Regeringens proposition
RP
115
2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om införande av lagstiftning för en reform av handläggningen av brottmål utanför domstolarna och till vissa lagar som har samband med den
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om införande av lagstiftning för en reform av handläggningen av brottmål utanför domstolarna. Genom lagen införs det förfarande som föreskrivs i den år 2010 utfärdade lagen om föreläggande av böter och ordningsbot och som ersätter strafforder- och ordningsbotsförfarandet. Genom lagen införs också vissa andra till reformen anknytande lagar där ikraftträdandet ska bestämmas genom lag.  
En del av de lagar som ingår i reformen ska på grund av senare lagstiftningsändringar inte sättas i kraft, utan de upphävs genom lagar som utfärdas för att revidera den lagstiftning som ingår i reformen. Nya, i sak likadana lagförslag avses bli lämnade om en del av de lagar som upphävs. 
Införandelagen och de övriga föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 december 2016. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge och föreslagna ändringar
Lagstiftningen om summarisk handläggning av brottmål utanför domstolarna reviderades genom lagar som utfärdades år 2010 (754—777/2010) (RP 94/2009 rd – GrUU 7/2010 rd – LaUB 9/2010 rd). Lagen om strafforderförfarande (692/1993) och lagen om ordningsbotsförfarande (66/1983) ersätts av lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010; nedan också förfarandelagen).  
I sådana fall som leder till ett bötesstraff på högst 20 dagsböter blir straffordern ersatt av ett bötesföreläggande som utfärdas av en polisman, tullman eller gränsbevakningsman, om det är fråga om en förseelse med anknytning till trafik eller snatteri. Vid andra förseelser och förseelser som bestraffas med mera än 20 dagsböter föreläggs straffet genom ett strafföreläggande som utfärdas av åklagaren och som föregås av ett yrkande utfärdat av en övervakande tjänsteman. Ett ärende som annars ska avgöras genom bötesföreläggande överförs till allmänna åklagaren för avgörande om den som misstänks för en förseelse har begärt att grunden för bestämmande av dagsbotens belopp ska granskas.  
Nuförtiden kan ett ordningsbotsföreläggande utfärdas förutom av de övervakande tjänstemännen också av allmänna åklagaren. Också domstolen kan döma ut ordningsbot för förseelser som förts till dess behandling i normal behandlingsordning för brottmål. En förverkandepåföljd på högst 1 000 euro kan också fogas till en ordningsbot. 
Samtycke av målsäganden och den som misstänks för förseelsen krävs för handläggning och avgörande av ett ärende. Om den misstänkte inte ger sitt samtycke, delges honom eller henne dock ett straffyrkande som avser böter eller ordningsbot. Samtycket kan i det fallet ännu ges separat genom att betala böterna eller ordningsboten inom en föreskriven tid på 30 dagar. Om samtycke inte heller ges då, fortsätter handläggningen av ärendet i normal behandlingsordning för brottmål.  
Utanför systemet som grundar sig på samtycke faller ordningsbot för trafikförseelser som observerats vid automatisk trafikövervakning. Man kan fortsättningsvis motsätta sig dessa.  
I bötesförelägganden, ordningsbotsförelägganden och strafförelägganden kan ändring sökas genom ordinarie och extraordinarie rättsmedel. 
Strafflagen (39/1889) ändras så att det i fråga om ordningsbot kan föreläggas ett gemensamt straff med en annan ordningsbot eller ett bötesstraff, eller med ett tidsbundet fängelsestraff (lag 755/2010). Bestämmelserna om preskription för böter och ordningsbot har harmoniserats genom bestämmelser som införs i den allmänna preskriptionsregleringen.  
Det har utfärdats en lag om ordningsbotsförseelser (756/2010) som ersatte förordningen om ordningsbotsförseelser (610/1999) och som redan innan dess ikraftträdande har ändrats tre gånger genom lagarna 393/2011, 783/2013 och 432/2014. Eftersom ordningsbotsbeloppen har ändrats, föreslås det att lagen ska ersättas med en lag med samma namn, där innehållet i de nämnda ändringslagarna beaktas. Ändringslagarna upphör att gälla i och med att den nya lagen utfärdas. Straffet för förseelser kan i fortsättningen endast vara ordningsbot. 
I vissa lagar behövde man dessutom införa ändringar som närmast var av teknisk karaktär. Ändringslagarna är 
– lagen om ändring av lagen om verkställighet av böter (757/2010), 
– lagen om ändring av 17 kap. 18 § i rättegångsbalken (758/2010), 
– lagen om ändring av 8 kap. 11 § i lagen om rättegång i brottmål (759/2010), 
– lagen om ändring av 14 och 44 § i förundersökningslagen (760/2010), 
– lagen om ändring av 1 § i lagen om allmänna åklagare (761/2010), 
– lagen om ändring av 8 § i lagen om häradsåklagare (762/2010), 
– lagen om ändring av 46 och 47 i tullagen (763/2010), 
– lagen om ändring av 47 § i gränsbevakningslagen (764/2010), 
– lagen om ändring av 14 § i lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning (765/2010), 
– lagen om ändring av 15 § i militära rättegångslagen (766/2010), 
– lagen om ändring av 103 § i vägtrafiklagen (767/2010), 
– lagen om ändring av 96 § i fordonslagen (768/2010), 
– lagen om ändring av 32 § i lagen om kommersiell godstransport på väg (769/2010), 
– lagen om ändring av 24 § i sjötrafiklagen (770/2010), 
– lagen om ändring av 26 § i lagen om farkostregistret (771/2010), 
– lagen om ändring av 62 § i avfallslagen (772/2010), 
– lagen om ändring av lagen om fiske (773/2010), 
– lagen om ändring av ordningslagen (774/2010), 
– lagen om ändring av 1 och 16 § i lagen om parkeringsbot (775/2010), 
– lagen om ändring av 58 § i upphovsrättslagen (776/2010), och 
– lagen om ändring av 17 § i tingsrättslagen (777/2010). 
Enligt de nämnda lagarna i anknytning till reformen ska det föreskrivas särskilt om deras ikraftträdande. Därför föreslås det i propositionen att det ska stiftas en införandelag. Av ändringarna i lagstiftningen följer dock att endast en del av lagarna i anknytning till reformen kan sättas i kraft som sådana. Dessa är 
– lagen om ändring av lagen om verkställighet av böter (757/2010), 
– lagen om ändring av 8 kap. 11 § i lagen om rättegång i brottmål (759/2010), 
– lagen om ändring av 14 § i lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning (765/2010), 
– lagen om ändring av 15 § i militära rättegångslagen (766/2010), 
– lagen om ändring av ordningslagen (774/2010), och 
– lagen om ändring av 58 § i upphovsrättslagen (776/2010). 
Följande lagar har upphört att gälla, eftersom man genom dem har ändrat lagar som sedermera har upphävts: 
– lagen om ändring av 14 och 44 § i förundersökningslagen (760/2010), 
– lagen om ändring av 46 och 47 i tullagen (763/2010), 
– lagen om ändring av 1 § i lagen om allmänna åklagare (761/2010), 
– lagen om ändring av 8 § i lagen om häradsåklagare (762/2010), 
– lagen om ändring av 26 § i lagen om farkostregistret (771/2010),  
– lagen om ändring av 62 § i avfallslagen (772/2010), 
– lagen om ändring av lagen om fiske (773/2010), 
– lagen om ändring av 1 och 16 § i lagen om parkeringsbot (775/2010). 
Lagen om ändring av 17 kap. 18 § i rättegångsbalken (758/2010) ska åter betraktas ha upphört att gälla när 17 kap. i sin helhet ändrades genom lag 732/2015 som trädde i kraft den 1 januari 2016, trots att det i ingressen för den sistnämnda lagen inte hänvisas till ändringslagen i fråga. 
En del av lagarna behöver upphävas på grund av senare lagändringar eller an någon annan orsak och nya lagförslag behöver föreläggas för att de avsedda lagändringarna blir satta i kraft. 
De lagar som uppräknas nedan ska för sin del upphävas uttryckligen. Trots att det lagstiftningsmässigt i princip inte är korrekt att upphäva författningar i sin helhet genom ändringsförfattningar, är det i denna proposition, på grund av propositionens exceptionella karaktär och det fasta sakliga sambandet mellan lagförslagen och de lagar som ska upphävas, lagtekniskt ändamålsenligt att föreslå att det görs precis så. I de föreslagna ändringslagarna avser ändringarna bestämmelserna i deras gällande lydelse när propositionen föreläggs, och inte bestämmelserna sådana de förblir när de inte sätts i kraft. De ändringslagar som innehåller bestämmelser som inte ska sättas i kraft ska upphävas genom bestämmelser om upphävande som införs i ikraftträdandebestämmelserna i de föreslagna ändringslagarna. Genom en ingress kan man inte både upphäva och ändra samma bestämmelse, trots att bestämmelsens lydelse skulle ha sitt ursprung i olika lagar. 
De lagar som ska upphävas genom en ikraftträdandebestämmelse i ändringslagen är 
– lagen om ändring av strafflagen (755/2010), 
– lagen om ändring av 47 § i gränsbevakningslagen (764/2010), 
– lagen om ändring av 103 § i vägtrafiklagen (767/2010), 
– lagen om ändring av 96 § i fordonslagen (768/2010), 
– lagen om ändring av 32 § i lagen om kommersiell godstransport på väg (769/2010), 
– lagen om ändring av 24 § i sjötrafiklagen (770/2010), och 
– lagen om ändring av 17 § i tingsrättslagen (777/2010). 
På grund av den ändrade lagstiftningen behöver också vissa andra lagar än de som nämns ovan ändras. Dessa är 
– förundersökningslagen (805/2011), 
– lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015), 
– lagen om farkostregistret (424/2014), 
– avfallslagen (646/2011), 
– lagen om fiske (379/2015), 
– körkortslagen (386/2011), 
– lagen om yrkeskompetens för taxiförare (695/2009), 
– lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare (273/2007), 
– alkohollagen (1143/1994), 
– lagen om utredning av unga brottsmisstänktas situation (633/2010), och 
– civiltjänstlagen (1446/2007). 
Eftersom alla ovan uppräknade lagar således inte kan sättas i kraft, behöver man med vissa undantag förelägga nya lagförslag där det föreslås motsvarande ändringar som i de förstnämnda lagarna (lagförslagen 3—16).  
Dessutom kräver ibruktagandet av det nya förfarandet för brottmål utanför domstolarna att vissa andra, i huvudsak relativt nya lagar ändras (lagförslagen 17—22). 
Reformen har samband med vissa lagar som inte sätts i kraft separat, eftersom dessa lagar i enlighet med sina ikraftträdandebestämmelser träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Dessa lagar är 
– lagarna om ändring av lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (467/2011, 821/2014 och 670/2015), 
– 25 kap. 2 § i kyrkolagen, sådan den lyder i lag 1008/2012, 
– lagen om brottsofferavgift (669/2015), 
– lagen om ändring av 1 och 2 § i lagen om verkställighet av böter (671/2015), 
– lagen om ändring av 6 § i lagen om den ordning i vilken borgenärer skall få betalning (672/2015). 
Också lagen om ändring av lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (730/2015) och lagen om ändring av 2 a kap. i strafflagen (731/2015) skulle ha trätt i kraft på det nämnda sättet utan separat ikraftsättande. Dessa två lagar har dock upphävts genom lag 1695/2015. 
2
Propositionens konsekvenser
Reformens konsekvenser har behandlats i regeringspropositionen om reformen (RP 94/2009 rd, s. 24—26).  
Bötesförfarandet ska ingå i det första s.k. 0-skedet i informationssystemet AIPA (AIPA aineistopankki - materialdatabas) som håller på att byggas upp för åklagarväsendet och de allmänna domstolarna. Liksom det konstateras i den nämnda regeringspropositionen orsakar pappersblanketter kostnader av engångsnatur.  
I AIPA-projektet har det nya förfarandet beaktats. Finansiering har reserverats för projektet och inga ytterligare kostnader föranleds av att bötesförfarandet sätts i kraft. Det har också reserverats medel för pappersblanketter (samarbetsprotokoll FM-JM): I ovan nämnda regeringsproposition bedöms det att införandet av lagen leder till en inbesparing av fyra åklagarårsverken årligen (lönekostnaderna för fyra åklagare med löneklassen S11 uppgår till ca 263 000 euro per år inklusive bikostnader). Inbesparingen hjälper i någon mån åklagarväsendet att anpassa sig till redan gjorda inbesparingsbeslut. 
Till skillnad från vad som konstateras i ovan nämnda regeringsproposition ska informationssystemsändringarna göras i informationssystemet för polisärenden (PATJA). Av detta följer en kostnad på 380 000 av engångsnatur för 2016, vilken finansieras med anslag som beviljats för polisens omkostnadsmoment. PATJA kommer att ersättas med ett nytt informationssystem för polisärenden (VITJA), som också ska omfatta applikationer för bötesförfarande. Finansiering har reserverats för VITJA-projektet i polisens omkostnadsmoment. De ändringar som införts i PATJA kan i viss mån utnyttjas i det nya informationssystemet. Till inrikesministeriets förvaltningsområde kommer det år 2016 också en utbildningskostnad av engångsnatur på 860 000 euro, vilken har beaktats i polisens omkostnader för det innevarande året. Kostnaderna för polisen av nödvändiga åtgärder som ikraftträdandet av lagen föranleder år 2016 uppgår till 1 240 000 euro, som alltså finansieras genom polisens omkostnadsmoment 2001.10.26. 
