Arbets- och näringsministeriet inrättar under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2, 4 och 5 punkten för verkställighet av arbetsplikten och styrning av arbetskraften ett arbetspliktsregister för vilket arbets- och näringsministeriet är personuppgiftsansvarig. Uppgifterna i registret används och uppgifter registreras också av närings-, trafik- och miljöcentralerna samt arbets- och näringsbyråerna. Dessa myndigheter ska se till att uppgifterna är riktiga innan de förs in i registret. 

Arbetspliktsregistret innehåller uppgifter om de arbetspliktiga och om arbetsgivarna. I registret införs den arbetspliktiges identifikationsuppgifter. I registret kan det dessutom föras in uppgifter om den arbetspliktiges yrke, utbildning och sysselsättning samt försörjningsplikt, arbetsförmåga och anlitbarhet. I registret förs det dessutom in uppgifter om namnen på arbetsgivarna och om produktions- eller servicebranscher samt om var verksamhetsställena finns. Uppgifter som gäller hälsotillstånd eller funktionsnedsättning och som hänför sig till arbetsförmågan får registreras om det är nödvändigt att behandla uppgifterna för att de ska kunna beaktas på det sätt som avses i 99 § 1 mom. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Uppgifter om muntligen framförda yrkanden och utredningar som kan inverka på avgörandet i ett ärende ska antecknas eller registreras på något annat sätt. Detsamma gäller uppgifter som har inhämtats ur ett personregister. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Med parti avses i denna lag en registrerad förening som är införd i partiregistret. Justitieministeriet är personuppgiftsansvarig för partiregistret. 

I registret över redovisning av partifinansiering ska de uppgifter registreras som ingår i redovisningar enligt 8 c §, i specifikationer enligt 9 a § 2 mom. och 9 b § och i handlingar enligt 9 d § 1 mom. Statens revisionsverk är personuppgiftsansvarig för registret. Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att ur registret få kopior samt uppgifter genom ett allmänt datanät. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Den myndighet som behandlar kandidatansökningar är personuppgiftsansvarig för sammanställningen av kandidatlistorna och för kandidatförteckningen för presidentval. 

Justitieministeriet ska upprätta ett register i vilket införs alla kandidater i hela landet som vid valet i fråga tagits upp i sammanställningarna av kandidatlistorna eller i kandidatförteckningen för presidentvalet (riksomfattande kandidatregister). Justitieministeriet är personuppgiftsansvarig för det riksomfattande kandidatregistret. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

I registret över redovisning av valfinansiering ska de uppgifter som ingår i redovisningar, förhandsredovisningar och efterhandsredovisningar registreras. Har en kandidat lämnat en försäkran enligt 6 § 5 mom., ska de uppgifter som anges i 1 mom. 1, 2 och 5 punkten i den paragrafen samt uppgift om lämnad försäkran antecknas i registret. Statens revisionsverk är personuppgiftsansvarig för registret. Trots det som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att ur registret få kopior samt uppgifter genom ett allmänt datanät. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

På sametinget och dess organ tillämpas förvaltningslagen (434/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och arkivlagen (831/1994), om inte något annat föreskrivs i denna lag. 

Valnämnden ska upprätta en vallängd över de röstberättigade på basis av vallängden för föregående val och uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Valnämnden är personuppgiftsansvarig för vallängden. I vallängden antecknas den röstberättigades namn och personbeteckning samt den röstberättigades hemkommun och adress, om dessa uppgifter är kända. Hemkommunen och adressen får dock inte antecknas i vallängden, om dessa uppgifter ska hållas hemliga enligt 24 § 1 mom. 31 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Valnämnden upprättar en kandidatförteckning över valbara kandidater senast den 21 dagen innan valförrättningen inleds. Valnämnden är personuppgiftsansvarig för kandidatförteckningen. Kandidatförteckningen ska ha en övergripande rubrik, som specificerar valet, och en förteckning över kandidaterna i nummerordning med 2 som första nummer. Kandidaternas ordningsföljd i förteckningen bestäms genom lottning utförd av valnämnden. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Det ska föras en förteckning över medlemmarna i en förening. I förteckningen ska varje medlems fullständiga namn och hemort införas. 

Föreningens medlemmar ska på begäran ges tillfälle att ta del av de uppgifter som nämns i 1 mom. En medlem som visar att hans eller hennes fördel som föreningsmedlem kräver det har rätt att se också andra uppgifter som antecknats i förteckningen. På utlämnande av uppgifter ur medlemsförteckningen tillämpas i övrigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och dataskyddslagen (1050/2018). 

Personuppgiftsansvarig för personuppgifterna i den förteckning som avses i 1 mom. är föreningen. För utförandet av den personuppgiftsansvariges uppgifter svarar i en registrerad förening styrelsen eller, om föreningen är oregistrerad, ordföranden, styrelseordföranden eller någon annan som sköter föreningens angelägenheter. 

