utövande av barnets rätt att väcka talan i ett ärende som gäller upphävande av faderskap tillämpas också på ett ärende som gäller upphävande av moderskap. 
Den som har erkänt sitt moderskap har inte rätt att väcka talan om hon, sedan hon har fått kännedom om omständigheter som ger henne anledning att misstänka att barnet inte har avlats på det sätt och under de förhållanden som avses i 3 § 1 mom., efter barnets födelse skriftligen meddelat att barnet är hennes. Den mor som har fött barnet har inte rätt att väcka talan, om hon skriftligen har godkänt meddelandet. 
37 § 
Dödsfalls inverkan på rätten att väcka talan och på svarandens utövande av talan 
Talan om upphävande av moderskap kan inte väckas, om barnet har avlidit. 
Talan om upphävande av moderskap kan inte väckas för en sådan i 35 § avsedd parts räkning som har avlidit. När det gäller den vars moderskap har fastställts kan dock maken och arvingarna efter hennes död väcka talan i enlighet med 38 § 3 mom. 
Om den vars moderskap har fastställts genom beslut av magistraten har avlidit, ska hennes rättsinnehavare stämmas in såsom svarande. Om den mor som har fött barnet har avlidit, stäms hennes rättsinnehavare inte in såsom svarande. 
38 § 
Frist för väckande av talan 
Den mor som har fött barnet och den vars moderskap har fastställts genom beslut av magistraten ska väcka talan om upphävande av moderskap inom två år från det att moderskapet fastställdes. 
Talan kan prövas även om den har väckts efter fristens utgång, om den som är kärande enligt 1 mom. har haft laga förfall eller anför något annat synnerligen vägande skäl till att talan inte har väckts tidigare. Talan ska dock lämnas utan prövning, om talan inte väcks omedelbart när det inte längre finns något skäl att avstå från att väcka talan. 
Om den vars moderskap har fastställts genom beslut av magistraten har avlidit utan att ha förlorat sin talerätt, har den efterlevande maken samt var och en som vid sidan av barnet eller efter barnet är den avlidnas närmaste arvinge rätt att väcka talan inom ett år från dödsfallet eller, om den avlidna skulle ha haft längre tid att väcka talan till sitt förfogande, inom den tiden. 
39 § 
Behörig domstol 
Bestämmelser om behörig domstol i ärenden som gäller upphävande av moderskap finns i 10 kap. i rättegångsbalken. 
40 § 
Rättegångsförfarandet 
Vid en rättegång om upphävande av moderskap ska 28 § 4 mom. och 32 § tillämpas. 
7 kap. 
Bestämmelser som hör till den internationella privaträttens område 
41 § 
Moderskap direkt med stöd av lag 
I fråga om bestämmande av moderskap direkt med stöd av lag ska finsk lag tillämpas, om den vars moderskap det är fråga om 
1) har varit bosatt i Finland vid barnets födelse eller under året innan barnet föddes, eller 
2) inte är bosatt i någon stat vid barnets födelse och vistas i Finland eller är asylsökande i Finland vid barnets födelse. 
I andra än i 1 mom. avsedda fall bestäms ett moderskap direkt med stöd av lag enligt tillämplig lag i den stat där 
1) den vars moderskap det är fråga om är bosatt vid barnets födelse, eller 
2) den vars moderskap det är fråga om vistas eller är asylsökande, om hon då inte är bosatt i någon stat. 
42 § 
Finska myndigheters internationella behörighet 
Finska myndigheter är behöriga i ett moderskapsärende, om 
1) barnet är bosatt i Finland, 
2) barnet inte är bosatt i någon stat men vistas i Finland eller är asylsökande i Finland, 
3) den svarande, eller minst en svarande om det finns flera, är eller, om hon är död, senast var bosatt i Finland, 
4) den svarande inte är bosatt i någon stat men hon vistas eller, om hon är död, senast vistades i Finland eller är asylsökande i Finland, eller 
5) ärendet inte kan avgöras i den främmande stat där barnet eller den kvinna vars moderskap det är frågan om är eller vid sin död senast var bosatt och det finns särskild anledning att avgöra ärendet i Finland. 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. är de finska myndigheterna behöriga i ett ärende som gäller utredande och erkännande av moderskap, om den som önskar erkänna sitt moderskap 
1) är bosatt i Finland, eller 
2) inte är bosatt i någon stat men vistas i Finland eller är asylsökande i Finland, 
Moderskapsutredning som avses i 2 kap. verkställs dock inte om de finska myndigheternas behörighet grundar sig enbart på 1 mom. 3 eller 4 punkten. 