Förslaget förutsätter samtycke till att ärendet behandlas i ett bötesförfarande. Det är svårt att uppskatta hur ofta samtycke i fortsättningen uteblir. T.ex. år 2006 tog man i tingsrätterna i bruk ett skriftligt förfarande som grundar sig på samtycke. I ljuset av erfarenheterna från det förfarandet är det ingen orsak att anta att samtycken i betydande grad skulle utebli i det bötesförfarande som nu ska träda i kraft (de Godzinsky, Kirjallinen menettely rikosasiassa, Oikeuspoliittisen tutkimuslaitoksen tutkimustiedoksiantoja 102, Helsingfors 2010).  
Förslaget förutsätter samtycke till att ärendet behandlas i ett bötesförfarande. Reformen kan genomföras inom ramen för befintliga anslag, trots att övergången till det nya förfarandet enligt inrikesministeriets uppskattning från och med 2017 kommer att föranleda dess förvaltningsområde smärre tilläggskostnader av att samtycke ska klarläggas i det nya förfarandet i varje enskilt fall och av att 12 000 fler ärenden än för närvarande enligt inrikesministeriets bedömning kommer att handläggas i normal ordning för handläggning av brottmål i stället för i ett förfarande utanför domstolarna, när den misstänkte inte ger sitt samtycke. Ärendet kan behandlas i ett bötesförfarande, om den som misstänks för en förseelse erkänner gärningen och godkänner den påföljd som föreläggs som straff för gärningen samt avstår från sin rätt till en muntlig förhandling och samtycker till att ärendet avgörs i ett förfarande enligt denna lag (den misstänktes samtycke). I samband med förfrågan om samtycke ska den misstänkte underrättas om samtyckets innebörd.  
Ärendet kan behandlas i ett bötesförfarande, om den som misstänks för en förseelse erkänner gärningen och godkänner den påföljd som föreläggs som straff för gärningen samt avstår från sin rätt till en muntlig förhandling och samtycker till att ärendet avgörs i ett förfarande enligt denna lag (den misstänktes samtycke). I samband med förfrågan om samtycke ska den misstänkte underrättas om samtyckets innebörd. 
Reformerna i anslutning till införandet av den nya lagstiftningen om bötesförfarande genomförs alltså både inom justitieministeriets och inom inrikesministeriets förvaltningsområde inom ramen för anslagen i statsbudgeten 2016 och planen för de offentliga finanserna 2017—2020. 
Enligt det strategiska programmet för statsminister Juha Sipiläs regering utvidgas användningsområdet för strafförelägganden under loppet av år 2018, vilket föranleder inbesparingar. Lagstiftning för utvidgning av användningsområdet för strafförelägganden bereds separat och i samband med det försöker man effektivisera de förfaranden som hänför sig till bötesförfarande för att de extra kostnader som bötesförfarandet föranleder för polisen ska kunna minskas. De inbesparingar som utvidgningen av användningsområdet för strafförelägganden medför har redan beaktats i anslagen för polisväsendet, domstolarna och åklagarväsendet i planen för de offentliga finanserna 2017–2020. 
3
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts vid justitieministeriet. Utkastet till regeringsproposition har sänts på remiss till följande instanser: kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet och miljöministeriet. Utlåtande inkom från dem. Utlåtande inkom också från Trafiksäkerhetsverket, Polisstyrelsen och Riksåklagarämbetet. 
Jord- och skogsbruksministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet samt miljöministeriet hade inte något att anmärka på sakinnehållet. 
Kommunikationsministeriet understödde inte i den föreslagna formen nya 96 § 5 mom. i fordonslagen, där det skulle ha föreskrivits om förhållandet mellan straff och skatteförhöjning. Också finansministeriet och Trafiksäkerhetsverket föreslog en annorlunda formulering samt ändring av flera andra lagar. Eftersom saken kräver ytterligare utredningar, inkluderades inte bestämmelsen i regeringspropositionen. 
Kommunikationsministeriet ansåg det vara nödvändigt att förtydliga och komplettera den föreslagna ändringen i körkortslagen om motorcykelhandlingar som ska medföras. Dessa anmärkningar har beaktats i propositionen. 
Kommunikationsministeriet föreslog flera ändringar i den föreslagna lagen om ordningsbotsförseelser. Eftersom dessa frågor kräver ytterligare utredning och det för närvarande pågår en reform av vägtrafiklagstiftningen, är det inte motiverat att i detta skede genomföra ändringarna. 
Inrikesministeriet ansåg att behovet av samtycke av målsäganden som förutsättning för bötesförfarande bör bedömas på nytt. 
Enligt Riksåklagarämbetet ska till tillämpningsområdet för 3 § 2 mom. fogas körkortsförseende och fordonsskatteförseelse såsom ärenden som ska avgöras genom bötesföreläggande. Vid återkallande av samtycket ska målsägande uppge indrivningsnumret, för att återkallandet kan riktas till rätt ärende (5 §). Dessutom anser ämbetet att ny utredning av grunden för bestämmande av dagsbotens belopp ska överföras från åklagaren till polisen (bl.a. 2 § 2 punkten). 
Också inrikesministeriet och Polisstyrelsen föreslog att körkortslagen fogas till tillämpningsområdet för 3 § 2 mom. 
Eftersom regeringens proposition gäller införande av lagstiftning för en reform av handläggningen av brottmål utanför domstolarna, utförs i detta sammanhang ingen ny bedömning av de lagstiftningslösningar som man tillägnat sig tidigare. Därför har till 3 § 2 mom. i propositionen fogats ett tillägg om körkortsförseelser, eftersom det harmonierar med det som föreskrivs i momentet om att förseelser i trafiken kan avgöras genom ett bötesföreläggande som utfärdas av polisen. Tidigare fanns körkortsbestämmelserna i huvudsak i vägtrafiklagen och i körkortsförordningen (845/1990). På samma sätt är det av praktiska skäl motiverat att till 5 § foga ett krav om att indrivningsnumret ska uppges i samband med att samtycket återkallas. 
Inrikesministeriet, Trafiksäkerhetsverket och Polisstyrelsen föreslog att 11 § 1 mom. 5 punkten i lagen om fordonstrafikregistret (541/2003) ska ändras så att Trafiksäkerhetsverket från polisen får uppgifter om brott som begåtts vid framförande av motordrivna fordon och släpfordon och om straff och andra påföljder som följt av dem. Det är dock ändamålsenligare att göra ändringen i samband med att nämnda lag ändras i övrigt.  
Polisstyrelsen föreslår att 22 § i förfarandelagen ska kompletteras så att fristen för att motsätta sig en ordningsbot som grundar sig på kameraövervakning ska gå att återställas oberoende av fristen, om personen har behandlats som en annan person eller under oriktigt namn. Polisstyrelsen hänvisar till situationer där bilens ägare har betalat en ordningsbot under vetskap om att den som begick förseelsen var hans eller hennes barn. Det föreslås dock inte att en sådan bestämmelse ska införas i lagen, eftersom det är oklart om den är tillämplig på exempelfallet och saken inte heller annars har utretts i tillräcklig grad i detta sammanhang. 
4
Samband med andra propositioner
I regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 a och 9 kap. i strafflagen och av  
3 § i lagen om parkeringsövervakning (RP 1/2016 rd) föreslås bland annat att den högsta ordningsboten i framtiden ska vara 400 euro i stället för 200 euro (lagförslag 1, 2 a kap. 8 § i strafflagen). Om propositionen godkänns är avsikten att höja ordningsbotsbeloppen med cirka en fjärdedel på det sätt som närmare framgår av det förslag till förordning som finns som bilaga. Av detta följer ett behov att på motsvarande sätt granska ordningsbotsbeloppen i lagen om ordningsbotsförseelser (lagförslag 4) som ingår i regeringens proposition så att beloppen motsvarar de som anges i förordningen. 
Dessutom ska beloppen ändras i föreslagna 7 kap. 3 a § 1 mom. och 3 b § 1 mom. i strafflagen. Förslagen i propositionerna till ändring av 2 a kap. 2 och 8 § i strafflagen ska också harmoniseras.  
I lagförslag 16 föreslås att17 § i tingsrättslagen som gäller tingsnotariens behörighet ska ändras. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till domstolslag och lagstiftning som har samband med den (RP 7/2016 rd) behandlas för närvarande i riksdagen. Enligt propositionen ska tingsrättslagen upphävas (lagförslag 1) och bestämmelser om tingsnotariens behörighet ska ingå i lagen om domstolspraktik (lagförslag 2). Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. Om riksdagen godkänner de föreslagna lagarna, ska i 15 § i lagen om domstolspraktik införas motsvarande ändringar som i lagförslag 16 i denna proposition.  
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lag om införande av lagstiftning för en reform av handläggningen av brottmål utanför domstolarna
1 §. I paragrafen ska det föreskrivas om vilka lagar i anknytning till reformen som föreskrivs träda i kraft. Dessa lagar är 
– lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010), 
– lagen om ändring av lagen om verkställighet av böter (757/2010), 
– lagen om ändring av 8 kap. 11 § i lagen om rättegång i brottmål (759/2010), 
– lagen om ändring av 14 § i lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning (765/2010), 
– lagen om ändring av 15 § i militära rättegångslagen (756/2010), 
– lagen om ändring av ordningslagen (774/2010), och 
– lagen om ändring av 58 § i upphovsrättslagen (776/2010). 
2 §. Paragrafen ska innehålla en ikraftträdandebestämmelse. 
1.2
Lagen om föreläggande av böter och ordningsbot
3 §.Behöriga tjänstemän och tillämpningsområdet för bötesföreläggande. I 2 mom. föreskrivs bl.a. om de förseelser för vilka polisen får utfärda ett bötesföreläggande. Dessa förseelser, med undantag för en förseelse, har samband med trafiken. Det föreslås att det till momentet ska fogas en ny 2 a punkt, enligt vilken ett bötesföreläggande kan utfärdas för den som bryter mot körkortslagen. I praktiken kan böter föreläggas för körkortsförseelse enligt 93 § och för olovligt bedrivande av förarutbildning enligt 94 §. 
5 §.Målsägandens samtycke. I 2 mom. föreskrivs om återtagande av målsägandens samtycke. Till paragrafen ska fogas en bestämmelse om att målsägande i samband med återkallande av samtycke ska uppge ärendets indrivningsnummer. Bestämmelsen behövs för att den myndighet som tar emot återkallandet ska kunna hänvisa det så att det blir beaktat i rätt ärende. 
8 §.Innehållet i ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande. Enligt 1 mom. kan yrkandet eller föreläggandet undertecknas elektroniskt. Bestämmelsen ska förtydligas på det sättet att yrkandet eller föreläggandet kan undertecknas maskinellt. Ett motsvarande uttryck används i 13 c § i lagen om ordningsbotsförfarande och avsikten är inte att ändra lagstiftningen i detta avseende (RP 94/2009 rd, s. 36). Elektronisk signatur har ett eget betydelseinnehåll i lagen om stark autentisering och elektroniska signaturer (617/2009). Det är dock inte detta som avses i detta sammanhang. 
27 §.Ny bedömning av gärningen. Paragrafens rubrik och 1 mom. ska ändras. Enligt momentet ska ett nytt yrkande utfärdas och det tidigare yrkandet återtas om åklagaren anser att strafföreläggandet ska utfärdas så att det leder till ett strängare bötesstraff eller en strängare ordningsbot än vad som har angetts i bötesyrkandet eller straffyrkandet.  
I stället för bötesstraff och ordningsbot ska i paragrafen föreskrivas allmänt om att göra påföljden strängare. Enligt 4 § 1 mom. ska den misstänkte godkänna påföljden som utöver straffet omfattar förverkandepåföljd eller brottsofferavgift vilka också ska betraktas som straffrättsliga påföljder. I paragrafens rubrik ska utöver gärningen också påföljden nämnas. 
1.3
Strafflagen
Vissa av de bestämmelser som ingick i ändringslag 755/2010 behöver utfärdas i ändrad form och även vissa andra ändringar behövs. Den nämnda ändringslagen ska upphävas. 
2 a kap. Om böter, förvandlingsstraff och ordningsbot
2, 3 och 8 §. Paragraferna ska ändras på samma sätt som i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 51). Dock ska 8 § 1 mom. preciseras genom att hänvisa till lagen om ordningsbotsförseelser. 
6 §. Eftergift i fråga om förvandlingsstraff för böter eller delar av böter. Paragrafens 3 mom. ska ändras på motsvarande sätt som i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 51).  
Enligt 4 mom. ska ett bötesstraff som dömts ut i strafforderförfarande inte förvandlas till fängelse. Böterna förvandlas inte heller till fängelse när domstolen har dömt ut dem i en rättegång till följd av gensaga mot straffanspråket. 
