Regeringens proposition
RP
113
2018 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av kyrkolagen
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Europaparlamentets och rådets allmänna dataskyddsförordning blev direkt tillämplig i medlemsstaterna den 25 maj 2018. Den allmänna dataskyddsförordningen preciseras och kompletteras genom en nationell lag om dataskydd. Med dataskyddslagen upphävs den gällande personuppgiftslagen. I denna proposition föreslås det att kyrkolagen ändras till följd av den nya lagstiftningen om skydd för personuppgifter. 
Genom lagen om tillhandahållande av digitala tjänster genomförs nationellt Europaparlamentets och rådets direktiv om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer. I lagen föreslås det också bestämmelser om skyldighet för myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter att tillhandahålla digitala tjänster för kunderna inom förvaltningen och om skyldigheterna i anslutning till detta. I kyrkolagen föreslås ändringar som föranleds av lagstiftningen om den offentliga sektorns digitala tjänster. Enligt förslaget ska lagen om tillhandahållande av digitala tjänster tillämpas på de digitala tjänster som kyrkans myndigheter tillhandahåller med stöd av en hänvisningsbestämmelse som införs i kyrkolagen. 
Avsikten är att lagen ska träda i kraft samtidigt som dataskyddslagen och lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. 
MOTIVERING
1
Nuläge och föreslagna ändringar
1.1
Den nya dataskyddslagstiftningen
Våren 2016 antog Europaparlamentet och rådet Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (nedan dataskyddsförordningen). Dataskyddsdirektivet 95/46/EG, som upphävs genom förordningen, har genomförts i Finland genom personuppgiftslagen (523/1999). Dataskyddsförordningen blev direkt tillämplig i medlemsstaterna den 25 maj 2018. Förordningen ger medlemsstaterna ett nationellt handlingsutrymme att precisera och komplettera bestämmelserna i förordningen. 
Genom dataskyddslagen (RP 9/2018 rd) kompletteras och preciseras dataskyddsförordningen. Samtidigt upphävs den gällande personuppgiftslagen (523/1999). Dataskyddslagen är en nationell allmän lag som ska tillämpas på behandling av personuppgifter parallellt med dataskyddsförordningen. Undantag från dataskyddslagens bestämmelser kan göras i speciallagstiftning, om det är möjligt inom ramen för den prövningsmarginal som den nationella lagstiftaren ges i den allmänna dataskyddsförordningen. Dataskyddslagen innehåller bestämmelser om den rättsliga grunden för behandling av personuppgifter, om behandling av särskilda kategorier av personuppgifter i vissa situationer, om den åldersgräns som tillämpas när informationssamhällets tjänster erbjuds till barn, om tillsynsmyndigheten, om rättssäkerhet och om vissa särskilda behandlingssituationer. 
Kyrkolagen innehåller bestämmelser om behandlingen av personuppgifter och om personregister. I en utredning om behovet av att ändra dataskyddsregleringen som statsrådets kansli publicerade i juni 2017 konstaterades det att de gällande bestämmelserna i kyrkolagen överensstämmer med den allmänna dataskyddsförordningen (Statsrådets publikationsserie för utrednings- och forskningsverksamheten 41/2017). Dessutom har bestämmelserna om behandlingen av personuppgifter i anslutning till församlingsval preciserats genom en ändring av kyrkolagen (209/2018), där dataskyddsförordningen har beaktats. I kyrkolagen finns tre hänvisningar till personuppgiftslagen, som föreslås upphävas. Detta föranleder ett behov av att ändra bestämmelserna i fråga i kyrkolagen. 
Enligt 16 kap. 14 § 1 mom. i kyrkolagen finns bestämmelser om behandlingen av sådana personuppgifter som avses i kyrkolagen dessutom i personuppgiftslagen, i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) samt i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009, nedan den gällande befolkningsdatalagen). När uppgifter i ett medlemsdatasystem används i en församlings eller kyrklig samfällighets egen verksamhet, ska förutom kyrkolagen även personuppgiftslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på behandlingen av uppgifterna. Om församlingen eller den kyrkliga samfälligheten lämnar ut såda uppgifter till utomstående som också finns i befolkningsdatasystemet, ska den gällande befolkningsdatalagen tillämpas. I den gällande befolkningsdatalagen anges vilka uppgifter om medlemmar som församlingarna har rätt att lämna ut ur medlemsdatasystemet. Enligt den gällande bestämmelsen ska personuppgiftslagen och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på utlämnande av sådana uppgifter i kyrkböckerna som inte är befolkningsuppgifter. 
