1 §.Lagens tillämpningsområde och syfte. I denna proposition föreslås det att 13 c § 1 mom. i lotterilagen ska formuleras om så att de sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till inte bara ska minskas utan också förebyggas när penningspel anordnas. Skyldigheten att förebygga och minska ska enligt den nya formuleringen gälla också de ekonomiska skadeverkningar som spelandet ger upphov till. Det föreslås att motsvarande formulering om minskande och förebyggande av skadeverkningarna ska ingå i 12 § 2 mom. om bolagets uppgift. Med anledning av de föreslagna ändringarna föreslås det att 1 § om lagens syfte ska ändras på motsvarande sätt. Genom ändringarna preciseras innehållet i skyldigheten att förebygga och minska de individuella och samhälleliga skadeverkningarna till följd av penningspel. Samtidigt är syftet med ändringen att understryka betydelsen av att förhindra skadeverkningar när penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet slås samman.
3 §.Definitioner av penningspel och av formerna för anordnande av dem. I 3 § i den gällande lagen definieras formerna för anordnandet av lotterier. Det föreslås att formerna för anordnande av penningspel och formerna för anordnande av andra lotterier än penningspel ska skiljas åt så att penningspel och formerna för anordnande av dem definieras i den reviderade 3 § och formerna för anordnande av andra lotterier än penningspel definieras i den nedan föreslagna nya 3 a §. Samtidigt föreslås det att definitionen av penningspel i 4 § 1 a punkten i den gällande lagen innehållsmässigt överförs som sådan till 3 § 1 mom. Också rubriken för 3 § ska ändras i enlighet med de ovan föreslagna ändringarna så att de beskriver innehållet i paragrafen, dvs. definitioner av penningspel och av formerna för anordnande av dem. I paragrafen föreslås också ett nytt 3 mom. där det föreskrivs att sådana penningspel som avses i 2 mom. kan anordnas virtuellt.
I 2 mom. 1 punkten definieras penninglotteri. Det föreslås inga ändringar av innehållet i definitionen av penninglotteri i jämförelse med den gällande lagen.
I 2 punkten i momentet definieras vadhållningsspel. Till definitionen ska fogas ordet händelser som bättre än det nuvarande ordet resultat beskriver att också olika händelser under tävlingens eller matchens gång i samband med vadhållning kan vara föremål för vadhållning. Objekt med förhöjd risk för manipulation ska dock inte användas som föremål för vadhållning. Objekt för vadhållningsspel ska i fortsättningen kunna vara också en händelse eller ett resultat i ett annat penningspel, t.ex. vilka nummer som dras i en lottodragning. Även lottade resultat ska kunna vara föremål för vadhållning.
Objekt för vadhållningsspel ska även kunna vara så kallade Fantasy Sports-spel. Det finns olika former av Fantasy Sports-spel, men allmänt sett avses spel där spelaren skapar ett eget påhittat lag av spelare i verkliga lag. Objekt för spelet kan vara t.ex. vinster eller någon händelse i matchen. Händelser i den reella världen påverkar det påhittade lagets framgång på det sätt som närmare fastställs i spelreglerna. Spelet kan räcka t.ex. en hel spelsäsong i den reella världen, en omgång eller en kortare tidsperiod. När spelet är slut ordnas lagen i poängordning. Fantasy Sports-spelen är expertspel, för spelare med bättre kunskaper gissar mer sannolikt rätt än spelare som vet mindre. Händelserna i den reella världen är dock alltid förknippade med oförutsägbara omständigheter, vilket gör att vinsten alltid delvis fastställs av slumpen.
Objekt för vadhållningsspel ska liksom för närvarande kunna vara också tävlingar i elektronisk sport (så kallade eSport-spel). Det är fråga om spel i vilka man använder sig av informationsteknik och som kan spelas såväl i lag som individuellt beroende på spelet och spelformen. De vanligaste eSport-spelen är nöjesspel som spelas på datorer eller spelkonsoler.
I 3 punkten i momentet definieras tippningsspel. Det föreslås att ordet igenkänningstecken fogas till definitionen, vilket möjliggör produktutveckling av nya typer av tippningsspel och anordnande av dem. Dessutom föreslås det att definitionen ändras genom att det ur punkten stryks att vinsterna utgörs av avkastningen av spelavgifterna.
Definitionen av penningautomat i 4 punkten i momentet ska till sitt innehåll motsvara definitionen av penningautomat i den gällande lagen. Den nuvarande definitionen av penningautomater motsvarar sådana fysiska anordningar som ger penningvinster som de var när definitionen formulerades vid millennieskiftet. Typiskt för dessa automater, med undantag av automater i kasinon, är att man på dem spelar med relativt små insatser och att de ger relativt små penningvinster. I enlighet med nuvarande praxis ska spelaren från en penningautomat kunna få vinsten i form av ett utskrivet vinstverifikat i stället för i form av kontanter.
Typiskt för anordningarna är dessutom att lottningen, som utförs av ett mikrochip i anordningen eller av en server utanför anordningen, baseras på en statistisk algoritm och sker i spelstunden. En sådan automat kan därmed i princip producera ett obegränsat antal enskilda spel. Spelens innehåll kan utöver slumpen även delvis basera sig på skicklighet. Till penningautomater kan det, på det sätt som närmare bestäms i spelreglerna för penningspelen, kopplas extra dragningar och jackpottar som styrs från en separat server. Penningautomater kan även kopplas samman till en grupp. Antalet sådana automater i egenskap av fysiska anordningar kan begränsas när det gäller det totala antalet, men också enligt var automaterna finns. I praktiken utvidgades tolkningen av begreppet penningautomat utan att definitionen ändrades så att det hösten 2010 blev möjligt för RAY att anordna penningautomatspels- och kasinospelsliknande spel elektroniskt med hjälp av internet eller mobil teknik. Den nuvarande definitionen som gäller fysiska penningautomater ska bevaras, men för att komplettera den ska det införas en ny definition av nya slags specialautomater. Sådana penningautomater som överensstämmer med den nuvarande definitionen av penningautomater och som finns på andra ställen än kasinon är förenade med endast en liten risk för penningtvätt. Därför har sådana automater lämnats utanför kraven på kundkontroll enligt penningtvättslagen.
Definitionen av specialautomat i 5 punkten är ny, och den avser en ny slags spelautomat eller spelanordning. Till skillnad från penningautomaterna ska specialautomaterna liksom övrig penningspelsverksamhet omfattas av tillämpningsområdet för den gällande penningtvättslagen. Avsikten är att de också ska omfattas av tillämpningsområdet för den nya penningtvättslagen som är under beredning. Typiskt för dessa nya specialautomater ska vara t.ex. att spelaren deltar på sin egen eller penningspelsbolagets terminalutrustning och att lottningen kan ske på en server utanför terminalutrustningen. På specialautomaterna ska det kunna finnas olika betalningsarrangemang och vinstbetalningsarrangemang. Flera spelare ska kunna delta i spelet samtidigt. Man ska kunna spela om man identifierat sig, och vid betalningen av deltagandet i spelet ska spelaren då kunna använda t.ex. sitt spelkonto. Punkten ska inte avse automatiserade spelterminaler vid vilka spelaren kan betala deltagande i andra penningspel än sådana som anordnas med hjälp av specialautomater eller penningautomater. Det föreslås att det med stöd av 13 c § ska föreskrivas om det högsta tillåtna antalet specialautomater genom förordning av statsrådet.
