Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

RSk 22/2015 rd

Senast publicerat 10-12-2015 13:58

Riksdagens skrivelse RSk 22/2015 rd TKF 1/2015 rd  Talmanskonferensens förslag till lag om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän och till nytt reglemente för riksdagens kansli

Riksdagen
TKF 1/2015 rd
GrUB 6/2015 rd

Ärende

Talmanskonferensens förslag till lag om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän och till nytt reglemente för riksdagens kansli (TKF 1/2015 rd). 

Beredning i utskott

Utskottets betänkande: Grundlagsutskottet (GrUB 6/2015 rd). 

    Beslut

    Riksdagen har godkänt följande uttalande: 

    Riksdagen förutsätter att regeringen skyndsamt tar fram en proposition med förslag till lag om ändring av statstjänstemannalagen för att slopa besvärsförbudet i fråga om beslut som gäller utnämning till en tjänst eller ett tjänsteförhållande. I det sammanhanget bör också förslag om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän och andra relevanta lagar beredas så att den rättighet som var och en garanteras genom 21 § 1 mom. i grundlagen tillgodoses varje gång beslut fattas om att utnämna någon till en tjänst eller ett tjänsteförhållande inom den offentliga förvaltningen. 

    Riksdagen har antagit följande lagar och godkänt följande reglemente för riksdagens kansli:

    Lag om ändring av lagen om riksdagens tjänstemän 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    upphävs i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003) 40 § 2 mom., 68 § 3 mom. och 76 § 4 punkten, 
    ändras 3 § 1 mom., 4 § 2 mom. 1 punkten, 8 § 1 och 3 mom., 10 § 1 mom., 13 § 2 mom., 24 §, 29 § 1 punkten, 33 § 3 mom. samt 43, 54, 58, 61, 63 och 69 §, 
    av dem 3 § 1 mom. sådant det lyder i lag 608/2007, 4 § 2 mom. 1 punkten sådan den lyder i lag 537/2011, 24 § sådan den lyder i lag 193/2005 och 29 § 1 punkten sådan den lyder i lag 537/2011, samt 
    fogas till lagen nya 26 a och 26 b §, till 38 §, sådan den lyder i lag 1190/2004, ett nytt 3 mom. samt till lagen nya 63 a och 68 a § som följer: 
    3 § 
    Tjänster vid riksdagens kansli och de tjänster vid riksdagens justitieombudsmans kansli, statens revisionsverk och forskningsinstitutet för internationella relationer och EU-frågor som specificeras i statsbudgeten inrättas, ändras och indras genom beslut av riksdagens kanslikommission (kanslikommissionen). Övriga tjänster vid justitieombudsmannens kansli, revisionsverket och forskningsinstitutet inrättas, ändras och indras genom beslut av riksdagens justitieombudsman, revisionsverkets generaldirektör respektive forskningsinstitutets direktör. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    4 § 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Följande tjänster samt tjänster som till tjänsteställningen motsvarar dem eller är högre får inte inrättas, indras eller tjänstebenämningen ändras, om inte varje tjänst specificerats i statsbudgeten: 
    1) vid riksdagens kansli tjänsterna som riksdagens generalsekreterare, riksdagens biträdande generalsekreterare, riksdagens förvaltningsdirektör, riksdagens lagstiftningsdirektör, utrednings- och informationsdirektör, direktör för internationella avdelningen och säkerhetsdirektör, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    8 § 
    En person kan utnämnas till tjänsteman för viss tid eller annars tidsbegränsat, om arbetets art, ett vikariat, interimistisk skötsel av uppgifter som hör till en vakant tjänst eller praktik förutsätter ett tjänsteförhållande för viss tid. Tjänstemannen utnämns då inte till en tjänst utan till ett tjänsteförhållande för viss tid. Av grundad anledning kan en utnämning till ett tjänsteförhållande för viss tid på högst ett år ske utan offentligt ansökningsförfarande. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    När en tjänsteman med stöd av 1 eller 2 mom. utnämns för viss tid ska grunden för det framgå av utnämningsbeslutet. Tjänstemannen ska utnämnas för hela den tid som utgör grund för visstidsanställningen, om inte något annat beslutas av särskilda skäl. 
    10 § 
    I riksdagens arbetsordning (40/2000) föreskrivs om val av riksdagens generalsekreterare. Kanslikommissionen beslutar om utnämning till andra tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid som nämns i 4 § 2 mom. 1 punkten och som ska specificeras i statsbudgeten samt till övriga tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid vid riksdagens kansli för vilka behörighetsvillkoren är högre högskoleexamen. Riksdagens generalsekreterare beslutar om utnämning till övriga tjänster och tjänsteförhållanden för viss tid vid riksdagens kansli. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    13 § 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    De uppgifter om en persons ekonomiska ställning som har lämnats till arbetsgivaren ska hemlighållas. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    24 § 
    En tjänsteman är skyldig att på begäran av arbetsgivaren lämna nödvändiga upplysningar om sin hälsa för att visa att han eller hon har förutsättningar att sköta tjänsten. En tjänsteman kan också åläggas att genomgå kontroll eller undersökning av hälsotillståndet, om det är nödvändigt för bedömningen av hans eller hennes förutsättningar att sköta sina uppgifter. I fråga om rätten att ålägga en tjänsteman att lämna intyg över narkotikatest gäller 8 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet. Kostnaderna för kontroller och undersökningar som föreskrivs av arbetsgivaren betalas av arbetsgivaren. 
    5 kap. 
    Tjänstledighet 
    26 a § 