När personuppgiftslagen upphävs regleras behandlingen av personuppgifter i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Det föreslås att 16 kap. 14 § 1 mom. i kyrkolagen ändras så att hänvisningen till personuppgiftslagen ändras till en hänvisning till dataskyddsförordningen och dataskyddslagen. Enligt den föreslagna dataskyddslagen ska lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på rätten att få uppgifter och på annat utlämnande av personuppgifter ur myndigheternas personregister. Hänvisningen till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är således närmast informativ. 
I 24 kap. 3 § 4 mom. i kyrkolagen föreskrivs om yrkande på rättelse av uppgifter i kyrkböckerna. Enligt momentet tillämpas på rättelse av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna vad som föreskrivs i den gällande befolkningsdatalagen. På rättelse av andra uppgifter i medlemsregistren än befolkningsuppgifter tillämpas däremot personuppgiftslagen. När det gäller rättelse av befolkningsuppgifter som har förts in i kyrkböckerna före den 1 oktober 1999 behandlas ett rättelseyrkande emellertid inte slutgiltigt i församlingens organ, om detta inte kan godta begäran om omprövning av ett beslut som har fattats av kyrkoherden eller direktören för ett register. Det gemensamma kyrkorådet eller kyrkorådet ska då i enlighet med 80 § 8 punkten i den gällande befolkningsdatalagen föra ärendet till magistraten inom två veckor från det att rättelseyrkandet kom in. Om en befolkningsuppgift har registrerats i medlemsregistret den 1 oktober 1999 eller senare, ska enligt 75 § i den gällande befolkningsdatalagen rättelse yrkas hos magistraten i personens hemkommun. Den gällande befolkningsdatalagen tillämpas således också på begäran av omprövning av den registeransvariges beslut och på sökande av ändring i beslut som har fattats med anledning av ett rättelseyrkande. 
Enligt artikel 77 i dataskyddsförordningen har varje registrerad som anser att behandlingen av personuppgifter som avser henne eller honom strider mot förordningen rätt att lämna in ett klagomål till en tillsynsmyndighet, särskilt i den medlemsstat där han eller hon har sin hemvist eller sin arbetsplats eller där det påstådda intrånget begicks. Bestämmelsen begränsar emellertid inte andra administrativa rättsmedel och således är det rättsmedel som anges i förordningen ett parallellt rättsmedel för annat administrativt rättsskydd. Enligt den föreslagna dataskyddslagen är dataombudsmannen tillsynsmyndighet. Bestämmelserna ska också gälla personregister som upprätthålls av församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkans myndigheter. 
Den nuvarande hänvisningen till personuppgiftslagen i kyrkolagen har inneburit att ärenden som gäller rättelse av uppgifter i kyrkböckerna har med stöd av 29 § i personuppgiftslagen kunnat lämnas in till dataombudsmannen för behandling. Kyrkans myndigheter upprätthåller emellertid också andra personregister där rättsmedlen enligt kyrkolagen ska tillämpas på beslut av kyrkans myndigheter som gäller uppgifter i registret. Det föreslås att när personuppgiftslagen upphävs ska 24 kap. 3 § 4 mom. i kyrkolagen ändras så att det i momentet endast föreskrivs om sökande av ändring av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna. Det är således fråga om en bestämmelse om undantag från sökande av ändring enligt kyrkolagen. Enligt förslaget ska ändring i beslut som gäller andra personuppgifter i kyrkböckerna sökas med de rättsmedel som anges i 24 kap. i kyrkolagen. Med stöd av 16 kap. 14 § 1 mom. kan också det parallella rättsmedel som föreskrivs i dataskyddsförordningen och dataskyddslagen användas. 
Kyrkolagens 25 kap. 8 a § 3 mom. gäller offentlighet för förteckningar över röstberättigade och behandlingen av uppgifter i företeckningarna. Enligt bestämmelsen gäller i fråga om förteckningarnas offentlighet och behandlingen av dem i övrigt bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i personuppgiftslagen. När personuppgiftslagen upphävs ska paragrafens hänvisningsbestämmelse enligt förslaget ändras så att den i stället hänvisar till den allmänna dataskyddsförordningen och den föreslagna dataskyddslagen. 