43 § 
Ärenden som är anhängiga utomlands 
Om ett moderskapsärende är anhängigt hos myndigheterna i en främmande stat och det är uppenbart att beslutet i ärendet kommer att erkännas i Finland, ska de finska myndigheterna, om samma ärende har inletts senare här i landet, avbryta behandlingen tills det har klarlagts om det utländska beslutet erkänns i Finland. 
Finska myndigheter får dock antingen avstå från att avbryta behandlingen av ett ärende eller fortsätta behandlingen av ett avbrutet ärende, om det kan visas att avgörandet annars blir oskäligt försenat. 
44 § 
Tillämplig lag 
I ett moderskapsärende ska finsk lag tilllämpas, om inte något annat följer av 41 §. 
45 § 
Erkännande av utländska beslut 
Ett beslut om moderskap som har meddelats i en främmande stat och som är giltigt i den staten erkänns i Finland utan särskild fastställelse. 
Ett beslut som har meddelats i en främmande stat erkänns dock inte, om 
1) den utländska myndighetens behörighet inte har grundat sig på en parts boningsort, hemvist eller medborgarskap eller någon annan sådan anknytning med beaktande av vilken myndigheten skulle ha haft grundad anledning att ta upp ärendet till behandling, 
2) beslutet har meddelats mot en utebliven part och stämningsansökan eller motsvarande handling inte har delgetts denne i så god tid och på ett sådant sätt att han eller hon skulle ha kunnat förbereda sitt svaromål, 
3) beslutet strider mot ett finskt moderskapsbeslut i fråga om vilket rättegången har inletts före den rättegång som har lett till det utländska beslutet, 
4) beslutet strider mot ett tidigare utländskt moderskapsbeslut som erkänns i Finland, eller 
5) beslutet inte är förenligt med grunderna för Finlands rättsordning. 
Ett beslut genom vilket någon har fastställts vara barnets mor i stället för den mor som har fött barnet, kan erkännas endast om beslutet 
1) har meddelats i den stat där den som har fastställts vara mor var bosatt vid barnets födelse och där hon har bott utan avbrott i minst ett år omedelbart innan barnet föddes, eller 
2) erkänns i den stat där den som har fastställts vara mor var bosatt vid barnets födelse och där hon har bott utan avbrott i minst ett år omedelbart innan barnet föddes. 
Som ett i 1—3 mom. avsett beslut betraktas ett beslut av en domstol eller annan myndighet samt fastställelse eller registrering av en rättshandling, om förhållandet mellan barnet och kvinnan till följd av en sådan åtgärd betraktas som ett moderskapsförhållande eller om ett moderskapsförhållande till följd av en sådan åtgärd anses blivit upphävt i den stat där registreringen har skett eller någon annan motsvarande åtgärd har vidtagits. 
46 § 
Fastställelse av utländskt beslut 
Helsingfors tingsrätt kan på ansökan fastställa om ett utländskt beslut om moderskap ska erkännas i Finland. 
När tingsrätten behandlar ärendet ska den ge barnet, fadern, modern eller någon annan tillfälle att bli hörd, om det behövs för att utreda frågan och det går att ta reda på personens vistelseort utan svårighet. 
47 § 
Oförenlighet med grunderna för Finlands rättsordning 
En bestämmelse i en främmande stats lag ska lämnas obeaktad, om tillämpningen av den skulle leda till ett resultat som är oförenligt med grunderna för Finlands rättsordning. 
8 kap. 
Särskilda bestämmelser 
48 § 
Begränsning av barnets självbestämmanderätt 
Vad som i 9 § och 26 § 1 mom. samt i 19 § 2 mom. i faderskapslagen, som blir tillämpligt med stöd av 17 §, föreskrivs om betydelsen av den åsikt som ett barn som har fyllt 15 år företräder tillämpas inte, om barnet inte kan förstå sakens betydelse på grund av psykisk störning eller utvecklingsstörning eller av någon annan motsvarande orsak. 
49 § 
Avgivande av osann utsaga i ett moderskapsärende 
Den som i samband med en moderskapsutredning, vid erkännande av moderskap, vid hörande på grund av ett erkännande eller vid godkännande av ett erkännande uppsåtligen avger osann utsaga till myndigheten och detta bidrar till att moderskapet fastställs oriktigt, ska, om strängare straff för gärningen inte föreskrivs någon annanstans i lag, för avgivande av osann utsaga i ett moderskapsärende dömas till böter. 