I 6 punkten i momentet definieras kasinospel. Det föreslås inga ändringar i innehållet i definitionen.
Det föreslås att 7 punkten i momentet, där totospel definieras, ska ändras så att det ur punkten stryks att vinsterna utgörs av avkastningen av spelavgifterna. Det ska således vara möjligt att anordna totospel både som spel med fasta koefficienter och som spel med rörliga koefficienter.
I 8 punkten i momentet definieras kombinationsspel. Med kombinationsspel ska avses ett penningspel som kan ha en kombination av egenskaper hos en eller flera av de former för anordnande av penningspel som avses i 1–7 punkten. Den nya definitionen möjliggör anordnande av nya kombinationsspel, vilket inte är möjligt i enlighet med den gällande lagen.
I takt med att tekniken har utvecklats har det blivit möjligt att planera nya former av spel och föra in dem på marknaden. I praktiken innebär detta att det utöver de traditionella spelen kan finnas olika spel som baserar sig på lottning och vars resultat framställs t.ex. med hjälp av en animation. I det föreslagna 3 mom. ska det föreskrivas att sådana penningspel som avses i 2 mom. kan anordnas även virtuellt så att vinsten då bestäms på basis av lottning.
En egenskap hos sådana virtuella spel är vanligtvis att de har snabb rytm och att spelets slutresultat fastställs i ett särskilt lottningsprogram. Resultatet av dragningen framställs för spelarna i form av animerade händelser eller en kort sammanställning av händelserna. Animationerna eller sammanställningarna av videor som baserar sig på verkliga händelser har ingen inverkan på fastställandet av spelets slutresultat. Syftet med dem är endast att visualisera resultaten av dragningen. När dessa nya former av spel förs in på marknaden är det viktigt att beakta särskilt konsumentskyddsaspekter. I förordningen om spelreglerna för spelet ska grunderna för bestämmande av vinster fastställas entydigt. Likaså ska det i förordningen anges att det är fråga om ett sådant penningspel som avses i detta moment samt vilket av de penningspel som definieras i 2 mom. det är fråga om. Detta motsvarar nuvarande praxis, enligt vilken det i spelreglerna för spelet konstateras vilket spel det handlar om.
3 a §.Definitioner av formerna för anordnande av andra lotterier. Det föreslås att definitionerna av formerna för anordnande av andra lotterier än penningspel för tydlighetens skull flyttas till en ny 3 a §. Innehållet i paragrafens 1 och 2 punkter med definitioner av varulotteri och gissningstävling samt 4 punkten med definition av varuvinstautomat motsvarar innehållet i motsvarande definitioner i den gällande lagen.
Det föreslås att definitionen av bingospel i 3 punkten ändras. Ett bingospel är enligt den nya definitionen fortsättningsvis ett spel där deltagarna kan vinna varor. Deltagande i spelet och därmed anordnandet av spelet ska inte längre förutsätta att spelandet är tillåtet endast på en för spelet godkänd plats. Bestämmelsen gör det möjligt att delta i spelet också via en elektronisk distributionskanal. Bingospel ska kunna anordnas så att det är möjligt att spela inte bara på den fysiska plats där bingospelet anordnas, utan också via internet så att också de spelare som deltar via internet deltar i det spel som anordnas på den fysiska platsen för anordnande av spelet. Spelaren kan via sin egen terminalutrustning delta i ett bingospel som anordnas i en bingohall som administreras av en sammanslutning som har beviljats bingotillstånd, och resultatet av lottningen skickas via internet till spelarens terminalutrustning, som spelaren också kan använda för att kontrollera en eventuell vinst som han eller hon har fått. Vinsterna går då automatiskt in på spelarens spelkonto. Paragrafen ska också moderniseras så att det inte längre krävs att spelarna meddelar att deras bingobricka eller verifikat upptar det vinnande lottningsresultatet i enlighet med spelreglerna.
4 §.Övriga definitioner. Det föreslås att definitionen av penningspel i 1 a punkten flyttas från denna paragraf till 3 §. Dessutom föreslås det att det till paragrafen fogas definitioner av penningspel som förmedlas elektroniskt, av spelkonto och av kasino.
I paragrafens 3 punkt definieras penningspel som förmedlas elektroniskt. Enligt den föreslagna definitionen ska med penningspel som förmedlas elektroniskt avses ett penningspel som anordnas på distans, i elektronisk form eller med hjälp av någon annan teknik som möjliggör kommunikation. Elektroniska penningspel ska anordnas t.ex. på penningspelsbolagets spelwebbplats. Det kan anses att definitionen behöver tas in i lagen eftersom det i 14 § i den gällande lagen föreskrivs om anordnandet av penningspel som förmedlas elektroniskt.
I 4 punkten i paragrafen definieras spelkonto. Enligt den föreslagna definitionen ska med spelkonto avses en spelares konto som penningspelsbolaget tillhandahåller för penningspel och där spelhändelser samt penningöverföringar mellan spelaren och penningspelsbolaget registreras. Det kan anses motiverat att ta in definitionen i lag eftersom det föreslås att 14 § ändras så att penningspelsbolaget är skyldigt att öppna ett spelkonto för spelaren när bolaget anordnar penningspel som förmedlas elektroniskt. En spelare ska kunna ha endast ett spelkonto. Enligt bemyndigandet i 14 § 1 mom. får närmare bestämmelser om spelkontot utfärdas genom förordning av statsrådet. Spelkontot är ett centralt element när det kommer till penningspel som förmedlas elektroniskt, och det kan förenas med flera betydande mekanismer i anslutning till hantering av spelandet. I praktiken använder alla penningspelssammanslutningar spelkonton. Europeiska kommissionen lade den 14 juli 2014 fram en rekommendation om onlinespeltjänster (C(2014) 4630/2)). Syftet med kommissionens rekommendation är att uppmuntra medlemsstaterna att effektivt skydda konsumenter, spelare och underåriga genom att godkänna rekommendationens principer, som gäller onlinespeltjänster samt ansvarsfull reklam för och sponsring av dem. Principerna syftar till att skydda konsumenternas hälsa och att minimera den ekonomiska skada som ett tvångsmässigt eller överdrivet spelande eventuellt kan ge upphov till. I rekommendationen kan spelkontot anses vara den centrala faktorn som styr och definierar förhållandet mellan spelaren och spelaktören när det gäller spelandet. I rekommendationen definieras onlinespeltjänster och spelkonto. De föreslagna definitionerna av spelkonto och av penningspel som förmedlas elektroniskt motsvarar huvudsakligen definitionerna i rekommendationen.
I den gällande 3 § 6 punkten finns en definition av kasinoverksamhet. Det föreslås att det inte längre ska finnas en motsvarande definition i 3 § 2 mom. I stället ska kasino definieras i 4 § 5 punkten. Med kasino ska avses en godkänd och övervakad lokal där det till spelarens förfogande kan ställas sådana penningautomater, specialautomater och kasinospel i vilka en eventuell förlust kan stå i uppenbar disproportion till åtminstone någon deltagares betalningsförmåga samt andra penningspel. Det kan anses nödvändigt att ta in definitionen av kasino i lagen, för den gällande lagen innehåller bestämmelser om kasinon.