1.2
Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster
Bestämmelser om skyldigheter som anknyter till jämlikhet och främjande av jämlikhet finns bland annat i artikel 26 i Förenta nationernas internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och i artikel 14 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Med stöd av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll (373/2015) och den förordning (398/2016) som utfärdats med stöd av den trädde Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Finland i juni 2016. Syftet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2016/EU om tillgänglighet avseende offentliga myndigheters webbplatser och mobila applikationer (nedan tillgänglighetsdirektivet) är att främja tillgängligheten på den inre marknaden genom att förenhetliga tillgänglighetskraven för den offentliga sektorns webbplatser och mobilapplikationer. Syftet är också att förbättra tillgängligheten hos den offentliga sektorns tjänster och mobilapplikationer för användarna, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Tillgänglighetsdirektivets organisatoriska tillämpningsområde är organ inom den offentliga sektorn, med vilka avses bland annat statliga, regionala och lokala myndigheter samt offentligrättsliga institutioner. 
I tillgänglighetsdirektivet avses med tillgänglighet principer och tekniska hänsyn som ska respekteras när man utformar, bygger, underhåller och uppdaterar webbplatser och mobilapplikationer i syfte att göra dem mer tillgängliga för användare, särskilt personer med funktionsnedsättning. I praktiken ska alla webbplatsers innehåll planeras så att alla användargrupper kan använda dem utan tilläggsutrustning eller hjälpanordningar. Tillgänglighetskraven är avsedda att vara teknikneutrala. Tillgängligheten omfattar fyra principer: möjlighet att uppfatta, hanterbarhet, begriplighet och driftsäkerhet. Tillgänglighetsdirektivet ska genomföras nationellt senast den 23 september 2018. 
Direktivet sätts nationellt i kraft genom lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (RP 60/2018 rd). Lagen gäller utöver digitala tjänsters tillgänglighet också andra särskilda skyldigheter för myndigheter i anslutning till tillhandahållande av digitala tjänster. Samtidigt upphävs sådana bestämmelser i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) som motsvarar bestämmelserna i den nya lag som föreslås. 
Syftet med lagen om tillhandahållande av digitala tjänster är att främja vars och ens möjligheter att använda digitala tjänster på lika villkor genom att tillgången till tjänsterna, informationssäkerheten, tjänsternas kvalitet och innehållets tillgänglighet förbättras. Målet är att underlätta fullgörandet av skyldigheterna enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och att främja möjligheterna för var och en att använda olika digitala tjänster i datanät. Man syftar till att förbättra kvaliteten på de digitala tjänsterna och på det sättet öka användningen av digitala tjänster särskilt inom den offentliga sektorn. 
Med digitala tjänster avses webbplatser och mobilapplikationer. I lagen föreskrivs om medel för att främja digitala tjänsters tillgänglighet, om de allmänna grunderna för tillgänglighetskraven, om tillgänglighetsutlåtanden, om tillsynsmyndigheten och dess uppgifter samt om skyldigheten att tillgodose rättigheterna för dem som använder webbplatser och mobilapplikationer. Lagen innehåller också övergångstider som följer direktivet. 
Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster tillämpas bland annat på myndigheters och offentligrättsliga inrättningars digitala tjänster. Lagens 2 kap. tillämpas endast på myndigheter och dem som sköter offentliga förvaltningsuppgifter till den del digitala tjänster tillhandahålls i samband med skötseln av uppgifterna. Bestämmelserna i 2 kap. gäller digitala tjänster som tillhandahålls förvaltningens kunder, men förvaltningens interna digitala tjänster lämnas utanför regleringen. Enligt 76 § 1 mom. i grundlagen finns bestämmelser om den evangelisk-lutherska kyrkans organisation och förvaltning i kyrkolagen. Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster föreskriver om förfarandena vid tillhandahållande av tjänsterna och därför ska detta regleras i kyrkolagen. Eftersom redan tillgänglighetsdirektivets tillämpningsområde gäller den offentliga sektorns organ kan det förutsättas att den nationella lagstiftningen också gäller den evangelisk-lutherska kyrkan. Kyrkan och församlingarna hör till den offentliga förvaltningen och utövar offentlig makt. Därmed är det motiverat att lagen om tillhandahållande av digitala tjänster som sådan också ska gälla kyrkan och församlingarna. Även utifrån kyrkans egen värdegrund är det motiverat att tillämpa lagen, som också motsvarar kyrkans tillgänglighetsprogram. 
