Riksdagens svar
RSv
259
2016 rd
Riksdagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 § i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, 28 § och 35 a § i lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev- och studerandevård samt 24 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
RP 206/2016 rd
KuUB 18/2016 rd
Ärende
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 § i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, 28 § och 35 a § i lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev- och studerandevård samt 24 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (RP 206/2016 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Kulturutskottet (KuUB 18/2016 rd). 
Beslut
Riksdagen har godkänt följande uttalande: 
Riksdagen förutsätter att undervisnings- och kulturministeriet före utgången av vårsessionen 2018 bereder klarare och effektivare åtgärder i anknytning till disciplinen i den grundläggande utbildningen. Ministeriet bör bland annat överväga att införa kvarsittning som en del av läroplikten och att ge en rektor i den grundläggande utbildningen rätt att besluta om avstängning av elever för en kort tid. 
Riksdagen har antagit följande lagar: 
Lag 
om ändring av 29 § i lagen om grundläggande utbildning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) 29 § 3 mom., sådant det lyder i lag 1267/2013, som följer: 
29 § 
Rätt till en trygg studiemiljö 
I samband med att läroplanen utarbetas ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och fostrande samtal och de tillhörande förfaringssätten och ge anvisningar för hur planen ska användas. Utbildningsstyrelsen ska i grunderna för läroplanen ta in bestämmelser om hur planen ska utarbetas. 
Denna lag träder i kraft den20
Lag 
om ändring av gymnasielagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i gymnasielagen (629/1998) 7 § 2 mom., 21 § 3 mom. och 26 a § 5 mom., sådana de lyder, 7 § 2 mom. i lag 454/2001 samt 21 § 3 mom. och 26 a § 5 mom. i lag 1268/2013, som följer: 
7 § 
Undervisningens omfattning och innehåll 
I gymnasiets lärokurs ingår, enligt vad som bestäms eller föreskrivs med stöd av 10 §, modersmål och litteratur, det andra inhemska språket, främmande språk, matematisk-naturvetenskapliga studier, humanistisk-samhällsvetenskapliga studier, religion eller livsåskådningskunskap, gymnastik och andra konst- och färdighetsämnen samt hälsokunskap. I de studier som nämns i detta moment kan enligt vad som föreskrivs med stöd av 10 § ingå lärokurser av olika omfattning. För en studerande som avlägger gymnasieutbildningen enligt den lärokurs som föreskrivs för vuxna är konst- och färdighetsämnena samt hälsokunskapen frivilliga. Utbildningsanordnaren kan enligt en särskild utbildningsuppgift som bestämts med stöd av 4 § avvika från bestämmelserna i detta moment. 
21 § 
Rätt till en trygg studiemiljö 
I samband med att läroplanen utarbetas ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och de tillhörande förfaringssätten och ge anvisningar för hur planen ska användas. Utbildningsstyrelsen ska i grunderna för läroplanen ta in bestämmelser om hur planen ska utarbetas. 
26 a § 
Förfarandet i disciplinärenden och verkställighet av disciplinära straff 
Beslut om avstängning från läroanstalten, uppsägning från elevhemmet, avstängning från studierna samt tilldelande av en skriftlig varning fattas av det behöriga kollegiala organet hos utbildningsanordnaren eller, i enlighet med utbildningsanordnarens beslut, av rektorn. Rektorn kan ges rätt att besluta om avstängning från läroanstalten eller uppsägning från elevhemmet för en tid av högst tre månader. 
Denna lag träder i kraft den20
Bestämmelserna i 7 § 2 mom. som gällde när denna lag trädde i kraft tillämpas på studerande som inlett gymnasieutbildning innan denna lag träder i kraft. 
Lag 
om ändring av 28 och 35 a § i lagen om grundläggande yrkesutbildning 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) 28 § 3 mom. och 35 a § 1 mom., sådana de lyder, 28 § 3 mom. i lag 787/2014 och 35 a § 1 mom. i lag 951/2011, som följer: 
28 § 
Rätt till en trygg studiemiljö 
Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan för användning av disciplinära åtgärder och för de tillhörande förfaringssätten. Utbildningsstyrelsen ska meddela föreskrifter om hur planen ska utarbetas. 
35 a § 
Förfarandet i ärenden som gäller indragning och återställande av studierätten samt i disciplinärenden 
Beslut om skriftlig varning till en studerande fattas av rektorn. Beslut om indragning och återställande av studierätten, avstängning för viss tid, uppsägning från elevhemmet samt om avhållande från studier fattas av ett av utbildningsanordnaren tillsatt kollegialt organ. Beslut om avstängning för en tid på högst tre månader och uppsägning från elevhemmet kan, i enlighet med utbildningsanordnarens beslut, fattas av rektorn. I organet ska ingå representanter för åtminstone utbildningsanordnaren, elevvården, lärarna, arbetslivet och de studerande. Utbildningsanordnaren utser organets ordförande och övriga medlemmar för högst tre år i sänder. I ett ärende som gäller indragning och återställande av studierätten utser utbildningsanordnaren dessutom en representant för det ställe där den studerande får inlärning i arbetet. Till ordförande för organet ska utses någon annan medlem än den som företräder de studerande. Den medlem som företräder de studerande ska ha fyllt 15 år. Den medlem som företräder de studerande har rätt att närvara och yttra sig på organets möten. Organets röstberättigade medlemmar handlar under tjänsteansvar. Närmare beslut om organets sätt att arbeta och fatta beslut fattas av utbildningsanordnaren. Två eller flera utbildningsanordnare kan också ha ett gemensamt organ. 