Eftersom strafforderförfarandet ska ersättas av ett nytt förfarande, ska momentet ändras till att bötesstraff som förelagts genom det förfarande som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot inte ska förvandlas till fängelse. Böterna förvandlas inte heller till fängelse när en domstol har dömt ut dem som besvärsinstans. 
9—11 §. Paragraferna ska upphävas på motsvarande sätt som i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 51—52). 
6 kap. Om bestämmande av straff
13 §.Avräkning av tiden för frihetsberövande. Paragrafen ska ändras på samma sätt som i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 52). 
7 kap. Om gemensamt straff
1 §.Bestämmande av gemensamt fängelsestraff. Paragrafen ska ändras på samma sätt som i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 52). 
3 a §.Böter och ordningsbot. Paragrafen ska till största delen motsvara bestämmelsen i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 52—53). Jämfört med detta ska i paragrafen dock ingå två ändringar.  
Enligt den nämnda paragrafen ska, om för två eller flera brott på en gång ska dömas till böter och ordningsbot, ett bötesstraff eller ett gemensamt bötesstraff höjt med 20 euro bestämmas. Bötesstraffet höjs dock inte, om ordningsboten föreläggs för en gående eller för föraren av ett motorlöst fordon.  
Liksom det framgår nedan av motiveringen till lagförslag 4 har ordningsbotsbeloppen höjts. Den lindrigaste ordningsboten för andra än för gående eller förare av motorlösa fordon är 40 euro. Därför ska det i momentet föreskrivas om en höjning med 40 euro i stället för 20 euro. 
Momentets sista mening har ansetts vara öppet för olika tolkningar. Därför ska meningen ändras till att ordningsbot som föreläggs för en gående eller för föraren av ett motorlöst fordon inte beaktas vid fastställandet av höjningen. En höjning av bötesstraffet ska alltså endast kunna grunda sig på någon annan förseelse än en i 2 eller 3 § i lagen om ordningsbotsförseelser avsedd förseelse. 
3 b §.Ordningsbot. Enligt lag 755/2010 ska, om någon på en gång ska dömas för två eller flera brott till ordningsbot, en ordningsbot föreläggas. Ordningsboten föreläggs då höjd med 20 euro i förhållande till den förseelse för vilken den strängaste ordningsboten gäller. Om ordningsboten föreläggs för gående eller föraren av ett motorlöst fordon, höjs ordningsboten dock inte. 
Paragrafen ska motsvara den nämnda lagen, men på motsvarande sätt som det gjorts i fråga om 3 a §, föreslås att beloppet på förhöjningen är 40 euro. 
8 kap. Om preskription
Det föreslås att 1, 3, 6, 13 och 18 § i 8 kap. ska ändras på motsvarande sätt som i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 53–55).  
10 kap. Om förverkandepåföljder
UUSI: 
9 §.Behandling av mål om förverkandepåföljd. I 3 mom. föreskrivs om personer som kan yrka på en förverkandepåföljd. Momentet ska ändras så att det i stället för lagen om strafforderförfarande ska hänvisas till lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. 
15 kap. Om brott mot rättsskipning
13 §. Begränsningsbestämmelse. Enligt 2 mom. 3 punkten tillämpas inte bestämmelserna om osann utsaga inför domstol på ett vittne som hörs i ett brottmål, om vittnet har förelagts strafforder eller ordningsbot för en gärning som åtalet gäller eller för en gärning som står i omedelbart samband med den gärning som åtalet gäller. 
Nämnda punkt 3 ska ändras så att där i stället för strafforder och ordningsbot nämns bötesföreläggande, strafföreläggande och ordningsbotsföreläggande. 
41 kap. Om vapenbrott
8 §.Ordningsbot. Paragrafen ska ändras på samma sätt som i lag 755/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 55).  
1.4
Lagen om ordningsbotsförseelser
I lagen föreskrivs om ordningsbot som det enda straffet för de i lagen nämnda brotten. Enligt den gällande lagen kan ordningsbot föreläggas för brott enligt 2 a kap. 9 § i strafflagen. Bestämmelser om ordningsbotsbeloppen i euro finns i en förordning av statsrådet som utfärdats med stöd av paragrafen. 
Efter att lagen om ordningsbotsförseelser stiftades har ordningsbotsbeloppen fördubblas genom statsrådets förordning om ordningsbotsförseelser (1081/2015). Eftersom det i lagen föreskrivs om penningbelopp i alla utom två paragrafer, är det motiverat att stifta en ny lag med samma namn, där ordningsbotsbeloppen är desamma som i den sistnämnda förordningen. 
Lagen om ordningsbotsförseelser har ändrats genom lagarna 393/2011, 783/2013 och 432/2014. Dessa lagar träder i kraft i enlighet med sina ikraftträdandebestämmelser samma dag som lagen om ordningsbotsförseelser träder i kraft. När lagen om ordningsbotsförseelser upphävs, upphävs inte de nämnda ändringslagarna separat, utan de upphör att gälla. I den föreslagna nya lagen om ordningsbotsförseelser har ändringslagarna beaktats. I lagen är 4 § i samma form som i lag 393/2011, 10 § 2 mom. motsvarar lag 783/2013 och 12 § 2 mom. motsvarar lag 432/2014 med undantag för de penningbelopp som anges i bestämmelserna. 
Till 3 § ska fogas ett nytt 2 mom. som ska motsvara 4 § 2 mom. i statsrådets förordning om ordningsbotsförseelser om med ordningsbot straffbar användning av förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots. 
Det föreslås att 10 § 1 mom. ska förtydligas så att det av momentet uttryckligen framgår att bestämmelsen också gäller användning av avställda fordon. Dessutom har det i föreslagna 13 § beaktats att lagen om fiske har ersatts av en ny lag med samma namn. Eftersom avfallslagen (1072/1993) har ersatts av en ny lag med samma namn (646/2011) ska 16 § ändras på motsvarande sätt. 
I denna lag ska det inte ingå bestämmelser om brottsbenämningar, utan de ska fastställas i enlighet med de lagar som det hänvisas till i de olika punkterna i denna lag i fråga om det exaktare rekvisitet. Sålunda ska t.ex. ordningsbot föreläggas med stöd av 1 och 2 § i denna lag för vägtrafikförseelse, med stöd av 3 § för vägtrafikförseelse eller fordonsförseelse, med stöd av 12 § för sjötrafikförseelse eller farkostregisterförseelse, med stöd av 13 § för fiskeförseelse, med stöd av 14 § för ordningsförseelse, med stöd av 15 § för innehav av föremål eller ämne som lämpar sig för att skada någon annan, eller för överlåtelse till en minderårig av föremål som lämpar sig för att skada någon annan, med stöd av 16 § för överträdelse av avfallslagen och med stöd av 17 § för alkoholförseelse. 
1.5
Rättegångsbalken
Liksom det sägs i den allmänna motiveringen, ska lagen om ändring av 17 kap. 18 § i rättegångsbalken (758/2010) anses ha upphört att gälla, eftersom kapitlet har förnyats i sin helhet genom lag 732/2015. I detta sammanhang ska dock 17 kap. i rättegångsbalken ännu granskas. 
17 kap. Om bevisning
29 §. I paragrafen föreskrivs om att vissa bestämmelser inte tillämpas på ett vittne som har förelagts strafforder eller ordningsbot för samma gärning eller en gärning som står i omedelbart samband med den gärning som åtalet gäller. Paragrafen ska ändras så att det där utöver strafföreläggande och ordningsbotsföreläggande också ska anges bötesföreläggande. 
44 §. I paragrafen ska göras en motsvarande ändring som i 29 §. Ett sådant vittne ska inte avge en försäkran. 
1.6
Förundersökningslagen
Genom lagen om ändring av 14 och 44 § i förundersökningslagen (760/2010) ändras 1987 års förundersökningslag (449/1987), vilken har ersatts av förundersökningslagen (805/2011). Ändringslagen upphör att gälla på det sätt som anges ovan. I 2011 års förundersökningslag ska dock göras vissa ändringar på grund av den lagstiftning som ska sättas i kraft. 
2 kap. Vilka som deltar i förundersökning
4 §.Särskilda undersökningsarrangemang. Enligt 14 § i den ovannämnda upphävda förundersökningslagen var åklagaren förundersökningsledaren i förundersökningen av ett brott som en polisman misstänktes ha begått, med undantag för ärenden som behandlades som ordningsbotsärenden eller ärenden som behandlades i ett strafforderförfarande. På motsvarande sätt föreskrivs det om saken i 1 mom. i den nuvarande paragrafen. Ett brott som en polisman misstänks ha begått får som ett undantag från huvudregeln enligt 3 mom. dessutom undersökas av den polisenhet där polismannen tjänstgör, om det är fråga om ett ordningsbotsärende eller strafforderärende.  
Paragrafen ska ändras så att det i stället för ordningsbotsärende och strafforderärende ska hänvisas till lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. 
3 kap. Allmänna bestämmelser om hur förundersökning ska genomföras
14 §. Förutsättningar för summarisk förundersökning. Enligt 44 § i den ovan nämnda gamla förundersökningslagen kunde en summarisk förundersökning göras i fråga om brott som en polisman misstänks för endast i ärenden som behandlades som ett ordningsbots- eller strafforderärende.  
En motsvarande bestämmelse finns i 2 mom. i den nuvarande paragrafen, där det i stället för ordningsbotsärende och strafforderärende ska hänvisas till lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. 
5 kap. Förundersökningssamarbete mellan förundersökningsmyndigheter och åklagare
1 §.Underrättelse till åklagaren. Enligt paragrafen ska förundersökningsmyndigheten genast underrätta åklagaren om ett ärende där den som är misstänkt för brott är en polisman, om inte ärendet behandlas som ett ordningsbotsärende eller strafforderärende.  
Paragrafen ska ändras så att det inte föreligger någon skyldighet att lämna en underrättelse ifall ärendet behandlas i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. 
10 kap. Avslutande av förundersökning
2 §.Avslutande av förundersökning. Enligt 1 mom. ska efter det att förundersökningen blivit klar saken överlämnas till åklagaren för åtalsprövning eller för utfärdande av strafforder eller ordningsbotsföreläggande. Slutet av meningen ska ändras så att strafforder eller ordningsbotsföreläggande inte längre ska nämnas. Saken ska överlämnas till åklagaren för åtalsprövning eller för ett föreläggande eller yrkande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. 
1.7
Lagen om brottsbekämpning inom Tullen
I enlighet med vad som sägs ovan ska lagen om ändring av 46 och 47 i tullagen (763/2010) inte sättas i kraft, eftersom de nämnda paragraferna har upphävts och motsvarande bestämmelser har införts i den nya lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015). 
2 kap. Tullens befogenheter vid tullbrottsbekämpning
7 §.Framställande av straffanspråk och föreläggande av ordningsbot. I paragrafen föreskrivs om tullmans befogenhet att utfärda ett ordningsbotsföreläggande eller framställa ett straffanspråk i ett strafforderförfarande.  
Paragrafen ska ändras så att där föreskrivs om tullmans rätt att utfärda bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande, bötesyrkande och straffyrkande så som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Dessutom ska paragrafens rubrik revideras i enlighet med detta. 
8 §.Stämning och annan delgivning. I 4 mom. föreskrivs att en i överenskommelsen mellan Finland och Sverige angående gränstullsamarbete (FördrS 2/1963) och i överenskommelsen mellan Finland och Norge angående gränstullsamarbete (FördrS 37/1969) avsedd tjänsteman som utför tullåtgärder på finska statens vägnar i tullbrottmål kan delge stämning samt framställa straffanspråk och förelägga ordningsbot enligt 7 § inom den kontrollzon som avses i överenskommelserna. Inom kontrollzonen kan i tullbrottmål utan riksåklagarens förordnande straffanspråk framställas mot och ordningsbot föreläggas även andra än finska medborgare. 
Momentet ska ändras så att nämnda tjänstemän i stället för rätt att delge straffanspråk och förelägga ordningsbot har rätt att delge bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande, bötesyrkande eller straffyrkande. Ett sådant föreläggande eller yrkande kan utfärdas också för andra än finska medborgare utan förordnande av riksåklagaren. 
Dessutom ska i momentet införas en liten språklig precision. 
1.8
Gränsbevakningslagen
47 §.Bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande. Lagen om ändring av 47 § i gränsbevakningslagen (764/2010) ska inte sättas i kraft, utan den ska upphävas, eftersom paragrafen har ändrats genom lag 1150/2010. I den ändrade paragrafen ska införas motsvarande ändringar som genom lag 764/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 63—64). 
1.9
Vägtrafiklagen
103 §.Trafikförseelse. Enligt 2 mom. finns bestämmelser om ordningsbot som enda straff för vissa trafikförseelser i lagen om ordningsbotsförseelser. Eftersom den nämnda lagen ska upphävas och en ny lag med samma namn ska utfärdas, ska författningsnumret ändras så att det motsvarar den nya lagen. 