    När en tjänsteman anhåller om tjänstledighet på grund av sjukdom ska han eller hon styrka sjukdomen med ett läkarintyg som uppgjorts enligt formuläret för anhållan om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004), med ett intyg av en hälsovårdare vid en hälsovårdscentral eller med ett intyg av en hälsovårdare eller sjukskötare som anvisats av ämbetsverket. Om sjukdomen varar högst fem dygn kan tjänstemannen styrka sjukdomen även på något annat tillförlitligt sätt som arbetsgivaren godkänner. Om sjukdomen varar över fem dygn ska den dock styrkas med ett ovan avsett läkarintyg. 
    Kanslikommissionen får bestämma om lättnader i tjänstemäns skyldighet att styrka sjukdom när det gäller en begränsad period, ett begränsat område eller fall som begränsats på annat sätt. 
    26 b § 
    Bestämmelser om rätten att få ledigt från arbetet för att sköta kommunala förtroendeuppdrag finns i 80 och 81 § i kommunallagen (410/2015). 
    29 § 
    Utöver vad som i 30 § föreskrivs om grunderna för uppsägning gäller att följande tjänstemän kan sägas upp då det med beaktande av tjänsteförhållandets art finns ett godtagbart och motiverat skäl för uppsägningen: 
    1) riksdagens kansli: riksdagens generalsekreterare, riksdagens biträdande generalsekreterare, riksdagens förvaltningsdirektör, riksdagens lagstiftningsdirektör, utrednings- och informationsdirektören, direktören för internationella avdelningen, säkerhetsdirektören, talmannens specialmedarbetare och vice talmännens specialmedarbetare, 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    33 § 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Om en tjänstemans anställningsförhållande till ett ämbetsverk vid riksdagen eller till staten har pågått utan avbrott och inget annat har överenskommits, kan arbetsgivaren säga upp tjänstemannens tjänsteförhållande så att det upphör tidigast 
    1) om en månad, om anställningsförhållandet har varat högst ett år, 
    2) om två månader, om anställningsförhållandet har varat över ett men högst fem år, 
    3) om tre månader, om anställningsförhållandet har varat över fem men högst nio år, 
    4) om fyra månader, om anställningsförhållandet har varat över nio men högst tolv år,  
    5) om fem månader, om anställningsförhållandet har varat över tolv men högst femton år, och 
    6) om sex månader, om anställningsförhållandet har varat över femton år.  
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    38 § 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Om en tjänsteman på basis av ett tjänsteförhållande har beviljats full invalidpension tills vidare, upphör tjänsteförhållandet utan uppsägning eller någon annan åtgärd vars syfte är att tjänsteförhållandet ska upphöra, vid utgången av den kalendermånad under vilken tjänstemannens rätt till lön under sjukdomstiden har upphört eller, om arbetsgivaren har fått del av beslutet om invalidpension senare, vid utgången av månaden för delfåendet. 
    43 § 
    Har ett beslut om uppsägning av en tjänsteman inte vunnit laga kraft vid uppsägningstidens utgång, ska tjänstemannen avstängas från tjänsteutövning, om inte högsta förvaltningsdomstolen av särskilda skäl beslutar något annat. Har en tjänsteman avsatts eller tjänsteförhållandet upplösts, ska tjänstemannen omedelbart avstängas från tjänsteutövning även om beslutet inte har vunnit laga kraft. 
    En tjänsteman kan dessutom avstängas från tjänsteutövning 
    1) under tiden för åtal för brott och nödvändiga brottsundersökningar, om de kan inverka på tjänstemannens förutsättningar att sköta sina uppgifter, 
    2) om tjänstemannen vägrar att genomgå en kontroll eller undersökning som avses i 24 § eller om han eller hon vägrar att enligt den paragrafen lämna uppgifter om sitt hälsotillstånd, 
    3) om tjänstemannen har en sjukdom som i väsentlig mån hindrar honom eller henne att sköta tjänsten, och 
    4) omedelbart efter uppsägning, om den handling eller försummelse som ligger till grund för uppsägningen visar att tjänstemannen är till den grad olämplig för sin uppgift att tjänsteutövningen inte kan fortsätta eller om fortsatt tjänsteutövning under uppsägningstiden kan äventyra säkerheten. 
    Om en tjänsteman avstängs från tjänsteutövning med stöd av 2 mom. 4 punkten är tjänstemannen dock berättigad till en ersättning som motsvarar lönen för uppsägningstiden. 
    Den som fattat beslutet om avstängning från tjänsteutövning ska ge akt på grunderna för av-stängningen och i förekommande fall, om omständigheterna har förändrats, fatta ett nytt beslut i saken. Frågan om avstängning ska utan dröjsmål tas upp till nytt avgörande om tjänstemannen kräver det. 
