3.1  Lagen om transportservice

3.2  Lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg

Innan ett fartyg sätts i trafik som finskt fartyg ska i regel bemanningen för fartyget fastställas. Bestämmelser om detta finns i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (1687/2009). Enligt 6 § fastställer Transport- och kommunikationsverket fartygets bemanning och utfärdar ett bemanningscertifikat, av vilket framgår fartygets minimibemanning samt fartygspersonalens sammansättning och de uppgiftsrelaterade behörighetsvillkoren på olika fartområden eller fångstområden. 

I 13 § finns bestämmelser med stöd av vilka det går att göra avsteg från behörighetskrav som fastställts i bemanningscertifikatet. Av tvingande skäl kan Transport- och kommunikationsverket på skriftlig ansökan av redaren i fråga om behörighetsbrev för däcks- och maskinbefälet bevilja dispens för en person att arbeta på ett fartyg i en befattning för vilken han eller hon inte har behörighet. Villkoret är att personen har tillräcklig behörighet för att på ett betryggande sätt ha hand om befattningen. Transport- och kommunikationsverket kan bevilja dispens om förfarandet inte medför fara för människoliv, egendom eller miljön. Innan Transport- och kommunikationsverket beviljar dispens ska det höra vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisation inom sjöfarten. En dispens får inte gälla längre än sex månader åt gången.  

Under coronavirusepidemin kan den obrutna fartygstrafiken vara hotad om fartygspersonalens behörigheter inte kan förnyas. Med anledning av de exceptionella situationer som coronavirusepidemin medför kan dispens behöva beviljas förutom i fråga om behörighetbrev för däcks- och maskinbefälet också i fråga om specialbehörigheter som krävs på fartygen så att kontinuiteten i fartygstrafiken kan säkerställas. Certifikat över specialbehörighet gäller till exempel krav på specialbehörighet för olika typer av fartyg, såsom certifikat över specialbehörighet för IGF-fartyg som använder bränslen med låg flampunkt. Än så länge finns det få IGF-fartyg och få personer som har sådana certifikat över specialbehörighet som krävs för dessa fartyg, och det är tänkbart att det exceptionella läget kan innebära att det bli brist på sådana personer.  

Våren 2020 utfärdades temporära bestämmelser om att bevilja dispens gällande specialbehörigheterna genom lag 406/2020 (se RP 62/2020). Det 4 mom. som infördes genom lagen är i kraft temporärt under perioden 1.6.2020–30.4.2021. När coronavirusepidemin blir allt långvarigare blir det nödvändigt att komplettera lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg med en ny möjlighet till temporärt undantag som delvis motsvarar detta temporära moment och ger beredskap för en fortsatt epidemi som eventuellt förvärras under våren 2021. Av lagtekniska skäl upphävs samtidigt den gamla möjligheten till undantag dock så att de dispenser som beviljats med stöd av den förblir i kraft under avsedd tid. 

Artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk gäller dispens. Den föreslagna ändring som gäller beviljande av dispens ingår inte i direktivet. Det föreslagna beviljandet av dispens handlar dock inte om dispens som beviljas automatiskt, utan det föreslås att dispens ska beviljas på ansökan. Beviljandet är förenat med strikta villkor. Förslaget bedöms således inte stå i strid med unionslagstiftningen. 

4.1  Järnvägsläkare och sjömansläkare

Förslaget syftar till att främja trafiksäkerheten. Avsikten med ändringarna är att Transport- och kommunikationsverket när det beslutar om godkännande ska kunna beakta begränsningar i läkares rättigheter som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira har fastställt samt bedöma om de begränsningar som eventuellt har fastställts för den sökande begränsar dennas förutsättningar att verka som sjömans- eller järnvägsläkare. Likaså ska Transport- och kommunikationsverket kunna återkalla ett godkännande som beviljats en läkare om dennas rätt att arbeta som läkare begränsas under godkännandeperioden på ett sätt som begränsar läkarens förutsättningar att sköta uppgiften i fråga. En orsaksfaktor som ligger till grund för Valviras begränsningsbeslut kan inverka på läkarens förutsättningar att utföra lagstadgade undersökningar enligt fastställda krav och därigenom ha betydelse för trafiksäkerheten. 

Genom läkarundersökningar säkerställs att den undersöktas hälsotillstånd medger arbete på fartyg eller i spårtrafik. I undersökningarna klarlägga om den undersökta har tillräckliga förutsättningar för att agera i trafiken och beakta såväl sin egen som medtrafikanternas säkerhet. Genom adekvata läkarundersökningar främjas sålunda säkerheten i sjöfarten och järnvägstrafiken. 