50 § 
Skyndsam behandling 
Ärenden som gäller utredande, fastställande och upphävande av moderskap ska behandlas skyndsamt. 
51 § 
Handräckning 
En barnatillsyningsman är på begäran skyldig att ge handräckning till barnatillsyningsmän i andra kommuner i uppgifter som en barnatillsyningsman ska sköta vid utredande och fastställande av moderskap. Barnatillsyningsmannen är i sådana fall även skyldig att inför domstol eller andra myndigheter inom sitt verksamhetsområde företräda andra barnatillsyningsmän när ärenden som hör till deras befattning behandlas. 
52 § 
Tillämpning av lagen i vissa fall 
Har ett barn enligt denna lag två mödrar 
1) ska vid tillämpning av 2 och 6 a § i lagen om hemkommun (201/1994) på den mor som fött barnet tillämpas vad som i nämnda paragrafer föreskrivs om mor och på den mor som avses i 3 § 1 mom. i denna lag tillämpas vad som i nämnda paragrafer föreskrivs om far, 
2) ska 28 § 2 mom. 4 punkten i lagen om för- och efternamn (946/2017) tillämpas också om moderskapet upphövs med stöd av denna lag. 
53 § 
Närmare bestämmelser 
Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om 
1) magistratens tillvägagångssätt när moderskapet har fastställts genom beslut av magistraten,  
2) vilka handlingar som kan godkännas för fastställande av identiteten. 
Genom förordning av justitieministeriet utfärdas det bestämmelser om vilka handlingar som vid utredande, erkännande och fastställande av moderskap ska lämnas på för ändamålet fastställda blanketter. Institutet för hälsa och välfärd fastställer blankettformulären. 
54 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft den 20
Bestämmelserna i 2 § och i 7 kap. ska tillämpas också när barnet har fötts före ikraftträdandet av denna lag. De övriga bestämmelserna i denna lag ska tillämpas om ett i 3 § 1 mom. avsett samtycke till assisterad befruktning har getts efter ikraftträdandet av lagen. 
Lag 
om ändring av lagen om assisterad befruktning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om assisterad befruktning (1237/2006) 2 § 1 och 2 punkten, 6 § 4 mom., 8 § 2 och 6 punkten, 12 § 1 mom., 22 och 24 §, 26 § 2 mom., 27 § 1 mom. och 35 § 1 mom.,  
av dem 2 § 2 punkten sådan den lyder i lag 254/2016 och 35 § 1 mom. sådant det lyder i lag 376/2009, som följer: 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) par en kvinna och en man som lever tillsammans i äktenskap eller under äktenskapsliknande förhållanden eller två kvinnor som lever tillsammans i äktenskap, i registrerat partnerskap eller under äktenskapsliknande förhållanden, 
2) den som får behandling ett par, eller en kvinna som inte lever i äktenskap, i registrerat partnerskap eller under äktenskapsliknande förhållanden, 
6 § 
Förintande av könsceller och embryon 
Om en tjänstetillhandahållare vet att en bestämd donators könsceller inte har använts för assisterad befruktning innan de förintats, ska tjänstetillhandahållaren meddela detta till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. 
8 § 
Hinder för utförande av assisterad befruktning 
Assisterad befruktning får inte utföras, om 
2) den ena parten i ett par som får behandling är gift med eller lever i registrerat partnerskap med en tredje person, 
6) det finns anledning att anta att barnet kommer att lämnas för adoption. 
12 § 
Anteckningar och intyg över assisterad befruktning 
I arkivexemplaret av behandlingssamtycket ska göras en anteckning om vilken metod för assisterad befruktning som har använts, om att eventuella villkor har beaktats, om tidpunkten för användning av metoden samt om konstaterad graviditet. Tjänstetillhandahållaren ska ge den som behandlats genom assisterad befruktning dessa uppgifter. 
22 § 
Donationsregistret 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården för ett register över donationer av könsceller och embryon för assisterad befruktning (donationsregistret). På anmälan av en tjänstetillhandahållare införs i registret donatorns identifieringsuppgifter samt uppgifter om donatorskoden, eventuellt i 16 § 2 mom. avsett samtycke till fastställande av faderskap och återkallelse av ett sådant samtycke samt huruvida det är fråga om donation av spermier, äggceller eller embryon. 