Denna lag träder i kraft den20
Lag 
om ändring av lagen om elev- och studerandevård 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) 8 § 2 mom. samt 
ändras 7 § 2 mom., 10 § och 12 §, 13 § 1 mom. och 14 § 2 mom. som följer: 
7 § 
Elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster 
Som kurator kan verka en person som åtminstone avlagt en sådan högskoleexamen som avses i 8 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015), eller en person som avlagt en lämplig högskoleexamen och som avlagt ämnesstudier i socialt arbete eller har minst två års arbetserfarenhet som kurator eller av någon motsvarande uppgift inom det sociala området. Varje läroanstalt ska ha tillgång till tjänster som tillhandahålls av elevhälsans ansvariga kurator, som är en sådan yrkesutbildad person som avses i 7 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, och tillgång till en psykologs tjänster. 
10 § 
Social- och hälsovårdstjänster för att stödja undervisningen och utbildningen i specialläroanstalter  
Trots vad som föreskrivs i lagen om privat hälso- och sjukvård (152/1990) får en i 7 och 8 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd utbildningsanordnare som har till uppgift att ordna utbildning för barn med de svåraste funktionsnedsättningarna och en i 20 § 2 mom. i lagen om grundläggande yrkesutbildning avsedd utbildningsanordnare ordna hälso- och sjukvårdstjänster för sina studerande för att stödja undervisningen och utbildningen. Utbildningsanordnaren ska lämna regionförvaltningsverket en anmälan som innehåller de uppgifter som avses i 4 § i lagen om privat hälso- och sjukvård. För verksamheten svarar en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården som utsetts av utbildningsanordnaren och som ska vara godkänd av den tillsynsmyndighet som avses i 4 § 1 den lagen. 
Utöver vad som föreskrivs i denna paragraf har de studerande vid de läroanstalter som avses i 1 mom. rätt till elevhälsa enligt denna lag. 
12 § 
Elevhälsan i välfärdsplanen för barn och unga 
I den välfärdsplan för barn och unga som avses i 12 § i barnskyddslagen (417/2007) ska det tas in uppgifter om hur elevhälsoverksamheten genomförs i de läroanstalter som är belägna i kommunen. 
13 § 
Elevhälsoplan 
Utbildningsanordnaren svarar för att det för varje läroanstalt utarbetas en elevhälsoplan för hur elevhälsoverksamheten ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen ska utarbetas i samverkan med läroanstaltens personal, de studerande och deras vårdnadshavare. Elevhälsoplanen kan också vara gemensam för två eller flera läroanstalter. 
14 § 
Elevhälsogrupper 
En sektorsövergripande elevhälsogrupp för läroanstalten eller någon annan sektorsövergripande grupp vid läroanstalten som lämpar sig för uppgiften svarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av elevhälsan vid läroanstalten. Läroanstaltens elevhälsogrupp leds av en representant som utsetts av utbildningsanordnaren. 
Denna lag träder i kraft den20
Lag 
om ändring av 24 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 24 § 1, 7 och 9 mom., sådana de lyder, 24 § 1 mom. i lag / samt 7 och 9 mom. i lag 1045/2013, som följer: 
24 § 
Priserna per enhet för gymnasier 
Priserna per enhet för studerande vid gymnasier beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. När priserna per enhet beräknas beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 1,21. Vid beräkning av priserna per enhet viktas de studerande som studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller utbildning som förbereder för gymnasieutbildning med koefficienten 0,65, med undantag av studerande som får utbildning vid en internatskola. 
Om en studerande studerar i gymnasieutbildning för vuxna eller i utbildning som förbereder för gymnasieutbildning är priset per enhet 65 procent av det per studerande bestämda priset per enhet för utbildningsanordnaren i fråga. Detta gäller dock inte studerande som får utbildning vid en internatskola. Undervisnings- och kulturministeriet kan på grundval av en särskild utbildningsuppgift som ålagts utbildningsanordnaren eller av något annat särskilt skäl höja ett sådant pris per enhet som avses i detta moment. 
Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de grunder enligt vilka läroämnen som slutförs i enlighet med 20 § 4 mom. i gymnasielagen omvandlas till studerandeantal och beaktas i antalet sådana studerande som avses i 1 och 5 mom. i denna paragraf och som studerar i gymnasieutbildning för vuxna. 
Denna lag träder i kraft den20
År 2018 och 2019 används vid beräknandet av det pris per enhet för gymnasier som avses i 24 § 1 mom. studerandeantal som uppskattats av undervisnings- och kulturministeriet som studerandeantal för gymnasieutbildning för vuxna och utbildning för vuxna som förbereder för gymnasieutbildning. 
Helsingfors 21.12.2016 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 22.12.2016 15:38