Senast publicerat 19-11-2015 15:36

Regeringens proposition RP 120/2015 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 12 och 48 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet ändras temporärt. Syftet med propositionen är att möjliggöra finansieringen av förberedande undervisning före grundläggande utbildning i sådana situationer där eleven inte är inskriven i skolan den dag då statistiken tas fram. 

Propositionen hänför sig till den budgetproposition för 2016 som ska kompletteras och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016 och gälla till utgången av 2016. 

MOTIVERING

Nuläge

Enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning (628/1998) är en kommun skyldig att för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område ordna grundläggande utbildning samt förskoleundervisning året innan läroplikten uppkommer. Bestämmelsen i 4 § i den lagen förutsätter att barnet bor på kommunens område. Boendet måste inte vara stadigvarande eller permanent, och kommunen behöver inte vara barnets hemkommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). Den skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning som kommunen har enligt 4 § i lagen om grundläggande utbildning gäller även de barn som ansöker om internationellt skydd. 

Bestämmelser om finansieringen av förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen finns i lagen om statsandel för kommunal basservice. Enligt 39 § i lagen om statsandel för kommunal basservice är staten skyldig att betala hemkommunsersättning till utbildningsanordnaren, om en 6—15-årig eller någon annan läropliktig, till hemkommunsersättning berättigande elev som får förskoleundervisning och grundläggande utbildning inte har hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun. Om eleven har sin hemkommun i Finland, får kommunen åldersklassbaserad finansiering. 

Enligt 5 § i lagen om grundläggande utbildning kan kommunen även ordna förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen. Förberedande undervisning kan även ordnas av en sådan i 7 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd registrerad sammanslutning eller stiftelse som har fått tillstånd för det. Syftet med den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen är att förbättra elevens språkkunskaper samt ge andra färdigheter för studerandet. 

I den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen deltar bl.a. asylsökande, arbetskraftsinvandrare, kvotflyktingar, sådana invandrare som ska återförenas med sin familj samt EU-medborgare och deras makar. 

Det finns inga bestämmelser i lagen om grundläggande utbildning som gäller åldern på eleverna inom den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen. I första hand är den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen avsedd för de barn och ungdomar som är i förskole- och läropliktsåldern. Undervisningen ordnas dock även för personer som har överskridit läropliktsåldern. Omfattningen av den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen motsvarar ett års lärokurs. Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för läroplanen för den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen. För varje elev ska det göras upp en personlig studieplan. 

Man kan anta att nästan alla av de asylsökande som är i förskole- och läropliktsåldern deltar i den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen. Det är dock omöjligt att veta hur många av de asylsökande som har överskridit läropliktsåldern det är som deltar i förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen, eftersom behoven av utbildning beror på utbildningsbakgrunden. En del av de asylsökande som har överskridit läropliktsåldern deltar i förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen. Enligt undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemoria (2014:23) gällande vuxna invandrares grundläggande utbildning har det i förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen deltagit cirka 450 elever som inte har omfattats av läroplikten. 

Det föreskrivs om finansieringen av förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009). Enligt den gällande lagen ska utbildningsanordnaren för den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen beviljas finansiering år 2015 till ett belopp som fås när man från grunddelen av hemkommunsersättningen drar av 160,78 euro och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 2,49 och med elevantalet inom den förberedande undervisningen. Den finansiering som beviljas per elev till utbildningsanordnarna uppgår år 2015 till 15 102,92 euro, och till de privata utbildningsanordnarna betalas dessutom en mervärdesskattehöjning. Nivån på finansieringen är avsevärt högre än finansieringen av den grundläggande utbildningen, och möjliggör således undervisning även i mindre grupper. 

Den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen finansieras helt och hållet av staten, och inkluderar ingen kommunal självfinansieringsandel. Anslaget för den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen är ett förslagsanslag i statsbudgeten, och således betalar staten finansiering på basis av de faktiska elevantalen, oberoende av hur mycket elevantalen ökar. 