24 § 
Tillstånd 
Lagring av könsceller och embryon samt utförande av assisterad befruktning förutsätter tillstånd av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården. Tillstånd kan beviljas sådana verksamhetsenheter inom hälso och sjukvården och specialistläkare som har den särskilda sakkunskap och personal som verksamheten kräver samt för verksamheten ändamålsenliga lokaler och apparater och som visar att de har ordnat med den rådgivning som avses i 9 § på behörigt sätt. Tillstånd kan också beviljas så att det bara gäller en viss lagrings eller befruktningsmetod. 
26 § 
Uppgifter om och inspektion av verksamheten 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan bestämma att verksamheten ska inspekteras. 
27 § 
Återkallande av tillstånd 
Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården kan återkalla ett i 24 § avsett tillstånd, om bestämmelserna om lagring av könsceller eller embryon eller assisterad befruktning väsentligt har överträtts i verksamheten. Förekommer det brister eller missförhållanden i verksamheten, kan Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården bestämma att verksamheten ska avbrytas tills bristerna eller missförhållandena har avhjälpts, eller återkalla tillståndet om bristerna eller missförhållandena inte avhjälpts inom en av verket utsatt skälig tid. 
35 § 
Förseelse mot bestämmelserna om assisterad befruktning 
Den som uppsåtligen utför assisterad befruktning trots att 
1) den ena parten i ett par som får behandling är gift med eller lever i registrerat partnerskap med en tredje person, 
2) det finns grundad anledning att anta att graviditeten på grund av kvinnans ålder eller hälsotillstånd kan medföra betydande fara för kvinnans eller barnets hälsa, 
3) det är uppenbart att barnet inte kan tryggas en balanserad uppväxt, eller 
4) det finns grundad anledning att anta att barnet kommer att lämnas för adoption, 
ska för förseelse mot bestämmelserna om assisterad befruktning dömas till böter. 
Denna lag träder i kraft den 20
Könsceller som har donerats före ikraftträdandet av denna lag får användas för assisterad befruktning av ett par bestående av två kvinnor endast om donatorn samtycker till detta eller har gett ett sådant samtycke som avses i första meningen i 16 § 2 mom. 
Lag 
om ändring av 10 kap. 12 och 18 § i rättegångsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i rättegångsbalken 10 kap. 12 §, sådan den lyder i lag 135/2009, samt 
fogas till 10 kap. 18 § 1 mom., sådant det lyder i lag 135/2009 en ny 5 a-punkt som följer: 
10 kap. 
Om forum i tvistemål 
12 § 
Ett ärende som gäller fastställande av faderskap eller fastställande av moderskap prövas av den tingsrätt inom vars domkrets den mor som har fött barnet eller barnet har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. 
Ett ärende som gäller upphävande av faderskap eller upphävande av moderskap prövas av den tingsrätt inom vars domkrets barnet har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. 
18 § 
Om det inte annars finns någon domstol där ett ärende kan prövas gäller följande: 
5 a) ett ärende som gäller fastställande eller upphävande av moderskap prövas av den tingsrätt inom vars domkrets den kvinna som är svarande har eller senast hade sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort; ett ärende som gäller upphävande av moderskap kan dessutom prövas av den tingsrätt inom vars domkrets den mor som har fött barnet har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort, 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om underhåll för barn 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om underhåll för barn (704/1975) 10 § 3 mom., 12 § 2 mom., 13 § 2 mom., 14 § 2 mom., 15 § och 16 § 2 mom.,  
av dem 13 § 2 mom. sådant det lyder i lag 15/2015, som följer: 
10 § 
Har talan om underhållsbidrag anhängiggjorts inom ett år efter den tidpunkt då föräldraskapet fastställts genom erkännande eller en lagakraftvunnen dom, kan denna förälder åläggas att betala underhållsbidrag från och med barnets födelse, om detta enligt de grunder som anges i 1—3 § prövas skäligt. Det kan dock inte förordnas att underhållsbidrag ska utgå för längre tid än för de fem år som närmast föregår anhängiggörandet av talan. 
12 § 
Då talan om upphävande av föräldraskap har godkänts genom en lagakraftvunnen dom, ett erkännande av föräldraskap har befunnits vara ogiltigt eller en lagakraftvunnen dom om fastställande av föräldraskap har återbrutits, kan domstolen ålägga barnets i 5 § 1 mom. avsedda företrädare att återbära betalda underhållsbidrag eller en del av dem, om barnets företrädare vid fastställandet eller mottagandet av underhållsbidrag har haft kännedom om att den som har betalat underhållsbidraget inte är barnets förälder, och om återbäring bör anses skälig med hänsyn till de förhållanden som gäller barnet, barnets företrädare och den som har betalat underhållsbidraget. 