1.10
Fordonslagen
96 §. Fordonsförseelse. Lagen om ändring av 96 § i fordonslagen (768/2010) ska upphävas, eftersom paragrafen har ändrats genom lag 1042/2014. Det föreslås att paragrafen ska ändras så att det där ska föreskrivas om samma ändringar som i lag 768/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 65—66) med beaktande av de ändringar som gjorts genom lag 1042/2014 och att det där i stället för till den lag om ordningsbotsförseelser som ska upphävas ska hänvisas till den nya lagen på ett sätt som individualiserar ordningsbotsförseelserna. 
1.11
Lagen om kommersiell godstransport på väg
Lagen om ändring av 32 § i lagen om kommersiell godstransport på väg (769/2010) ska inte sättas i kraft, utan den ska upphävas, eftersom paragrafen har ändrats genom lag 1283/2011. Däremot föreslås att paragrafen ska ändras för att den ändring som avses i lag 769/2010 på vederbörligt sätt ska bli satt i kraft (se RP 94/2009 rd, s. 66). 
32 §.Straffbestämmelser. I ändringslag 769/2010 ingår i fråga om denna paragraf ett nytt moment där det hänvisas till lagen om ordningsbotsförseelser. Eftersom den nämnda lagen ersätts av en ny lag med samma namn, ska hänvisningen korrigeras och det föreslås att ändringslag 769/2010 ska upphävas genom en ikraftträdandebestämmelse. Eftersom den aktuella paragrafen också två gånger har ändrats efter att den nämnda ändringslagen utfärdades (lagarna 1283/2011 och 262/2013), föreslås det för klarhetens skull att paragrafen stiftas på nytt i sakligt hänseende oförändrad till övriga delar än i fråga om hänvisningsbestämmelsen. 
1.12
Sjötrafiklagen
24 §.Straff. Till 3 mom. ska fogas en hänvisning till lagen om ordningsbotsförseelser på motsvarande sätt som i ändringslag 770/2010. Ändringslagen ska upphävas, eftersom lagen om ordningsbotsförseelser ska upphävas och en ny lag stiftas. Därför ska hänvisningen ha den nya lagens författningsnummer. 
1.13
Lagen om farkostregistret
Ändringslag 771/2010 gäller lagen om farkostregistret (976/2006). Denna ändringslag har upphört att gälla, eftersom den nämnda lagen har ersatts av en ny lag om farkostregistret (424/2014). 
39 §.Farkostregistreringsförseelse. I paragrafen föreskrivs bötesstraff för vissa försummelser som gäller registrering. Där ingår också en hänvisning till ordningsbotsregleringen i 2 a kap. i strafflagen. 
Paragrafen har ändrats i sin helhet genom lag 433/2014. I sin ändrade form föreskrivs i paragrafen bötesstraff för vissa brott, men samtidigt hänvisas också till lagen om ordningsbotsförseelser. Dock är ordningsbot i fortsättningen den enda påföljden för vissa förseelser. Bestämmelsens ikraftträdande har kopplats till lagen om ordningsbotsförseelser, men det riktiga författningsnumret saknas. På motsvarande sätt har 40 §, som gäller förseelse mot vissa användningsförbud, ändrats genom lag 433/2014. 
Det föreslås att paragrafen ska ändras så att det där hänvisas till bestämmelserna i lagen om ordningsbotsförseelser i fråga om brott mot bestämmelserna om registrering och användning. Dessutom ska brottsbenämningen för båda förseelsetyperna bli farkostregistreringsförseelse. 
40 §.Förseelse mot användningsförbud. Paragrafen upphävs såsom onödig av orsaker som nämns i motiveringen till 39 §. 
1.14
Avfallslagen
147 §.Straffbestämmelser. Genom lag 772/2010 har 62 § i avfallslagen ändrats så att en hänvisning till lagen om ordningsbotsförseelser har fogats till bestämmelsen i fråga om överträdelse av nedskräpningsförbudet. Den avfallslag som avses i ändringslagen har ersatts av en ny lag med samma namn, varför ändringslagen har upphört att gälla.  
Enligt 147 § 3 mom. i nya avfallslagen utfärdas bestämmelser om ordningsbot särskilt. Momentet ska ändras så att det enligt momentet föreskrivs i lagen om ordningsbotsförseelser om ordningsbot som enda straff för ringa överträdelse mot nedskräpningsförbudet i 72 §.  
1.15
Lagen om fiske
118 §.Fiskeförseelse. Lagen om ändring av lagen om fiske (773/2010) har upphört att gälla, eftersom man genom den lagen ändrade den lag som upphävts genom den nya lagen om fiske. Det föreslås att motsvarande ändringar ska införas i den nya lagen om fiske. 
I 1 mom. 7 punkten föreskrivs böter som straff för fiske utan betald fiskevårdsavgift eller för försummelse att visa upp bevis över att avgiften är betald. Eftersom den enda påföljden för en sådan gärning i framtiden ska vara ordningsbot ska punkten upphävas. I 2 mom. ska införas en hänvisningsbestämmelse, enligt vilken bestämmelser om ordningsbot som enda straff för en sådan gärning finns i lagen om ordningsbotsförseelser. 
119 §.Förverkandepåföljd. Enligt paragrafen tillämpas inte bestämmelserna om förverkandepåföljd om en person har gjort sig skyldig till en gärning som nämns i 118 § 1 mom. 7 punkten och för gärningen föreläggs ordningsbot som påföljd. 
Bestämmelsen grundar sig på att det i samband med föreläggande av ordningsbot enligt gällande rätt inte är möjligt att förelägga en förverkandepåföljd. När lagen om föreläggande av böter och ordningsbot träder i kraft, föreligger dock inte enligt dess 1 § längre något hinder för att som tilläggsstraff till ordningsbot förelägga en förverkandepåföljd. Det föreslås att paragrafen upphävs. 
1.16
Tingsrättslagen
17 §. Lagen om ändring av 17 § i tingsrättslagen (777/2010) ska upphävas, eftersom paragrafen har ändrats genom lag 608/2011. Det föreslås att paragrafen ska ändras på motsvarande sätt som i lag 777/2010 (se RP 94/2009 rd, s. 68). För klarhetens skull ska paragrafen ändras i sin helhet. 
1.17
Körkortslagen
I samband med reformen av körkortslagstiftningen ändrades 4 § i lagen om ordningsbotsförseelser (lag 393/2011). I paragrafen föreskrivs ordningsbot som straff för överträdelse av vissa bestämmelser om skyldighet för förare av motordrivna fordon att ha med sig handlingar. Enligt 4 punkten är ordningsbot straffet för överträdelse av skyldigheten att ha med sig handlingar enligt 32 § i körkortslagen (386/2011). Enligt 93 § 2 punkten i körkortslagen kan ett bötesstraff dömas ut för den nämnda försummelsen. I punkten räknas de handlingar upp som ska medföras vid körning. 
Eftersom ordningsbot ska vara det enda straffet för förseelser som avses i lagen om ordningsbotsförseelser, ska nämnda 93 § ändras så att 2 punkten stryks. Till paragrafen ska fogas ett nytt 2 mom. där det i fråga om dessa förseelser hänvisas till lagen om ordningsbotsförseelser. 
Dessutom ska 32 § i körkortslagen, där det föreskrivs om skyldighet att medföra handlingar, ändras. I paragrafen ska införas den förteckning som nuförtiden ingår i 93 § 2 mom. över de handlingar som ska medföras under körning. I 32 § ska också nämnas övningstillstånd för motorcykel och körrättigheter för moped utfärdade i någon annan EU- eller EES-stat än Finland. Paragrafens rubrik om skyldighet att medföra och visa upp ska kompletteras så att där utöver körkort och andra tillstånd nämns intyg, varmed avses intyg över godkänd förarexamen. I rubriken ska skyldigheten också gälla medförandet. 
1.18
Lagen om yrkeskompetens för taxiförare
Genom lag 393/2011 har till 4 § i lagen om ordningsbotsförseelser som en ordningsbotsförseelse fogats överträdelse av skyldigheten att ha med sig handlingar enligt 23 § i lagen om yrkeskompetens för taxiförare (körtillstånd för taxiförare). Enligt 35 § i den nämnda lagen kan för brott mot skyldigheten också bötesstraff dömas ut. 
På motsvarande sätt som i fråga om det föregående lagförslaget ska straffet för överträdelse av skyldigheten att medföra handlingar endast vara ordningsbot. Därför ska nämnda 35 § ändras så att hänvisningen till 23 § ska strykas i fråga om skyldigheten att medföra handlingar. Dessutom ska formuleringen i bestämmelsen granskas med hänsyn till att det i den aktuella lagen inte föreskrivs om transport av personer. I 36 § ingår hänvisningar till straffbestämmelser som finns annanstans i lagen. Till paragrafen ska fogas ett nytt 3 mom. med en hänvisning till lagen om ordningsbotsförseelser i fråga om straffbarheten för underlåtelse att medföra körtillstånd för taxiförare. 
1.19
Lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare
Till ordningsbotsförseelserna i 4 § i lagen om ordningsbotsförseelser har genom den i motiveringen till det föregående lagförslaget nämnda lagen 393/2011 fogats förfarande i strid med 17 § 2 mom. i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare (försummelse att medföra dokument för påvisande av yrkeskompetens). För sådant förfarande kan enligt 24 § i den nämnda lagen böter dömas ut.  
På samma sätt som i fråga om det föregående lagförslaget ska 24 § ändras så att bötesstraff inte ska kunna föreläggas för överträdelse av skyldigheten att medföra dokument. Dessutom ska ett nytt 3 mom. fogas till 24 a § där det ingår hänvisningar till straffbestämmelser som finns någon annanstans i lag. I momentet ska det hänvisas till lagen om ordningsbotsförseelser i fråga om överträdelse av skyldigheten att medföra dokument. 
1.20
Alkohollagen
I 50 a § i alkohollagen ingår en straffbestämmelse. I 4 mom. 1, 2 och 4 punkten föreskrivs att straffet för vissa förseelser är böter (förtäring av alkohol på offentlig plats i strid med lag eller ett förbud som meddelats av polisen samt innehav av en laglig alkoholdryck utan att ha uppnått erforderlig ålder), för vilka också ordningsbot kan föreläggas, liksom det framgår av hänvisningen till strafflagen i 7 mom. Bestämmelser om dessa alkoholförseelser ska i fortsättningen finnas i 17 § i lagen om ordningsbotsförseelser.  
Det föreslås att 50 a § 4 mom. ska ändras så att de gärningsformer för vilka ordningsbot kan föreläggas stryks. I enlighet med den princip som man tillägnat sig i reformen ska ordningsbot vara den enda påföljden. På grund av ändringarna i 4 mom. ska dessutom i 6 mom. införas en teknisk granskning och hänvisningen i 7 mom. ska ändras så att den gäller lagen om ordningsbotsförseelser. För tydlighetens skull ska paragrafen ändras i sin helhet. 
1.21
Lagen om utredning av unga brottsmisstänktas situation
3 §.Förundersökningsmyndighetens anmälan av brott som begåtts av en ung person. I 1 mom. föreskrivs om förundersökningsmyndighetens skyldighet att till vissa andra myndigheter anmäla om att förundersökningen avseende en ung person blivit klar. Anmälan behöver dock inte göras bl.a. när strafforder- eller ordningsbotsförfarande tillämpas på ärendet. Eftersom de nämnda förfarandena ersätts genom det förfarande som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot, ska bestämmelsen ändras genom att hänvisa till detta förfarande. 
1.22
Civiltjänstlagen
I 80 § i civiltjänstlagen (1446/2007) föreskrivs bl.a. att vissa gärningar som straffbeläggs i den lagen kan behandlas utöver i en rättegång också i ett strafforderförfarande. Eftersom detta förfarande ersätts genom det förfarande som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot, ska 80 § ändras på motsvarande sätt. Paragrafens rubrik ska ändras så att i stället för strafforderförfarande bestämmelserna om handläggning av brottmål ska nämnas. 
2
Ikraftträdande
Liksom det konstateras ovan, föreskrivs det separat om införande av den förnyade lagstiftningen om summarisk handläggning av brottmål utanför domstolarna. I regeringspropositionen konstateras det att stiftandet av införandelagen beror på när datasystemen är klara och driftssäkra (RP 94/2009 rd, s. 24—25 och 68). 
Avsikten är att införandelagen (lagförslag 1) ska träda i kraft den 1 december 2016. De övriga lagarna ska träda i kraft samma dag. 
I lagen om föreläggande av böter och ordningsbot finns en övergångsbestämmelse (se RP 94/2009 rd, s. 50—51). De övriga lagarna innehåller inte några övergångsbestämmelser. Vid tillämpningen av lagen om ändring av strafflagen och lagen om ordningsbotsförseelser ska dock 3 kap. 2 § i strafflagen om strafflagens tidsmässiga tillämpning beaktas. Enligt huvudregeln ska på ett brott tillämpas den lag som gällde när brottet begicks. Om dock lagen när domen meddelas är lindrigare, ska den tillämpas. 