4.2  Fartygspersonalens behörigheter och dispenser

Ett syfte med propositionen är att säkerställa obrutna sjötransporter under de exceptionella förhållanden som coronavirusepidemin medför. Genom ändringarna möjliggörs också att fartygspersonalen fortsätter att arbeta, vilket främjar sysselsättningen och näringsverksamheten under epidemin. Ett annat syfte är att trygga hälsosäkerheten för dem som verkar i branschen och att minska människornas behov av att resa medan coronavirusepidemin pågår och därigenom bromsa spridningen av epidemin. 

De föreslagna möjligheterna till undantag är temporära. Enligt den nuvarande bedömningen av utvecklingen av sjukdomsläget är det möjligt att läget fortgår över sommaren 2021, och därför gäller det att fastställa en tillräckligt lång tidsfrist. De föreslagna temporära ändringarna gäller till den 30 juni 2021. De förlängningar av giltighetstiderna för dispenser och kompetenser som beviljas med stöd av de föreslagna bestämmelserna ska inte gälla efter den 31 december 2021. 

5.1  De viktigaste förslagen

5.2  De huvudsakliga konsekvenserna

6.1  Handlingsalternativen och deras konsekvenser

Vid beredningen av propositionen har man granskat gällande temporära undantagsbestämmelser (RP 62/2020 rd; RSv 50/2020 rd) som införts på grund av coronavirusepidemin samt sådana ändringar som ytterligare behövs för att trygga försörjningsberedskapen och fungerande transporter och förhindra att epidemin sprids. Redan i samband med beredningen av den tidigare regeringspropositionen utreddes möjligheterna samt myndigheternas befogenheter att genomföra de behövliga ändringarna genom lagstiftning på lägre nivå, såsom statsråds- eller ministerieförordningar eller myndighetsföreskrifter. Ändringsförslagen i denna proposition är sådana att de kan genomföras endast lagstiftningsvägen genom att ändra gällande författningar. 

6.2  Lagstiftning och andra handlingsmodeller i utlandet

Flera stater har beviljat bland annat förlängningar av giltighetstiderna för behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet. Tyskland har till exempel beviljat en sex månaders förlängning för behörigheter som löper ut den 1 juli 2021 eller tidigare och Grekland en sex månaders förlängning för behörigheter som löper ut den 31 mars 2021 eller tidigare. Dessutom har Sverige beviljat förlängningar på högst 15 månader för behörigheter som löper ut före den 31 maj 2021 dock så att behörigheterna inte gäller längre än till den 30 september 2021. Information om andra staters åtgärder hittas i en lista på Europeiska sjösäkerhetsmyndighetens webbplats http://emsa.europa.eu/newsroom/covid-19-measures.html. 

Internationella sjöfartsorganisationen IMO:s sekretariat har föreslagit att organisationens råd ska godkänna åtgärder som säkerställer att sjöfarten och handeln fungerar smidigt även under undantagsförhållandena. IMO har publicerat cirkulär med anledning av de exceptionella omständigheterna (såsom IMO Circular Letter No.4204/Add.5/Rev.1), där organisationen bland annat uppmanar staterna att välja ett pragmatiskt förhållningssätt när de skrider till undantagsåtgärder till exempel för att förlänga giltighetstiden för behörigheter. 

Europeiska kommissionen har publicerat flera meddelanden och riktlinjer rörande coronaviruspandemin. De har till syfte att säkerställa den inre marknadens funktion, temporärt begränsa onödiga resor över de yttre gränserna och underlätta för EU-medborgare att återvända till sina hemländer. Enligt kommissionens gäller hotet mot Europeiska unionens medlemsstaters inre säkerhet under coronavirusepidemin även folkhälsan. 

Europeiska kommissionen publicerade 26 mars 2020 ett meddelande (Ares (2020)1780977- 26/03/2020) om medlemsstaternas problem med att under coronavirusepidemin följa unionslagstiftningen för transportsektorn. Kommissionen konstaterade att medlemsstaterna har informerat kommissionen om problem som i synnerhet gäller förnyande av tillstånd, behörighetsintyg och kompetensbevis inom transportsektorn till följd av coronavirusepidemin. Problemen beror bland annat på de begränsningar i rörelsefriheten och rätten att samlas som medlemsstaterna har infört nationellt till följd av epidemin. Medlemsstaterna har meddelat kommissionen att de för att lösa problemen är tvungna att skrida till nödvändiga nationella åtgärder i syfte att säkerställa personers och varors rörlighet i medlemsstaterna. 

I meddelandet uttrycker kommissionen sin förståelse för de nationella myndigheternas behov att vidta nödvändiga åtgärder under de exceptionella omständigheter som coronakrisen har orsakat. Kommissionen kräver dock att de åtgärder som medlemsstaterna vidtar begränsas såväl till sakinnehåll som tidsmässigt till vad som är nödvändigt med hänsyn till coronavirusepidemin.  