I 6 punkten i paragrafen definieras särskild spelsal, och i 7 punkten definieras spelplats. Det kan anses nödvändigt att i lagen ta in definitionerna av särskild spelsal och av spelplats, för den gällande lagen innehåller bestämmelser om särskilda spelsalar och om spelplatser. En lokal som uteslutande eller huvudsakligen reserverats för spelande av penningspel kan vara en hel affärslokal eller också ett utrymme som tydligt har avskiljts från resten av t.ex. en butik eller restaurang och som särskilt övervakas. En särskild spelsal kan också vara en elektronisk spelwebbplats som upprätthålls av penningspelsbolaget och där en förutsättning för att kunna spela är att man registrerat sig som spelare. På en sådan här spelwebbplats som kräver inloggning ska det vara tillåtet att marknadsföra också penningspel som i samband med utfärdandet av spelreglerna har konstaterats vara förenade med en särskild risk för problemspelande i enlighet med 14 b §. Det föreslås ändå inte att det görs andra än tekniska ändringar i 14 b § som gäller marknadsföring. Med spelplats ska avses ett annat försäljningsställe för penningspel än en särskild spelsal eller ett kasino.
Definitionerna i 8–10 punkten i paragrafen motsvarar den gällande lagen.
5 §.Rätt att anordna lotterier. Det föreslås att det till paragrafens 2 mom. fogas en hänvisningsbestämmelse enligt vilken det i 11 § föreskrivs om ensamrätt att anordna penningspel.
6 §.Tillståndsplikt för lotterier. Det föreslås en teknisk ändring i paragrafen. Ur paragrafens 2 mom. stryks den mening enligt vilken det i 13 § föreskrivs om de villkor och bestämmelser som ska tas in i tillstånd att bedriva penningspelsverksamhet. Fram till 2012 fattades beslut om tillstånden att anordna penningspelsverksamhet, som beviljades för en viss tid på fem år, vid statsrådets allmänna sammanträde. I och med den ändring av lotterilagen som trädde i kraft vid ingången av 2012 slopades villkoren i tillstånden, och bestämmelser om anordnandet av penningspel utfärdas med stöd av 13 c § i lotterilagen genom förordning av statsrådet.
9 §.Ändamålsbundenhet för avkastningen av vissa lotterier. Det föreslås en teknisk ändring i paragrafens 1 mom. med anledning av att definitionerna av andra lotterier än penningspel enligt förslaget flyttas till den nya 3 a §. I paragrafen ska det hänvisas till den nya 3 a §, i vilken formerna för anordnandet av andra lotterier än penningspel definieras.
11 §.Ensamrätt att anordna penningspel. I den gällande paragrafen föreskrivs det om de tre penningspelssammanslutningarnas ensamrätt att anordna penningspel. Syftet med denna proposition är att slå samman penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet i ett enda nytt penningspelsbolag. Enligt den föreslagna paragrafen ska det nya penningspelsbolaget, som ska heta Veikkaus Ab, ha ensamrätt att anordna penningspel i Finland.
12 §.Veikkaus Ab. I den gällande 12 § föreskrivs det om Veikkaus Ab, som anordnar penninglotterier samt tippnings- och vadhållningsspel. En del av bestämmelserna behöver inte längre ingå i lagen, eftersom de nuvarande penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet i och med lagändringarna slås samman i det nya penningspelsbolaget som ska heta Veikkaus Ab.
Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. är Veikkaus Ab ett aktiebolag som helt och hållet ägs av staten. Motsvarande bestämmelse finns i den gällande paragrafen.
De nuvarande penningspelssammanslutningarna är till sin juridiska karaktär olika. RAY är en offentligrättslig förening, Veikkaus Ab är ett aktiebolag som helt och hållet ägs av staten och Fintoto Oy är ett aktiebolag som helt och hållet ägs av centralorganisationen för travsport och hästuppfödning Finlands Hippos rf. Penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet ska slås samman i ett nytt aktiebolag som helt och hållet ägs av staten och som är ett bolag som sköter statliga specialuppgifter. Den valda associationsrättsliga modellen kommer att möjliggöra reglering av statsmaktens ansvarsfulla penningspelsverksamhet även genom direkt bestämmande inflytande och ägarstyrning.
Det nya penningspelsbolagets styrelse ska sammanställas på basis av kompetens med beaktande av affärskompetens och av bolagets karaktär med specialuppgifter.
I den gällande 13 c § föreskrivs det om skyldigheten att anordna penningspel ansvarsfullt. Det föreslås att motsvarande ska föreskrivas om det nya penningspelsbolaget i 12 § 2 mom. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska bolaget bedriva penningspelsverksamhet ansvarsfullt så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspel garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas. För att säkerställa detta ska det ministerium som svarar för ägarstyrningen tillsammans med inrikesministeriet, som svarar för riktlinjerna för penningspelspolitiken, och social- och hälsovårdsministeriet, som svarar för förebyggande av de skadeverkningar som penningspel ger upphov till, fastställa dels målen i samband med förebyggande av skadeverkningarna, dels de åtgärder som behövs för att målen ska nås. Tryggandet av de legitima grunderna för systemet med ensamrätt bör även framkomma i bolagets affärsstrategi. Innan det nya bolagets penningspelsverksamhet inleds ska indikatorer för bevakning av de skadeverkningar som penningspel ger upphov till fastställas under ledning av social- och hälsovårdsministeriet. Även i bolagets belöningssystem ska bolagets specialuppgift att förebygga de skadeverkningar som penningspel ger upphov till beaktas, och det bör tas fram indikatorer för bevakningen av hur detta lyckas.
Det föreslås att det i paragrafens 3 mom. ska föreskrivas om penningspelsbolagets förvaltningsråd. Förvaltningsrådet ska komplettera bolagets specialuppgift. Förvaltningsrådet ska följa och övervaka att bolaget bedriver penningspelsverksamhet på det sätt som föreskrivs i 2 mom. samt stödja samarbetet mellan bolaget och dess intressentgrupper. Förvaltningsrådets närmare uppgifter samt sammansättning ska fastställas i bolagsordningen. I förvaltningsstyrelsen ska det finnas lika stora andelar av åtminstone parlamentariskt utsedda representanter och representanter utsedda av förmånstagarna. Förvaltningsrådet ska i praktiken kunna genomföra sin uppgift t.ex. genom att fastställa en verksamhetsplan för bolagets uppgift eller genom att till statsrådets kansli lämna en rapport om utvecklingen av bolagets spelverksamhet och om de åtgärder genom vilka bolaget ämnar genomföra sin uppgift.
Enligt den föreslagna paragrafens 4 mom. tillämpas på bolaget bestämmelserna om aktiebolag samt lagen om statens bolagsinnehav och ägarstyrning, om inte något annat föreskrivs i lotterilagen eller någon annanstans i lag. Motsvarande bestämmelser finns i den gällande paragrafen om Veikkaus Ab.