    54 § 
    Riksdagens kansli ska se till att riksdagen har förutsättningar att fullgöra sina uppgifter som statsorgan oberoende av stridsåtgärder. Om en stridsåtgärd hindrar eller i väsentlig grad stör riks-dagens verksamhet som statsorgan ska parterna, sedan de fått kännedom om saken, utan dröjsmål vidta behövliga åtgärder för att undanröja hindret eller störningen. 
    58 § 
    Om en tjänsteman med stöd av en tjänstemannaförenings beslut deltar i en stridsåtgärd som vidtas av föreningen ska detta inte anses som ett tjänstebrott eller som en grund för att häva tjänsteförhållandet. 
    61 § 
    En tjänsteman som omfattas av en stridsåtgärd betalas inte lön eller andra ekonomiska förmåner för den tid tjänstemannen är förhindrad att arbeta på grund av en stridsåtgärd mot riksdagen eller dess ämbetsverk. De betalas inte heller ut till en tjänsteman som omfattas av en lockout. 
    15 kap. 
    Ändringssökande i ärenden som gäller tjänsteförhållanden 
    63 § 
    Om en tjänsteman anser att arbetsgivaren inte gett honom eller henne en behörig ekonomisk förmån på grund av anställningen, får tjänstemannen begära omprövning av beslutet hos arbetsgivaren. Omprövning får inte begäras i ett ärende som hör till arbetsdomstolens behörighet, om inte arbetsdomstolen med stöd av 1 § 2 mom. i lagen om arbetsdomstolen (646/1974) har beslutat att den inte avgör ärendet.  Bestämmelser om omprövningsförfarandet finns i 7 a kap. i förvaltningslagen (434/2003).  
    Om en omprövningsbegäran enligt 1 mom. inte har gjorts inom tre år från utgången av det kalenderår under vilket transaktionen borde ha ägt rum är rätten till förmånen förverkad. 
    63 a § 
    En tjänsteman får överklaga beslut som arbetsgivaren fattar och som gäller tjänstemannen själv genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996). Beslutet ska iakttas trots besvären om inte något annat sägs i beslutet eller högsta förvaltningsdomstolen beslutar något annat. Besvären ska behandlas skyndsamt. 
    Ett beslut får inte överklagas genom besvär om det gäller 
    1) utnämning till en tjänst eller ett tjänsteförhållande, 
    2) tjänstledighet som är beroende av prövning, eller 
    3) förordnande till en uppgift, när tjänstemannen har gett sitt samtycke till förordnandet. 
    Om ett beslut som avses i 2 mom. 3 punkten innebär att placeringsorten för tjänsten ändras, får beslutet dock överklagas genom besvär.  
    68 a § 
    En tjänstemans tjänsteförhållande anses ha fortsatt utan avbrott, om tjänstemannen enligt ett lagakraftvunnet avgörande har sagts upp eller tjänsteförhållandet hävts utan en i denna lag föreskriven grund. 
    Om det genom ett lagakraftvunnet beslut av högsta förvaltningsdomstolen slagits fast att ett tjänsteförhållande har avslutats i strid med lag, ska tjänstemannen betalas den inkomst som denne har gått miste om på grund av avslutandet. 
    Tjänstemannen är skyldig att lämna arbetsgivaren en tillförlitlig redogörelse för utbetalning av den inkomst som tjänstemannen har gått miste om med anledning av att tjänsteförhållandet avslutats i strid med lag. Redogörelsen ska uppge alla andra inkomster som tjänstemannen förvärvat i annan anställning, som yrkesutövare eller som företagare samt dagpenningsförmåner enligt sjukförsäkringslagen till den del arbetsgivaren skulle ha haft rätt till förmånerna för motsvarande tid med stöd av 7 kap. 4 § 1 mom. i den lagen.  
    69 § 
    En tjänsteman vid riksdagen anses ha avgått från sin tidigare tjänst räknat från den tidpunkt då han eller hon utnämnts till en annan tjänst vid riksdagen eller till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen (750/1994), om inte annat bestäms någon annanstans i lag. När det hör en prövotid till den nya tjänsten ska tjänstemannen anses ha avgått från sin tidigare tjänst vid riksdagen när prövotiden har upphört, om inte det nya tjänsteförhållandet har upplösts under prövotiden. Tjänstemannen är tjänstledig från sin tidigare tjänst vid riksdagen till dess att prövotiden upphör i den nya statliga tjänsten eller nya tjänsten vid riksdagen. 
    Trots 1 mom. kan arbetsgivaren bevilja en tjänsteman vid riksdagen tjänstledighet, om denne för viss tid utnämnts till en statlig tjänst enligt statstjänstemannalagen. 
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 
     Slut på lagförslaget 