När det gäller innehållet får medlemsstaternas åtgärder enligt kommissionen inte ha oönskade konsekvenser. Sådana är enligt kommissionen situationer där trafiksäkerheten eller transportarbetarnas säkerhet äventyras. Därför får medlemsstaterna enligt kommissionen inte vidta sådana undantagsåtgärder som innebär att de genom extraordinära förfaranden beviljar tillstånd, behörighetsintyg och kompetensbevis till sådana transportföretag eller arbetstagare i transportbranschen som dessa inte har haft tidigare. Medlemsstaternas undantagsåtgärder ska enligt kommissionen avgränsas så att de gäller bara sådana företag eller arbetstagare som redan har tillstånd, behörighet och kompetens.  

Tidsmässigt ska undantagsåtgärder som medlemsstaterna vidtar enligt kommissionen begränsas till korta perioder på exempelvis tre månader som är nödvändiga för att få bukt med coronavirusepidemin. Enligt kommissionen ska medlemsstaterna i stället för att införa långvariga undantagsregler vid behov förlänga dessa om epidemiläget fortfarande kräver detta. 

Medlemsstater som under coronavirusepidemin vidtar sådana extraordinära åtgärder som har samband med unionslagstiftning ska informera kommissionen om dessa. 

8.1  Lagen om transportservice

109 a §.Förlängning av giltighetstiden för behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet för fartygspersonal. Till lagen fogas temporärt en ny 109 a §, där det föreskrivs om förlängning av giltighetstiden för sådana tidsbegränsade behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet för fartygspersonal som avses i 109 § under covid-19-epidemin. Enligt paragrafen föreslås att sådana tidsbegränsade behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet för fartygspersonal vilkas giltighetstid löper ut senast den 30 juni 2021 utan särskild ansökan ska fortsätta att gälla i sex månader från den tidpunkt då kompetensbrevet eller certifikatet över specialbehörighet upphör att gälla. Förlängning av giltighetstiden behöver inte sökas separat och förlängningarna gäller högst till och med den 31 december 2021. 

Den föreslagna giltighetstiden för undantagen behövs med tanke på sjöfartsbranschens internationalitet. Sjötrafikens funktionsduglighet är starkt knuten till de begränsningar i rörelsefriheten som Finland och andra stater har infört, och det är oklart när de kommer att upphöra. Finländsk sjöpersonal arbetar också på utländska fartyg, vilket innebär att internationell verksamhet har betydelse bl.a. för frågor som gäller besättningsbyte. Liknande åtgärder som i förslaget har vidtagits i stor utsträckning i andra stater.  

Syftet med förslaget är att trygga kontinuiteten för sjötransporter också under epidemin. Fartygstrafiken har stor betydelse för näringslivet i Finland, eftersom uppskattningsvis cirka 80–90 procent av Finlands export och import går sjöledes. Avbrott i fartygstrafiken och i synnerhet i sjötransporterna kan lätt återspeglas i samhällets funktionsduglighet och näringsverksamheten också i vidare bemärkelse. Kontinuiteten i sjötransporterna är viktig med tanke på Finlands försörjningsberedskap. 

Enligt Transport- och kommunikationsverkets bedömning äventyrar förslaget inte sjöfartssäkerheten, eftersom det är fråga om att för viss tid förlänga giltighetstiden för redan förvärvad behörighet. Behöriga personer arbetar i allmänhet kontinuerligt i sitt yrke. På fartygen ordnas också regelbundet övningar som gäller de viktigaste säkerhetsuppgifterna. 

Syftet med förslaget är inte att öka rättigheterna eller skyldigheterna för aktörerna i branschen eller myndigheterna, utan att bevara den temporära situationen längre än vad som tidigare föreskrivits.  

204 §.Godkännande av järnvägsläkare. Det föreslås att 1 mom. 1 punkten i paragrafen ändras. I punkten föreskrivs på motsvarande sätt som i den gällande bestämmelsen att ett villkor för godkännande som järnvägsläkare är att sökanden är legitimerad läkare enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och har beviljats för uppgiften lämpliga specialistläkarrättigheter. Det föreslås att punkten preciseras så att det av den också framgår kravet på att sökandens rätt att utöva läkaryrket inte har begränsats på ett sätt som begränsar verksamheten som järnvägsläkare. I och med den föreslagna ändringen ska det tydligare framgå av bestämmelsen att Transport- och kommunikationsverket som järnvägsläkare kan godkänna endast en läkare som är legitimerad enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som har beviljats för uppgiften lämpliga specialistläkarrättigheter och vars rätt att utöva läkaryrket inte har begränsats på ett sätt som begränsar personens verksamhet som järnvägsläkare.  

