Riksdagens svar
RSv
90
2020 rd
Riksdagen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre
RP 4/2020 rd
ShUB 18/2020 rd
Ärende
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (RP 4/2020 rd). 
Beredning i utskott
Utskottets betänkande: Social- och hälsovårdsutskottet (ShUB 18/2020 rd). 
Beslut
Riksdagen har antagit följande lag: 
Lag 
om ändring av lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om  social- och hälsovårdstjänster för äldre 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) 3 § 3 punkten samt 
fogas till 3 § nya 4—6 punkter, till lagen en ny 3 a § och en ny 15 a §, varvid den nuvarande 15 a § blir 15 b §, samt till 20 § nya 2 och 3 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 4 mom., som följer: 
1 kap. 
Allmänna bestämmelser 
3 § 
Definitioner 
I denna lag avses med 
3) verksamhetsenhet en funktionell helhet som har en offentlig eller privat tjänsteleverantör som huvudman och inom vilken huvudsakligen äldre personer tillhandahålls social- eller hälsovårdstjänster som utförs i tjänsteleverantörens lokaler eller i de äldre personernas egna hem, 
4) direkt klientarbete vård och omsorg samt uppgifter som främjar och upprätthåller klienters funktionsförmåga och rehabilitering, registrering av klientuppgifter, bedömning av servicebehovet samt utarbetande och uppdatering av vård- och serviceplaner, 
5) indirekt arbete städning av rum och gemensamma utrymmen, tvätt och fastighetsskötsel, matlagning och uppvärmning av mat, chefsarbete och administrativt arbete för enhetens föreståndare och ansvariga person samt andra motsvarande uppgifter som möjliggör vård och omsorg, 
6) bedömningsverktyget RAI ett bedömningsverktyg som utvecklats av den internationella organisationen för samarbete mellan forskare och yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården InterRAI och vars användning baserar sig på ett licensavtal genom vilket Institutet för hälsa och välfärd har beviljats rätt att avgiftsfritt använda bedömningsverktyget och underlicensiera serviceanordnare och tjänsteleverantörer som är verksamma i Finland. 
3 a § 
Personer som deltar i det direkta klientarbetet i serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård 
Anställda som deltar i det direkta klientarbetet i serviceboende med heldygnsomsorg och långvarig institutionsvård för äldre personer är 
1) sjukskötare och hälsovårdare, 
2) närvårdare och primärskötare, 
3) geronomer, 
4) hemvårdare, 
5) socialsektorns handledare och pedagoger, 
6) personer som avlagt socionomexamen (YH), 
7) personer som avlagt lämplig yrkes- eller specialyrkesexamen, 
8) personer som avlagt lämplig examen på institutnivå, 
9) fysioterapeuter och ergoterapeuter, 
10) rehabiliteringsledare, 
11) hemhjälpare, vårdbiträden och omsorgsassistenter, 
12) handledare för stimulerande verksamhet och andra motsvarande anställda som deltar i upprätthållandet av klientens sociala funktionsförmåga, 
13) verksamhetsenheternas föreståndare och ansvariga personer. 
I det direkta klientarbetet deltar också studerande som står i arbetsavtalsförhållande till en verksamhetsenhet, oberoende av utbildningsform, om de genom studier har förvärvat tillräcklig kompetens i förhållande till examensgrunderna, den kompetens som lagstiftningen om yrkesutbildade personer förutsätter samt kompetensbehoven på arbetsplatsen. 
Arbetsskiftets personal får inte bestå enbart av de anställda som avses i 1 mom. 9—12 punkten eller av studerande som avses i 2 mom. Arbetsgivaren ska se till att det vid verksamhetsenheten i förhållande till klienternas behov och antal finns ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården under varje arbetsskift. 
En anställd vid verksamhetsenheten får inte utan utbildning i läkemedelsbehandling delta i uppgifter inom läkemedelsbehandling eller genomföra läkemedelsbehandling. 
15 a § 
Användning av bedömningsverktyget RAI 
Kommunen ska använda bedömningsverktyget RAI vid bedömningen av en äldre persons funktionsförmåga, om den äldre personen enligt en preliminär bedömning av en yrkesutbildad person som avses i 15 § 1 mom. behöver regelbunden socialservice för tryggandet av sin vård och omsorg. Kommunen ska dessutom se till att bedömningsverktyget RAI används också när en äldre person får sådan av kommunen ordnad service och omständigheterna förändras avsevärt för den äldre personen. Bedömningsverktyget RAI hör till de tillförlitliga bedömningsintrument som avses i 15 § 3 mom. 
Institutet för hälsa och välfärd ska se till att kommunerna kan använda bedömningsverktyget RAI avgiftsfritt och att de har tillgång till utbildning i användningen av verktyget. Dessutom ska Institutet för hälsa och välfärd se till att avtalstexten och innehållet i bedömningsverktyget, till den del innehållet inte är skyddat genom upphovsrätt, är offentligt tillgängliga på finska och svenska. 
15 b § 
Utredning av förutsättningarna för långvarig institutionsvård 
Innan vård och omsorg ges som långvarig institutionsvård ska kommunen på det sätt som avses i 15 § utreda möjligheterna att tillgodose en äldre persons servicebehov med hjälp av öppenvårdstjänster inom social- och hälsovården som ges i den äldre personens hem och med övriga öppenvårdstjänster inom social- och hälsovården. 
Den utredning som avses i 1 mom. ska också göras om en äldre person har fått dygnetruntvård på institution i tre månader och en utredning inte har gjorts tidigare. 
Ett beslut att ge vård och omsorg som långvarig institutionsvård ska motiveras. 
20 § 
Personal 
Den faktiska personaldimensioneringen vid en sådan verksamhetsenhet för serviceboende med heldygnsomsorg och en sådan verksamhetsenhet för långvarig institutionsvård som har gemensamma lokaler och egen arbetsskiftsplanering och som är underställd en och samma chef ska vara minst 0,7 anställda per klient. 
Med faktisk personaldimensionering avses den arbetsinsats som utförs av de i 3 a § avsedda närvarande anställda som utför direkt klientarbete vid verksamhetsenheten, i förhållande till antalet klienter vid verksamhetsenheten under en uppföljningsperiod på tre veckor. Indirekt arbete beaktas inte i personaldimensioneringen. 
Denna lag träder i kraft den 20
Användningen av det bedömningssystem som avses i 15 a § ska inledas senast den 1 april 2023. 
Personaldimensioneringen enligt 20 § 2 mom. ska tillämpas från och med den 1 april 2023. Personaldimensioneringen ska från och med den 1 oktober 2020 vara minst 0,5, från och med den 1 januari 2021 minst 0,55 och från och med den 1 januari 2022 minst 0,6 anställda per klient. 
Helsingfors 26.6.2020 
På riksdagens vägnar
talman
generalsekreterare
Senast publicerat 26-06-2020 13:15