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om införande av lagstiftning för en reform av handläggningen av brottmål utanför domstolarna 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Följande lagar träder i kraft den 20 : 
1) lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010),  
2) lagen om ändring av lagen om verkställighet av böter (757/2010), 
3) lagen om ändring av 8 kap. 11 § i lagen om rättegång i brottmål (759/2010), 
4) lagen om ändring av 14 § i lagen om Forststyrelsens jakt- och fiskeövervakning (765/2010), 
5) lagen om ändring av 15 § i militära rättegångslagen (766/2010), 
6) lagen om ändring av ordningslagen (774/2010), 
7) lagen om ändring av 58 § i upphovsrättslagen (776/2010). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
2. 
Lag  
om ändring av lagen om föreläggande av böter och ordningsbot 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) 5 § 2 mom., 8 § 1 mom. och rubriken för 27 § samt 27 § 1 mom., av dem 27 § 1 mom. sådant det lyder i lag 467/2011, och  
fogas till 3 § 2 mom., sådant det lyder i lag 467/2011, en ny 2 a-punkt som följer: 
3 § 
Behöriga tjänstemän och tillämpningsområdet för bötesföreläggande 
Strafföreläggande utfärdas av åklagaren. Bötesföreläggande utfärdas av en polisman. I ett bötesföreläggande kan som påföljd föreläggas ett bötesstraff på högst 20 dagsböter och en förverkandepåföljd för den som bryter mot 
2 a) körkortslagen (386/2011), 
5 § 
Målsägandens samtycke 
I fråga om målsägandens samtycke gäller vad som i 4 § 2 och 5 mom. föreskrivs om den misstänktes samtycke. Om målsäganden återtar sitt samtycke, ska han eller hon uppge ärendets indrivningsnummer i samband med återtagandet. 
8 § 
Innehållet i ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande 
Ett bötesyrkande, bötesföreläggande och ordningsbotsföreläggande ska ges skriftligen till den som misstänks för förseelsen och undertecknas av utfärdaren. Yrkandet eller föreläggandet kan undertecknas också maskinellt. 
27 § 
Ny bedömning av påföljden och gärningen 
Om åklagaren anser att ett strafföreläggande ska utfärdas så att det leder till en strängare påföljd än vad som har angetts i bötesyrkandet eller straffyrkandet, ska det på begäran av åklagaren utfärdas ett nytt yrkande och det tidigare yrkandet återtas. Till begäran ska fogas behövliga uppgifter för utfärdande av ett sådant yrkande eller föreläggande som avses i 2 §. En ny begäran om ett i 5 § avsett samtycke av målsäganden behöver inte göras. 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
3. 
Lag 
om ändring av strafflagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i strafflagen (39/1889) 2 a kap. 9—11 §, 
sådana de lyder, 2 a kap. 9 § i lagarna 475/2008, 641/2009, 392/2011, 431/2014 och 381/2015 samt 10 och 11 § i lag 550/1999, 
ändras 2 a kap. 2 § 4 mom., 6 § 3 och 4 mom. och 8 §, 7 kap. 1 §, 8 kap. 1 § 2 mom. 4 punkten, 6 § 2 mom. och 18 §, 10 kap. 9 § 3 mom., 15 kap. 13 § 2 mom. 3 punkten samt 41 kap. 8 §, 
sådana de lyder, 2 a kap. 2 § 4 mom. i lag 808/2007, 6 § 3 mom. i lag 550/1999, 6 § 4 mom. i lag 578/2008, 8 § i lagarna 550/1999 och 971/2001, 7 kap. 1 § i lagarna 697/1991 och 751/1997, 8 kap. 1 § 2 mom. 4 punkten och 6 § 2 mom. i lag 297/2003 och 18 § i lagarna 297/2003, 1161/2005 och 256/2014, 10 kap. 9 § 3 mom. i lag 356/2016, 15 kap. 13 § 2 mom. 3 punkten i lag 735/2015 samt 41 kap. 8 § i lag 531/2007, samt 
fogas till 2 a kap. 3 §, sådan den lyder i lag 550/1999, ett nytt 3 mom., till 6 kap. 13 §, sådan den lyder i lagarna 515/2003 och 1195/2004, ett nytt 5 mom., till 7 kap. nya 3 a och 3 b § samt till 8 kap. 3 §, sådan den lyder i lag 297/2003, ett nytt 3 mom. och till 13 §, sådan den lyder i lag 297/2003, ett nytt 3 mom. som följer: 
2 a kap. 
Om böter, förvandlingsstraff och ordningsbot 
2 § 
Dagsbotens belopp 
Dagsboten bestäms i domstol enligt de uppgifter som gäller under rättegången. I ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) bestäms dagsboten enligt de uppgifter som gällde när bötesföreläggandet eller straff- eller bötesyrkandet utfärdades. Åklagaren bestämmer dock böterna enligt de uppgifter som gäller när strafföreläggandet utfärdas, om det har framkommit att betalningsförmågan hos den som mottagit bötes- eller straffyrkandet har förändrats väsentligt vid den tidpunkten jämfört med dennes betalningsförmåga enligt de uppgifter som gällde då yrkandet utfärdades. 
3 § 
Det totala bötesbeloppet 
Bestämmelser om höjning av det totala bötesbeloppet vid bestämmande av ett gemensamt straff för brott som ska bestraffas med böter och ordningsbot finns i 7 kap. 3 a §. 
6 § 
Eftergift i fråga om förvandlingsstraff för böter eller delar av böter 
Den del av böterna med vilken det totala bötesbeloppet har höjts med stöd av 3 § 2 mom. eller 7 kap. 3 a § förvandlas inte till fängelse. 
Ett bötesstraff som förelagts enligt förfarandet i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot förvandlas inte till fängelse. Böterna förvandlas inte heller till fängelse när domstolen har dömt ut dem som besvärsinstans. 
8 § 
Ordningsbot 
Ordningsbot är ett till beloppet fast förmögenhetsstraff som är lindrigare än böter och som enligt lagen om ordningsbotsförseelser ( /2016) är det enda straffet för vissa förseelser. 
Obetald ordningsbot får inte förvandlas till fängelse. 
6 kap. 
Om bestämmande av straff 
13 § 
Avräkning av tiden för frihetsberövande 
Om straffet är ordningsbot, ska frihetsberövandet betraktas som fullt avtjänande av straffet. 
7 kap. 
Om gemensamt straff 
1 § 
Bestämmande av gemensamt fängelsestraff 
Om någon ska dömas på en och samma gång för två eller flera brott för vilka straffet är fängelse, ska ett gemensamt fängelsestraff bestämmas för brotten, om inte annat föreskrivs någon annanstans i lag. 
Om någon ska dömas till fängelse för ett brott och till böter eller ordningsbot för ett eller flera andra brott, får domstolen döma till ett gemensamt fängelsestraff för samtliga brott eller till ett gemensamt fängelsestraff för vissa av brotten och dessutom till böter eller till ordningsbot för de övriga brotten, men inte till vardera. 
Om något av brotten föranleder livstids fängelsestraff, ska som gemensamt straff för samtliga brott dömas till livstids fängelse. 
3 a § 
Böter och ordningsbot 
Om någon ska dömas till böter och ordningsbot för två eller flera brott på en och samma gång, ska ett bötesstraff eller ett gemensamt bötesstraff höjt med 40 euro bestämmas. En ordningsbot som föreläggs en gående eller föraren av ett motorlöst fordon beaktas dock inte när höjningen fastställs. 
Om bötesstraffet eller det gemensamma bötesstraffet till sitt totala belopp skulle vara lägre än ordningsboten eller den strängaste ordningsboten, höjs bötesstraffet eller det gemensamma bötesstraffet till ordningsbotens eller den strängaste ordningsbotens belopp innan höjningen enligt 1 mom. görs. 
3 b § 
Ordningsbot 
Om någon ska dömas till ordningsbot för två eller flera brott på en och samma gång, ska en enda ordningsbot föreläggas. Ordningsboten föreläggs då höjd med 40 euro i förhållande till den förseelse för vilken den strängaste ordningsboten gäller. Om ordningsboten föreläggs en gående eller föraren av ett motorlöst fordon, höjs ordningsboten dock inte. 
8 kap. 
Om preskription 
1 § 
Preskription av åtalsrätten 
Åtalsrätten preskriberas, om åtal inte har väckts inom 
4) två år, om det strängaste straffet är fängelse i högst ett år, böter eller ordningsbot. 
3 § 
När preskriptionen av åtalsrätten avbryts 
När ett ärende som avser en förseelse handläggs i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot, avbryts preskriptionen av åtalsrätten när ett bötesyrkande, ett ordningsbotsföreläggande som mottagaren kan motsätta sig eller ett straffyrkande delges den som misstänks för förseelsen. Preskriptionen avbryts dock inte, om yrkandet återtas eller mottagaren motsätter sig föreläggandet eller om den misstänkte eller målsäganden återtar sitt i 4 eller 5 § i den lagen avsedda samtycke. 
6 § 
Preskription som förhindrar utdömande av straff 
Straff för ett annat brott än ett sådant som avses i 1 mom. får inte dömas ut eller bestämmas i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot, är det från den i 2 § avsedda lagen har förflutit 
1) trettio år, om det för brottet föreskrivna strängaste straffet är fängelse på viss tid över åtta år, 
2) tjugo år, om det för brottet föreskrivna strängaste straffet är fängelse i över två och högst åtta år, 
3) tio år, om det för brottet föreskrivna strängaste straffet är fängelse i högst två år, böter eller ordningsbot. 
13 § 
När utdömt bötesstraff förfaller 
En ordningsbot förfaller när fem år har förflutit från den dag då ordningsbotsföreläggandet utfärdades. 
18 § 
Hänvisningsbestämmelse 
I 2 b kap. 3 § 2 mom. föreskrivs när villkorligt fängelse förfaller. 
Bestämmelser om preskription av verkställigheten av disciplinstraff som krigsmän och andra som lyder under 45 kap. döms till finns i lagen om militär disciplin och brottsbekämpning inom försvarsmakten (255/2014). 
10 kap. 
Om förverkandepåföljder 
9 § 
Behandling av mål om förverkandepåföljd 
Förverkandepåföljd döms ut på yrkande av åklagaren. I 1 kap. 8 b § i lagen om rättegång i brottmål föreskrivs om de grunder på vilka åklagaren kan avstå från att yrka på förverkande. Även en målsägande kan yrka på förverkande när målsäganden ensam utför åtal enligt 7 kap. i lagen om rättegång i brottmål. Särskilda bestämmelser gäller för framställande av yrkande i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. 
15 kap 
Om brott mot rättsskipning 
13 § 
Begränsningsbestämmelse 
Bestämmelserna om osann utsaga inför domstol tillämpas inte på ett vittne som hörs i ett brottmål, om vittnet 
3) har fått ett bötesföreläggande, strafföreläggande eller ordningsbotsföreläggande för en gärning som avses i 2 punkten, 
41 kap 
Om vapenbrott 
8 § 
Ordningsbot 
Bestämmelser om ordningsbot som enda påföljd för ringa i 6 § avsett innehav av föremål eller ämne som lämpar sig för att skada någon annan med och för ringa i 7 § avsedd överlåtelse till en minderårig av föremål som lämpar sig för att skada någon annan med finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av strafflagen (755/2010). 
4. 
Lag  
om ordningsbotsförseelser 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Tillämpningsområde 
Denna lag tillämpas på användning av ordningsbot som straff för vissa förseelser, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag. 
2 § 
Gångtrafikförseelser 
En gående föreläggs en ordningsbot på 20 euro, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 
1) förbudet i 3 § 2 mom. i vägtrafiklagen (267/1981) mot att hindra eller störa trafiken, skyldigheten i 4 § i den lagen att följa tecken eller anvisning som ges av den som reglerar trafiken eller tecken eller anvisning som ges med trafikanordning, skyldigheten enligt 6 § i den lagen att lämna fri passage för utryckningsfordon eller procession eller trafikreglerna om gående i 40—44 § i den lagen, 
2) skyldigheten enligt vägtrafiklagen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den att följa trafikanordningar och förbudet mot att röra sig på område för motorväg. 
3 § 
Förseelser av förare av motorlösa fordon och därmed jämförbara fordon 
En cyklist eller en förare av något annat motorlöst fordon föreläggs en ordningsbot på 40 euro, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 
1) förbudet i 3 § 2 mom. i vägtrafiklagen mot att hindra eller störa trafiken eller trafikreglerna för förare av fordon i 2 kap. i den lagen, 
2) bestämmelsen om allmänna säkerhetskrav för fordon i 4 § 1 mom. i fordonslagen (1090/2002), 
3) skyldigheten enligt vägtrafiklagen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den att följa trafikanordningar och förbudet mot att röra sig på område för motorväg,  
4) bestämmelserna i vägtrafiklagen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den om begränsning av persontransport på cykel. 
Användare av förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots enligt 45 § 2 mom. i vägtrafiklagen föreläggs en ordningsbot på 40 euro för förfarande enligt 1 mom. om han eller hon då framförde förflyttningshjälpmedlet snabbare än i gångfart.  