Syftet med ändringen är att främja i synnerhet trafiksäkerheten. Syftet med läkarundersökningarna är att utreda om den som undersöks har tillräckliga förutsättningar att arbeta i trafiken med beaktande av såväl sin egen som andras säkerhet. Den bakomliggande orsaken till ett begränsningsbeslut av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i fråga om en läkare kan inverka på läkarens beredskap att utföra undersökningar enligt lagen i enlighet med de uppställda kraven, vilket särskilt kan återspeglas på trafiksäkerheten.  

Ändringen motsvarar i sak den ändring som föreslås i 206 § om godkännande av sjömansläkare, och motiveringen till ändringen motsvarar vad som anförs nedan i fråga om godkännande av sjömansläkare. 

206 §.Godkännande av sjömansläkare. Det föreslås att 1 mom. 1 punkten i paragrafen ändras. I punkten föreskrivs på motsvarande sätt som i den gällande bestämmelsen att ett villkor för godkännande som sjömansläkare är att sökanden är legitimerad läkare enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och har beviljats för uppgiften lämpliga specialistläkarrättigheter. Det föreslås att punkten preciseras så att det av den också framgår kravet på att sökandens rätt att utöva läkaryrket inte har begränsats på ett sätt som begränsar verksamheten som sjömansläkare. I och med den föreslagna ändringen ska det tydligare framgå av bestämmelsen att Transport- och kommunikationsverket som sjömansläkare kan godkänna endast en läkare som är legitimerad enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och har beviljats för uppgiften lämpliga specialistläkarrättigheter och vars rätt att utöva läkaryrket inte har begränsats på ett sätt som begränsar personens verksamhet som sjömansläkare.  

Syftet med ändringen är att främja i synnerhet sjöfartssäkerheten. Syftet med läkarundersökningarna är att utreda om den som undersöks har tillräckliga förutsättningar att arbeta i trafiken med beaktande av såväl sin egen som andras säkerhet. Den bakomliggande orsaken till ett begränsningsbeslut av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i fråga om en läkare kan inverka på läkarens beredskap att utföra undersökningar enligt lagen i enlighet med de uppställda kraven, vilket särskilt kan återspeglas på sjöfartssäkerheten. 

Det nuvarande systemet med och verksamheten som sjömansläkare beskrivs i regeringens proposition RP 145/2017 rd. I enlighet med den förutsätts det fortfarande i 1 mom. 1 punkten att sökanden är en legitimerad yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Sökanden ska alltså vara legitimerad läkare i Finland. Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira beviljar en läkare som fått sin utbildning i Finland eller i någon annan stat som hör till Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller en läkare som fått sin utbildning utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet rätt att såsom legitimerad yrkesutbildad person utöva läkaryrket i Finland enligt vad som föreskrivs i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. Fortfarande förutsätts det också att sökanden har beviljats för uppgiften lämpliga specialläkarrättigheter. Även om utgångspunkten fortfarande är att en legitimerad läkare som har för uppgiften lämplig utbildning som specialistläkare kan vara sjömansläkare, gör den föreslagna ändringen dock det möjligt att förvägra ett godkännande i en situation där Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården har begränsat den legitimerade läkarens verksamhet på ett sätt som i praktiken hindrar personen från att arbeta självständigt i uppgiften som sjömansläkare.  

Beslut om begränsning av läkares rättigheter fattas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och varje beslut är individuellt. Begränsningar meddelas inte på lätta grunder, till exempel på grund av olämplig vård av en enda patient, utan det är fråga om långvarig läkarverksamhet som har äventyrat patientsäkerheten som ligger bakom begränsningarna. Läkarens rättigheter kan återkallas helt eller delvis. I avgörandena iakttas principen om minsta möjliga ingrepp, dvs. läkarens rättigheter begränsas endast i den mån det krävs för att säkerställa patientsäkerheten. Läkaren kan få tillbaka sina rättigheter när grunderna för det tidigare beslutet har upphört. Det ska således i enskilda fall kunna bedömas om just den ifrågavarande begränsningen av utövningen av läkaryrket utgör ett hinder för att arbeta som sjömansläkare.  

De begränsningar som Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården fattar beslut om är olika. Det är till exempel klart att en begränsning av läkarrättigheterna i fråga om förskrivning av ett visst läkemedel inte är en sådan begränsning som hindrar verksamhet som sjömansläkare. En relativt vanlig begränsning är däremot att en läkare får utföra sitt arbete endast i ett anställningsförhållande inom den offentliga sektorn och under ledning och tillsyn av en annan läkare. Ofta beror begränsningarna på missbruk av berusningsmedel eller läkemedel eller på minnessjukdomar som har samband med åldrande eller som beror på någon annan orsak. I en sådan situation är det motiverat att anse att personens förmåga att vara verksam som sjömansläkare är förhindrad, även om personen inte helt har förlorat sina rättigheter som läkare.  