År 2015 baserar sig finansieringen av utbildningsanordnarens förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen på medeltalet av elevantalen från beräkningsdagarna 20.9.2014 och 20.9.2015, som multipliceras med priset per enhet för den förberedande undervisningen för invandrare före den grundläggande utbildningen. I finansministeriets förslag till statsbudget för 2016 har det reserverats ett anslag på 50 588 000 euro för förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen. 

Det nuvarande systemet innebär dock ingen finansiering för de elever som inte räknas med i beräkningarna från dessa dagar (20.9). Så är fallet t.ex. då en elev inreser i landet mitt under läsåret eller då elevens boningsort i Finland byts. Om en elev inleder sina studier t.ex. i oktober och avbryter studierna t.ex. i maj, får anordnaren av den förberedande undervisningen inte omfatta eleven i fråga i den anmälan som utgör grunden för finansieringen. 

Syftet med finansieringen av den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen är att garantera kommunerna tillräckliga resurser för skötseln av undervisningsuppgiften när det gäller invandrarbarn och invandrarungdomar. 

År 2014 var det 101 kommuner och sju övriga utbildningsanordnare som ordnade förberedande undervisning. Antalet elever var sammanlagt 3019. Elevantalet ökade med 234 elever från år 2013 till år 2014. 

Årliga elevantal inom förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen 

År 

Elevantal 20.9. 

2011 

2381 

2012 

2675 

2013 

2797 

2014 

3019 

2015 (Statistikcentralens uppskattning) 

3000 

Föreslagna ändringar

Till lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet föreslås ett nytt 2 mom. till 12 § och ett nytt 7 mom. till 48 §. I fortsättningen ska det beviljas finansiering för de elever som inte är närvarande på den beräkningsdag som avses i lagen, men för vilka det ordnas förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen i minst fyra månader i en följd. Utbildningsanordnaren ska anmäla eleverna på den följande i 48 § 3 mom. avsedda beräkningsdagen den 20 september. 

De elever som har studerat i minst fyra månader under tiden 21.9.2015—19.9.2016, men som inte har varit/är närvarande 20.9.2015 eller 20.9.2016 ska innefattas i beräkningen av eleverna på beräkningsdagen genom en utvidgad insamling av uppgifter där antalet elever ska omfatta de elever vars studietid har omfattat minst fyra och under åtta månader eller minst åtta månader. 

I regel bor största delen av barnen på samma kommunområde under största delen av den tid de deltar i den förberedande undervisningen för invandrare före den grundläggande utbildningen. En del av de barn som ansöker om internationellt skydd byter skola mitt under den förberedande undervisningen. Regeringspropositionen gäller finansieringen av den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen för de barn för vilka utbildningsanordnaren ordnar undervisning omfattande minst fyra månader, men vilka inte är närvarande på beräkningsdagen den 20 september. De asylsökandes placering kan ändras, och deras bostadsort kan byta efter beslutet om asyl, eller studierna kan avslutas på grund av flyttning till utlandet ifall familjen får ett negativt beslut om asyl. När det gäller minderåriga asylsökande fattas besluten om beviljande av asyl i brådskande ordning. Den uppskattade tiden mellan inresan i landet och beslutet om asyl är cirka 8—10 månader lång. Behandlingstiderna i fråga om ansökningarna om asyl kommer sannolikt dock att förlängas eftersom antalet asylansökningar har ökat avsevärt, vilket troligtvis betyder att eleverna hinner slutföra hela den förberedande undervisningen även om bostadsorten byts mitt i undervisningen. 

Två olika utbildningsanordnare kan räkna samma elev som grund för finansiering. Eftersom uppgiftsinsamlingen inte baserar sig på identitetsbeteckningar, är det inte möjligt att helt förhindra dubbel finansiering. Finansieringens storlek beror på hur många månader undervisningen har ordnats. Finansieringen av de elever som har studerat i minst fyra men mindre än åtta månader mellan beräkningsdagarna ska utgöra hälften (50 %) av den fulla finansieringen. Finansieringen av de elever som har studerat över åtta månader mellan beräkningsdagarna ska ligga på den nuvarande finansieringsnivån (100 %). 

