Debattinitiativ
DI
9
2019 rd
Merja
Mäkisalo-Ropponen
sd
m.fl.
Debattinitiativ om det nationella genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Till riksdagens talman
Den 3 december firades FN:s internationella funktionshinderdag som påminner om människovärdet hos personer med funktionsnedsättning och om att personer med funktionsnedsättning bör garanteras samma rättigheter som alla människor. Staterna har både juridisk och moralisk skyldighet att se till att de mänskliga rättigheterna tillgodoses för alla befolkningsgrupper. Den 10 juni 2016 ratificerade Finland FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med konventionen är att säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för personer med funktionsnedsättning samt att främja respekten för deras människovärde. 
Konventionen förpliktar parterna att beakta de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning och att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter att delta i samhället som alla andra. Konventionen betonar också vikten av en allmän attitydförändring, betydelsen av att bli av med stereotypier och fördomar och strävan efter att öka den allmänna medvetenheten för att främja ställningen för personer med funktionsnedsättning och tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna. 
Enligt funktionsrättskonventionen innefattar personer med funktionsnedsättning bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra. Varje människa ska ha lika rätt till handikappservice efter behov. Det är fråga om huruvida kravet på funktionsnedsättning enligt lagen uppfylls: "Med handikappad avses i denna lag den som på grund av skada eller sjukdom under långa tider har särskilda svårigheter att klara av de funktioner som hör till normal livsföring." I detta sammanhang handlar det alltså om att avgöra om tiden kan betraktas som lång och svårigheterna som särskilda. 
Personer med funktionsnedsättning är världens största och mest diskriminerade befolkningsgrupp. Uppskattningsvis 15 procent av världens befolkning har en funktionsnedsättning av något slag. Personer med funktionsnedsättning har ännu inte lika möjligheter att delta och få service i vårt samhälle. De utsätts ofta för fördomar, diskriminering, uteslutning och till och med våld. Det händer att personer med funktionsnedsättning förvägras rätt till utbildning, hälsovård och samhälleligt deltagande endast på grund av deras funktionsnedsättning. Utbildningen och tillträdet till arbetslivet för personer med funktionsnedsättning måste stödjas bättre än för närvarande.  
Riksdagens justitieombudsman har upprepade gånger uppmärksammat att tillgodoseendet av rättigheterna för personer med funktionsnedsättning är förknippat med problem, bland annat i form av inskränkning av de grundläggande fri- och rättigheterna inom specialomsorgerna om utvecklingsstörda, brister i utarbetandet av serviceplaner och specialomsorgsprogram, begränsningar i tillgången till lagstadgade tjänster, förseningar och procedurfel i beslutsfattandet och behandlingen av ärenden samt brister i lokalernas tillgänglighet och tillgången till service.  
Handikappforum har genom en enkätundersökning (2016—2018) utrett hur rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses i Finland. Resultaten av enkäten talar sitt tydliga språk: rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tillgodoses dåligt eller mycket dåligt trots FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.  
Tillgängligheten är en av de viktigaste förutsättningarna för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses, jämlikheten garanteras och möjligheterna till samhälleligt deltagande tryggas. Med tillgänglighet avses både frånvaro av strukturella hinder och en icke-diskriminerande atmosfär. Tillgänglighet och icke-diskriminering kräver aktiva åtgärder av hela samhället, en genuin dialog mellan olika aktörer och att personer med funktionsnedsättning görs delaktiga.  
Med tanke på tillgodoseendet av rättigheterna och möjligheterna till ett jämlikt deltagande för personer med funktionsnedsättning spelar tillgången till tjänster och tjänsternas kvalitet en stor roll. Personer med funktionsnedsättning behöver effektiv rehabilitering och fungerande hjälpmedel som bidrar till att upprätthålla och främja deras funktionsförmåga. Tillgången till tjänster måste säkerställas för hörselskadade och synskadade och på lättläst språk.  
Handikappservice handlar inte om någon extra tilläggstjänst, utan om en lagstadgad rättighet till jämlikt deltagande i samhället. I synnerhet i samband med den pågående reformen av handikapplagstiftningen bör vi ur lagstiftarens synvinkel granska möjligheterna att öka likabehandlingen och självständigheten för personer med funktionsnedsättning och förbättra deras möjligheter att delta i samhällets olika funktioner.  
Vi föreslår
att riksdagen för en aktuell debatt om det nationella genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.  