Verksamheten med undersökningar av sjömansläkare sker huvudsakligen inom den privata sektorn. Där är det inte möjligt att förordna en övervakande läkare för en yrkesutövare och en sjömansläkare ska kunna utöva sitt yrke självständigt. Vid godkännandet av en sjömansläkare kan man till exempel inte begränsa verksamhetsstället där personen får vara verksam som yrkesutövare, och då kan godkännandet inte begränsas exempelvis enbart till ett verksamhetsställe där sökanden arbetar under någon annans tillsyn.  

Transport- och kommunikationsverket har med stöd av 197 § 3 mom. i lagen om transportservice rätt att trots sekretessbestämmelserna av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården få de uppgifter om den som söker eller innehar ett persontillstånd som är nödvändiga för att verket ska kunna sköta sina lagstadgade uppgifter.  

Enligt 3 mom. får Transport- och kommunikationsverket fortsättningsvis vid behov ytterligare precisera behörighetsvillkoren genom att meddela föreskrifter. 

8.2  Lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg

13 §.Avsteg från den i bemanningscertifikatet bestämda behörigheten. Till paragrafen fogas temporärt ett nytt 4 mom. där det föreskrivs om Transport- och kommunikationsverkets möjlighet att på grund av en störningssituation eller av något annat till covid-19-epidemin hänförligt tvingande skäl bevilja dispens även i fråga om sådana certifikat över specialbehörighet som avses i 98 § i lagen om transportservice (320/2017).  

Syftet med beviljande av dispens är att möjliggöra en oavbruten fartygstrafik i exceptionella situationer. Utan tillräcklig besättning med den behörighet som krävs kan fartyget inte lämna hamnen. Beviljandet av dispens är avsett för exceptionella situationer där redaren på grund av de speciella förhållandena orsakade av covid-19-epidemin inte hittar tillräckligt många personer med en viss specialbehörighet. Dispens beviljas enligt Transport- och kommunikationsverkets prövning från fall till fall. 

Vid prövningen ska för det första nödvändigheten för avsteget beaktas. I bestämmelsen förutsätts att det finns en störningssituation eller någon annan tvingande orsak som hänför sig till covid-19-epidemin så att det inte finns tillgång till tillräckligt med besättning med specialbehörighet för fartyget.  

Dessutom förutsätts det att beviljandet av dispens inte medför fara för människoliv, egendom eller miljön. När Transport- och kommunikationsverket överväger dispens ska verket beakta de formella kompetenserna hos den som dispensen gäller och utifrån dem göra en helhetsbedömning av personens förmåga att sköta uppgiften på ett säkert sätt. Vid prövningen från fall till fall kan man också beakta huruvida det på fartyget finns andra personer med certifikat över specialbehörigheten.  

Dispens kan redan enligt den gällande lagen beviljas i fråga om behörighetsbrev för fartygspersonal. Beviljande av dispens från de behörighetsbrev som krävs på fartyg är normal praxis i sådana situationer där redaren inte har möjlighet att till fartyget sända tillräckligt många personer vars formella behörighet är på tillräckligt hög nivå. När dispens beviljas kan Transport- och kommunikationsverket beakta personens övriga formella behörigheter och förmåga att sköta den högre befattningen på ett säkert sätt. Avsikten är att dispens alltid ska vara en kortvarig och tillfällig lösning. 

Samma principer ska iakttas i fråga om det temporära undantag som nu föreslås. Syftet med bestämmelsen är att förbereda sig på en situation där redaren inte i tillräcklig utsträckning hittar sjöpersonal med ett särskilt certifikat över specialbehörighet till fartyget och det till exempel på grund av begränsningar av sammankomster inte kan tillhandahållas ett kortkursutbud för specialbehörigheten i fråga. Genom att bevilja dispens från den specialbehörighet som krävs ombord på fartyget blir det också möjligt att uppfylla kravet på fartygets minimibemanning så att fartyget kan gå till sjöss. Dispensen ska vara bunden till viss tid och ett visst fartyg och vid beviljandet ska det beaktas att fartyget ändå har annan sjöpersonal med specialbehörigheten i fråga. 

Det förutspås att dispens från de specialbehörigheter som krävs ombord endast behövs i mycket liten omfattning. Det är dock viktigt att det finns en möjlighet att bevilja dispens för att man ska kunna säkerställa en oavbruten fartygstrafik vid de exceptionella situationer som epidemin orsakar. 