4 § 
Förseelser som gäller handlingar för ett motordrivet fordon 
Föraren av ett motordrivet fordon föreläggs en ordningsbot på 40 euro, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot skyldigheten att ha med sig handlingar 
1) enligt 66 a § 2 mom. i fordonslagen, 
2) enligt vägtrafiklagen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, 
3) enligt 29 § 1 mom. i lagen om kommersiell godstransport på väg (693/2003), om överträdaren är någon annan än en trafikidkare, 
4) enligt 32 § i körkortslagen (386/2011), 
5) enligt 23 § i lagen om yrkeskompetens för taxiförare (695/2009), 
6) enligt 17 § 2 mom. i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare (273/2007). 
5 § 
Förseelser som gäller ett motordrivet fordons konstruktion, utrustning och skick 
En förare, ägare eller varaktig innehavare av ett motordrivet fordon föreläggs en ordningsbot på 70 euro, om denne uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 
1) bestämmelserna om motordrivna fordons eller släpfordons konstruktion, utrustning eller skick i 4 §, 7 § 1 mom. eller 9 § 1 mom. i fordonslagen, 
2) bestämmelser som med stöd av vägtrafiklagen utfärdats om användning av däck och dubbar och om kopplande av fordon och släpvagn. 
En mopedist eller en ägare eller varaktig innehavare av en moped föreläggs en ordningsbot på 40 euro för en förseelse som avses i 1 mom. 
6 § 
Förseelser som gäller användning av personlig skyddsutrustning 
Föraren av och passagerarna i fordon som avses i 88 § 1 mom. i vägtrafiklagen föreläggs en ordningsbot på 70 euro om de uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att använda bilbälte under körning. En ordningsbot av samma storlek föreläggs också i följande fall, om gärningen begås uppsåtligen eller av oaktsamhet: 
1) en förare transporterar barn i ett fordon i strid med 88 a § i vägtrafiklagen, 
2) en förmyndare, vårdnadshavare eller förare försummar den skyldighet som i 88 c § i vägtrafiklagen föreskrivs i fråga om användning av skyddsanordningar för barn under 15 år, 
3) en förare försummar den aktsamhetsplikt som föreskrivs i 88 c § 2 mom. i vägtrafiklagen för förare av fordon som har registrerats för högst 16 passagerare. 
Föraren av och passagerarna på eller i fordon som avses i 89 § 1 mom. i vägtrafiklagen föreläggs en ordningsbot på 70 euro, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att under körning använda skyddshjälm av godkänd typ. En ordningsbot av samma storlek föreläggs också den förare som uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar skyldigheten enligt 89 § 2 mom. i vägtrafiklagen att se till att barn under 15 år använder skyddshjälm. 
7 § 
Överskridande av hastighetsbegränsning med motordrivet fordon 
Om den högsta tillåtna hastigheten enligt 25 § 1 mom. i vägtrafiklagen eller bestämmelser som har utfärdats med stöd av den är högst 60 kilometer i timmen, föreläggs föraren av ett motordrivet fordon, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet överskrider den högsta tillåtna hastigheten 
1) med högst 15 kilometer i timmen en ordningsbot på 170 euro, 
2) med mer än 15 kilometer i timmen men högst 20 kilometer i timmen en ordningsbot på 200 euro. 
Om den högsta tillåtna hastigheten är mer än 60 kilometer i timmen, föreläggs föraren av ett motordrivet fordon, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet överskrider den högsta tillåtna hastigheten 
1) med högst 15 kilometer i timmen en ordningsbot på 140 euro, 
2) med mer än 15 kilometer i timmen men högst 20 kilometer i timmen en ordningsbot på 200 euro. 
En mopedist som uppsåtligen eller av oaktsamhet överskrider den högsta tillåtna hastigheten med högst 15 kilometer i timmen, föreläggs dock en ordningsbot på 100 euro. 
Om den högsta tillåtna hastigheten har överskridits på en gårdsgata eller gågata i strid med vad som föreskrivs i 33 eller 33 a § i vägtrafiklagen, föreläggs dock inte ordningsbot. 
8 § 
Andra trafikförseelser av förare av motordrivna fordon 
Föraren av ett motordrivet fordon föreläggs en ordningsbot på 100 euro, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vägtrafiklagens 
1) 8 § 1 mom. eller 9 § om framförande av fordon på körbanan, 
2) 11 § om val av körfält, 12 § 2 mom. om svängning eller 15 § 2 mom. om körning in i korsning, 
3) 16 § om möte, 
4) 24 a § om användning av kommunikationsapparatur under körning, 
5) 34 § 1 mom. om givande av ljud- och ljussignaler, 
6) 35 § 1 mom. om givande av tecken med riktningsvisare eller på annat synligt sätt; 
7) 36 §, 37 § 1 eller 4 mom. eller 38 § om användning av ljus, 
8) 39 § 2 mom. om att stanna fordonet före en färjas skyddsanordningar. 
Föraren av ett motordrivet fordon föreläggs också en ordningsbot enligt 1 mom., om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs i vägtrafiklagen eller vad som bestäms med stöd av den om 
1) den minimihastighet som krävs av ett fordon på motorvägar eller motortrafikleder, bogsering av fordon på eller körning eller omkörning av fordon med anlitande av fel körfält på motorvägar eller motortrafikleder, 
2) iakttagande av grönt eller gult trafikljus, 
3) körning på körfältslinje, 
4) överskridande av eller körning på vit spärrlinje eller spärrområde eller framförande, stannande eller parkering av fordon på vitt spärrområde, 
5) gruppering som anges med vit körfältspil. 
Likaså föreläggs föraren av ett motordrivet fordon en ordningsbot enligt 1 mom., om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot andra påbud, förbud, begränsningar eller bestämmelser än de som gäller väjningsplikt vid möte eller i korsning, obligatoriskt stannande, fordons eller fordonskombinations största tillåtna massa, fordons största tillåtna massa på axel eller boggi, omkörningsförbud eller obligatoriskt stannande för tullkontroll eller annan granskning. 
Den ordningsbot som föreläggs en mopedist för de förseelser som avses i 1 och 2 mom. är dock 70 euro. En ordningsbot av samma storlek föreläggs en mopedist också, om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som föreskrivs om rött trafikljus. 
9 § 
Störande och onödig körning med motordrivna fordon 
För en uppsåtligen eller av oaktsamhet begången överträdelse av 86 § i vägtrafiklagen eller vad som med stöd av vägtrafiklagen föreskrivs om störande eller onödig körning eller tomgångskörning med motordrivet fordon föreläggs föraren en ordningsbot på 70 euro. 
10 § 
Förseelser som gäller besiktning och anmälan för registrering av fordon 
För en uppsåtligen eller av oaktsamhet begången användning i strid med 8 § 1 mom. eller 85 § 1 mom. i fordonslagen av ett obesiktigat, oregistrerat eller avställt fordon föreläggs föraren en ordningsbot på 70 euro.  
För en uppsåtligen eller av oaktsamhet begången underlåtelse att enligt 64 § 1 mom. i fordonslagen göra en anmälan av ett fordons sådana registeruppgifter som gäller något annat än användning av fordonet i trafik föreläggs ägaren eller innehavaren av fordonet en ordningsbot på 70 euro. 
11 § 
Förseelser som gäller personbefordran med motordrivna fordon 
För en uppsåtligen eller av oaktsamhet begången överträdelse av 87 § 2 mom. i vägtrafiklagen eller vad som med stöd av vägtrafiklagen föreskrivs om personbefordran med motordrivna fordon föreläggs föraren en ordningsbot på 100 euro. 
Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas dock inte, om en person är placerad 
1) så att det hindrar förarens sikt eller stör manövreringen eller så att en lykta, reflektor eller skylt som det är bestämt att fordonet ska ha blir täckt, eller 
2) i lastutrymmet eller på lastflaket till någon annan bil än en last- eller paketbil. 
12 § 
Förseelser som gäller sjötrafik 
För en uppsåtligen eller av oaktsamhet begången överträdelse av sjötrafiklagen (463/1996) föreläggs ordningsbot som följer: 
1) den som framför en farkost för någon annan än en i 2 punkten avsedd överträdelse mot i 5 § 2 mom. i sjötrafiklagen avsedda påbud, förbud och begränsningar som sjötrafikmärken eller ljussignaler anger, 70 euro, 
2) den som framför en farkost, för överskridande av den högsta tillåtna hastigheten med maximalt den högsta tillåtna hastigheten, 120 euro, 
3) för framförande av en farkost utan de dokument som enligt 13 § i sjötrafiklagen ska medföras när farkosten är i användning eller för försummelse att inom utsatt tid visa upp dessa dokument, 40 euro, 
4) för framförande av en farkost i strid med regionala förbud eller begränsningar som har utfärdats med stöd av 15 § i sjötrafiklagen, 70 euro, 
5) för framförande av en farkost utan att ha med sig annan med stöd av 9 § i sjötrafiklagen föreskriven basutrustning än räddningsvästar eller annan motsvarande säkerhetsutrustning, 70 euro. 
För en uppsåtligen eller av oaktsamhet begången överträdelse av lagen om farkostregistret (424/2014) föreläggs ordningsbot som följer: 
1) den som äger en farkost, för försummelse att göra en registreringsanmälan enligt 8 § 1 mom. i lagen om farkostregistret innan farkosten tas i bruk, ägaren eller innehavaren, för försummelse att göra en ändringsregistrering enligt 9 § 1 eller 2 mom. i den lagen inom föreskriven tid eller ägaren, för försummelse att inom föreskriven tid göra en anmälan om slutlig avregistrering enligt 10 § 1 mom. i den lagen, 70 euro, 
2) för användning av en farkost i strid med 5 § 1 mom. i lagen om farkostregistret innan den har införts i registret och för användning i strid med 12 § 2 mom. i den lagen av en farkost som inte är försedd med registerbeteckning och för användning i strid med 13 § 3 mom. i den lagen av en farkost som inte är försedd med provbeteckning, 70 euro. 
13 § 
Förseelser som gäller fiskevårdsavgift 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet fiskar utan att ha betalat staten fiskevårdsavgift enligt 79 § i lagen om fiske (379/2015) föreläggs en ordningsbot på 100 euro. Också den som uppsåtligen eller av oaktsamhet fiskar utan att medföra bevis över betald fiskevårdsavgift föreläggs en ordningsbot på 100 euro, om han eller hon inte inom sju dygn uppvisar beviset för polisen. 
14 § 
Ordningsförseelser 
För uppsåtliga förseelser mot ordningslagen (612/2003) föreläggs ordningsbot som följer: 
1) för störande av den allmänna ordningen och äventyrande av säkerheten enligt 3 §, 70 euro, 
2) för intagande av berusningsmedel i strid med förbudet i 4 § 1 mom., 40 euro, 
3) ägaren eller innehavaren av en byggnad eller konstruktion eller en företrädare för dem för försummelse av aktsamhetsplikten för förhindrande av fara enligt 5 §, 100 euro, 
4) för användning av ljus eller reklam i strid med förbudet i 6 § 1 mom. eller för sådant olovligt avlägsnande eller skadande av kungörelse eller meddelande som avses i 2 mom. i nämnda paragraf, 70 euro, 
5) för köp eller erbjudande mot betalning av sexuella tjänster i strid med förbudet i 7 § 1 mom., 100 euro, 
6) för tömning av tarmen eller urinering i strid med förbudet i 7 § 2 mom., 40 euro, 
7) för ordnande av föreställningar i strid med förbudet i 7 § 3 mom., 70 euro, 
8) ägaren eller innehavaren av en byggnad eller en företrädare för dem för försummelse av skyldigheten att enligt 8 § säkerställa tillträde till byggnad, 70 euro, 
9) för innehav av ämnen som lämpar sig för klottring i strid med förbudet i 13 §, 40 euro, 
10) för försummelse enligt 14 § 1 mom. av skyldigheten i samband med djurhållning, 40 euro,  
11) för ridning eller körning i strid med förbudet i 15 § 1 mom. 40 euro. 
15 § 
Föremål och ämnen som lämpar sig för att skada andra med 
För ringa innehav enligt 41 kap. 6 § i strafflagen (39/1889) av föremål eller ämne som lämpar sig för att skada andra med och för ringa överlåtelse enligt 7 § i det kapitlet till en minderårig av sådana föremål föreläggs en ordningsbot på 70 euro. 
16 § 
Ringa överträdelse av nedskräpningsförbudet 
För en uppsåtligen eller av grov oaktsamhet begången ringa överträdelse av nedskräpningsförbudet i 72 § i avfallslagen (646/2011) föreläggs den som skräpat ned en ordningsbot på 100 euro. 
17 § 
Alkoholförseelser 
För uppsåtliga överträdelser mot alkohollagen (1143/1994) föreläggs ordningsbot som följer: 
1) för förtäring av alkoholdrycker i strid med förbudet enligt 58 § 1 mom., 40 euro, 
2) för förtäring av alkoholdrycker på allmän plats i strid med förbud som med stöd av 58 § 2 mom. har meddelats av polisen, 40 euro, 
3) för innehav i strid med 34 § 2 mom. av lagligen tillverkade och importerade alkoholdrycker såsom person som inte har fyllt arton år, 40 euro, 
4) för innehav i strid med 34 § 2 mom. av lagligen tillverkade och importerade starka alkoholdrycker såsom person som fyllt arton men inte tjugo år, 40 euro. 