13 § 
I samband med talan om fastställande av föräldraskap har en i 31 § 1 och 2 mom. i faderskapslagen (11/2015) eller 27 § 1 och 2 mom. i moderskapslagen (/) avsedd företrädare för barnet även rätt att yrka på fastställande av underhållsbidrag till barnet. 
14 § 
Framställs yrkande på underhållsbidrag i samband med talan om vårdnad om barnet eller talan om fastställande av föräldraskap, kan talan om underhållsbidrag även handläggas vid den domstol där talan i den förstnämnda saken ska anhängiggöras. 
15 § 
I samband med talan om fastställande av föräldraskap kan, om talan förs mot flera än en person, inte frågan om underhållsbidrag till barnet avgöras förrän föräldraskapet har fastställts genom en lagakraftvunnen dom. 
16 § 
Har en dom om fastställande av underhållsbidrag meddelats i en rättegång om fastställande av föräldraskap, kan domen inte verkställas förrän föräldraskapet har fastställts genom en lagakraftvunnen dom. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 6 och 8 a § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) 6 § 1 mom. och 8 a §, av dem 8 a § sådan den lyder i lag 14/2015, som följer: 
6 § 
Vårdnadshavare på grund av födsel 
Är barnets föräldrar gifta med varandra när barnet föds, är de båda vårdnadshavare för barnet. Är föräldrarna inte gifta med varandra när barnet föds, är den moder som har fött barnet vårdnadshavare. 
8 a § 
Avtal om vårdnad om barn före barnets födelse 
Om föräldraskapet erkänns före barnets födelse på det sätt som föreskrivs i 16 § i faderskapslagen (11/2015) eller 14 § i moderskapslagen (/), kan den som erkänner föräldraskapet och den mor som kommer att föda barnet i det sammanhanget ingå ett avtal om att vårdnaden om barnet anförtros båda föräldrarna gemensamt. 
Den hälsovårdare eller barnmorska som har tagit emot erkännandet ska genom sin underskrift styrka föräldrarnas underskrifter och efter det sända handlingen till den barnatillsyningsman som avses i 16 § 5 mom. i faderskapslagen eller 14 § 5 mom. i moderskapslagen för fastställelse av avtalet. Socialnämnden får inte fastställa avtalet förrän föräldraskapet har fastställts. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 2 kap. 2 och 3 § i ärvdabalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i ärvdabalken (40/1965) 2 kap. 2 § och 3 § 1 och 2 mom. som följer: 
2 kap. 
Om skyldemäns arvsrätt 
2 § 
Finns det inga bröstarvingar, tar arvlåtarens föräldrar hälften var av arvet. 
Är någon av föräldrarna död, delar arvlåtarens syskon den förälderns lott. I ett avlidet syskons ställe träder dess avkomlingar, och varje gren tar lika lott. Finns det inga syskon eller avkomling-ar till dem, men lever någon av arvlåtarens föräldrar, tar den föräldern hela arvet. 
Finns det halvsyskon efter arvlåtaren, tar de tillsammans med helsyskon del i den lott som skulle ha tillfallit deras förälder. Finns det inga helsyskon eller avkomlingar till dem, och är båda föräldrarna döda, tar halvsyskonen hela arvet. I ett avlidet halvsyskons ställe träder dess avkomlingar. 
3 § 
Finns det inga sådana arvingar som nämns i 1 och 2 §, tillfaller hela arvet arvlåtarens farför-äldrar och morföräldrar.  