Bestämmelsen föreslås gälla till och med den 30 juni 2021 så att de dispenser som beviljats med stöd av den gäller i enlighet med de villkor som anges i dispenserna. Som längst är dispenserna i kraft till och med den 30 december 2021. Den föreslagna giltighetstiden för undantagen behövs med tanke på sjöfartsbranschens internationalitet. Sjötransporternas funktionsduglighet är starkt knuten till såväl Finlands som andra staters begränsningar i rörelsefriheten. Finländsk sjöpersonal arbetar också på utländska fartyg, vilket innebär att internationell verksamhet har betydelse bl.a. för frågor som gäller besättningsbyte. 

I motsats till gällande 13 § 1 mom. förutsätts det i 4 mom. inte att vederbörande riksomfattande arbetsmarknadsorganisation inom sjöfarten hörs innan dispens beviljas. Hörandet kan leda till onödiga dröjsmål som kan försvåra sjötransporternas verksamhet under undantagsförhållanden. 

8.3  Lag om upphävande av en lag om temporär ändring av lagen om transportservice och en lag om temporär ändring av 13 § i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg

1 §. I 1 § föreskrivs om upphävande av två temporära författningar. Upphävandet ska göras av lagtekniska skäl för att göra lagstiftningen tydligare i fråga om de temporära ändringarna. 

I 1 punkten föreskrivs om upphävande av lagen om temporär ändring av lagen om transportservice (407/2020) och i 2 punkten om upphävande av lagen om temporär ändring av 13 § i lagen om fartygspersonal och säkerhetsorganisation för fartyg (406/2020). 

2 §. I 2 § finns en ikraftträdande- och övergångsbestämmelse. Enligt övergångsbestämmelsen förblir de behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet som beviljats med stöd av 109 a § i den i 1 § 1 punkten nämnda lagen och de dispenser som beviljats med stöd av 13 § 4 mom. i den i 1 § 2 punkten nämnda lagen i kraft i enlighet med de villkor som anges i dem. Dessutom fortsätter den i 26 § 3 mom. i den i 1 § 1 punkten nämnda lagen föreskrivna tidsfristen för inlämnande av läkarutlåtande att vara i kraft. 

12.1  Temporära bestämmelser om behörigheter för fartygspersonal

I förslaget är det fråga om lagstiftning som behövs på grund av de exceptionella förhållanden som orsakats av coronavirusepidemin. Denna lagstiftning baserar sig inte på beredskapslagen eller 23 § i grundlagen. I propositionen föreslås temporära undantag rörande sådana bestämmelser som är centrala med hänsyn till samhällets funktion men är särskilt svåra eller rent av omöjliga att iaktta under rådande exceptionella förhållanden. Om man väljer att inte tillåta avvikelser från nuvarande lagstiftning under undantagsförhållandena, skulle den samhälleliga kris som coronavirusepidemin orsakar kunna fördjupas ytterligare när personer som arbetar inom sjöfarten, som är kritisk för samhället, förlorar sin behörighet och möjlighet att fortsätta arbeta. Den föreslagna regleringen har således vägande samhälleliga skäl.  

Grundlagsutskottet har ansett upprätthållandet av funktionsförmågan hos hälso- och sjukvårdssystemet under en pandemi vara en sådan synnerligen vägande grund som berättigar exceptionellt långtgående myndighetsåtgärder som också ingriper i människors grundläggande fri- och rättigheter (GrUB 2/2020). De ändringar som nu föreslås gäller andra sektorer än hälso- och sjukvården, men deras konsekvenser för dem som är föremål för regleringen är att deras rättigheter snarare utökas än begränsas. Om gods- och persontrafiken försvåras kan det dessutom påverka hälso- och sjukvårdens möjligheter att fungera.  

Propositionen har inte bedömts få konsekvenser som försämrar säkerheten i trafiken eller i samhället i övrigt och i betydande grad begränsar rätten till liv och personlig trygghet som fastställts i 7 § i grundlagen och i artikel 2 i Europakonventionen. Dessutom är de föreslagna ändringarna i kraft under en bestämd tid, eftersom regleringen är knuten till coronavirusepidemin och dess förväntade kortaste varaktighet. 

De allmänna förutsättningarna för att begränsa grundläggande fri- och rättigheter är att begränsningen är exakt och noga avgränsad, att den är godtagbar och proportionerlig, att den inte rör kärnan i de grundläggande fri- och rättigheterna, att rättssäkerhetsarrangemangen är tillräckliga och att skyldigheterna gällande de mänskliga rättigheterna fullgörs. Dessutom har grundlagsutskottet särskilt understrukit vikten av att beredningen av propositioner utvecklas så att lagstiftningsordningen motiveras också med avseende på skyldigheten enligt 22 § i grundlagen att se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses och inte enbart med avseende på eventuella motsatsförhållanden i fråga om rättigheterna (GrUU 52/2014 rd, s. 3/II). 