13 §.Penningautomatföreningen. I den gällande 13 § föreskrivs det om RAY. Bestämmelsen behöver inte längre ingå i lagen, eftersom de nuvarande penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet i och med lagändringarna slås samman i ett nytt statsägt bolag. Det föreslås att paragrafen upphävs. Statsrådets förordning om RAY upphävs i och med att bemyndigandet att utfärda förordning i 13 § upphävs.
I övergångsbestämmelserna föreskrivs det om angelägenheter i anslutning till upphörandet av RAY:s verksamhet, såsom fastställande av bokslutet och förfarandet vid upplösning av föreningen. Enligt övergångsbestämmelserna ska de bestämmelser om sammankallande av föreningsmötet och om beslutförhet som finns i statsrådets förordning om RAY tillämpas tills föreningen upplöses.
13 a §.Fintoto Oy. Det föreslås att paragrafen upphävs, eftersom de nuvarande penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet slås samman i det nya penningspelsbolaget.
13 b §.Begränsningar i Veikkaus Ab:s verksamhet. Bestämmelsen i paragrafens föreslagna 1 mom. om förbudet mot att en penningspelssammanslutning anordnar andra lotterier än penningspel motsvarar till sitt sakinnehåll den gällande lagen. Det föreslås att paragrafen ändras så att statsrådets kansli, som ska ansvara för ägarstyrningen av det nya penningspelsbolaget, kan ge penningspelsbolaget tillstånd att bedriva i paragrafen föreskrivna typer av affärsverksamhet, som annars skulle omfattas av de begränsningar i verksamheten som föreskrivs i 2 och 3 mom. Dessutom ska det i paragrafen göras nödvändiga tekniska ändringar. Bestämmelserna i paragrafens 4 mom. motsvarar i huvudsak den gällande lagen.
13 c §.Anordnande av penningspel. Det föreslås att paragrafens 1 mom., som gäller anordnande av penningspel, formuleras om så att det överensstämmer med 1 § om lagens syfte och med den bestämmelse om bolagets uppgift som enligt förslaget ska fogas till 12 §. I enlighet med den nya formuleringen ska penningspel anordnas så att rättsskyddet för dem som deltar i penningspelsverksamhet garanteras, så att man strävar efter att förhindra oegentligheter och brott och så att de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till förebyggs och minskas.
Det gällande 1 mom. innehåller en bestämmelse enligt vilken de penningspel som anordnas av penningspelssammanslutningarna ska skilja sig från varandra i tillräckligt hög grad. I denna proposition föreslås det att man ska övergå till en modell med en enda aktör med ensamrätt, så att det är det nya penningspelsbolaget Veikkaus Ab som har rätt att anordna penningspel. Spelen behöver således inte längre delas upp på basis av vilken av de tre aktörerna med ensamrätt som anordnar dem, och spelen behöver inte längre kunna skiljas från varandra på grund av strukturen på systemet med ensamrätt. Därför föreslås det att meningen stryks.
I 2 mom. 2 punkten i den gällande paragrafen finns ett bemyndigande att genom förordning av statsrådet begränsa antalet fysiska penningautomater och kasinospel som RAY har samt antalet fysiska särskilda spelsalar och kasinon. Det föreslås att punkten ändras så att det genom förordning av statsrådet även föreskrivs om maximiantalet specialautomater. En definition av specialautomat ska fogas till 3 §. Det föreslås att det bemyndigande att utfärda förordning som ingår i paragrafens 4 mom. preciseras så att spelreglerna för penningspel, som utfärdas genom förordning av inrikesministeriet, ska innehålla de största tillåtna spelinsatserna och spelvinsterna också i specialautomater.
Dessutom ska det göras en teknisk ändring i den finska språkdräkten i 4 mom. så att det gamla namnet på inrikesministeriet, sisäasiainministeriö, ersätts med det nya namnet sisäministeriö. Namnet på inrikesministeriet ändrades genom lagen om ändring av 1 § i lagen om statsrådet (767/2013) som trädde i kraft den 1 januari 2014. I lagens finska språkdräkt föreskrivs det i övergångsbestämmelsen att om det gamla namnet sisäasiainministeriö förekommer i bestämmelser någon annanstans, ska bestämmelserna efter att namnändringen trätt i kraft avse det nya namnet sisäministeriö. Med anledning av denna övergångsbestämmelse har det inte tidigare varit nödvändigt att ändra bestämmelserna om inrikesministeriet i lotterilagen, men det föreslås nu att namnet ändras i samband med de andra ändringar som föreslås i denna proposition.
14 §.Penningspel som förmedlas elektroniskt. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att penningspelsbolaget är skyldigt att öppna ett spelkonto för spelaren när bolaget anordnar penningspel som förmedlas elektroniskt. En spelare ska kunna ha endast ett spelkonto. En definition av spelkonto ska enligt förslaget fogas till lagen i 4 § 4 punkten. Dessutom föreslås det att 14 § 1 mom. preciseras så att penningspelsbolaget ska kontrollera spelarens identitet samt säkerställa att spelaren har uppnått myndighetsåldern. Vidare ska bemyndigandet att utfärda förordning i paragrafen kompletteras så att det genom förordning av statsrådet får utfärdas närmare bestämmelser också om spelkontot. Genom förordning av statsrådet ska det kunna föreskrivas t.ex. om att man via spelkontot ska kunna följa spelarens spelkonsumtion i realtid och få tydlig information om de belopp som spelaren förlorat under en viss tidsperiod. Genom förordning ska det även kunna föreskrivas om spelarens möjlighet i anslutning till spelkontot att stänga kontot för en viss tid eller permanent.
Det föreslås att det till lagen fogas en övergångsbestämmelse enligt vilken den gällande lagen ska tillämpas till utgången av 2017, eftersom man måste reservera tillräckligt med tid för att tekniskt slå samman de spelkonton som de olika penningspelssammanslutningarnas kunder har. Det föreslagna 1 mom. ska tillämpas från och med ingången av 2018. Dessutom föreslås det tekniska ändringar i paragrafens 2 mom.
14 a §.Åldergränsen för penningspel samt kundkontroll. Det föreslås att paragrafens rubrik ska ändras för att motsvara innehållet i 3 mom. om kraven på kundkontroll. Dessutom ska det i paragrafens 1 mom. göras en teknisk ändring så att hänvisningen till penningspelssammanslutningarna ersätts med en hänvisning till penningspelsbolaget. Till 1 mom. ska det dessutom fogas en hänvisning till specialautomater. Enligt det föreslagna 1 mom. får Veikkaus Ab samt näringsidkare och sammanslutningar som förmedlar deltagaranmälningar och deltagaravgifter i anslutning till penningspel eller som upplåter ett utrymme för tillhandahållande av penningautomater eller specialautomater inte låta personer under 18 år spela penningspel. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande lagen.
14 b §.Marknadsföring av penningspel. I paragrafen föreslås tekniska ändringar. I den gällande paragrafens 2 mom. konstateras det att spelreglerna för penningspel fastställs. Fram till 2012 fastställdes spelreglerna för penningspel i form av spelsammanslutningarnas ansökningsärenden genom överklagbara beslut av inrikesministeriet. I och med den ändring av lotterilagen som trädde i kraft vid ingången av 2012 utfärdas spelreglerna för penningspel med stöd av 13 c § i lotterilagen genom förordning av inrikesministeriet. Därför föreslås det att den ovannämnda formuleringen i samband med fastställandet i 2 mom. ändras till formuleringen i samband med utfärdande. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande lagen.