Under läsåret räknas tiden mellan avslutandet och inledandet av studerandet inte som ordnande av undervisning, om det de facto inte ordnas någon undervisning då. Om studierna avslutas under läsåret avbryts dock inte den undervisning utan avbrott som avses här, förutsatt att den undervisning som inleddes före avbrottet fortsätter omedelbart efter avbrottet. 

Möjligheten att som grund för finansieringen anmäla sådan undervisning som ordnas utanför beräkningsdagarna ska endast gälla de elever vars undervisning inletts när de varit i förskole- eller läropliktsåldern. Således gäller ändringen inte de elever som har överskridit läropliktsåldern. Att utvidga finansieringen så att den baserar sig på elevens ålder är motiverat med beaktande av de kulturella rättigheter och skyldigheter i grundlagen och lagen om grundläggande utbildning som gäller såväl eleven som utbildningsanordnaren. Kommunernas undervisningsskyldighet enligt lagen om grundläggande utbildning gäller uttryckligen de barn och ungdomar som är i förskole- och läropliktsåldern. 

Propositionens konsekvenser

Enligt Migrationsverkets statistik har det under tiden 1.1.—11.10.2015 kommit cirka 2 250 6—16 åriga asylsökande i förskole- och grundskoleåldern till Finland, vilket är cirka 10 % av antalet asylsökande som har kommit till Finland under denna tid. 

Om antalet invandrare ökar samt när de anländer och när de inleder sin undervisning beror på många oförutsägbara faktorer samt på de beslut som fattas på kommunal, nationell och internationell nivå samt inom Europeiska unionen. Det finns ingen statistik över de elever som inleder sina studier mitt under läsåret och avbryter dem före följande hösts beräkningsdag. 

Om antalet asylsökande uppgår till 30 000 under ett år och den relativa andelen asylsökande i läroplikts- och förskoleåldern uppgår till 10 %, gäller behovet att ordna förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen cirka 3 000 barn och ungdomar i förskole- och läropliktsåldern. 

Finansieringen av den förberedande undervisningen för invandrare före den grundläggande utbildningen uppgår år 2016 till cirka 16 185 euro per elev. För de elever som studerar i minst fyra men mindre än åtta månader, som omfattas av den finansieringsändring som föreslås i propositionen, utgör finansieringen 50 %, dvs. cirka 8 093 euro per elev, och för de elever som studerar minst åtta månader utgör den 100 %, dvs. cirka 16 185 euro per elev. Lönekostnaderna för den förberedande undervisningen för invandrare, inklusive bikostnader, uppgår för närvarande till cirka 50 000 euro per år i fråga om eleverna i 6—10 års ålder, och till cirka 55 000 euro i fråga om elever äldre än 10 år. Talen baserar sig på Statistikcentralens lönestatistik för kommunsektorn 2014, som har ändrats till 2016 års nivå, och på 3 § i förordningen om grundläggande utbildning enligt vilken förberedande undervisning inför den grundläggande utbildningen ges 6—10-åriga barn under minst 900 timmar och äldre under minst 1000 timmar. Kostnader uppkommer även för lokaler, måltider och övrigt. Finansieringsnivån möjliggör mycket små grupper. 

Bedömningen av kostnadseffekten av regeringspropositionen är på grund av avsaknaden av en kunskapsbas endast en grov uppskattning. På basis av den gällande lagen kommer statens kostnader för förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen att växa med minst tiotals miljoner euro per år i och med att antalet asylsökande ökar så kraftigt som det gör nu. 