    Reglemente  för riksdagens kansli 

    I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
    Riksdagens kanslis uppgifter 
    1 § 
    Riksdagens kansli ska skapa förutsättningar för riksdagen att fullgöra de uppgifter som hör till riksdagen i dess egenskap av statsorgan. 
    Förhållande till andra författningar 
    2 § 
    Bestämmelser om kansliets organisation, hur verksamheten ska ordnas, tjänstemännens uppgifter och hur ärenden ska beredas och avgöras ingår i detta reglemente, i riksdagens arbetsordning (40/2000) och i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003). 
    Kansliets organisation och avdelningarnas uppgifter 
    3 § 
    Riksdagens generalsekreterare är chef för riksdagens kansli. Bestämmelser om generalsekreterarens uppgifter i anslutning till riksdagens verksamhet finns i 75 § i riksdagens arbetsordning. 
    Med riksdagens avdelningar avses centralkansliet, utskottssekretariatet, förvaltnings- och serviceavdelningen, internationella avdelningen, utrednings- och informationsavdelningen samt säkerhetsavdelningen. 
    4 § 
    Centralkansliet ska förbereda plenum och talmanskonferensens möten, svara för stödtjänster till plenum och service i anslutning till ledamöternas riksdagsinitiativ samt sköta produktionen och publiceringen av riksdagshandlingar. 
    5 § 
    Utskottssekretariatet ska planera och organisera utskottens arbete, ansvara för den juridiska och materiella beredningen av utskottens betänkanden, utlåtanden och andra beslut och svara för annan service och annat biträde i anslutning till utskottsarbetet. 
    I talmanskonferensens allmänna anvisningar för utskotten föreskrivs närmare om de uppgifter utskottens sekreterare ska sköta. 
    6 § 
    Förvaltnings- och serviceavdelningen ska förbereda kanslikommissionens och kansliets ledningsgrupps möten, svara för beredningen av kansliets verksamhets- och ekonomiplaner, sköta kansliets personalförvaltning, ekonomiförvaltning, fastighets- och lokalförvaltning och it-förvaltning samt svara för arbetarskyddet, företagshälsovården och arbetshälsan och för andra arbetsgivaråtaganden. Förvaltnings- och serviceavdelningen svarar också för de administrativa stöd-tjänster som inte hör till någon annan enhet. 
    7 § 
    Internationella avdelningen ska bistå presidiet och riksdagens internationella delegationer med expertis. Avdelningen ska också främja bilateralt parlamentariskt samarbete. 
    8 § 
    Utrednings- och informationsavdelningen ska sköta riksdagens information och kommunikation, utredningstjänsten samt biblioteks- och arkivtjänsterna. 
    9 § 
    Säkerhetsavdelningen ska sköta frågor som angår riksdagens säkerhet. 
    I lagen om säkerhetsskydd i riksdagen (364/2008) finns bestämmelser om säkerhetsavdelningens befogenheter. 
    Avdelningarnas byråer och funktioner 
    10 § 
    Vid centralkansliet finns plenumenheten, protokollbyrån, svenska byrån och dokumentbyrån. 
    Plenumenheten ska förbereda plenum och talmanskonferensens möten och svara för stödtjänster till dem och för service i anslutning till ledamöternas riksdagsinitiativ. 
    Protokollbyrån ska göra upp protokollen över plenum. 
    Svenska byrån ska utarbeta riksdagshandlingar på svenska och svenska riksdagshandlingar på finska samt ordna tolkning. 
    Dokumentbyrån ska sköta produktionen och publiceringen av riksdagshandlingar och ärendehanteringen i fråga om riksdagsärenden. 
    11 § 
    För riksdagens relationer med Europeiska unionens institutioner finns ett EU-sekretariat inom utskottssekretariatet. 
    12 § 
    Vid förvaltnings- och serviceavdelningen finns förvaltningsdirektörens stab, serviceenheten, fastighetsbyrån, it-byrån och företagshälsan. 
    Förvaltningsdirektörens stab svarar för stödtjänster för kanslikommissionens och förvaltnings- och serviceavdelningens beslutsfunktioner samt för personal- och ekonomiplanering, rapportering och arbetsgivaråtaganden. 
