Riksdagens svar
RSv
24
2020 rd
Riksdagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om behandling av personuppgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde
RP 2/2020 rd
LaUB 2/2020 rd
Ärende
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av vissa bestämmelser om behandling av personuppgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (RP 2/2020 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Lagutskottet (LaUB 2/2020 rd). 
Beslut
Riksdagen har antagit följande lagar: 
Lag 
om ändring av 103  § i beredskapslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i beredskapslagen (1552/2011) 103 § 1 och 2 mom. som följer: 
103 § 
Arbetspliktsregistret 
Arbets- och näringsministeriet inrättar under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2, 4 och 5 punkten för verkställighet av arbetsplikten och styrning av arbetskraften ett arbetspliktsregister för vilket arbets- och näringsministeriet är personuppgiftsansvarig. Uppgifterna i registret används och uppgifter registreras också av närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna. Dessa myndigheter ska se till att uppgifterna är riktiga innan de förs in i registret. 
Arbetspliktsregistret innehåller uppgifter om de arbetspliktiga och om arbetsgivarna. I registret införs den arbetspliktiges identifikationsuppgifter. I registret kan det dessutom föras in uppgifter om den arbetspliktiges yrke, utbildning och sysselsättning samt försörjningsplikt, arbetsförmåga och anlitbarhet. I registret förs det dessutom in uppgifter om namnen på arbetsgivarna och om produktions- eller servicebranscher samt om var verksamhetsställena finns. Uppgifter som gäller hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och som hänför sig till arbetsförmågan får registreras om det är nödvändigt att behandla uppgifterna för att de ska kunna beaktas på det sätt som avses i 99 § 1 mom. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 42 § i förvaltningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i förvaltningslagen (434/2003) 42 § som följer: 
42 § 
Anteckning av uppgifter 
Uppgifter om muntligen framförda yrkanden och utredningar som kan inverka på avgörandet i ett ärende ska antecknas eller registreras på något annat sätt. Detsamma gäller uppgifter som har inhämtats ur ett personregister. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 1 och 9 f § i partilagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i partilagen (10/1969) 1 § och 9 f § 1 mom., sådana de lyder i lag 683/2010, som följer: 
1 § 
Parti och partiregistret 
Med parti avses i denna lag en registrerad förening som är införd i partiregistret. Justitieministeriet är personuppgiftsansvarig för partiregistret. 
9 f § 
Redovisningsregistret och tillgången till uppgifter 
I registret över redovisning av partifinansiering ska de uppgifter registreras som ingår i redovisningar enligt 8 c §, i specifikationer enligt 9 a § 2 mom. och 9 b § och i handlingar enligt 9 d § 1 mom. Statens revisionsverk är personuppgiftsansvarig för registret. Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att ur registret få kopior samt uppgifter genom ett allmänt datanät. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 31 och 43 § i vallagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i vallagen (714/1998) 43 § 1 mom., sådant det lyder i lag 496/2013, och 
fogas till 31 §, sådan den lyder i sin finska språkdräkt i lag 563/2015, ett nytt 2 mom. som följer: 
31 § 
Myndighet som behandlar kandidatansökningar 
Den myndighet som behandlar kandidatansökningar är personuppgiftsansvarig för sammanställningen av kandidatlistorna och för kandidatförteckningen för presidentval. 