De förslag i propositionen som anknyter till de grundläggande fri- och rättigheterna är exakta, tidsmässigt begränsade och motiverade i förhållande till de rättsobjekt som ska skyddas. Den föreslagna regleringen har getts en begränsad omfattning som mot bakgrund av dess syften ska ses som nödvändig och proportionell. Förslagen innebär inte ingrepp i kärnområdet för de grundläggande fri- och rättigheter som fastställts i grundlagen. Vad gäller de föreslagna ändringarna måste deras förhållande till de grundläggande fri- och rättigheter som anges i 6 och 18 § i grundlagen granskas och bedömas. 

Jämlikhet (6 §)

Propositionen bör bedömas med hänsyn till 6 § i grundlagen, enligt vilken ingen utan godtagbart skäl ska särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Bestämmelsen förbjuder även indirekt diskriminering, det vill säga sådana åtgärder vars verkningar de facto – om än enbart indirekt – leder till ett diskriminerande resultat. Att gynna någon eller ge en enskild person eller grupp en privilegierad ställning är likaså förbjudet om det i sak innebär att andra diskrimineras. 

Kärnområdet för likställighetsprincipen förblir intakt, eftersom de föreslagna temporära ändringarna inte försätter sökande som är i samma situation i en ojämlik ställning. Förslaget ska tillämpas på alla sökande som är i samma situation.  

Dessutom kan det noteras att personer vars behörigheter har löpt ut före coronavirusepidemin inte har haft de exceptionella svårigheter att förnya sina behörigheter som råder nu. Före coronavirusepidemin förekom till exempel inte de svårigheter som begränsningsåtgärderna medför när det gäller delta i fortbildning som krävs för förnyande av behörigheter. Följaktligen sätts de inte på grund av de temporära bestämmelser som nu föreslås i ett sämre läge än de vars behörighet löper ut under coronavirusepidemin och behöver förnyas. De föreslagna ändringarna avses underlätta situationen för de sökande vars behörighet löper ut under coronavirusepidemin och på grund av epidemin har svårt att förnya behörigheten. De föreslagna temporära bestämmelserna har således en godtagbar grund. 

Förslaget är dessutom förenligt med de allmänna villkoren för att begränsa övriga grundläggande fri- och rättigheter. Lagförslaget har utformats exakt och noggrant avgränsat så att det endast gäller vissa behörighetsbrev och certifikat över specialbehörighet för fartygspersonal. Förslaget står i rätt proportion till den nytta som eftersträvas, eftersom undantagen är i kraft endast under en begränsad tid. Förslaget ska också anses vara godtagbart, eftersom dess syfte är att trygga kontinuiteten i sjötransporterna och därigenom näringsverksamheten i samhället och Finlands försörjningsberedskap. 

Näringsfrihet och rätt till arbete (18 §)

De ändringsförslag som gäller fartygspersonalens behörighet bör granskas också med hänsyn till 18 § 1 mom. i grundlagen. Genom momentet tillförsäkras var och en rätten att i enlighet med lag skaffa sig sin försörjning genom arbete, yrke eller näring som han eller hon valt fritt. Genom momentet etableras principen om fritt företagande, eftersom yrke och näring uttryckligen nämns som sätt att skaffa sig försörjning. En grundprincip är individens egen aktivitet för att skaffa sig försörjning. Rätten att välja arbete fritt har även anknytning till jämlikheten och förbudet mot diskriminering.  

Syftet med de ändringar gällande fartygspersonalens behörighet som föreslås i propositionen är att trygga bedrivandet av näringar i anslutning till sjöfarten under de exceptionella förhållanden som coronavirusepidemin orsakar. Avsikten med ändringarna är också att se till att antalet behöriga sjömän är tillräckligt även under epidemin. När behörigheterna förblir giltiga utan avbrott och det är möjligt att bevilja dispens för certifikat över specialbehörighet tryggas kontinuiteten i sjötransporterna. Ändringarna tryggar sysselsättningen för såväl fartygens manskap som de personer som arbetar i hamnarna. Kontinuiteten i sjötrafiken och logistiken bidrar också mera allmänt till att trygga sysselsättningen och näringsverksamheten i anslutning till olika funktioner i samhället, såsom industrin. 