    Serviceenheten svarar för mötes- och logistiktjänster, stödtjänster för informations- och kommunikationsteknik, personaltjänster och upphandlingstjänster. 
    Fastighetsbyrån förvaltar lokaler och möbler samt de inventarier som hör till nationalegendomen. 
    It-byrån svarar för informations- och kommunikationstekniken, informationssystemen och informationssäkerhet samt för utveckling av it-förvaltningen. 
    Företagshälsan svarar för företagshälsovårdens tjänster och är sakkunnig vid utveckling av arbetshälsan och en hälsosam och säker arbetsmiljö. 
    13 § 
    Vid utrednings- och informationsavdelningen finns riksdagsinformationen, interna utredningstjänsten och riksdagsbiblioteket. 
    Riksdagsinformationen bistår med informationsexpertis och svarar för informationen till medier och medborgare, webbkommunikationen och internkommunikationen. 
    Interna utredningstjänsten svarar för utrednings-, kalkyl- och webbtjänster och för mediebevakningen. 
    Riksdagsbiblioteket betjänar riksdagen och är centralarkiv för riksdagen och offentligt centralbibliotek för juridisk kunskap, samhällskunskap och riksdagskunskap.  
    Ledningsgruppen 
    14 § 
    Kansliets ledningsgrupp ska svara för den förberedande behandlingen och samordningen av frågor som gäller riksdagens kansli. Ledningsgruppen består av riksdagens generalsekreterare som ordförande och avdelningscheferna och personalens representanter som medlemmar. Chefen för internrevisionen deltar i ledningsgruppens möten. 
    Tjänstemännens uppgifter 
    15 § 
    Generalsekreteraren leder och övervakar kansliets verksamhet under kanslikommissionens tillsyn och svarar för kansliets beredskap och för att dess uppgifter sköts på ett lämpligt och effektivt sätt. Generalsekreteraren övervakar beredningen av sådana lagstiftningsärenden och andra viktiga ärenden som gäller kansliet. Generalsekreteraren gör framställningar till kanslikommissionen om utveckling av kansliets verksamhet och föredrar de viktigaste utnämningsärendena enligt vad kanslikommissionen bestämmer.  
    16 § 
    Biträdande generalsekreteraren bistår generalsekreteraren i dennes uppgifter, leder utskottssekretariatet, svarar för den allmänna planeringen, styrningen och uppföljningen av utskottsarbetet och för den tekniska nivån på riksdagens lagstiftningsarbete och utvecklingen av det arbetet. 
    17 § 
    Lagstiftningsdirektören leder centralkansliet och är notarie i riksdagen och sekreterare i talmanskonferensen. 
    18 § 
    Förvaltningsdirektören leder förvaltnings- och serviceavdelningen och är föredragande i kanslikommissionen. 
    19 § 
    Direktören för internationella avdelningen leder internationella avdelningen, svarar för den allmänna planeringen och styrningen av de internationella parlamentariska organens verksamhet och bistår med expertis i internationella frågor. 
    20 § 
    Utrednings- och informationsdirektören leder utrednings- och informationsavdelningen, bistår med expertis i kommunikationsfrågor och svarar för riksdagsinformationen och dess utveckling. 
    21 § 
    Säkerhetsdirektören leder säkerhetsavdelningen och svarar för säkerheten i riksdagen. 
    22 § 
    Den som har chefsuppgifter ska leda, övervaka, utveckla och planera verksamheten inom sitt ansvarsområde och sörja för personalens kompetens, arbetarskyddet och arbetshälsan och för att arbetsförhållandena är adekvata. Chefen svarar för att verksamheten inom det egna området är effektiv, ekonomiskt välskött och ändamålsenlig och att den följer de gemensamma riktlinjerna för kansliet. 
    Internrevisionen 
    23 § 
    Internrevisionen har i uppgift att ta fram information till den högsta ledningen om huruvida riskhanteringen, den interna kontrollen samt ledningen och förvaltningen är tillräckliga, tillförlitliga och fungerande. Internrevisionen kan gälla alla funktioner och enheter i riksdagens kansli. 
    Internrevisionen leds av chefen för internrevisionen som är underställd riksdagens talman. 
    Ställföreträdare 
    24 § 