16 §.Särskilda bestämmelser om penningautomater, specialautomater och kasinospel. Paragrafen ska ändras så att specialautomater fogas till 2 mom. En definition av specialautomat ska enligt förslaget fogas till 3 §. Enligt bestämmelsen ska penningautomater, specialautomater och kasinospel placeras i en övervakad lokal. De får inte placeras i en lokal där användningen av dem kan äventyra säkerheten eller störa ordningen. Dessutom föreslås det att paragrafens rubrik ändras. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande lagen.
17 §.Avkastningens ändamål. I den gällande paragrafen föreskrivs det om ändamålen för avkastningen av de penningspel som de tre penningspelssammanslutningarna anordnar. I lotterilagen ska det liksom i den gällande lagen ingå en uttömmande uppräkning av ändamålen, vilket betyder att det nya penningspelsbolagets avkastning kan användas endast för dessa ändamål.
Begreppet penningspelsbolagets eller penningspelsverksamhetens avkastning används i olika sammanhang, och betydelsen av begreppet kan variera. Exempelvis avses i lotteriskattelagen med avkastning av lotteri skillnaden mellan penninginsatsernas sammanlagda belopp och de vinster som utbetalts till spelarna. Begreppet avkastning kan ibland också användas när man pratar om rörelsevinst. Penningspelsbolagets avkastning bildas när man från de spelavgifter som inflyter från penningspelsverksamheten drar av de vinster som betalats ut till spelarna, kostnaderna för penningspelsverksamheten, de kostnader för understödsverksamheten som det föreslås att bolaget enligt 22 § ska ersätta samt lotteriskatten.
I paragrafen ska det föreskrivas om avkastningens ändamål och om fördelningen av avkastningen mellan de olika ändamålen. Det nya penningspelsbolagets avkastning ska användas till allmännyttiga ändamål inom undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden. Ändamålen motsvarar den gällande lagen. Av avkastningen ska 53 procent användas för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete, 43 procent användas för att främja hälsa och social välfärd och fyra procent användas för att främja hästuppfödning och hästsport. Som grund för beräkningen av fördelningsförhållandet, som föreslogs i utredningen om alternativa lösningar för penningspelssystemet i Finland och fastställdes i det samförståndsavtal som följde på utredningen, användes rörelsevinsten enligt de tre penningspelssammanslutningarnas fastställda bokslut för åren 2012 och 2013 och enligt de preliminära boksluten för 2014.
17 a §.Avkastning avsedd för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete. Det föreslås att de bestämmelser om fördelningen av den avkastning som är avsedd för att främja idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete som ingår i 1 § i lagen om fördelning av tippningsvinstmedel ska fogas till lotterilagen. Innehållsmässigt motsvarar bestämmelserna den gällande lagen, som enligt förslaget ska upphävas.
De 53 procent av penningspelsbolagets avkastning som är avsedda för detta ändamål ska fördelas enligt följande: 25 procent för att främja idrott och fysisk fostran, 17,5 procent för att främja vetenskap, 38,5 procent för att främja konst, 9 procent för att främja ungdomsarbete och 10 procent till ovannämnda ändamål på det sätt som årligen närmare bestäms i statsbudgeten.
17 b §.Avkastning avsedd för att främja hälsa och social välfärd. Det föreslås att bestämmelserna i 22 § 1 och 2 mom. i lotterilagen flyttas till den nya 17 b § utan att innehållet förändras. En central princip vid beviljande av understöd ska framgå av paragrafens 1 mom., nämligen att den avkastning som är avsedd för att främja hälsa och social välfärd ska användas för att bevilja understöd till allmännyttiga sammanslutningar och stiftelser med rättsförmåga inom social- och hälsovården.
Enligt 22 § 2 mom. i den gällande lagen kan RAY:s avkastning inom ramen för det anslag som tagits in i statsbudgeten även användas för utgifter som anges i lagen om rehabilitering av frontveteraner, lagen om rehabilitering för personer som tjänstgjort i vissa uppdrag under Finlands krig och 6 d § i lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Det är fråga om en undantagsbestämmelse i fråga om den organisationsprincip som framkommer i 1 mom. och enligt vilken understöd ska beviljas till sammanslutningar och stiftelser. Enligt paragrafens föreslagna 2 mom. ska avkastningen fortsättningsvis kunna användas till ovannämnda objekt inom ramen för det anslag som tagits in i statsbudgeten. Eftersom det är fråga om ett undantag från avkastningens huvudsakliga ändamål i enlighet med lotterilagen, ska avkastningen i första hand delas ut som understöd till organisationer i enlighet med 1 mom. först efter att avkastningen inte längre behövs till de ändamål som föreskrivs i 2 mom.
I 22 § 3 mom. i den gällande lagen föreskrivs det även om ett annat undantag från organisationsprincipen. Enligt bestämmelsen kan RAY:s avkastning dessutom användas för anläggningsutgifter för lokaler som avses i 5 a § lagen om biblioteket för synskadade. Bestämmelsen behöver inte längre ingå i lagen, eftersom avkastning i början av 2000-talet användes till anläggningsutgifter för lokaler när man byggde och understödde Synskadades Centralförbunds hus, där också Biblioteket för synskadade, som upprätthålls av staten, finns. Det behöver alltså inte längre i lag göras möjligt att använda penningspelsbolagets avkastning till detta ändamål.
I paragrafens 3 mom. ska det föreskrivas om ett undantag från statsunderstödslagen när det gäller beloppet av understödet. I 6 § i statsunderstödslagen förbjuds statsunderstöd som täcker det fulla beloppet av totalkostnaderna, vilket innebär att det i allmänhet krävs en självfinansieringsandel av stödtagaren. Understöd till fullt belopp är möjligt av skäl som är motiverade och nödvändiga för att målen med beviljandet av statsunderstödet ska nås, varvid statsbidragsmyndigheten ska kunna framställa och motivera skälen på ett klart och rationellt sätt.
I lagen om penningautomatunderstöd, som enligt förslaget ska upphävas, föreskrivs det inte om någon självfinansieringsandel. I understödspraxis och i understödsbeslut har en självfinansieringsandel krävts åtminstone i fråga om investeringsunderstöd. Också i fråga om andra slag av understöd har de som ansöker om understöd i allmänhet haft någon självfinansieringsandel. De verksamheter eller projekt som får understöd är dock ofta sådana att det har varit motiverat att bevilja understöd utan självfinansieringsandel. Situationen är ofta den att verksamheten eller projektet inte skulle kunna förverkligas om det krävs en självfinansieringsandel. Särskilt i fråga om projektunderstöd och riktade verksamhetsunderstöd har det inte krävts någon självfinansiering, utan understödet har kunnat täcka kostnaderna till fullt belopp. Till denna del är det motiverat att fortsätta som i nuläget och vid behov möjliggöra understöd till fullt belopp. Organisationer inom social- och hälsovården har ofta få möjligheter att bidra med en självfinansieringsandel. Avsikten är att närmare bestämmelser om understödets belopp ska utfärdas genom förordning av statsrådet.