Helsingfors 13.12.2019 
Merja
Mäkisalo-Ropponen
sd
Paula
Werning
sd
Tuula
Väätäinen
sd
Anders
Norrback
sv
Jari
Myllykoski
vänst
Johannes
Koskinen
sd
Eveliina
Heinäluoma
sd
Veronica
Rehn-Kivi
sv
Pia
Viitanen
sd
Erkki
Tuomioja
sd
Heidi
Viljanen
sd
Seppo
Eskelinen
sd
Timo
Harakka
sd
Matias
Mäkynen
sd
Johanna
Ojala-Niemelä
sd
Aki
Lindén
sd
Suna
Kymäläinen
sd
Niina
Malm
sd
Sanna
Marin
sd
Riitta
Mäkinen
sd
Raimo
Piirainen
sd
Hussein
al-Taee
sd
Marko
Asell
sd
Kimmo
Kiljunen
sd
Jukka
Gustafsson
sd
Mika
Kari
sd
Eeva-Johanna
Eloranta
sd
Maria
Guzenina
sd
Anneli
Kiljunen
sd
Kristiina
Salonen
sd
Sebastian
Tynkkynen
saf
Johan
Kvarnström
sd
Katja
Taimela
sd
Piritta
Rantanen
sd
Tarja
Filatov
sd
Sari
Tanus
kd
Antero
Laukkanen
kd
Päivi
Räsänen
kd
Peter
Östman
kd
Sari
Essayah
kd
Petri
Honkonen
cent
Arto
Pirttilahti
cent
Juha
Pylväs
cent
Hanna
Huttunen
cent
Pasi
Kivisaari
cent
Jouni
Ovaska
cent
Hilkka
Kemppi
cent
Ari
Torniainen
cent
Anne
Kalmari
cent
Hannu
Hoskonen
cent
Anu
Vehviläinen
cent
Eeva
Kalli
cent
Hanna-Leena
Mattila
cent
Markus
Lohi
cent
Hanna
Kosonen
cent
Katri
Kulmuni
cent
Mikko
Kinnunen
cent
Tuomas
Kettunen
cent
Hannakaisa
Heikkinen
cent
Juha
Sipilä
cent
Joonas
Könttä
cent
Petri
Huru
saf
Mari
Rantanen
saf
Veijo
Niemi
saf
Jouni
Kotiaho
saf
Jari
Koskela
saf
Juha
Mäenpää
saf
Rami
Lehto
saf
Jani
Mäkelä
saf
Jari
Ronkainen
saf
Sami
Savio
saf
Ville
Vähämäki
saf
Ritva
Elomaa
saf
Lulu
Ranne
saf
Sheikki
Laakso
saf
Jussi
Wihonen
saf
Jukka
Mäkynen
saf
Sanna
Antikainen
saf
Mikko
Lundén
saf
Mats
Löfström
sv
Eva
Biaudet
sv
Mikko
Ollikainen
sv
Joakim
Strand
sv
Sandra
Bergqvist
sv
Anders
Adlercreutz
sv
Anna-Kaisa
Ikonen
saml
Sari
Sarkomaa
saml
Mia
Laiho
saml
Terhi
Koulumies
saml
Arto
Satonen
saml
Sanni
Grahn-Laasonen
saml
Mari-Leena
Talvitie
saml
Paula
Risikko
saml
Pia
Kauma
saml
Sofia
Vikman
saml
Pauli
Kiuru
saml
Katja
Hänninen
vänst
Merja
Kyllönen
vänst
Juho
Kautto
vänst
Matti
Semi
vänst
Anna
Kontula
vänst
Mai
Kivelä
vänst
Veronika
Honkasalo
vänst
Johannes
Yrttiaho
vänst
Jussi
Saramo
vänst
Pia
Lohikoski
vänst
Markus
Mustajärvi
vänst
Mirka
Soinikoski
gröna
Iiris
Suomela
gröna
Sofia
Virta
gröna
Jenni
Pitko
gröna
Pirkka-Pekka
Petelius
gröna
Atte
Harjanne
gröna
Inka
Hopsu
gröna
Mari
Holopainen
gröna
Bella
Forsgrén
gröna
Hanna
Holopainen
gröna
Satu
Hassi
gröna
Tiina
Elo
gröna
Outi
Alanko-Kahiluoto
gröna
Saara
Hyrkkö
gröna
Emma
Kari
gröna
Harry
Harkimo
liik
Sinuhe
Wallinheimo
saml
Senast publicerat 10-02-2020 10:35