    Bestämmelser om generalsekreterarens ställföreträdare finns i 75 § i riksdagens arbetsordning. Riksdagens generalsekreterare förordnar ställföreträdaren för en avdelningschef. Ställföreträdaren för andra tjänstemän förordnas av vederbörande chef. 
    Behandling av ärenden 
    25 § 
    Tjänstemännen vid riksdagens kansli avgör på föredragning de ärenden som med stöd av bestämmelser eller kanslikommissionens beslut hör till dem.  
    26 § 
    Kanslikommissionen kan på eget initiativ eller på framställning av generalsekreteraren i enskilda fall överta ett ärende som annars skulle höra till en tjänsteman. 
    Generalsekreteraren kan i enskilda fall överta ett ärende som annars skulle höra till en annan tjänsteman. Generalsekreteraren får också avgöra behörighetsfrågor mellan tjänstemän. 
    Ett ärende som berör minst två avdelningar ska behandlas av den avdelning till vars verksamhetsområde ärendet huvudsakligen hör. Beredningen ska ske i samverkan med andra avdelningar och avdelningarna ska förhandla om saken i god tid före beslutet. I oklara fall ska generalsekreteraren bestämma vilken avdelning som ska behandla ärendet.  
    27 § 
    En part som är missnöjd med ett beslut av en tjänsteman vid riksdagens kansli får begära om-prövning hos kanslikommissionen. Bestämmelser om omprövningsförfarandet finns i 7 a kap. i förvaltningslagen (434/2003). 
    Särskilda bestämmelser 
    28 § 
    Följande behörighetsvillkor gäller: 
    1) för generalsekreteraren, biträdande generalsekreteraren och lagstiftningsdirektören högre högskoleexamen i juridik, god förtrogenhet med lagberedningsarbete, god kännedom om riksdagsarbetet och god ledarskapsförmåga, 
    2) för förvaltningsdirektören, utrednings- och informationsdirektören, direktören för internationella avdelningen och säkerhetsdirektören lämplig högre högskoleexamen, god förtrogenhet med de uppgifter som hör till tjänsten och god ledarskapsförmåga, och  
    3) för krävande chefs- och sakkunnigtjänster lämplig högre högskoleexamen och god förtrogenhet med de uppgifter som hör till tjänsten. 
    Behörighetsvillkor för andra tjänstemän vid riksdagens kansli än de som nämns i 1 mom. är för tjänsten eller uppgiften lämplig utbildning och att personen har den skicklighet och förmåga som krävs för att framgångsrikt sköta tjänsten eller uppgiften. 
    29 § 
    Samverkan mellan arbetsgivaren och personalen sker på det sätt som avtalas i tjänste- och arbetskollektivavtal. 
    30 § 
    Genom kanslikommissionens och de behöriga chefernas beslut föreskrivs vid behov närmare om avdelningarnas och tjänstemännens uppgifter. 
    Tjänstemännen vid riksdagens kansli är skyldiga att på förordnande av sina chefer utföra också andra uppgifter än sådana som nämns i tjänstemannens uppgiftsbeskrivning. 
    31 § 
    Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 2016. 
    Genom detta reglemente upphävs reglementet för riksdagens kansli (320/1987). 
    Bestämmelserna om behörighetsvillkor i 28 § gäller inte en tjänsteman i den tjänst, befattning eller uppgift som han eller hon innehar då reglementet träder i kraft eller som han eller hon utnämnts till före ikraftträdandet. 
     Slut på lagförslaget 

    Lag  om ändring av 3 § i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen 

    I enlighet med riksdagens beslut 
    ändras i lagen om säkerhetsskydd i riksdagen (364/2008) 3 § 2 mom. som följer: 
    3 § 
    Säkerhetskontrollörer 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
    Den som i enlighet med 1 mom. blivit godkänd som säkerhetskontrollör får ett säkerhetskontrollörskort av riksdagens säkerhetsavdelning. När säkerhetskontrollörer handhar säkerhetskontrollörsuppdrag ska de ha med sig kortet och på begäran visa upp det. 
     En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
     
     Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
    Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016. 
     Slut på lagförslaget 
    Helsingfors 4.12.2015 

    På riksdagens vägnar

    talman
    generalsekreterare