17 c §.Avkastning avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport. Enligt det föreslagna 1 mom. ska minst 95 procent av den avkastning som är avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport anvisas till centralorganisationen för travsport och hästuppfödning och till dess medlemssammanslutningar, dvs. till Finlands Hippos rf och till dess medlemsorganisationer. Genom att på lagnivå föreskriva om procentandelen strävar man efter att säkerställa att så gott som hela den andel av penningspelsbolagets avkastning som är avsedd för hästbranschen fortsättningsvis styrs till travsportssektorn. Den största delen av finansieringen till ridsporten kommer via undervisnings- och kulturministeriet.
Enligt det föreslagna 2 mom. ska centralorganisationen för travsport och hästuppfödning, dvs. Finlands Hippos rf, för jord- och skogsbruksministeriet lägga fram ett förslag till årlig plan för hur de understöd som beviljas av den andel av avkastningen avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport som tillkommer travsportsbranschen ska fördelas till olika understödsmottagare och ändamål. I förslaget till plan för fördelning ska det också kunna ingå ett förslag till outdelad avkastning enligt 21 § t.ex. i situationer då man inom travsportssektorn behöver förbereda sig på kommande större investeringar. Syftet med förslaget är att fortsättningsvis kunna dra nytta av expertisen inom travsportsbranschen när avkastningen riktas t.ex. till olika travbanor i form av prisstöd. Efter de ändringar som föreslås i lotterilagen ska Fintoto Oy inte längre vara involverad i användningen av avkastningen av totospel för främjande av hästuppfödning och hästsport. Inom Finlands Hippos rf, som är nationell centralorganisation för hästbranschen, har man bäst kunskap om till vilka ändamål och vilka aktörer inom travsportssektorn det är motiverat att rikta kommande andelar av avkastningen. Finlands Hippos rf har i enlighet med sina stadgar till ändamål bl.a. att leda och utveckla den finländska travsporten och hästhushållningen, att främja inhemsk hästavel, hästuppfödning och användning av hästar samt att främja travbanesammanslutningars, hästavelsförbunds och andra medlemmars verksamhet och samarbete.
I paragrafens 3 mom. föreslås att det på motsvarande sätt som i det gällande 8 § 2 mom. i lagen om fördelning av avkastningen av totospel ska föreskrivas att avtal som avses i 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen inte behöver ingås, om uppfödningsstöd beviljas hästens ägare under ledning av centralorganisationen för travsport och hästuppfödning. I 7 § 2 mom. i statsunderstödslagen föreskrivs det om statsunderstödstagarens skyldighet att med den som genomför verksamheten eller projektet ingå ett avtal om statsunderstödets användning, övervakningen av dess användning och villkoren för dessa, om statsunderstöd beviljas för att användas för att understöda en verksamhet eller ett projekt som genomförs av någon annan än understödstagaren och som fyller ändamålet enligt statsunderstödsbeslutet. Att regleringen avviker från statsunderstödslagen är fortfarande motiverat när det gäller uppfödningsstöd som styrs till hästens ägare, eftersom stödet riktas till enskilda personer i form av små summor och det finns många stödmottagare.
18 §.Upptagande av avkastningen i statsbudgeten. I den gällande paragrafens 1 mom. föreskrivs det om upptagande av de tre penningspelssammanslutningarnas avkastning i statsbudgeten. I statsbudgeten tas varje år in anslag som uppskattas motsvara vinsten under räkenskapsperioden i fråga för Veikkaus Ab samt de amorteringar och räntor som inflyter på lån som beviljats av vinstmedlen, det belopp som ska delas ut av den uppskattade vinsten under föregående räkenskapsperiod för RAY, skillnaden mellan den i bokslutet för året dessförinnan fastställda vinsten och motsvarande uppskattning samt de medel som återgår för ny utdelning samt den andel av det sammanlagda beloppet av penninginsatserna som Fintoto Oy intäktsför till staten för året i fråga samt de medel som återgår för ny utdelning. Anslagen tas in under det ministeriums moment som ansvarar för fördelningen av respektive penningspelssammanslutnings avkastning av penningspelen.
Bestämmelserna om upptagande av avkastningen i statsbudgeten skiljer sig från varandra. Gemensamt för bestämmelserna är att i statsbudgeten tas in det belopp som det uppskattas att respektive år kommer att delas ut av vinsten på respektive penningspelssammanslutnings penningspel. De anslag som tas in i statsbudgeten för Veikkaus Ab:s och Fintoto Oy:s del motsvarar avkastningen under budgetåret. För RAY:s del motsvarar de anslag som tas in i statsbudgeten avkastningen under året före budgetåret. Skillnaden beror främst på att det inte delades ut något alls av RAY:s avkastning 1948. I fortsättningen ska det finnas endast ett penningspelsbolag, vars avkastning ska användas till allmännyttiga ändamål i enlighet med förhållandet mellan de ändamål som föreskrivs i 17 §. Därför behöver bestämmelserna om upptagande i statsbudgeten harmoniseras.
Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. ska det i statsbudgeten tas in anslag som uppskattas motsvara penningspelsbolagets vinst under räkenskapsperioden, dvs. budgetåret, i fråga. Vid uppskattningen kan man för räkenskapsperioden i fråga utöver utvecklingen av avkastningen under tidigare år även beakta ändringar i såväl penningspelsverksamheten som eventuellt lagstiftningen och samhället. Motsvarande bestämmelser tillämpas för närvarande på upptagande av Veikkaus Ab:s och Fintoto Oy:s avkastning i statsbudgeten. Det är fråga om ett förslagsanslag.
Utöver den uppskattade vinsten under räkenskapsperioden ska det i statsbudgeten tas in eventuella medel som återgår för ny utdelning, dvs. understöd som preskriberats, betalats tillbaka eller återkrävts efter det år som understödet beviljades. Medlen i fråga ska tas in i statsbudgeten på nytt, så att avkastningen av penningspelen kan delas ut till fullt belopp till förmånstagare för de ändamål som föreskrivs i lagen.
Enligt paragrafens 2 mom. ska anslagen i enlighet med förhållandet mellan de ändamål som föreskrivs i 17 § tas in i statsbudgeten under undervisnings- och kulturministeriets, social- och hälsovårdsministeriets samt jord- och skogsbruksministeriets moment.
19 §.Redovisning av avkastningen. Enligt 19 § i den gällande lagen ska penningspelssammanslutningarna redovisa avkastningen av penningspelsverksamheten till det ministerium som ska behandla ärenden som gäller fördelningen av sammanslutningens avkastning, enligt vad som bestäms genom förordning av statsrådet. Förfarandena enligt förordningarna avviker något från varandra. Skillnaderna beror på olikheter i både den penningspelsverksamhet som respektive penningspelssammanslutning bedriver och fördelningen av avkastningen. Det finns fortsättningsvis ett behov av att i lagen föreskriva om redovisningsskyldigheten. Närmare bestämmelser om redovisningsförfarandet, t.ex. om tidsfrister, innehållet i redovisningen och redogörelsen för avkastningen under räkenskapsperioden, ska enligt förslaget liksom för närvarande utfärdas genom förordning av statsrådet. Bolaget ska redovisa hela avkastningen av sin penningspelsverksamhet till respektive ministerium som fördelar avkastningen i enlighet med den fördelning som föreskrivits.