I propositionen föreslås att lagen om tillhandahållande av digitala tjänster som sådan ska gälla även den evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingar genom en hänvisningsbestämmelse i en ny 5 b § som tas in i 25 kap. i kyrkolagen i lagstiftningsordningen för kyrkolagen. Med digitala tjänster avses både webbplatser och mobilapplikationer. I samband med hänvisningsbestämmelsen föreslås dock en begränsning av lagens tillämpningsområde som baserar sig på det handlingsutrymme som finns i tillgänglighetsdirektivet. 
I 3 § 3 mom. i den föreslagna lagen om tillhandahållande av digitala tjänster föreskrivs om begränsningar av lagens tillämpningsområde, som baserar sig på det handlingsutrymme som finns i tillgänglighetsdirektivet. Enligt lagens 3 § 2 mom. tillämpas lagen inte t.ex. vid småbarnspedagogisk verksamhet som avses i lagen om småbarnspedagogik (36/1973) när en webbplats eller mobilapplikation kommer till i samband med den småbarnspedagogiska verksamheten och används i en avgränsad grupp under en begränsad tid. Utöver begränsningsbestämmelserna i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster behövs sådana motsvarande begränsningar i kyrkolagen som endast gäller kyrkans förvaltning och verksamhet. Enligt artikel 1.5 i tillgänglighetsdirektivet får medlemsstaterna undanta webbplatser och mobila applikationer tillhörande skolor och daghem från direktivets tillämpning, med undantag av innehåll som hänför sig till väsentliga administrativa funktioner online. Konfirmandundervisningen och församlingarnas småbarnspedagogiska verksamhet kan anses omfattas av det handlingsutrymme som anges i bestämmelsen. Även om riktlinjerna i lagen om småbarnspedagogik tillämpas på församlingarnas småbarnspedagogiska verksamhet hör den ändå inte till tillämpningsområdet för lagen i fråga. Således bör bestämmelser om begränsningen av tillämpningen av lagen när det gäller småbarnspedagogik som ordnas av församlingarna införas i kyrkolagen. 
I hänvisningsbestämmelsen föreslås en bestämmelse om lagens tillämpningsområde så att digitala tjänster som planeras och genomförs i samband med konfirmandundervisning eller församlingarnas småbarnspedagogiska verksamhet i en avgränsad grupp under en viss tid eller som försök lämnas utanför tillämpningsområdet för lagen. Om en tjänst som produceras i samband med undervisning tas i stadigvarande bruk, ska man dock se till att de digitala tjänsterna är tillgängliga. Bestämmelsen motsvarar 3 § 3 mom. 2 punkten i den föreslagna lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Utanför lagens tillämpningsområde lämnas i praktiken digitala tjänster som planeras och genomförs i samband med konfirmandundervisning eller församlingarnas småbarnspedagogiska verksamhet inom konfirmand- eller barngruppen under en viss tid eller som försök. Lagens tillämpningsområde omfattar således inte digitala tjänster som planeras och genomförs av elever eller digitala tjänster som skapats av församlingens personal för konfirmandundervisningen eller undervisningen inom småbarnspedagogiken. Även i dessa fall ska man dock vid behov beakta skyldigheten att göra rimliga anpassningar enligt diskrimineringslagen (1325/2014). 
2
Propositionens konsekvenser
Ekonomiska konsekvenser 
De föreslagna ändringarna i kyrkolagen till följd av reformen av dataskyddslagstiftningen har inte några betydande ekonomiska konsekvenser. De ekonomiska konsekvenser som hör samman med reformen av dataskyddslagstiftningen följer direkt av den allmänna dataskyddsförordningen. 