Personuppgiftsansvarig för föreningsregistret är Patent- och registerstyrelsen. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

För tillsynen över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån förs det ett register (register över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån) för vilket Regionförvaltningsverket i Södra Finland, nedan regionförvaltningsverket, är personuppgiftsansvarig. 

Regionförvaltningsverket har rätt att för utredning av den tillförlitlighet som avses i 1 mom. behandla uppgifter som gäller fängelsestraff och bötesstraff. 

I registret antecknas också uppgifter om dem som har meddelats ett förbud enligt 17 § 1 mom. att tillhandahålla konsumentkrediter eller förmedla person-till-person-lån utan registrering. Dessa uppgifter och uppgifter om sanktionerna enligt 1 mom. 8 punkten ska strykas ur registret fem år efter utgången av det år då förbudet eller sanktionen påfördes. Uppgifter om straffrättsliga påföljder ska inte antecknas i registret. 

Trots bestämmelserna i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) får personuppgifter lämnas ut ur registret i form av utskrifter, göras allmänt tillgängliga i ett elektroniskt datanät eller lämnas ut på något annat sätt i elektronisk form. Personuppgifter ska i ett elektroniskt datanät endast kunna sökas som enskild sökning. Personbeteckningar får dock lämnas ut med stöd av denna lag endast om uppgiften lämnas i form av en utskrift eller i teknisk lagringsform och om mottagaren med stöd av 29 § i dataskyddslagen (1050/2018) eller med stöd av någon annan lag har rätt att behandla personbeteckningar. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna i 1 kap. 24 § 1 mom., 25 §, 26 § 4—6 punkten och 27 § samt 3 kap. 69 § träder dock i kraft först den 20. 

Denna lag träder i kraft vid en tidpunkt som föreskrivs genom förordning av statsrådet. 

Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 1 kap. 2 § i utsökningsbalken (26/2016). 

Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig för ett skuldsaneringsregister. Ändamålet med registret är att säkerställa att aktuella uppgifter om privatpersoners skuldsaneringsärenden finns tillgängliga för domstolarnas och myndigheternas verksamhet, för bevakning av borgenärernas intressen, för tryggande av utomståendes intressen och rättigheter samt för statistik och forskning. 

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på sekretess för och utlämnande av personuppgifter lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Bestämmelser om behandling av personuppgifter i ärenden som gäller näringsförbud finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 

Trots vad som föreskrivs i 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) har var och en rätt att få uppgifter om gällande näringsförbud i registret även i form av kopior och utskrifter. Rättsregistercentralen får lämna ut uppgifter med hjälp av en teknisk anslutning eller annars elektroniskt till domstolar och andra myndigheter som behöver uppgifter för skötseln av sina lagstadgade uppgifter, till sammanslutningar som bedriver kreditupplysningsverksamhet samt till kredit- och finansinstitut och andra sammanslutningar som i sin verksamhet kontinuerligt behöver uppgifterna för bedömning av avtalsparters tillförlitlighet eller något annat jämförbart ändamål som är godtagbart. Innan en teknisk anslutning öppnas ska mottagaren ge den personuppgiftsansvarige en utredning om skyddet av uppgifterna. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Institutet är personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som ingår i forskningsregistren. 

På utlämnande av personuppgifter som har registrerats i ett forskningsregister tillämpas i övrigt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Den misstänkte eller dömde ska för utarbetandet av planen för strafftiden och för verkställigheten av straffet lämna behövlig information om de läkemedel som han eller hon använder. Med stöd av den misstänktes eller dömdes skriftliga samtycke får informationen om läkemedelsbehandlingen införas i det register som innehåller uppgifter om avtjänandet av samhällspåföljder. Bestämmelser om behandling av uppgifter vid utförandet av verkställighetsuppdrag finns i lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Om inte något annat föreskrivs i denna lag, tillämpas på uppgifters och handlingars offentlighet och på utlämnande av dem vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999). På den övriga behandlingen av personuppgifter tillämpas vad som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Bestämmelser om skyddspolisens och huvudstabens behandling av personuppgifter finns i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018). Bestämmelser om andra myndigheters behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i dataskyddslagen (1050/2018). 

Transport- och kommunikationsverket gör som ett led i en säkerhetsutredning av företag en utredning om nivån på informationssäkerheten i informationssystem och datakommunikation. 

Om en säkerhetsutredning av företag uteslutande har gällt säkerheten i informationssystem och datakommunikation, får Transport- och kommunikationsverket, som har gjort utredningen, utfärda ett intyg över den. 

För utförandet av säkerhetsutredningar, för undvikande av onödiga säkerhetsutredningar, för att uppgifter ska kunna förmedlas mellan de behöriga myndigheterna samt för att tillförlitligheten och oförvitligheten hos dem som utredningarna gäller ska kunna kontrolleras ska det föras ett register över säkerhetsutredningar. 