I övergångsbestämmelserna ska det föreskrivas att det nya bolaget, till vilket de nuvarande penningspelssammanslutningarnas tillgångar ska övergå i och med sammanslagningen, ska redovisa avkastningen av de penningspel som anordnats innan lagändringarna trädde i kraft i enlighet med de gällande bestämmelserna. Dessutom ska det i övergångsbestämmelserna finnas vissa andra bestämmelser om redovisning av avkastningen av penningspelsverksamheten.
20 §.Beslut om fördelningen av avkastningen. I paragrafen ska det föreskrivas vilka ministerier som är behöriga att fördela penningspelsbolagets avkastning. Den gällande fördelningen av behörigheten ändras inte på grund av övergången till modellen med en aktör med ensamrätt.
I paragrafens 1 mom. ska det föreskrivas att undervisnings- och kulturministeriet beslutar om de statsunderstöd och statsandelar som delas ut av avkastningen till främjande av idrott och fysisk fostran, vetenskap, konst samt ungdomsarbete.
Social- och hälsovårdsministeriet ska enligt det föreslagna 2 mom. besluta om beviljande av understöd till främjande av hälsa och social välfärd. I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet ska finnas Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, som sköter beredning, utbetalning, uppföljning och övervakning av understöden och om vars uppgifter det ska föreskrivas närmare genom förordning av statsrådet. Social- och hälsovårdsministeriet ska besluta om beviljande och återkrav av understöd. Understödscentralen ska ansvara för andra uppgifter som statsbidragsmyndigheten med stöd av statsunderstödslagen har. Understödscentralen ska vara självständig och oberoende i sitt arbete. I 22 § ska det enligt förslaget föreskrivas om ersättning av kostnaderna för Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals verksamhet.
Jord- och skogsbruksministeriet ska enligt det föreslagna 3 mom. besluta om beviljande av understöd till främjande av hästuppfödning och hästsport. Närmare bestämmelser om förfarandet ska finnas i 17 c §.
21 §.Outdelad avkastning. Enligt den gällande 21 § kan statsrådet besluta att högst 20 procent av de anslag som ska upptas i statsbudgeten och som består av penningspelsbolagets avkastning årligen ska lämnas outdelade. Det belopp som inte delats ut ska delas ut inom fem år.
Bestämmelserna om outdelad avkastning behöver fortsättningsvis ingå i lagen. En ändamålsenlig användning av avkastningen förutsätter att det finns möjlighet att något år lämna en del av avkastningen outdelad. Om t.ex. penningspelsbolagets avkastning överskrider den uppskattning av avkastningen under räkenskapsperioden i fråga som tagits in i statsbudgeten, ska den överskridande delen kunna lämnas outdelad. Dessutom ska en del av avkastningen kunna lämnas outdelad om man vet att det kommer att komma stora projekt under senare år och man behöver förbereda sig på att de ska finansieras med avkastning av penningspel. De outdelade medlen ska under senare år kunna användas för att jämna ut de belopp som årligen delas ut i form av understöd om bolagets avkastning något år underskrider den avkastning som uppskattats i statsbudgeten eller om avkastningen behöver användas till ekonomiskt sett betydande projekt.
I paragrafens 1 mom. föreslås att det i enlighet med den gällande bestämmelsen ska föreskrivas att högst 20 procent av den avkastning som är avsedd för respektive ändamål årligen kan lämnas outdelat. Respektive ministerium som fördelar avkastningen ska vid behov kunna föreslå att sådan avkastning som ministeriet fördelar ska lämnas outdelad. Besluten ska fattas i samband med budgetförfarandet på förslag av det ministerium som fördelar avkastningen.
Outdelad avkastning ska enligt förslaget inom fem år delas ut till det ändamål som det ursprungligen intäktsförts till. Detta motsvarar de gällande bestämmelserna. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa att avkastningen inte förblir outdelad på obestämd tid samt att därmed trygga användningen av penningspelsbolagets avkastning till de allmännyttiga ändamål som föreskrivs i lagen.
Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna ska avkastningen av Veikkaus Ab:s och RAY:s penningspelsverksamhet från tiden före utgången av 2016 användas till de ändamål som föreskrivs i 17 § i lotterilagen inom tio år från ikraftträdandet av lagen. Det är nödvändigt att i övergångsbestämmelserna avvika från den gällande lagens tidsgräns på fem år för att avkastningen av Veikkaus Ab:s och RAY:s penningspel på ett ändamålsenligt sätt ska kunna fördelas till förmånstagare för de ändamål som föreskrivs i lotterilagen.
22 §.Kostnader för understödsverksamheten. Det föreslås att bestämmelserna i den gällande paragrafens 1 och 2 mom. flyttas till den nya 17 b §, i vilken det föreskrivs om användningen av penningspelsbolagets avkastning som är avsedd för att främja hälsa och social välfärd.
I den föreslagna paragrafen ska det föreskrivas om användning av penningspelsbolagets avkastning för att täcka kostnader för understödsverksamheten och om bolagets skyldighet att ersätta en del av kostnaderna för verksamheten vid Social- och hälsoorganisationernas understödscentral, som ska inrättas i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet.
Enligt det föreslagna 20 § 2 mom. ska Social- och hälsoorganisationernas understödscentral sköta beredning, utbetalning, uppföljning och övervakning av understöden. Närmare bestämmelser om understödscentralens uppgifter ska utfärdas genom förordning av statsrådet. I nuläget ansvarar RAY till fullt belopp för sin understödsavdelnings personalkostnader och övriga kostnader. I fortsättningen föreslås en statlig myndighet sköta uppgiften. I propositionen föreslås det att hälften av kostnaderna för Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals verksamhet ska täckas av den avkastning som ska användas för att främja hälsa och social välfärd och att bolaget ska vara skyldigt att ersätta staten för hälften av kostnaderna.
Genom att det föreskrivs att kostnaderna ska täckas delvis av det nya penningspelsbolaget och delvis med den avkastning som social- och hälsovårdsministeriet fördelar ser man till för det första att bolaget inte föranleds betydande utgifter på grund av kostnader för uppgifter som inte hör till dess verksamhet och för det andra att kostnaderna för understödsverksamheten inte i betydande mån drar ner beloppet av de understöd som delas ut av den avkastning som ska användas för att främja hälsa och social välfärd.
Eftersom det inte är möjligt att på förhand uppskatta det exakta beloppet av de årliga kostnaderna, föreslås det att det i paragrafens 1 mom. ska föreskrivas att det i statsbudgeten varje år ska tas in anslag som uppskattas motsvara hälften av Social- och hälsoorganisationernas understödscentrals kostnader. Enligt paragrafens föreslagna 2 mom. ska penningspelsbolaget ersätta social- och hälsovårdsministeriet för skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för verksamheten vid Social- och hälsoorganisationernas understödscentral och anslaget i statsbudgeten.