När det gäller de asylsökande barnen finns det inga uppgifter om hur ofta placeringen ändras under den förberedande undervisningen för invandrare före den grundläggande utbildningen. På grund av att det saknas en kunskapsbas beskrivs de ekonomiska konsekvenserna i tabellen nedan genom gafflingsmetoden i tre olika procentandelar som är grova uppskattningar. Vid beräkningarna har man antagit att antalet asylsökande i förskole- och läropliktsåldern uppgår till cirka 3 000 per år. Det är skäl att beakta att det inte går att ge exakta uppskattningar eftersom bedömningarna av antalet asylsökande för närvarande förändras snabbt. Det finns inte heller några uppgifter om hur många av de som omfattas av den föreslagna finansieringsändringen det är som deltar i undervisning i minst fyra men mindre än åtta månader eller i minst åtta månader, vilket i hög grad inverkar på bedömningen av ändringar i anslagen, eftersom finansieringen av de elever som studerar i minst fyra men mindre än åtta månader utgör 50 %, och finansieringen av dem som studerar i minst åtta månader 100 % av den fulla finansieringen av den förberedande undervisningen för invandrare före den grundläggande utbildningen. I beräkningen utgår man från att 90 % av eleverna studerar i minst fyra månader och 10 % i minst åtta månader. Den föreslagna lagändringen inverkar endast på finansieringen för 2016 och 2017 eftersom ändringen är temporär. Kostnadseffekten av regeringspropositionen är för 2016 och 2017 i variationsintervallet i tabellen nedan sammanlagt som följer: 

Uppskattad procentandel av det antal barn som omfattas av regeringspropositionens finansieringsändring i förhållande till alla asylsökande barn 

Uppskattning av antalet barn som omfattas av den finansieringsändring som föreslås i regeringspropositionen, baserad på antagandet att antalet asylsökande barn uppgår till cirka 3 000 barn år 2015 

Uppskattning av kostnadseffekten baserad på antagandet att 90 % studerar minst 4 månader och 10 % minst åtta månader 

20 % 

600 

5,3 miljoner euro 

30 % 

900 

8,0 miljoner euro 

40 % 

1200 

10,7 miljoner euro 

Då 12 § 1 mom. i finansieringslagen inte ändras betalar staten mer än ett års finansiering för samma elev om eleven byter utbildningsanordnare mitt under studierna och på grund av att båda utbildningsanordnarna är berättigade till finansiering. Finansieringen baserar sig inte på uppgifter om personbeteckningar, och därför kan man inte helt undvika dubbel finansiering om man inte reformerar finansieringssystemet så att det baserar sig på personbeteckningar. Om utbildningsanordnaren byts mitt under terminen, föranleds båda utbildningsanordnarna kostnader. Att bilda en ny grupp medför kostnader för hela året, även om enskilda elever flyttar till en annan ort mitt under terminen. Enligt de ändringar som gjordes efter remissbehandlingen och enligt vilkea det för full finansiering krävs att undervisningen ordnas i åtta månader i en följd i stället för sex månader leder i praktiken till att det är osannolikt att det betalas dubbel finansiering till olika utbildningsanordnare för samma elev. 

De elever som omfattas av den finansieringsändring som föreslås ska vid insamlingen av uppgifter på beräkningsdagen 20.9 anmälas ha rätt till finansiering i enlighet med nivån på och begränsningarna av finansieringen. 

Den föreslagna lagändringen inverkar på elevantalet den 20 september 2016. När det gäller 2016 kommer de ekonomiska konsekvenserna av regeringspropositionen att uppgå till hälften av de ökade elevantalen, eftersom finansieringen utgör medeltalet av antalen från 2015 och 2016. På motsvarande sätt beviljas det i statsbudgeten för 2017 finansiering till hälften av elevantalen. Lagändringen gäller för viss tid fram till utgången av 2016. 

Såväl finansieringen till utbildningsanordnarens undervisning som möjligheterna att ordna förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen kommer att öka. 

Finansieringen ska på ett bättre sätt än tidigare riktas till de utbildningsanordnare som faktiskt betalar kostnaderna för ordnandet av undervisningen. I och med propositionen får utbildningsanordnarna bättre incitament och förutsättningar för att ordna förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen. I och med detta kan man förbättra kvaliteten på integreringen och göra övergången till den grundläggande utbildningen smidigare. 