Är en farförälder eller morförälder död, tar den dödes barn den del av arvet som skulle ha tillfallit honom eller henne. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 6 och 7 § i lagen om underhållsstöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om underhållsstöd (580/2008) 6 § 5 punkten och 7 § 3 mom. som följer: 
6 § 
Förutsättningar för erhållande av underhållsstöd 
Ett barn har rätt till underhållsstöd, om 
5) underhållsbidraget inte har kunnat fastställas samtidigt som faderskapet eller moderskapet, eller 
 
7 § 
När rätten till underhållsstöd börjar och upphör 
När underhållsstöd beviljas med stöd av 6 § 5 punkten, föreligger rätt till underhållsstöd högst under de följande sex kalendermånaderna efter det att faderskapet eller moderskapet fastställts genom ett lagakraftvunnet beslut, om inte talan om fastställande av underhållsbidrag har väckts inom nämnda tid. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av medborgarskapslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i medborgarskapslagen (359/2003) 9, 12, 26 och 32 § som följer: 
9 § 
Barn 
Ett barn förvärvar finskt medborgarskap vid födelsen, om 
1) modern är finsk medborgare, 
2) fadern är finsk medborgare, och 
a) är gift med barnets moder, eller 
b) barnet föds i Finland och mannens faderskap till barnet fastställs, 
3) fadern är död, men var finsk medborgare vid sin död, och 
a) var gift med barnets moder, eller 
b) barnet föds i Finland och mannens faderskap till barnet fastställs, eller 
4) barnet föds i Finland och inte vid födelsen får någon främmande stats medborgarskap, och barnet inte på grundval av födelsen ens i andra hand har rätt att förvärva någon främmande stats medborgarskap. 
Ett barn som föds i Finland förvärvar finskt medborgarskap på grundval av födelseplatsen, om barnets föräldrar har flyktingstatus i Finland eller om de annars har getts skydd mot sin medborgarstats myndigheter. Dessutom förutsätts att barnet inte förvärvar någondera förälderns medborgarskap på annat sätt än genom att barnets födelse registreras hos myndigheten i förälderns medborgarstat eller på något annat sätt som förutsätter medverkan av denna stats myndighet. Om endast den ena föräldern har getts det skydd som avses ovan, förutsätts också att barnet inte vid födelsen förvärvar och inte på grundval av födelsen ens i andra hand har rätt att förvärva den andra förälderns medborgarskap. 
Om barnet med stöd av moderskapslagen (    /    ) har två mödrar 
1) ska det som föreskrivs om modern i 1 mom. 1 punkten tillämpas på den mor som fött barnet, och 
2) ska det som föreskrivs om fadern i 1 mom. 2 punkten underpunkt b och 3 punkten underpunkt b tillämpas på den moder som avses i 3 § 1 mom. i moderskapslagen. 
12 § 
Hittebarn och barn till föräldrar med okänt medborgarskap 
Ett hittebarn som påträffas i Finland anses som finsk medborgare så länge som barnet inte har konstaterats vara en främmande stats medborgare. Om barnet har konstaterats vara en främmande stats medborgare först efter att han eller hon har fyllt fem år, behåller barnet dock sitt finska medborgarskap. 
Om ett i Finland fött barns föräldrars medborgarskap är okänt, anses barnet vara finsk medborgare så länge som han eller hon inte har konstaterats vara en främmande stats medborgare. Detsamma gäller ett i Finland utom äktenskapet fött barn, när det moderns medborgarskap är okänt som har fött barnet. Om barnet har konstaterats vara en främmande stats medborgare först efter att han eller hon har fyllt fem år, behåller barnet dock sitt finska medborgarskap. 
26 § 
Utlänning vars far eller mor är finsk medborgare 
En utlänning som inte förvärvar finskt medborgarskap med stöd av 9 §, förvärvar finskt medborgarskap efter anmälan, om fadern eller den moder som avses i 3 § 1 mom. i moderskapslagen när utlänningen föddes var finsk medborgare och han eller hon föddes 
1) i Finland och faderskapet eller moderskapet fastställdes först efter att han eller hon fyllt 18 år eller ingått äktenskap före fyllda 18 år, eller 
2) utanför Finland och faderskapet eller moderskapet har fastställts. 
32 § 
Inverkan av upphävande av faderskap eller moderskap 
Om en äkta mans faderskap har upphävts eller talan om upphävande av faderskapet har väckts innan barnet fyllt fem år, eller om ett fastställt faderskap eller ett moderskap som fastställts med stöd av 3 § 1 mom. i moderskapslagen har upphävts eller talan om upphävande av faderskapet eller moderskapet har väckts inom fem år från fastställandet av faderskapet eller moderskapet, kan det beslutas att barnet förlorar sitt finska medborgarskap som det förvärvat på grundval av faderns eller moderns medborgarskap. Detta beslut fattas utifrån en helhetsbedömning av barnets situation. Vid bedömningen ska i synnerhet beaktas barnets ålder och anknytning till Finland. 
Denna lag träder i kraft den20
Helsingfors 28.2.2018 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 7.3.2018 16:18