 
18 § 
Ikraftträdande 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ordningsbotsförseelser (756/2010). 
5. 
Lag  
om ändring av 17 kap. 29 och 44 § i rättegångsbalken 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i rättegångsbalken 17 kap. 29 § 3 mom. 2 punkten och 44 § 2 mom. 3 punkten underpunkt c, sådana de lyder i lag 732/2015, som följer:  
17 kap. 
Om bevisning 
29 § 
Vad som bestäms i 2 mom. ska i ett brottmål också tillämpas 
2) på den som utfärdats ett bötesföreläggande, strafföreläggande eller ordningsbotsföreläggande för en gärning som avses i punkt 1,  
44 § 
Försäkran avges inte 
3) i ett brottmål
c) av den som utfärdats ett bötesföreläggande, strafföreläggande eller ordningsbotsföreläggande för en gärning som avses i underpunkt b,
 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
6. 
Lag  
om ändring av förundersökningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i förundersökningslagen (805/2011) 2 kap. 4 §, 3 kap. 14 § 2 mom., 5 kap. 1 § samt 10 kap. 2 § 1 mom. som följer: 
2 kap. 
Vilka som deltar i förundersökning 
4 §  
Särskilda undersökningsarrangemang 
Åklagaren leder förundersökningen av brott som en polisman misstänks ha begått i samband med tjänsteuppdrag. Om brottets allvarlighet eller ärendets art annars förutsätter det, kan åklagaren besluta att vara undersökningsledare trots att det brott som en polisman misstänks ha begått inte har begåtts i samband med tjänsteuppdrag. Åklagaren kan i ovan avsedda fall leda förundersökningen även till den del det i ärendet utöver en polisman finns någon annan misstänkt, om det är ändamålsenligt med tanke på utredningen av ärendet. Åklagaren är inte undersökningsledare, om ett ärende behandlas i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
En åklagare som är undersökningsledare har samma befogenheter i uppdraget som en till befälet hörande polisman som är undersökningsledare. 
Ett brott som en polisman misstänks ha begått ska alltid undersökas av någon annan polisenhet än den där polismannen tjänstgör, om inte ärendet ska behandlas i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Även i övrigt ska den polisenhet som undersöker brottet vid behov utses så att tilltron till förundersökningens opartiskhet inte äventyras. 
3 kap. 
Allmänna bestämmelser om hur förundersökning ska genomföras 
14 § 
Förutsättningar för summarisk förundersökning 
Med anledning av ett brott som en polisman misstänks ha begått får summarisk förundersökning göras endast om ärendet behandlas i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. 
5 kap 
Förundersökningssamarbete mellan förundersökningsmyndigheter och åklagare 
1 § 
Underrättelse till åklagaren 
Förundersökningsmyndigheten ska genast underrätta åklagaren om ett ärende där den som är misstänkt för brott är en polisman, om inte ärendet behandlas i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Åklagaren ska dessutom underrättas om ett brott som har kommit för undersökning, när förundersökningsmyndigheterna och åklagarmyndigheterna tillsammans utifrån sina befogenheter har beslutat att brottet ska omfattas av underrättelseskyldigheten eller om åklagaren har begärt underrättelse om brottet. 
10 kap. 
Avslutande av förundersökning 
2 § 
Avslutande av förundersökning 
Efter det att förundersökningen blivit klar ska saken överlämnas till åklagaren för åtalsprövning eller för utfärdande av ett föreläggande eller yrkande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot. Förundersökningsprotokollet i fråga om ett brott som ska utredas som militärt rättegångsärende ska utan dröjsmål sändas till militärmyndigheterna. 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
7. 
Lag 
om ändring av 2 kap. 7 och 8 § i lagen om brottsbekämpning inom Tullen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015) 2 kap. 7 § och 8 § 4 mom. som följer: 
2 kap. 
Tullens befogenheter vid tullbrottsbekämpning 
7 § 
Utfärdande av bötes- och ordningsbotsföreläggande samt bötes- och straffyrkande 
En anhållningsberättigad tullman eller en till uppgiften förordnad annan tullman får utfärda bötesförelägganden, ordningsbotsförelägganden, bötesyrkanden och straffyrkanden så som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010).  
8 § 
Stämning och annan delgivning 
En i överenskommelsen mellan Finland och Sverige angående gränstullsamarbete (FördrS 2/1963) och i överenskommelsen mellan Finland och Norge angående gränstullsamarbete (FördrS 37/1969) avsedd tjänsteman som utför tullåtgärder på finska statens vägnar får delge stämning i tullbrottmål samt utfärda bötesförelägganden, ordningsbotsförelägganden, bötesyrkanden och straffyrkanden enligt 7 § inom den kontrollzon som avses i överenskommelserna. Inom kontrollzonen får förelägganden och yrkanden i tullbrottsärenden utfärdas utan riksåklagarens förordnande. 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
8. 
Lag 
om ändring av 47 § i gränsbevakningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i gränsbevakningslagen (578/2005) 47 §, sådan den lyder i lag 1150/2010, som följer: 
47 § 
Bötesyrkande, bötesföreläggande, ordningsbotsföreläggande och straffyrkande 
En gränsbevakningsman utfärdar bötesyrkanden, bötesförelägganden, ordningsbotsförelägganden och straffyrkanden så som föreskrivs i lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 47 § i gränsbevakningslagen (764/2010). 
9. 
Lag  
om ändring av 103 § i vägtrafiklagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 103 § i vägtrafiklagen (267/1981) sådan den lyder i lag 1082/2012, ett nytt 2 mom. som följer: 
103 § 
Trafikförseelse 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för vissa trafikförseelser finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 103 § i vägtrafiklagen (767/2010). 
10. 
Lag 
om ändring av 96 § i fordonslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i fordonslagen (1090/2002) 96 §, sådan den lyder i lagarna 226/2009, 276/2010 och 1042/2014, som följer: 
96 § 
Fordonsförseelse 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 
1) underlåter att fullgöra den reparationsskyldighet som föreskrivs i 5 eller 57 §, 
2) bryter mot användningsförbud eller körförbud enligt 6 § 1 mom. eller 51, 56, 57, 75 eller 84 §, 
3) bryter mot det förbud mot tillverkning, import, saluföring, försäljning eller annan överlåtelse som föreskrivs i 6 § 2 eller 3 mom., 
4) underlåter att fullgöra den skyldighet att hålla ett fordon trafikdugligt som föreskrivs i 9 § 2 mom., 
5) underlåter att fullgöra den skyldighet att ha med sig intyget över besiktning som föreskrivs i 58 § eller underlåter att fullgöra den besiktningsskyldighet som föreskrivs i 61 eller 62 §, 
6) bryter mot kravet i 66 a § 5 mom. om användning, fastsättning eller skötsel av registreringstecken, registreringsskyltar, förflyttningsmärken eller nationalitetsbeteckningar, 
7) använder ett i 66 f § avsett provnummerintyg eller förflyttningstillstånd i strid med paragrafen eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den, 
8) bryter mot skyldigheten enligt 71 § att tillåta utförandet av teknisk vägkontroll, 
9) vägrar att visa upp de handlingar som avses i 71 § eller att lämna de handlingar som avses i 93 § eller att ge i 71 § avsedda personer tillträde till fordonet eller i 82 § avsedda myndigheter eller personer tillträde till den plats där den som importerar, tillverkar eller säljer fordon, komponenter eller separata tekniska enheter tillverkar, lagrar eller säljer dem, eller hindrar myndigheterna eller personerna i fråga från att ta prov för undersökningar eller få behövliga handlingar eller uppgifter om egenskaperna hos eller om godkännandet av fordon, komponenter eller separata tekniska enheter, 
10) försummar att ge den beskrivning som föreskrivs i 93 c §, 
11) utför installations- och reparationsarbeten enligt 87 § utan behörigt tillstånd eller i strid med den begränsning som föreskrivs i 90 §, 
12) vägrar att ge i 91 § avsedda myndigheter eller personer tillträde till den plats där system, komponenter eller separata tekniska enheter installeras eller repareras, 
13) underlåter att fullgöra skyldigheten enligt 78 § att skaffa tillstånd för att bjuda ut för försäljning eller sälja komponenter och tekniska enheter, 
14) bryter mot ett förbud mot första registrering eller försäljning som meddelats med stöd av 80 § 1 mom., 
15) försummar att lämna sådan information som föreskrivs i en EU-rättsakt som innehåller tekniska krav och hänför sig till de rättsakter som nämns i 30 § 1 mom. och som kan leda till att fordon, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning avlägsnas från marknaden, 
16) underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet enligt 45 § 2 mom., 46 § 4 mom., 81 § 2 mom. eller 86 a § 1 mom., 
17) underlåter att fullgöra den skyldighet som ålagts tillverkaren att tillhandahålla material som avses i 46 a § 2 mom. 3 punkten eller material som behövs för verksamhet enligt 49 §, 
18) försummar att tillhandahålla information som avses i 93, 93 a och 93 b §, eller 
19) bryter mot förbudet enligt 20 § 5 mom. att på andra fordon använda den färgsättning och de emblem som polisfordon och gränsbevakningsväsendets fordon använder, 
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för fordonsförseelse dömas till böter. 
För fordonsförseelse döms också den som uppsåtligen ger en utsedd teknisk tjänst, en godkänd sakkunnig eller en beviljare av enskilda godkännanden information som till sin juridiska betydelse är inkorrekt vid kontroller, mätningar eller tester som utförs för förfarandet för godkännande av eller för ett förfarande för att från marknaden dra bort fordon, komponenter, separata tekniska enheter eller utrustning, eller vid tester eller bedömningar som utförs för tillsyn över produktionens överensstämmelse. 
För fordonsförseelse döms också den som uppsåtligen eller av oaktsamhet 
1) försummar den skyldighet med avseende på åtkomst till uppgifter som behövs vid reparation och underhåll som föreskrivs i Europeiska gemenskapens förordning om tekniska krav vilken kompletterar den rättsakt som avses i 30 § 1 mom., 
2) försummar den skyldighet med avseende på användning av reagens i systemet för begränsning av utsläpp för fordon då fordonet används i trafik som föreskrivs i Europeiska gemenskapens förordning om tekniska krav vilken kompletterar den rättsakt som avses i 30 § 1 mom., eller 
3) bryter mot det förbud att använda anordningar som begränsar funktionen av utsläppsbegränsande system eller mot det förbud att ändra utsläppsbegränsande system i strid med bestämmelserna om överensstämmelse som föreskrivs i Europeiska gemenskapens förordning om tekniska krav vilken kompletterar den rättsakt som avses i 30 § 1 mom. 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för fordonsförseelse vid överträdelse av de allmänna säkerhetskraven för fordon som föreskrivs i 4 § 1 mom., det krav på konstruktion, utrustning eller skick för motordrivna fordon eller släpfordon som föreskrivs i 4 §, 7 § 1 mom. eller 9 § 1 mom., det förbud mot användning av ett obesiktigat, oregistrerat eller avställt fordon som föreskrivs i 8 § 1 mom. eller 85 § 1 mom., den skyldighet avseende registeranmälan som föreskrivs i 64 § 1 mom. samt den skyldighet att medföra handlingar som föreskrivs i 66 a § 1 mom. finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 96 § i fordonslagen (768/2010). 
11. 
Lag  
om ändring av 32 § i lagen om kommersiell godstransport på väg 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om kommersiell godstransport på väg (693/2006) 32 §, sådan den lyder delvis ändrad i 1283/2011 och 262/2013, som följer: 
32 § 
Straffbestämmelser 
Den som bedriver i denna lag avsedd trafik utan behörigt tillstånd, ska för olovligt bedrivande av godstrafik dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. 
Den som överlämnar ett tillstånd för att användas av någon annan, underlåter att göra den anteckning som avses i 25 § 2 mom. eller försummar den anmälningsskyldighet som avses i 25 § 3 mom., åsidosätter den skyldighet att lämna uppgifter som avses i 27 § eller underlåter att iaktta vad som föreskrivs i 29 §, ska för brott mot bestämmelserna i lagen om kommersiell godstransport på väg dömas till böter. 
En beställare eller dennes företrädare som beställer en transport utan att ha gjort en i 5 a § avsedd utredning eller som utifrån en gjord utredning eller annars är medveten om att transportören inte uppfyller förutsättningarna enligt 5 a § eller inte har för avsikt att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter såsom arbetsgivare, ska för brott mot beställning av transport dömas till böter. Om lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft (1233/2006) tillämpas på transporten och om försummelseavgift som avses i den lagen kan påföras beställaren för att denne ingått ett avtal, ska böter inte dömas ut. 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för andra förare än trafikidkaren vid försummelse av skyldigheten enligt 29 § 1 mom. såsom överträdelse av bestämmelserna i lagen om kommersiell godstransport på väg finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 32 § i lagen om kommersiell godstransport på väg (769/2010). 
12. 