Enligt de allmänna villkoren för att ingripa i grundläggande fri- och rättigheter ska ingreppen även vara godtagbara med hänsyn till Finlands åtaganden i fråga om de mänskliga rättigheterna. Näringsfriheten tryggas inte som sådan i Europakonventionen eller i de konventioner om mänskliga rättigheter som förhandlats fram i FN:s regi. I artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna ingår rätten att fritt välja arbete. Näringsfriheten ingår i Europeiska unionens grundrättighetsstadga. Enligt artikel 16 ska näringsfriheten erkännas i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis. Artikel 1 i det första tilläggsprotokollet till Europakonventionen tryggar egendomsskyddet, och det har ansetts att den indirekt tryggar även näringsverksamheten. Denna rätt kan i hög grad begränsas genom lag för att trygga offentliga intressen. Finlands internationella förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter hindrar därför inte en reglering av det slag som föreslås. De temporära ändringar gällande behörigheter för fartygspersonal som nämnts ovan har till syfte att värna om sysselsättningen under coronavirusepidemin och därigenom trygga den rätt till arbete och utkomst som sammanhänger med näringsfriheten enligt grundlagen. Genom förslagen strävar man också efter att trygga näringsutövningen inom sjöfarten under exceptionella förhållandena, och de tryggar sålunda näringsfriheten som fastställts i grundlagen. 

12.2  Villkoren för godkännande av sjömansläkare och järnvägsläkare

Genom de föreslagna ändringar som gäller godkännande av sjömansläkare och järnvägsläkare blir det möjligt att avslå ansökan i situationer där en legitimerad läkares rätt att arbeta som läkare har begränsats på ett sätt som har väsentlig betydelse för uppgiften i fråga. Beslut om att begränsa en läkares läkarlegitimation fattas av Valvira. Varje beslut är individuellt, och begränsningar utfärdas inte på lätta grunder. 

Genom ändringen kommer det att framgå tydligare av 204 och 206 § i lagen om transportservice att Transport- och kommunikationsverket som järnvägsläkare och sjömansläkare kan godkänna endast läkare som är legitimerade enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och har beviljats för uppgiften lämpliga specialistläkarrättigheter och vars rätt att utöva läkaryrket inte har begränsats på ett sätt som begränsar verksamhet som sjömans- eller järnvägsläkare. Ändringen avses i synnerhet främja säkerheten i sjöfarten och järnvägstrafiken. Syftet med läkarundersökningarna är att klarlägga om den undersökta har tillräckliga förutsättningar att utföra sitt arbete så att såväl den egna som andras säkerhet beaktas. En orsaksfaktor som ligger till grund för ett begränsningsbeslut av Valvira kan inverka på läkarens förutsättningar att utföra lagstadgade undersökningar enligt fastställda krav och därigenom ha betydelse för trafiksäkerheten.  

De föreslagna ändringarna har samband med de grundläggande fri- och rättigheter som fastställs i 6 och 18 § i grundlagen. 

Kärnområdet för likställighetsprincipen (6 §) förblir intakt, eftersom de föreslagna ändringarna gällande godkännande av sjömansläkare och järnvägsläkare inte försätter sökande som är i samma situation i en ojämlik ställning. Förslaget ska tillämpas på alla sökande som är i samma situation.  

Den grundläggande rätten till arbete och näringsfrihet som fastställs i 18 § i grundlagen begränsas av godtagbara skäl. Genom ändringen kommer det att framgå tydligare av 204 och 206 § i lagen om transportservice att Transport- och kommunikationsverket som järnvägsläkare och sjömansläkare kan godkänna endast läkare som är legitimerade enligt lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och har beviljats för uppgiften lämpliga specialistläkarrättigheter och vars rätt att utöva läkaryrket inte har begränsats på ett sätt som begränsar verksamhet som sjömans- eller järnvägsläkare. Beslut om att begränsa en läkares läkarlegitimation fattas av Valvira från fall till fall enligt prövning och så som föreskrivs särskilt i lag. 

Ändringen har en godtagbar grund som sammanhänger med tryggandet av trafiksäkerheten. De ändringar rörande godkännande av sjömansläkare och järnvägsläkare som föreslås i propositionen ska särskilt främja säkerheten i sjöfarten och järnvägstrafiken. Förslaget är förenligt också med de allmänna villkoren för att ingripa i övriga grundläggande fri- och rättigheter. De förslag i propositionen som anknyter till de grundläggande fri- och rättigheterna är exakta, noga avgränsade och motiverade i förhållande till de rättsobjekt som ska skyddas. Den föreslagna regleringen har getts en begränsad omfattning som mot bakgrund av dess syften ska ses som nödvändig och proportionell. Förslagen innebär inte ingrepp i kärnområdet för de grundläggande fri- och rättigheter som fastställts i grundlagen.