Beredningen av propositionen

Propositionen har beretts vid undervisnings- och kulturministeriet. Den 10 november 2015 har propositionen behandlats i sektionen för bedömning av ekonomiska konsekvenser vid delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. Propositionen har granskats vid justitieministeriets laggranskningsenhet. Skriftliga kommentarer om propositionen har inkommit från finansministeriet, inrikesministeriet, Utbildningsstyrelsen, Finlands kommunförbund, Migrationsverket, Statistikcentralen, Undervisningssektorns fackorganisation rf, Suomen rehtorit ry, Helsingfors stads utbildningsverk, Uleåborg stad och från representanter för Jyväskylä stads, Lahtis stads och Åbo stads utbildningssektorer. Man understödde den föreslagna ändringen och ansåg att det är viktigt att reagera snabbt på den förändrade situationen. Nuläget ansågs vara mycket problematiskt med tanke på kommunerna, det ändamålsenliga anordnandet av undervisning samt invandrarbarnens jämlika rättigheter. I finansministeriets utlåtande ansåg man att den i utkastet föreslagna skillnaden mellan hur finansieringen bestäms för studier omfattande minst fyra månader och för studier omfattande minst sex månader inte är motiverad med tanke på kostnadernas faktiska uppkomst. Även den eventuella dubbla finansieringen ansågs vara problematisk. Dessutom finns det enligt finansministeriet ett behov av mera omfattande ändringar i finansieringen av den förberedande undervisningen för den grundläggande utbildningen. Även fördelningen av finansieringsansvaret mellan staten och kommunerna borde ses över. Propositionen har på basis av utlåtandena ändrats så att minimitiden för den undervisning som ordnas mellan de beräkningsdagar som berättigar till finansiering för hela året är minst åtta månader samt att lagen gäller endast till utgången av 2016. I 48 § har dessutom preciserats så att då en elev som har fått undervisning i minst åtta månader i en följd kan räknas med i elevantalen på basis av detta moment, kan samma elev inte räknas med i elevantalet på denna beräkningsdag på andra grunder. Utvecklandet av finansieringssystemet fortsätter under lagens giltighetstid. 

Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till den budgetproposition för 2016 som ska kompletteras samt avses bli behandlad i samband med den. Storleken på den finansiering av förberedande undervisning för invandrare före den grundläggande utbildningen, som beviljas med stöd av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, är beroende av beloppet av hemkommunsersättningens grunddel enligt lagen om statsandel för kommunal basservice. I september förelades riksdagen en annan regeringsproposition om en ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet, som också innehåller en ändring av 12 § i lagen. 

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Lagen gäller till utgången av 2016. Rätten att anmäla studier som placerar sig mellan beräkningsdagarna inverkar således endast på elevantalet den 20 september 2016. Den bestämda giltighetstiden är motiverad på grund av att man genom lagändringen kan klara den akuta och avvikande situation som utvecklas snabbt samt att man endast har kunnat göra en grov bedömning av konsekvenserna. Konsekvenserna av lagändringen följs upp för att kunna utveckla systemet. Elevantalet år 2016 inverkar också på den slutliga finansieringen för följande år. Därför bör 12 § 2 mom. tillämpas på finansieringen för 2017 till den del finansieringen 2017 påverkas av de elever som har anmälts med stöd av 48 § 7 mom. I övrigt ska finansieringen för dessa elevers del inte multipliceras med talet 0,5. 

Lagen ska tillämpas redan innan lagen träder i kraft på sådan förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen som har inletts efter den 20 september 2015. Syftet är att garantera att kommunerna även får finansiering för den undervisning som de ordnar för elever som inleder undervisningen i slutet av 2015, förutsatt att villkoren i 48 § 7 mom. uppfylls i övrigt. 

