4.1
De viktigaste förslagen
I förslaget föreslås en översyn av bestämmelserna om ändringssökande i lagarna inom justitieministeriets förvaltningsområde så att hänvisningarna till den allmänna lag som ska tillämpas vid ändringssökande motsvarar vad som anges i lagen om rättegång i förvaltningsärenden, som trädde i kraft i början av 2020. Dessutom ska de bestämmelser som överlappar de allmänna förvaltningslagarna upphävas och bestämmelserna om sökande av ändring förtydligas. Att överlappande bestämmelser upphävs kommer inte att inverka på innehållet i kvarstående bestämmelser, eftersom t.ex. rätten för en myndighet som fattat ett förvaltningsbeslut att överklaga hos högsta förvaltningsdomstolen med stöd av lagen om rättegång i förvaltningsärenden redan funnits i de lagar som nu föreslås bli ändrade.
Hänvisningar till förvaltningsprocesslagen ska ändras till hänvisningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden i följande bestämmelser:
4 kap. 1 § och 23 kap. 6 § i domstolslagen (673/2016),
37 a § i lagen om rättegång i arbetsdomstol (646/1974),
2 § i lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar (370/2007),
9 § i lagen om gottgörelse för dröjsmål med rättegång (362/2009),
1 § i lagen om säkerhetskontroller vid domstolar (1121/1999),
12 § i lagen om nämndemän vid tingsrätterna (675/2016),
4 § i lagen om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt (477/2016),
26 b och 40 § i sametingslagen (974/1995), dessutom ändras hänvisningen till lagen om ändringssökande i förvaltningsärenden (154/1950) i 41 § i lagen till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden,
12, 40, 49 b och 66 § i förvaltningslagen (434/2003),
8 § i lagen om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden (1327/2014),
31 § i lagen om Brottspåföljdsområdets utbildningsanstalt (1316/2006),
20 a § i lagen om internationella förpliktelser som gäller informationssäkerhet (588/2004),
24 § i viteslagen (1113/1990),
20 kap. 4 § i fängelselagen (767/2005),
88 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015),
35 och 37 § i lagen om verkställighet av kombinationsstraff (801/2017),
26 § i lagen om samarbete mellan Finland och de övriga nordiska länderna vid verkställighet av domar i brottmål (326/1963),
24 § i lagen om internationellt samarbete vid verkställighet av vissa straffrättsliga påföljder (21/1987),
19 § i lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om överföring av dömda personer inom Europeiska unionen och om tillämpning av rambeslutet (1169/2011),
14 § i lagen om det nationella genomförandet av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i rambeslutet om alternativa påföljder och övervakningsåtgärder inom Europeiska unionen och om tillämpning av rambeslutet (1170/2011),
4 § i teckenspråkslagen (359/2015),
130 och 131 § i beredskapslagen (1552/2011), och i fråga om omprövning fogas dessutom till 131 § en hänvisning till förvaltningslagen, och
5 § i lagen om ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (813/2017).
Hänvisningar till förvaltningsprocesslagen ska ändras till hänvisningar till lagen om rättegång i förvaltningsärenden och bestämmelserna om besvärstillstånd eller den utfärdande myndighetens rätt till överklagande hos högsta förvaltningsdomstolen eller båda ska utgå som obehövliga i följande bestämmelser:
23 kap. 8 § i domstolslagen (673/2016),
26 § i rättshjälpslagen (257/2002),
13 § i lagen om statens rättshjälps- och intressebevakningsdistrikt (477/2016),
26 § i lagen om rättegångsbiträden med tillstånd (715/2011),
13 § i lagen om diskriminerings- och jämställdhetsnämnden (1327/2014),
15 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003),
64 § i tvångsmedelslagen (806/2011), där Kommunikationsverkets namn dessutom uppdateras till ett omnämnande av Transport- och kommunikationsverket,
25 § i dataskyddslagen (1050/2018),
59 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018),
28 § i lagen om sammankomster (530/1999),
17 § i lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003),
5 kap. 2 a § i ärvdabalken (40/1965),
29, 36, 37, 50 och 93 § i adoptionslagen (22/2012),
15 § i lagen om överlastavgift (51/1982),
16 § i lagen om parkeringsövervakning (727/2011), och dessutom upphävs 14 § i lagen som obehövlig,
41 § i kreditupplysningslagen (527/2007), och
20 § i lagen om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare (853/2016).
Bestämmelserna om besvärstillstånd ska utgå som obehövliga i följande bestämmelser:
20 kap. 6 § i fängelselagen (767/2005),
90 § i lagen om verkställighet av samhällspåföljder (400/2015) och
58 § i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018).
I 11 § i lagen om domstolsavgifter (1455/2015) föreslås det att hänvisningen till förvaltningsprocesslagen ska ändras till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden och att den behöriga förvaltningsdomstolen ska ändras till den förvaltningsdomstol inom vars domkrets den ifrågavarande myndigheten har sitt verksamhetsställe.
Bestämmelserna i 9 e § i partilagen (10/1969) och i 10 § i lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) ändras så att ändring söks hos förvaltningsdomstol och inte direkt hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med huvudregeln i lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Ändringen står i samklang med högsta förvaltningsdomstolens ställning som den domstol som styr rättspraxis. Dessutom ändras hänvisningarna till förvaltningsprocesslagen till hänvisningar till viteslagen (1113/1990), där det finns en egen bestämmelse om ändringssökande.
I lagarna om ändring av lagen om domstolsavgifter, partilagen och lagen om kandidaters valfinansiering ingår övergångsbestämmelser enligt vilka de bestämmelser som gällde vid ändringslagens ikraftträdande ska tillämpas vid sökande av ändring i ett beslut som fattats före ikraftträdandet.
Ett beslut om avgift för utlämnande av en handling är med stöd av 33 § 1 mom. i offenlighetslagen (621/1999) av en sådan art att ändamålsenliga rättsmedel skulle utgöras av ett omprövningsförfarande och förvaltningsbesvär. I denna proposition föreslås därför en precisering av rättsläget till denna del så att vad som i förvaltningslagen föreskrivs om begäran om omprövning och i lagen om rättegång i förvaltningsärenden om förvaltningsbesvär även ska tillämpas på kommunala myndigheters avgiftsbeslut. Kommunerna bör av denna anledning göra de ändringar som behövs i sina egna instruktioner. I 33 § ändras dessutom hänvisningen till förvaltningsprocesslagen till en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden och stryks bestämmelsen om besvärstillstånd till högsta förvaltningsdomstolen som obehövlig. Hänvisningen till kommunallagen i 34 § 3 mom. i samma lag ska uppdateras till att gälla den nuvarande kommunallagen (410/2015) genom att det författningsnummer som hänvisar till den tidigare kommunallagen (365/1995) stryks.