43 § 
Riksomfattande kandidatregister 
Justitieministeriet ska upprätta ett register i vilket införs alla kandidater i hela landet som vid valet i fråga tagits upp i sammanställningarna av kandidatlistorna eller i kandidatförteckningen för presidentvalet (riksomfattande kandidatregister). Justitieministeriet är personuppgiftsansvarig för det riksomfattande kandidatregistret. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 12 § i lagen om kandidaters valfinansiering 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) 12 § 1 mom., sådant det lyder i lag 684/2010, som följer: 
12 § 
Redovisningsregistret och tillgången till uppgifter 
I registret över redovisning av valfinansiering ska de uppgifter som ingår i redovisningar, förhandsredovisningar och efterhandsredovisningar registreras. Har en kandidat lämnat en försäkran enligt 6 § 5 mom., ska de uppgifter som anges i 1 mom. 1, 2 och 5 punkten i den paragrafen samt uppgift om lämnad försäkran antecknas i registret. Statens revisionsverk är personuppgiftsansvarig för registret. Trots det som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att ur registret få kopior samt uppgifter genom ett allmänt datanät. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av sametingslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i sametingslagen (974/1995) 4 a §, 23 § 1 mom. och 27 a § 1 mom., sådana de lyder, 4 a § i lag 1026/2003 samt 23 § 1 mom. och 27 a § 1 mom. i lag 1279/2002, som följer: 
4 a § 
Tillämpning av förvaltningsrättsliga författningar 
På sametinget och dess organ tillämpas förvaltningslagen (434/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och arkivlagen (831/1994), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 
23 § 
Vallängd 
Valnämnden ska upprätta en vallängd över de röstberättigade på basis av vallängden för föregående val och uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Valnämnden är personuppgiftsansvarig för vallängden. I vallängden antecknas den röstberättigades namn och personbeteckning samt den röstberättigades hemkommun och adress, om dessa uppgifter är kända. Hemkommunen och adressen får dock inte antecknas i vallängden, om dessa uppgifter ska hållas hemliga enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
27 a § 
Kandidatförteckning 
Valnämnden upprättar en kandidatförteckning över valbara kandidater senast den 21 dagen innan valförrättningen inleds. Valnämnden är personuppgiftsansvarig för kandidatförteckningen. Kandidatförteckningen ska ha en övergripande rubrik, som specificerar valet, och en förteckning över kandidaterna i nummerordning med 2 som första nummer. Kandidaternas ordningsföljd i förteckningen bestäms genom lottning utförd av valnämnden. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 11 och 47 § i föreningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i föreningslagen (503/1989) 11 § samt rubriken för 47 § och 47 § 1 mom., av dem 11 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1614/1992 och 47 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1098/2014, som följer: 
11 § 
Medlemsförteckning 
Det ska föras en förteckning över medlemmarna i en förening. I förteckningen ska varje medlems fullständiga namn och hemort införas. 
Föreningens medlemmar ska på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter som nämns i 1 mom. En medlem som visar att hans eller hennes fördel som föreningsmedlem kräver det har rätt att se också andra uppgifter som antecknats i förteckningen. På utlämnande av uppgifter ur medlemsförteckningen tillämpas i övrigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen (1050/2018). 
Personuppgiftsansvarig för personuppgifterna i den förteckning som avses i 1 mom. är föreningen. För utförandet av den personuppgiftsansvariges uppgifter svarar i en registrerad förening styrelsen eller, om föreningen är oregistrerad, ordföranden, styrelseordföranden eller någon annan som sköter föreningens angelägenheter. 
47 § 
Föreningsregistret och personuppgiftsansvarig 
Personuppgiftsansvarig för föreningsregistret är Patent- och registerstyrelsen. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 13 kap. 1 § i stiftelselagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i stiftelselagen (487/2015) rubriken för 13 kap. 1 § samt 13 kap. 1 § 2 mom. som följer: 
13 kap. 
Stiftelseregistret 
1 § 
Stiftelseregistret och personuppgiftsansvarig 
Personuppgiftsansvarig för stiftelseregistret är Patent- och registerstyrelsen, som i denna lag även kallas registermyndigheten. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 7 och 9 a kap. i jordabalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i jordabalken (540/1995) 7 kap. 1 § 3 mom. och den svenska språkdräkten i 1 a § 2 mom., 9 a kap. 2 § 2 mom. samt rubriken för 3 § och 3 § 3 mom., sådana de lyder, 7 kap. 1 § 3 mom. i lag 572/2009, den svenska språkdräkten i 7 kap. 1 a § 2 mom. i lag 922/2013 samt 9 a kap. 2 § 2 mom., rubriken för 3 § och 3 § 3 mom. i lag 96/2011, som följer: 
7 kap. 
Lagfarts- och inteckningsregister 
1 § 
Uppgifter som ska antecknas i lagfarts- och inteckningsregistret 
För att de registrerade entydigt ska kunna specificeras ska identifierings- och kontaktuppgifterna för de sökande och rättsinnehavare som finns antecknade i lagfarts- och inteckningsregistret införas som personuppgifter. Likaså ska uppgifter om dödsdag införas. Dessutom ska ändringar i uppgifterna införas i registret. 
1 a § 
Syftet med lagfarts- och inteckningsregistret 
Personuppgiftsansvarig för lagfarts- och inteckningsregistret är Lantmäteriverket. 
9 a kap. 