Lag  
om ändring av 24 § i sjötrafiklagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i sjötrafiklagen (463/1996) 24 § 3 mom., sådant det lyder i lag 598/2005, som följer: 
24 § 
Straff 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för vissa sjötrafikförseelser finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 24 § i sjötrafiklagen (770/2010). 
13. 
Lag 
om ändring av lagen om farkostregistret 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om farkostregistret (424/2014) 40 § och 
ändras 39 § som följer: 
39 § 
Farkostregistreringsförseelse 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för farkostregistreringsförseelse vid överträdelse av vad som föreskrivs om skyldigheter avseende registrering i 8 § 1 mom., 9 § 1 eller 2 mom. eller i 10 § 1 mom. samt vad som föreskrivs om användningsförbud i 5 § 1 mom., 12 § 2 mom. eller 13 § 3 mom. finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 39 och 40 § i lagen om farkostregistret (433/2014). 
14. 
Lag  
om ändring av 147 § i avfallslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i avfallslagen (646/2011) 147 § 3 mom. som följer: 
147 § 
Straffbestämmelser 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för ringa brott mot nedskräpningsförbudet enligt 72 § finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
15. 
Lag 
om ändring av lagen om fiske 
I enlighet med riksdagens beslut 
upphävs i lagen om fiske (379/2015) 118 § 1 mom. 7 punkten och 119 § samt 
ändras 118 § 2 mom. som följer: 
118 § 
Fiskeförseelse 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för försummelse av skyldigheten att betala fiskevårdsavgift enligt 79 § eller visa upp ett bevis över betald fiskevårdsavgift inom föreskriven tid finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ).  
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
16. 
Lag 
om ändring av 17 § i tingsrättslagen  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i tingsrättslagen (581/1993) 17 §, sådan den lyder i lag 608/2011, som följer: 
17 § 
Tingsnotarien kan utan särskilt förordnande  
1) förrätta vigsel till äktenskap samt i tingsrättens kansli handlägga och avgöra mål som avses i 5 kap. 3 och 14 § i rättegångsbalken och ansökningsärenden, och 
2) efter att ha tjänstgjort som tingsnotarie i två månader fungera som ordförande i tingsrätten
a) vid sammanträden med en domare i ansökningsärenden,
b) vid sammanträden med en domare i brottmål, om det inte för något av de enskilda brott som avses i åtalet under de omständigheter som anges där föreskrivs annat eller strängare straff än böter eller fängelse i högst två år och svaranden inte har häktats, meddelats reseförbud eller avstängts från tjänsteutövning för något av de brott som avses i åtalet; i dessa fall får dock inte annat eller strängare straff än böter eller ordningsbot dömas ut,
c) vid sådant skriftligt förfarande som avses i 5 a kap. i lagen om rättegång i brottmål (689/1997); i dessa fall får dock inte annat eller strängare straff än böter eller ordningsbot dömas ut, och
d) vid sammanträden med en domare i ärenden som gäller förvandlingsstraff för böter.
 
Lagmannen får förordna den som tjänstgjort som tingsnotarie i två månader att delta i behandlingen av enskilda mål som  
1) ordförande, om det är fråga om ett tvistemål som gäller hyra av bostadslägenhet eller där tvistemålet gäller ett penningbelopp eller en egendom eller fördel, vars värde är högst 20 000 euro, 
2) medlem i en sammansättning enligt 2 kap. 1 § 2 mom. eller 2 § i rättegångsbalken, 
3) medlem i en sammansättning enligt 2 kap. 3 § i rättegångsbalken, 
4) medlem i fall som avses i 6 kap. 1 § i rättegångsbalken eller i 6 kap. 11 § i lagen om rättegång i brottmål, och 
5) ordförande i en sammansättning enligt 2 kap. 1 § 1 mom. i rättegångsbalken i brottmål, om det inte för något av de enskilda brott som avses i åtalet under de omständigheter som anges där föreskrivs annat eller strängare straff än böter eller fängelse i högst två år och svaranden inte har häktats, meddelats reseförbud eller avstängts från tjänsteutövning för något av de brott som avses i åtalet. 
En tingsnotarie får inte förordnas att ensam eller såsom ordförande för tingsrätten behandla mål eller ärenden som på grund av sin art eller sin omfattning ska anses vara svåra att avgöra. 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Genom denna lag upphävs lagen om ändring av 17 § i tingsrättslagen (777/2010). 
17. 
Lag 
om ändring av 32 och 93 § i körkortslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i körkortslagen (386/2011) rubriken för 32 §, 32 § 1 mom. och 93 § som följer: 
32 § 
Skyldighet att medföra och visa upp körkort och andra tillstånd eller intyg 
Körkort, temporärt körkort, tillfälligt körkort, internationellt körkort, undervisningstillstånd, övningstillstånd för motorcykel, körrättigheter för moped utfärdade i någon annan EU- eller EES-stat, trafiklärartillstånd, tillstånd för undervisningspraktik och intyg över förarexamen ska medföras vid körning och på anmodan visas upp för en polisman, för en tullman eller gränsbevakningsman som fullgör tjänsteåligganden som hänför sig till trafikövervakning eller för en tjänsteman enligt 97 § i vägtrafiklagen som kommunikationsministeriet eller Trafikverket har förordnat att övervaka trafiken. 
93 § 
Körkortsförseelse 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 
1) sådana villkor och begränsningar i körkort och körkortstillstånd som avses i 16 §, 
2) bestämmelsen i 75 § om skyldighet att överlämna körkortet, eller 
3) bestämmelsen i 33 § om att låta någon annan köra ett fordon, 
ska för körkortsförseelse dömas till böter. 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för brott mot skyldigheten att medföra handlingar enligt 32 § finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
18. 
Lag  
om ändring av 35 och 36 § i lagen om yrkeskompetens för taxiförare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om yrkeskompetens för taxiförare (695/2009) 35 § 1 mom. och 
fogas till 36 § ett nytt 3 mom. som följer: 
35 § 
Straffbestämmelser 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet transporterar någon i taxitrafik enligt lagen om taxitrafik (217/2007) utan körtillstånd för taxiförare enligt 3 § i denna lag, eller bryter mot bestämmelsen i 10 § 3 mom. eller 20 § i denna lag om överlämnande av körtillståndet till polisen, bestämmelsen i 23 § 2 mom. om att hålla körtillståndet för taxiförare synligt och att förete tillståndet, bestämmelsen i 24 § 2 mom. om överlämnande av körtillståndet till Trafiksäkerhetsverket eller bestämmelsen i 25 § om överlåtande av fordonet, ska för brott mot bestämmelserna om yrkeskompetens för förare dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag. 
36 § 
Hänvisningar till straffbestämmelser någon annanstans i lag 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för brott mot bestämmelserna om yrkeskompetens för förare vid brott mot skyldigheten att medföra och uppvisa körtillståndet för taxiförare enligt 23 § 2 mom. finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
19. 
Lag 
om ändring av 24 och 24 a § i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om yrkeskompetens för lastbils- och bussförare (273/2007)  
24 § 1 mom., sådant det lyder i lag 699/2009, och  
fogas till 24 a §, sådan den lyder i lag 699/2009, ett nytt 3 mom. som följer: 
24 § 
Straffbestämmelser 
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 3 § 1 mom. om yrkeskompetens som krävs av förare, mot bestämmelserna om överlåtelse av fordon i 17 § 3 mom. eller mot bestämmelserna om framförande av fordon i 8 eller 9 §, ska för brott mot bestämmelserna om yrkeskompetens för förare dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag. 
24 a § 
Hänvisningar till straffbestämmelser någon annanstans i lag 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för brott mot bestämmelserna om yrkeskompetens för förare vid brott mot skyldigheten att medföra och uppvisa en handling som påvisar yrkeskompetensen enligt 17 § 2 mom. finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
20. 
Lag 
om ändring av 50 a § i alkohollagen 
I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i alkohollagen (1143/1994) 50 a §, sådan den lyder i lag 642/2009, som följer: 
50 a § 
Straffbestämmelser 
Bestämmelser om straff för alkoholbrott finns i 50 a kap. 1—3 § i strafflagen (39/1889). 
Bestämmelser om straff för brott vid marknadsföring av alkoholdrycker finns i 30 kap. 1 a § i strafflagen. 
Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt denna lag döms enligt 38 kap. 1 eller 2 § i strafflagen, om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller strängare straff för den föreskrivs någon annanstans i lag. 
Den som uppsåtligen 
1) i egenskap av ägare till eller arrangör eller ordningsvakt på ett ställe som avses i 58 § 1 mom. tillåter förtäring av alkoholdrycker eller olovligen serverar alkoholdrycker där i strid med 58 § 3 mom., 
2) bjuder någon som inte har fyllt arton år på alkoholdrycker eller sprit så att denne blir berusad och förfarandet med hänsyn till den minderårigas ålder, mognadsnivå och övriga omständigheter som helhet kan anses klandervärt, 
3) tillverkar, säljer, förmedlar, överlåter eller för in till landet redskap, apparater, utrustning, ämnen eller preparat som lämpar sig för tillverkning av alkoholdrycker eller sprit i syfte att dessa ska användas för olaglig tillverkning av alkoholdrycker eller sprit, 
4) innehar redskap eller apparater som lämpar sig för tillverkning av alkoholdrycker eller sprit under sådana omständigheter att det finns grundad anledning att anta att de kommer att användas för olaglig tillverkning av alkoholdrycker eller sprit, 
5) gör reklam för eller marknadsför redskap, apparater, utrustning, ämnen eller preparat som lämpar sig för tillverkning av alkoholdrycker eller sprit i syfte att locka någon annan till olaglig tillverkning av alkoholdrycker eller sprit, eller 
6) direkt eller indirekt gör reklam för svaga alkoholdrycker eller drycker som innehåller minst 1,2 volymprocent etylalkohol eller annars främjar försäljningen av sådana drycker i strid med 33 §, 
ska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs någon annanstans i lag, för alkoholförseelse dömas till böter. 
För alkoholförseelse döms också den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet 
1) bryter mot ett villkor eller en begränsning i ett tillstånd som har beviljats med stöd av 5 § 2 mom., 8 § 3 mom., 14 § 2 mom., 17 § 3 mom., 21 d §, 27 § 3 mom., 29 § 2 mom. eller 30 § 2 mom., 
2) bedriver verksamhet utan sådant godkännande av en myndighet som avses i 5 § 3 mom., 13 § 2 mom., 14 § 4 mom. eller 35 § 1 mom., 
3) försummar att göra en sådan anmälan som avses i 11 eller 59 § eller i en förordning som utfärdats med stöd av 57 §, 
4) bryter mot en bestämmelse i en förordning som utfärdats med stöd av 3 § 4 mom., 13 § 3 mom., 19 eller 26 § eller 32 § 1 mom., 
5) bryter mot förbudet i 16 § 2 mom. eller 24 § 2 mom., eller 
6) i egenskap av innehavare av ett serveringstillstånd eller ansvarig föreståndare för ett serveringsställe eller ställföreträdare för denne bryter mot de skyldigheter som enligt 23 § gäller övervakandet av ordningen på serveringsställen. 
Försök till ett brott som avses i 4 mom. 3 punkten är straffbart. 
Bestämmelser om ordningsbot som enda straff för innehav av alkoholdrycker i strid med 34 § 2 mom. samt för förtäring av alkoholdrycker på allmän plats i strid med 58 § 1 eller 2 mom. finns i lagen om ordningsbotsförseelser ( / ). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
21. 
Lag 
om ändring av 3 § i lagen om utredning av unga brottsmisstänktas situation 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om utredning av unga brottsmisstänktas situation (633/2010) 3 § 1 mom., sådant det lyder i lag 320/2013, som följer: 
3 § 
Förundersökningsmyndighetens anmälan av brott som begåtts av en ung person 
Förundersökningsmyndigheten ska inom 14 dygn efter det att förundersökningen om en ung person har blivit klar 
anmäla den unga personens brott till åklagaren, socialmyndigheten och Brottspåföljdsmyndigheten. 
Anmälan behöver dock inte göras, om 
1) förundersökningen har avslutats utan att ärendet överlämnats till åklagaren för prövning, eller 
2) det i ärendet iakttas ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010) eller militärt disciplinförfarande.  
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
22. 
Lag  
om ändring av 80 § i civiltjänstlagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i civiltjänstlagen (1446/2007) 80 § som följer: 
80 §  
Tillämpning av straffrättsliga bestämmelser och bestämmelser om handläggning av brottmål 
Vid handläggningen av ärenden som gäller brott som avses i 72—77 § iakttas vad som föreskrivs om rättegången i brottmål samt om bötesstraff, fängelsestraff och verkställighet av fängelsestraff, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Straff för brott mot upplysningsplikten enligt 72 § och för brott mot skyldigheten att fullgöra kompletterande tjänstgöring enligt 73 § kan också dömas ut i ett förfarande enligt lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Denna lag träder i kraft samma dag som lagen om föreläggande av böter och ordningsbot (754/2010). 
Helsingfors den 7 juli 2016 
Vid förhinder för statsministern, undervisnings- och kulturminister
Sanni
Grahn-Laasonen
Justitie- och arbetsminister
Jari
Lindström
Senast publicerat 23.9.2016 14:11