I registret över säkerhetsutredningar ska skyddspolisen och huvudstaben utan dröjsmål registrera att en ansökan om säkerhetsutredning kommit in, namnet på den som utredningen gäller och andra identifieringsuppgifter, utredningens omfattning samt uppgifter om resultatet av utredningen eller att ett intyg över säkerhetsutredning utfärdats och dess giltighet och återkallelse samt uppgifter om arbetsgivaren för den som en säkerhetsutredning av person gäller, om dessa uppgifter är tillgängliga. Den nationella säkerhetsmyndigheten ska registrera uppgifter om de intyg över säkerhetsutredning av person och av företag som den utfärdat i enlighet med vad som förutsätts i en internationell förpliktelse som gäller informationssäkerhet. 

Den nationella säkerhetsmyndigheten och Transport- och kommunikationsverket är skyldiga att se till att de uppgifter som de för in i registret över säkerhetsutredningar motsvarar myndighetens avgöranden och anteckningarna i dess egna register och att anteckningarna har gjorts i enlighet med skyddspolisens tekniska krav. 

Skyddspolisen och huvudstaben är gemensamt personuppgiftsansvariga för registret över säkerhetsutredningar. Huvudstaben svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter om de personuppgifter som behandlas avser den som utredningen gäller och denne arbetar eller kommer att arbeta inom Försvarsmakten eller sköter ett uppdrag på förordnande av Försvarsmakten eller om säkerhetsutredningen hänför sig till verksamhet eller upphandling inom Försvarsmakten. Skyddspolisen svarar för den personuppgiftsansvariges skyldigheter om de personuppgifter som behandlas avser övriga som utredningen gäller, samt svarar för skötseln av de uppgifter som hänför sig till utlämnandet av personuppgifter ur registret över säkerhetsutredningar, till förandet av det registret och till informationssäkerheten. 

Med avvikelse från 6 § 3 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten ska de uppgifter som förts in i registret över säkerhetsutredningar avföras senast tre år efter det att en ny motsvarande säkerhetsutredning har gjorts eller giltigheten för en säkerhetsutredning eller ett intyg över säkerhetsutredning har upphört eller de arbetsuppgifter för vilka säkerhetsutredningen gjordes har upphört eller intyget över säkerhetsutredning har återkallats. 

Skyddspolisen får trots sekretessbestämmelserna med hjälp av en teknisk anslutning lämna centralkriminalpolisen uppgifter om ansökan om säkerhetsutredning för att samköras med uppgifter om i 7 § 2 mom. i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet avsedda persongrupper med tanke på de anmälningar som avses i 25 § 2 mom. i denna lag och på prövning i fråga om dem. Centralkriminalpolisen ska utplåna de uppgifter som fåtts genom samkörningen omedelbart efter det att behovet av anmälan har bedömts eller anmälan har sänts till skyddspolisen. 

På utlämnande av personuppgifter till den nationella säkerhetsmyndigheten tillämpas lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet. 

För säkerhetsutredningar som de behöriga myndigheterna gör med stöd av denna lag och för Transport- och kommunikationsverkets sakkunniguppgifter i samband med säkerhetsutredningar av företag tas det hos sökanden ut en avgift med iakttagande av lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992). Den som utredningen gäller svarar dock för kostnaderna i samband med genomförande av en säkerhetsutredning av företag, om utredningen har gjorts på ansökan av en myndighet. 

Bestämmelser om straff för dataskyddsbrott finns i 38 kap. 9 § i strafflagen. Bestämmelser om straff för kränkning av kommunikationshemlighet finns i 3 § och för grov kränkning av kommunikationshemlighet i 4 § det kapitlet samt bestämmelser om straff för dataintrång i 8 § och för grovt dataintrång i 8 a § i det kapitlet. Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 59 § i denna lag döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i den lagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag. Som ovan avsett brott mot sekretessen betraktas också brott mot en förbindelse som avses i 40 § i denna lag. 

En behörig myndighets beslut enligt denna lag får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Över konkurs- och företagssaneringsärenden förs det ett gemensamt register, för vilket Rättsregistercentralen är personuppgiftsansvarig. Registrets ändamål är att säkerställa att aktuella uppgifter om konkurs- och företagssaneringsärenden finns tillgängliga för domstolarnas och myndigheternas verksamhet, bevakningen av borgenärernas intressen samt tryggandet av utomståendes intressen och rättigheter. 

På rättelse och radering av felaktiga personuppgifter tillämpas Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). 

Denna lag träder i kraft den 20. 

Dataombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få i 18 § avsedda register över behandlingar, i 19 § avsedda logguppgifter samt övriga uppgifter som behövs för att dataombudsmannen ska kunna sköta sina uppgifter. 

Denna lag träder i kraft den 20.