Elektroniska ärendehanteringssystem och deras användning 
2 § 
Behandling av data i ärendehanteringssystemen 
Personuppgiftsansvarig för personuppgifter som behandlas i ett elektroniskt ärendehanteringssystem är Lantmäteriverket. 
3 § 
Ersättning för skada som orsakats av fel och brister i ärendehanteringssystemens funktion eller av orättmätig användning av systemen 
I fråga om ersättning av skada iakttas bestämmelserna i 13 kap. 6—8 §. På ersättning av skada som orsakats genom behandling av personuppgifter tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare (853/2016) 3 § 1 mom., 7 § 2 mom. och 8 § samt 
fogas till 5 § ett nytt 2 mom. som följer: 
3 § 
Register över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån samt registeranmälan 
För tillsynen över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån förs det ett register (register över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån) för vilket Regionförvaltningsverket i Södra Finland, nedan regionförvaltningsverket, är personuppgiftsansvarig. 
5 § 
Tillförlitlighet 
Regionförvaltningsverket har rätt att för utredning av den tillförlitlighet som avses i 1 mom. behandla uppgifter som gäller fängelsestraff och bötesstraff. 
7 § 
Uppgifter som ska föras in i registret och anmälan om ändringar 
I registret antecknas också uppgifter om dem som har meddelats ett förbud enligt 17 § 1 mom. att tillhandahålla konsumentkrediter eller förmedla person-till-person-lån utan registrering. Dessa uppgifter och uppgifter om sanktionerna enligt 1 mom. 8 punkten ska strykas ur registret fem år efter utgången av det år då förbudet eller sanktionen påfördes. Uppgifter om straffrättsliga påföljder ska inte antecknas i registret. 
8 § 
Utlämnande av uppgifter 
Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får personuppgifter lämnas ut ur registret i form av utskrifter, göras allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät eller lämnas ut på något annat sätt i elektronisk form. Personuppgifter ska i ett elektroniskt datanät endast kunna sökas som enskild sökning. Personbeteckningar får dock lämnas ut med stöd av denna lag endast om uppgiften lämnas i form av en utskrift eller i teknisk lagringsform och om mottagaren med stöd av 29 § i dataskyddslagen (1050/2018) eller med stöd av någon annan lag har rätt att behandla personbeteckningar. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av utsökningsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utsökningsbalken (705/2007) 1 kap. 24 § 1 mom., 25 §, 26 § 3 punkten, 27 och 28 §, 29 § 1 mom. 3 punkten och 29 § 2 mom., 3 kap. 65 § 1 mom., 69 §, det inledande stycket i 70 § 1 mom., 70 § 1 mom. 1 punkten, 70 § 2 mom., det inledande stycket i 71 § 1 mom. och 72 § samt den svenska språkdräkten i 4 kap. 33 § 1 mom. 6 punkten och 33 § 2 och 3 mom., 
av dem 1 kap. 24 § 1 mom. och 25 § samt 3 kap. 69 § sådana de lyder i lag 778/2019 och 1 kap. 27 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 778/2019, samt 
fogas till 1 kap. 2 § ett nytt 2 mom. och till 1 kap. 26 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 778/2019, nya 4—6 punkter som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter i samband med utsökningsärenden i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 
24 § 
Utsökningens informationssystem och utsökningsregistret 
Utsökningens informationssystem är ett för skötseln av utsökningsmyndigheternas uppgifter inrättat informationssystem som är avsett för utsökningsmyndigheternas riksomfattande bruk och som drivs med hjälp av automatisk databehandling. 
25 § 
Personuppgiftsansvarig 
Personuppgiftsansvarig för utsökningsregistret är Utsökningsverket. 
26 § 
Registrets datainnehåll 
I utsökningsregistret får det samlas och föras in 
3) av parterna eller utomstående erhållna och av utsökningsmyndigheterna på annat sätt inhämtade uppgifter i utsökningsärendet, inklusive nödvändiga uppgifter om socialvårdsförmåner som gäldenären erhållit och som kan påverka utmätningen (specialuppgifter), 
4) sådana av parterna eller utomstående erhållna och av utsökningsmyndigheterna på annat sätt inhämtade uppgifter om gäldenärens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning som är nödvändiga för beviljande av fria månader eller begränsning av utmätningen på lönen på grund av väsentligt nedsatt betalningsförmåga, eller som det annars med tanke på gäldenärens intresse är nödvändigt att föra in, 
5) av myndigheterna erhållna personuppgifter som rör straffrättsliga påföljder eller säkringsåtgärder, till den del det med tanke på skötseln av utsökningsmyndigheternas uppgifter är nödvändigt att föra in dem, 
6) uppgifter om en registrerads hotfulla eller våldsamma beteende i samband med ett utsökningsärende eller om andra omständigheter som äventyrar säkerheten, till den del det är nödvändigt att föra in uppgifterna för att utmätningsmannens säkerhet i arbetet ska kunna tryggas (uppgifter om säkerhet i arbetet). 