De mest betydande ekonomiska konsekvenserna av lagen om tillhandahållande av digitala tjänster uppstår på grund av de ändringsarbeten som krävs för att göra de digitala tjänster som hör till lagens tillämpningsområde tillgängliga, samt av testningen och upprätthållandet av dem. Största delen av de ekonomiska konsekvenserna gäller ändringsarbeten av engångsnatur på webbplatserna och ändrade rutiner för det allmänna underhållet av webbplatserna. Kostnaderna påverkas både av webbplatsernas omfattning och av graden av interaktivitet. Kostnaderna för att ändra en textbetonad webbplats med snäv omfattning kan bedömas bli under 2 000 euro, medan arbetet med att ändra en mycket interaktiv och omfattande webbplats kan kosta flera tiotals tusen euro. I förarbetet till lagen om tillhandahållande av digitala tjänster uppskattades konsekvenserna för statsfinanserna bli ca 25—45 miljoner euro och för kommunernas ekonomi ca 45—65 miljoner euro, om alla digitala tjänster på en gång revideras för att uppfylla tillgänglighetskraven. Konsekvenserna för kyrkans och församlingarnas ekonomi beräknas uppgå till högst ca 25—35 miljoner euro. I beloppet har också kostnaderna för utbildning av personalen tagits i beaktande. Ekonomiska konsekvenser kan i någon mån också orsakas av behandlingen av tillgänglighetsklagan och begäran om utredning av tillgängligheten, och av genomförandet av de administrativa processer som dessa kräver samt av åtgärder i samband med övervakningen av tillgängligheten. I praktiken fördelas konsekvenserna över de första cirka fem åren efter lagens ikraftträdande. Inom denna tid kommer en stor del av webbplatserna att uppdateras i vilket fall som helst. 
Kostnaderna uppskattas minska om digitala tjänster i allt högre grad tillhandahålls gemensamt. Församlingarnas gemensamma digitala tjänster är webbtjänsten Bli medlem i kyrkan och tjänsten för att begära prövning av hinder för äktenskap. Dessutom har församlingarnas gemensamma och avgiftsfria plattform för webbplatser, Klockaren, bedömts och den har beviljats Tillgänglighet beaktad-stämpel. Vid bedömningen av tillgängligheten granskar man om webbplatsens viktigaste användarhändelser motsvarar bedömningskriterierna. Bedömningen av tillgängligheten stöder utvecklingen av webbplatsen eller mobilapplikationen så att kraven enligt tillgänglighetsdirektivet (EU) 2016/2102 uppfylls. Drygt hälften av församlingarna har tagit plattformen i bruk. På kyrkans webbplats evl.fi finns dessutom en del av materialet på webbsidorna på teckenspråk och i lättläst form. Kostnaderna kommer således sannolikt att vara betydligt lägre än vad som ovan bedömts. 
Konsekvenser för myndigheterna 
De konsekvenser för myndigheterna som hör samman med reformen av dataskyddslagstiftningen följer direkt av den allmänna dataskyddsförordningen. 
Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster har konsekvenser för kyrkans och församlingarnas myndighetsverksamhet. Lagen ska beaktas alltid då man planerar och genomför tjänster, vilket samtidigt främjar serviceprincipen enligt förvaltningslagen. De ändringar av de digitala tjänsterna som förslaget förutsätter kan i en del fall göras i samband med andra omställningar, t.ex. när församlingarnas webbplatser måste förnyas eller existerande tjänster uppdateras till följd av att församlingsindelningen ändras. Iakttagandet av lagen påverkar också det material som myndigheterna producerar och som offentliggörs via digitala tjänster. Särskilt begripligheten ska uppmärksammas i högre grad än tidigare. Nya skyldigheter enligt den föreslagna lagen om tillhandahållande av digitala tjänster är upprättandet av ett tillgänglighetsutlåtande och användarnas respons om tillgängligheten. Behandlingen av dessa kan medföra oförutsett arbete. 
I den föreslagna lagen åläggs myndigheterna en skyldighet att ge alla en möjlighet att lämna in handlingar som gäller deras egna ärenden med hjälp av digitala tjänster eller någon annan elektronisk dataöverföringsmetod. Lagen innehåller dock inte bestämmelser om dataöverföringsmetoder. Tillgängliga tjänster är således bland annat Befolkningsregistercentralens meddelandeförmedlingstjänst (Suomi.fi-meddelanden) enligt lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016), myndighetens eventuella egna digitala tjänst och e-post eller krypterad e-post beroende på handlingarnas karaktär. När ärenden i allt högre grad sköts på nätet kan också kostnadsbesparingar uppnås på lång sikt. Det behövs emellertid också stöd och rådgivning i anslutning till användningen av tjänsterna. 