Förhållande till grundlagen samt lagstiftningsordning

I 6 § i grundlagen (731/1999) föreskrivs det att alla är lika inför lagen. I propositionen om revideringen av de grundläggande fri- och rättigheterna (RP 309/1993 rd) konstateras det att paragrafen inte bara uttrycker kravet på rättslig jämlikhet utan också tanken på faktisk jämställdhet. Genom lag kan medborgare eller medborgargrupper inte utan allmänt godtagna grunder, dvs. godtyckligt, ges en gynnsammare eller ogynnsammare ställning än andra. Jämlikhetsbestämmelsen förutsätter dock inte att alla medborgare ska bemötas likadant i alla avseenden, om inte de förhållanden som inverkar på ärendet är likadana. Jämlikhetssynpunkter har betydelse både då man beviljar medborgarna förmåner och rättigheter enligt lag och då man ålägger dem skyldigheter. Men det är också typiskt för lagstiftningen att den för ett visst godtagbart samhälleligt intresses skull bemöter människor olika för att främja bland annat faktisk jämställdhet. Grundlagsutskottet har i sin praxis uttryckligen understrukit att inga skarpa gränser för lagstiftningens prövning kan härledas ur jämlikhetsprincipen då reglering i överensstämmelse med den rådande samhällsutvecklingen eftersträvas (RP 309/1993 rd) och de utlåtanden av grundlagsutskottet som nämns där samt t.ex. GrUU 1/2006 rd enligt vilket grundlagsutskottet framhåller att åtgärder för att trygga tjänstgöringsdugligheten hos de personer som lyder under den gällande lagen om hälsovården inom försvarsmakten, framför allt om man ser till kopplingen mellan tjänstgöringen och skyldigheten enligt 127 § i grundlagen att försvara landet å ena sidan och de särskilda hälsoriskerna å andra sidan, är en godtagbar grund för en bestämmelse om vård i de situationer som avses i den gällande lagen, när bestämmelsen leder till särbehandling. 

Möjligheten att som grund för finansieringen anmäla sådan undervisning som placerar sig mellan beräkningsdagarna ska endast gälla de elever vars undervisning inletts då när de varit i förskole- eller läropliktsåldern. Detta förbättrar kommunens möjligheter att sköta sin lagstadgade skyldighet att ordna grundläggande utbildning för barn i förskole- och läropliktsåldern. Ändringen gäller således inte finansieringen av den undervisning som ordnas för de barn som har överskridit förskole- eller läropliktsåldern. Att utvidga finansieringen endast för elever i en viss ålder är motiverat med tanke på att de kulturella rättigheterna och skyldigheterna enligt grundlagen och lagen om grundläggande utbildning omfattar både eleven och utbildningsanordnaren. Den skyldighet enligt grundlagen enligt vilken kommunerna ska ordna undervisning gäller uttryckligen förskole- och läropliktiga. Kommunen är skyldig att ordna undervisning även i sådana situationer när undervisningstiden kan bedömas underskrida ett år. De elever som överskridit läropliktsåldern och som får förberedande undervisning för den grundläggande utbildningen ska fortfarande i enlighet med den gällande lagen räknas med i grunden för finansieringen och anmälas som elever på beräkningsdagen i september, och för dem beviljas samma statliga finansiering per elev som för dem som är i förskole- och läropliktsåldern. 

Propositionen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

Lag om temporär ändring av 12 och 48 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet 

I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till 12 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009), sådan paragrafen lyder i lag 1410/2014, temporärt ett nytt 2 mom. och till 48 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 486/2013 och 1410/2014, ett nytt 7 mom. som följer: 
12 § 
Finansiering av förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Beloppet av den i 1 mom. avsedda finansiering som beviljas för de i 48 § 7 mom. avsedda elever som har fått undervisning i minst fyra men mindre än åtta månader i en följd multipliceras med talet 0,5. 
48 § 
Beräkning av antalet studerande och elever 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Om den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen och som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning ordnas för en elev i åldern 6—16 år så att de studier som bedrivs i minst fyra månader i en följd inte beaktas i finansieringen till utbildningsanordnaren, ska de elever i åldern 6—16 år som deltagit i den undervisningen räknas med i de elevantal som beräknas på den beräkningsdag enligt 3 mom. som följer efter undervisningen. Om en elev som deltagit i undervisning i minst åtta månader i följd kan räknas till elevantalet med stöd av detta moment, kan samma elev inte räknas till elevantalet för samma beräkningsdag på någon annan grund. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2016 och gäller till utgången av 2016. Lagen tillämpas dock även på de studier som har inletts efter den 20 september 2015. Dessutom ska 12 § 2 mom. tillämpas på finansieringen för 2017 i fråga om de elever som har anmälts med stöd av 48 § 7 mom. 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors den 19 november 2015 
StatsministerJuhaSipilä
Undervisnings- och kulturministerSanniGrahn-Laasonen