27 § 
Rätt att behandla uppgifter 
Tjänstemän vid Utsökningsverket får i utsökningsärenden eller utsökningsförvaltningsärenden trots sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som avses i 26 § i den utsträckning som de behöver det för att sköta sina tjänsteuppdrag. Specialuppgifter, uppgifter om gäldenärens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning, personuppgifter som rör straffrättsliga påföljder eller säkringsåtgärder samt uppgifter om säkerhet i arbetet får dock endast behandlas till den del det är nödvändigt för skötseln av de uppdragen. Tjänstemän vid justitieministeriet får i utsökningsförvaltningsärenden trots sekretessbestämmelserna behandla uppgifter som avses i 26 § i den utsträckning det är nödvändigt för att de ska kunna sköta sina tjänsteuppdrag. 
28 § 
Begränsningar i den registrerades rätt att få tillgång till de uppgifter som samlats in om honom eller henne 
Den i artikel 15 i dataskyddsförordningen avsedda rätten för en registrerad att få tillgång till uppgifter som samlats in om honom eller henne kan skjutas upp, om tillgången till uppgifterna skulle kunna försvåra verkställigheten avsevärt. Rätten att få tillgång till uppgifter kan skjutas upp till behövliga delar för att säkerställa verkställigheten fram till dess att behövliga utmätningar eller andra verkställighetsåtgärder har utförts och egendomen har tagits om hand av utmätningsmannen, dock högst sex månader från begäran om tillgång till uppgifterna. 
Om den i artikel 15 i dataskyddsförordningen avsedda rätten skjuts upp endast delvis, har den registrerade rätt att få tillgång till övriga uppgifter som rör honom eller henne. När en registrerads rätt att få tillgång till uppgifter som samlats in om honom eller henne skjuts upp i enlighet med 1 mom., ska i övrigt 34 § 3 och 4 mom. i dataskyddslagen iakttas. 
29 § 
Avförande av uppgifter 
Ur utsökningsregistret skall följande uppgifter avföras: 
3) specialuppgifterna, uppgifterna om gäldenärens hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och uppgifterna om säkerhet i arbetet 10 år efter införandet eller tidigare, om uppgifterna uppenbarligen inte längre behövs. 
De i 1 mom. 3 punkten avsedda uppgifterna får bevaras i längre tid än 10 år om det finns grundad anledning, dock inte över 20 år från det att de infördes. 
3 kap. 
Allmänna bestämmelser om förfarandet 
65 § 
Känsliga personuppgifter och uppgifter om utomstående 
När uppgifter inhämtas hos en utomstående ska det undvikas att utmätningsmannen får tillgång till i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen avsedda personuppgifter som hör till särskilda kategorier av personuppgifter eller i artikel 10 i den förordningen avsedda personuppgifter, om uppgifterna inte har samband med utsökningsärendet. 
69 § 
Utlämnande av uppgifter för handläggningen av administrativa uppgifter 
Utsökningsmyndigheten får trots sekretessbestämmelserna lämna ut uppgifter till justitieministeriet i den utsträckning det är nödvändigt för handläggningen av administrativa uppgifter. 
70 § 
Förundersökningsmyndigheter och vissa andra myndigheter samt domstolar 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får en utsökningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran ur en handling som finns hos utsökningsmyndigheten lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt nödvändiga uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet till 
1) en åklagar- och förundersökningsmyndighet för utredning, förundersökning, åtalsprövning och domstolsbehandling av brott samt för förebyggande av grova brott och till skyddspolisen för förebyggande av brott som hotar stats- och samhällsordningen eller statens säkerhet, 
Utmätningsmannen får trots sekretessbestämmelserna för domstol uppge uppgifter som gäller ett utsökningsärende och som är nödvändiga vid behandling av ärenden som avses i 1 mom. samt av utsökningsbesvär, verkställighetstvister och återvinningsärenden. Bestämmelserna i 73 § hindrar inte utmätningsmannen att för domstolen uppge uppgifter som är nödvändiga för behandlingen av utsökningsbesvär och verkställighetstvister, även om uppgiftslämnaren åberopar sin rätt att vägra vittna. 