Samhälleliga konsekvenser 
Förslaget har positiva konsekvenser när det gäller ställningen för kunderna inom församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna och kyrkans förvaltning och särskilt när det gäller möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att genom digitala tjänster sköta ärenden hos myndigheterna och självständigt få information om myndigheternas verksamhet. Även församlingsmedlemmarnas möjligheter att delta i församlingens förvaltning och verksamhet ökar. 
Förslaget har en del konsekvenser för barnens ställning. Det ökar barnens möjligheter att delta i och påverka skötseln och behandlingen av ärenden som gäller dem själva. Konsekvenserna koncentreras till begripligheten hos de digitala tjänsternas innehåll och barnens möjligheter att använda och förstå de digitala tjänsterna. Förslaget har betydande konsekvenser för jämlikheten mellan medborgarna i fråga om möjligheten att använda digitala tjänster. Förslaget bedöms öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, såväl vuxna som barn, att självständigt anlita digitala tjänster och på så sätt kunna utöva sin självbestämmanderätt. 
3
Beredningen av propositionen
Propositionen följer kyrkomötets framställning. Propositionen bereddes för kyrkomötet av kyrkostyrelsen i samarbete med tjänstemän vid justitieministeriet och finansministeriet. 
4
Samband med andra propositioner
Propositionen har samband med regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar EU:s allmänna dataskyddsförordning (RP 9/2018 rd) och regeringens proposition med förslag till lag om tillhandahållande av digitala tjänster och lag om upphävande av vissa bestämmelser i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (RP 60/2018 rd). 
5
Ikraftträdande och lagstiftningsordning
Ändringen av kyrkolagen avses träda i kraft samtidigt med lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. Före det ska hänvisningarna till personuppgiftslagen i kyrkolagen tolkas som hänvisningar till dataskyddsförordningen. 
Enligt 10 § 1 mom. i grundlagen utfärdas närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter genom bestämmelser på lagnivå. Syftet med propositionen är att ändra bestämmelserna i kyrkolagen om behandlingen av personuppgifter vid kyrkans myndigheter så att bestämmelserna hänvisar till den lagstiftning om skydd för personuppgifter. 
Enligt 6 § i grundlagen är alla lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. Avsikten med propositionen är att främja lika möjligheter att använda församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas och kyrkans myndigheters digitala tjänster. 
De föreslagna bestämmelserna strider inte mot grundlagen, varför lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
Lag 
om ändring av kyrkolagen 
På förslag av kyrkomötet och i enlighet med riksdagens beslut 
ändras i kyrkolagen (1054/1993) 16 kap. 14 § 1 mom., 24 kap. 3 § 4 mom. och 25 kap. 8 a § 4 mom., 
sådana de lyder, 16 kap 14 § 1 mom. i lag 787/2010, 24 kap. 3 § 4 mom. i lag 1498/2015 och 25 kap. 8 a § 4 mom. i lag 209/2018, samt 
fogas till 25 kap. en ny 5 b § som följer: 
16 kap. 
Kyrkböckerna och församlingens arkiv 
14 § 
Förhållande till annan lagstiftning 
På behandlingen av de personuppgifter som avses i denna lag tillämpas i övrigt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan dataskyddsförordningen, dataskyddslagen ( / ), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet samt lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster (661/2009). 
24 kap. 
Underställning och ändringssökande 
3 § 
Rättelseyrkande 
På rättelse av befolkningsuppgifter i kyrkböckerna tillämpas vad som föreskrivs i lagen om befolkningsdatasystemet och Befolkningsregistercentralens certifikattjänster. 
25 kap. 
Kompletterande stadganden 
5 b § 
Digitala tjänster 
På digitala tjänster tillämpas lagen om tillhandahållande av digitala tjänster ( / ). Lagen tillämpas dock inte inom församlingarnas småbarnspedagogiska verksamhet och konfirmandundervisning, när en webbplats eller mobilapplikation skapas i samband med den småbarnspedagogiska verksamheten eller konfirmandundervisningen och används i en avgränsad grupp under en begränsad tid. 
8 a § 
Offentlighet för en förteckning över röstberättigade 
I fråga om förteckningens offentlighet och behandlingen av den gäller i övrigt bestämmelserna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, i dataskyddsförordningen och i dataskyddslagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 6 september 2018 
Statsminister
Juha
Sipilä
Undervisningsminister
Sanni
Grahn-Laasonen
Senast publicerat 6.9.2018 14:13