71 § 
Skattemyndigheter och beviljare av offentliga stöd 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får en utsökningsmyndighet trots sekretessbestämmelserna i enskilda fall på begäran ur sina handlingar lämna ut svarandens identifieringsuppgifter och kontaktinformation samt uppgifter om svarandens ekonomiska ställning och verksamhet, om uppgifterna är nödvändiga för 
72 § 
Utlämnande av uppgifter på eget initiativ 
Utmätningsmannen får, utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag och trots sekretessbestämmelserna, på eget initiativ lämna ut uppgifter till en i 70 § 1 mom. 1 punkten avsedd myndighet för ett ändamål som nämns i den punkten, om uppgifterna är nödvändiga för skötseln av den myndighetens uppgifter, och om det finns skäl att misstänka att en svarande eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett under allmänt åtal hörande 
1) brott som har begåtts i samband med utsökningsförfarandet, 
2) brott som väsentligt äventyrar verkställighetens resultat, 
3) bokföringsbrott, eller 
4) annat än i 1—3 punkten avsett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra månader. 
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag får utmätningsmannen trots sekretessbestämmelserna på eget initiativ lämna ut uppgifter också till de myndigheter som avses i 70 § 1 mom. 5—7 punkten för de ändamål som nämns i respektive punkt, om det finns skäl att misstänka att svaranden eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till ett brott som hör under allmänt åtal och om uppgifterna är nödvändiga för att den myndigheten ska kunna sköta sin uppgift. På anmälningar om tvivelaktiga transaktioner tillämpas 9 kap. 5 § 1 mom. i lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (444/2017). 
Utmätningsmannen kan, utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag och trots sekretessbestämmelserna, på eget initiativ lämna ut uppgifter till en myndighet, ett samfund, en sammanslutning eller en stiftelse som avses i 71 §, om det finns skäl att misstänka att svaranden eller en utomstående kan ha gjort sig skyldig till en gärning som avses i 29 kap. 1—4 § i strafflagen (39/1889) eller till missbruk av offentlig förmån och uppgifterna är nödvändiga för att myndigheten, samfundet, sammanslutningen eller stiftelsen ska kunna sköta sin uppgift. 
4 kap. 
Utmätning 
33 § 
Registeranmälningar 
Utmätningsmannen skall genast anmäla 
6) utmätning av annan egendom till andra personuppgiftsansvariga enligt vad som föreskrivs särskilt. 
Kan uppgifter om utmätningen införas även i något annat offentligt register än ett sådant som avses i 1 mom., ska utmätningsmannen vid behov anmäla utmätningen till den som är personuppgiftsansvarig för registret i fråga. 
Närmare bestämmelser om anmälningarna till de personuppgiftsansvariga utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 1 kap. 24 § 1 mom., 25 §, 26 § 4—6 punkten och 27 § samt 3 kap. 69 § träder dock i kraft först den 20
Lag 
om ändring av 1 kap. 2 § i utsökningsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utsökningsbalken (705/2007) 1 kap. 2 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag / , som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
I enlighet med vad som föreskrivs i andra lagar, i Europeiska unionens lagstiftning eller i internationella fördrag som är bindande för Finland iakttas förfarandet enligt denna lag även vid verkställighet som avser 
1) skatter, offentliga avgifter och andra offentligrättsliga eller med dem jämförliga fordringar, 
2) böter, vissa straffrättsliga påföljder eller staten tilldömda ersättningar, 
3) vårdnad om barn, överlämnande av barn till vårdnadshavaren eller umgängesrätt, 
4) utomlands eller i en internationell domstol givna domar, skiljedomar eller andra utsökningsgrunder, 
5) domar eller beslut av vissa institutioner och organ inom Europeiska unionen, 
6) lösöre som sålts genom avbetalningsköp, 
7) andra säkringsåtgärder än sådana som avses i 7 kap. i rättegångsbalken. 
Utöver vad som föreskrivs i denna lag finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter i samband med utsökningsärenden i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, och i dataskyddslagen (1050/2018). 
Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 1 kap. 2 § i utsökningsbalken (26/2016). 
Lag 
om ändring av lagen om skuldsaneringsregistret 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om skuldsaneringsregistret (368/2017) 5 § 3 mom. och 
ändras 1 och 10 § som följer: 
1 § 
Registrets ändamål och förvaltning 
Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig för ett skuldsaneringsregister. Ändamålet med registret är att säkerställa att aktuella uppgifter om privatpersoners skuldsaneringsärenden finns tillgängliga för domstolarnas och myndigheternas verksamhet, för bevakning av borgenärernas intressen, för tryggande av utomståendes intressen och rättigheter samt för statistik och forskning. 
10 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på sekretess för och utlämnande av personuppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av lagen om näringsförbud 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om näringsförbud (1059/1985) den svenska språkdräkten i 21 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1107/2006, och 
fogas till lagen en ny 1 a § som följer: 
1 a § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Bestämmelser om behandling av personuppgifter i ärenden som gäller näringsförbud finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 
21 § 
Register 
Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att få uppgifter om gällande näringsförbud i registret även i form av kopior och utskrifter. Rättsregistercentralen får lämna ut uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt till domstolar och andra myndigheter som behöver uppgifter för skötseln av sina lagstadgade uppgifter, till sammanslutningar som bedriver kreditupplysningsverksamhet samt till kredit- och finansinstitut och andra sammanslutningar som i sin verksamhet kontinuerligt behöver uppgifterna för bedömning av avtalsparters tillförlitlighet eller något annat jämförbart ändamål som är godtagbart. Innan en teknisk anslutning öppnas ska mottagaren ge den personuppgiftsansvarige en utredning om skyddet av uppgifterna. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 1 och 4 b § i lagen om Institutet för kriminologi och rättspolitik 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om Institutet för kriminologi och rättspolitik (1139/2007) 4 b § 1 mom., sådant det lyder i lag 1066/2014, 
ändras 1 § 2 mom. 3 punkten och 4 b § 4 mom., sådana de lyder, 1 § 2 mom. 3 punkten i lag 1066/2014 och 4 b § 4 mom. i lag 301/2013, och 
fogas till 1 §, sådan den lyder i lag 1066/2014, ett nytt 3 mom. som följer: 
1 § 
Administrativ ställning och uppgifter 
Institutet har till uppgift att 
3) förvalta ett forskningsregister över brott och påföljder samt övriga forskningsregister som behövs för att institutet ska kunna sköta de uppgifter det har enligt lag. 
Institutet är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som ingår i forskningsregistren. 
4 b § 
Behandling av och sekretess för uppgifter 
På utlämnande av personuppgifter som har registrerats i ett forskningsregister tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 45 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015) 45 § 1 mom. som följer: 
45 § 
Förfarandet vid utarbetandet av planen för strafftiden 
Den misstänkte eller dömde ska för utarbetandet av planen för strafftiden och för verkställigheten av straffet lämna behövlig information om de läkemedel som han eller hon använder. Med stöd av den misstänktes eller dömdes skriftliga samtycke får informationen om läkemedelsbehandlingen införas i det register som innehåller uppgifter om avtjänandet av samhällspåföljder. Bestämmelser om behandling av uppgifter vid utförandet av verkställighetsuppdrag finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 2 och 5 § i lagen om registret över djurhållningsförbud 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om registret över djurhållningsförbud (21/2011) 5 § 4 mom. och 
ändras 2 § som följer: 
2 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och på utlämnande av dem vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På den övriga behandlingen av personuppgifter tillämpas vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av säkerhetsutredningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i säkerhetsutredningslagen (726/2014) 7 § 4 mom. och 56 §, 
ändras 2 § 1 mom. 6 punkten, 9 § 4 mom., 46 § 3 mom., rubriken för 48 § och 48 § 1, 2 och 4 mom., 49 §, 50 § 3 mom., rubriken för 51 §, 60 och 61 § och 62 § 1 mom. samt 
fogas till 2 § ett nytt 3 mom., till 48 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 949/2017, ett nytt 6 mom., till lagen en ny 48 a § och till 50 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 931/2016, ett nytt 5 mom. som följer: 
2 § 
Lagens tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning 
I denna lag föreskrivs om 
6) samkörning av uppgifter i personregister för att kontrollera att den som utredningen gäller är oförvitlig och tillförlitlig och om de åtgärder som ska genomföras med anledning av samkörningen. 
Bestämmelser om skyddspolisens och huvudstabens behandling av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). Bestämmelser om andra myndigheters behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 
9 § 
Behöriga myndigheter 
Transport- och kommunikationsverket gör som ett led i en säkerhetsutredning av företag en utredning om nivån på informationssäkerheten i informationssystem och datakommunikation. 
46 § 
Utfärdande av intyg över säkerhetsutredning av företag 
Om en säkerhetsutredning av företag uteslutande har gällt säkerheten i informationssystem och datakommunikation, får Transport- och kommunikationsverket, som har gjort utredningen, utfärda ett intyg över den. 
48 § 
Registret över säkerhetsutredningar och registrets ändamål samt registrering av uppgifter 
För utförandet av säkerhetsutredningar, för undvikande av onödiga säkerhetsutredningar, för att uppgifter ska kunna förmedlas mellan de behöriga myndigheterna samt för att tillförlitligheten och oförvitligheten hos dem som utredningarna gäller ska kunna kontrolleras ska det föras ett register över säkerhetsutredningar. 
I registret över säkerhetsutredningar ska skyddspolisen och huvudstaben utan dröjsmål registrera att en ansökan om säkerhetsutredning kommit in, namnet på den som utredningen gäller och andra identifieringsuppgifter, utredningens omfattning samt uppgifter om resultatet av utredningen eller att ett intyg över säkerhetsutredning utfärdats och dess giltighet och återkallelse samt uppgifter om arbetsgivaren för den som en säkerhetsutredning av person gäller, om dessa uppgifter är tillgängliga. Den nationella säkerhetsmyndigheten ska registrera uppgifter om de intyg över säkerhetsutredning av person och av företag som den utfärdat i enlighet med vad som förutsätts i en internationell förpliktelse som gäller informationssäkerhet. 
Transport- och kommunikationsverket får registrera uppgifter om 
1) de intyg som det har utfärdat enligt lagen om bedömning av informationssäkerheten i myndigheternas informationssystem och datakommunikation och de uppgifter som antecknats i intygen, 
2) de bedömningsorgan som har godkänts i enlighet med lagen om bedömningsorgan för informationssäkerhet, 
3) intyg utfärdade av godkända bedömningsorgan så som föreskrivs i lagen om bedömningsorgan för informationssäkerhet. 
Den nationella säkerhetsmyndigheten och Transport- och kommunikationsverket är skyldiga att se till att de uppgifter som de för in i registret över säkerhetsutredningar motsvarar myndighetens avgöranden och anteckningarna i dess egna register och att anteckningarna har gjorts i enlighet med skyddspolisens tekniska krav. 
48 a § 
Personuppgiftsansvariga 
Skyddspolisen och huvudstaben är gemensamt personuppgiftsansvariga för registret över säkerhetsutredningar. Huvudstaben svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter om de personuppgifter som behandlas avser den som utredningen gäller och denne arbetar eller kommer att arbeta inom Försvarsmakten eller sköter ett uppdrag på förordnande av Försvarsmakten eller om säkerhetsutredningen hänför sig till verksamhet eller upphandling inom Försvarsmakten. Skyddspolisen svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter om de personuppgifter som behandlas avser övriga som utredningen gäller, samt svarar för skötseln av de uppgifter som hänför sig till utlämnandet av personuppgifter ur registret över säkerhetsutredningar, till förandet av det registret och till informationssäkerheten. 
49 § 
Avförande av uppgifter ur registret över säkerhetsutredningar 
Med avvikelse från 6 § 3 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten ska de uppgifter som förts in i registret över säkerhetsutredningar avföras senast tre år efter det att en ny motsvarande säkerhetsutredning har gjorts eller giltigheten för en säkerhetsutredning eller ett intyg över säkerhetsutredning har upphört eller de arbetsuppgifter för vilka säkerhetsutredningen gjordes har upphört eller intyget över säkerhetsutredning har återkallats. 
50 § 
Utlämnande av uppgifter ur registret över säkerhetsutredningar 
Skyddspolisen får trots sekretessbestämmelserna med hjälp av en teknisk anslutning lämna centralkriminalpolisen uppgifter om ansökan om säkerhetsutredning för att samköras med uppgifter om i 7 § 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet avsedda persongrupper med tanke på de anmälningar som avses i 25 § 2 mom. i denna lag och på prövning i fråga om dem. Centralkriminalpolisen ska utplåna de uppgifter som fåtts genom samkörningen omedelbart efter det att behovet av anmälan har bedömts eller anmälan har sänts till skyddspolisen. 
På utlämnande av personuppgifter till den nationella säkerhetsmyndigheten tillämpas lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet. 
51 § 
Kontroll av oförvitligheten och tillförlitligheten med hjälp av samkörning av uppgifter i personregister 
60 § 
Avgifter för säkerhetsutredningar 
För säkerhetsutredningar som de behöriga myndigheterna gör med stöd av denna lag och för Transport- och kommunikationsverkets sakkunniguppgifter i samband med säkerhetsutredningar av företag tas det hos sökanden ut en avgift med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Den som utredningen gäller svarar dock för kostnaderna i samband med genomförande av en säkerhetsutredning av företag, om utredningen har gjorts på ansökan av en myndighet. 
61 § 
Hänvisning till straffbestämmelser 
Bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för kränkning av kommunikationshemlighet finns i 3 § och för grov kränkning av kommunikationshemlighet i 4 § det kapitlet samt bestämmelser om straff för dataintrång i 8 § och för grovt dataintrång i 8 a § i det kapitlet. Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 59 § i denna lag döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i den lagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag. Som ovan avsett brott mot sekretessen betraktas också brott mot en förbindelse som avses i 40 § i denna lag. 
62 § 
Ändringssökande 
En behörig myndighets beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 1 § i lagen om Rättsregistercentralen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om Rättsregistercentralen (625/2012) 1 § 1 mom. 1 punkten som följer: 
1 § 
Rättsregistercentralen 
Rättsregistercentralen är ett ämbetsverk som hör till justitieministeriets förvaltningsområde och som har till uppgift att 
1) vara personuppgiftsansvarig för informationssystem och register inom justitieministeriets förvaltningsområde enligt vad som särskilt föreskrivs om dem samt förmedla av justitieförvaltningsmyndigheterna anmälda uppgifter till andra myndigheter, 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 1 och 11 § i lagen om konkurs- och företagssaneringsregistret 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om konkurs- och företagssaneringsregistret (137/2004) 1 § och 
fogas till 11 § ett nytt 3 mom. som följer: 
1 § 
Registrets ändamål och personuppgiftsansvarig 
Över konkurs- och företagssaneringsärenden förs det ett gemensamt register, för vilket Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig. Registrets ändamål är att säkerställa att aktuella uppgifter om konkurs- och företagssaneringsärenden finns tillgängliga för domstolarnas och myndigheternas verksamhet, bevakningen av borgenärernas intressen samt tryggandet av utomståendes intressen och rättigheter. 
11 § 
Rättande av fel 
På rättelse och radering av felaktiga personuppgifter tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 
Denna lag träder i kraft den 20
Lag 
om ändring av 1 och 47 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018) 1 § 2 mom. 1 och 2 punkten samt 47 § 1 mom. som följer: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas denna lag på 
1) sådan behandling av personuppgifter som utförs av Försvarsmakten och för Försvarsmaktens räkning, när uppgifterna behandlas för skötsel av uppgifter som anges i 2 § 1 mom. 1 punkten, 2 punkten underpunkt a eller i 3 eller 4 punkten i lagen om försvarsmakten (551/2007), och på sådan behandling av personuppgifter som utförs av Försvarsmaktens huvudstab för skötsel av uppgifter som avses i 9 § 3 mom. i säkerhetsutredningslagen (726/2014), 
2) sådan behandling av personuppgifter som utförs av polisen, när uppgifterna behandlas inom ramen för en i 1 kap. 1 § 1 mom. i polislagen (872/2011) avsedd uppgift som hänför sig till skyddet av den nationella säkerheten, och vid uppdrag som avses i 9 § 1 mom. i säkerhetsutredningslagen, 
47 § 
Rätt att få information 
Dataombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få i 18 § avsedda register över behandlingar, i 19 § avsedda logguppgifter samt övriga uppgifter som behövs för att dataombudsmannen ska kunna sköta sina uppgifter. 
Denna lag träder i kraft den 20
Helsingfors 2.4.2020 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 17-04-2020 15:03