I statsbudgeten ska man för varje verksamhetsår uppskatta hälften av den andel som ska tas av den avkastning som ska användas för att främja hälsa och social välfärd, och detta belopp ska i sin helhet användas först. Penningspelsbolaget ska stå för resten av kostnaderna. Om andelarna något år inte motsvarar hälften av kostnaderna i enlighet med lagen, ska andelarna jämnas ut under kommande år. Det föreslagna förfarandet är lätt administrativt sett, och det kräver t.ex. inte att andelarna korrigeras i tilläggsbudgeten. Social- och hälsoorganisationernas understödscentral ska för ministeriet lägga fram sin årliga verksamhetsplan och regelbundet rapportera till ministeriet om verksamheten och om hur anslagen har använts.
Enligt det föreslagna 3 mom. ska den avkastning som är avsedd för att främja hästuppfödning och hästsport kunna användas för kostnaderna för beviljandet av understöd. Eftersom det i fortsättningen endast är jord- och skogsbruksministeriet som ska bevilja den andel av penningspelsbolagets avkastning som går till hästbranschen i och med att den nuvarande tvådelade mekanismen för fördelning av avkastningen slopas, behöver jord- och skogsbruksministeriet tilläggsresurser på uppskattningsvis tre till fyra årsverken för att sköta uppgifter i anslutning till beviljandet av understöd till hästbranschen. Den andel på fyra procent av penningspelsbolagets totala avkastning som är avsedd för att främja hästhushållning och hästsport kan alltså användas för att täcka de kostnader som ökningen av uppgifterna i anslutning till statsunderstödet orsakar jord- och skogsbruksministeriet.
23 §.Lagstiftning som ska tillämpas på de understöd som delas ut av avkastningen. På de understöd som delas ut av penningspelsbolagets avkastning ska det i fortsättningen också för social- och hälsovårdsministeriets och jord- och skogsbruksministeriets del i första hand vara statsunderstödslagen som tillämpas. Det föreslås att det till paragrafen fogas en hänvisningsbestämmelse om detta. De gällande speciallagarna om fördelning av understöd, lagen om penningautomatunderstöd och lagen om fördelning av avkastningen av totospel, ska upphävas. I lagarna om upphävande föreslås det att det ska finnas övergångsbestämmelser om vilken lagstiftning som ska tillämpas på anhängiga ansökningar och på understöd som beviljats innan lagen trädde i kraft.
I 17 b och 17 c § föreslås det vissa bestämmelser som avviker från statsunderstödslagen när det gäller understöd som beviljas av social- och hälsovårdsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet. Enligt 8 § i statsunderstödslagen kan det genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hur statsunderstöd som hör till tillämpningsområdet för lagen ska beviljas, utbetalas och användas i enlighet med budgeten. Det föreslås att närmare bestämmelser om understödsförfarandet när det gäller understöd som beviljas av social- och hälsovårdsministeriet och jord- och skogsbruksministeriet ska utfärdas genom förordning av statsrådet.
På de statsunderstöd och statsandelar som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet ska, liksom i nuläget, dessutom tillämpas lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt speciallagstiftning.
35 §.Vinster i bingospel. Det föreslås en teknisk ändring i paragrafens 1 mom. med anledning av att definitionerna av andra lotterier än penningspel enligt förslaget flyttas till den nya 3 a §. Sakinnehållet i paragrafen ändras inte.
42 a §.Delegationen för penningspelsärenden. Det föreslås att den gällande bestämmelsen om uppgiften för delegationen för penningspelsärenden ska ändras. För att de legitima grunderna för systemet med ensamrätt ska upprätthållas behöver de olika målsättningarna samordnas. Vid inrikesministeriet bör det finnas ett sakkunnigorgan som sköter denna uppgift. Delegationen för penningspelsärenden, som är tillsatt av statsrådet, föreslås fungera som sakkunnigorgan. Delegationen ska ha till uppgift att följa uppnåendet av och utvecklingsbehoven för de penningspelspolitiska målsättningarna. Det föreslås att bestämmelser om delegationens närmare uppgifter och sammansättning, liksom i enlighet med den gällande paragrafen, ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Avsikten är att delegationen ska bestå av t.ex. representanter för centrala myndigheter i anslutning till penningspelsverksamheten, för riksdagsgrupper och för förmånstagare.
43 §.Officiella övervakare. Det föreslås att bestämmelsen i 1 mom. om tjänsteansvar för de officiella övervakare som Polisstyrelsen förordnar för tillsynen över penningspelsverksamheten ska preciseras. Inte alla officiella övervakare är tjänstemän. När officiella övervakare sköter uppgifter som avses i lotterilagen ska i enlighet med förslaget bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på dem. Bestämmelsen motsvarar i sak gällande lag. Till momentet ska även fogas en informativ hänvisning till skadeståndslagen (412/1974). I den gällande paragrafens 2 mom. finns en felaktig hänvisning till 14 §. Det föreslås att momentet ändras så att det när det gäller iakttagandet av spelreglerna hänvisas till 13 c §, i vilken inrikesministeriet bemyndigas att genom förordning utfärda spelreglerna. Enligt den ändrade ordalydelsen ska de officiella övervakarna övervaka att de spelregler för penningspel som inrikesministeriet utfärdat med stöd av 13 c § iakttas vid anordnande av penningspel.
44 §.Rätt till upplysningar. Det föreslås att det i paragrafen görs en teknisk ändring med anledning av att penningspelssammanslutningarnas penningspelsverksamhet ska slås samman. Enligt den ändrade paragrafen gäller tillsynsmyndighetens rätt att erhålla upplysningar Veikkaus Ab i stället för penningspelssammanslutningarna.
45 §.Kontroll- och förbudsrätt. Det föreslås att paragrafens 1 mom. ändras så att kontrollrätten i stället för en officiell övervakare gäller den tillsynsmyndighet som avses i 42 §, dvs. Polisstyrelsen. Dessutom föreslås det att paragrafens 2 mom. ska ändras så att inte bara polisen utan också den tillsynsmyndighet som avses i 42 § har rätt att förbjuda att sådana automater eller spelanordningar som avses i 1 mom. tillhandahålls. De officiella övervakarna har i praktiken inte kontrollerat de automater som avses i paragrafen. Bestämmelser om de officiella övervakarnas huvudsakliga uppgifter finns i 43 § 2 mom., och kontroll av automater är en föga lämplig uppgift för de officiella övervakarna. Det föreslås däremot inga ändringar i de i paragrafen föreskrivna grunderna för förbudsrätten, utan sakinnehållet i dem ska förbli oförändrat.
46 §.Ersättning för kostnaderna för tillsynen över penningspelsverksamheten. Det föreslås att det i paragrafen görs ändringar av teknisk natur. Enligt den föreslagna paragrafen ska Veikkaus Ab ersätta staten för kostnaderna för tillsynen över penningspelsverksamheten. Bestämmelser om uttagande av kostnaderna ska liksom i nuläget utfärdas genom förordning av inrikesministeriet.
47 §.Lyftande av vinster. I paragrafens gällande 1 mom. föreskrivs det om tidsfristerna för lyftande av vinster i penninglotterier enligt spelkategori. Det har varit nödvändigt med särskilda bestämmelser för varje spelkategori för att det ska kunna fastställas när tiden ska börja räknas. Det föreslås att det till paragrafen ska fogas en hänvisning till specialautomatspel, för vilka vinsterna, liksom när det gäller penningautomat- och kasinospel, ska lyftas inom ett år från det att resultatet har uppnåtts. Enligt den föreslagna bestämmelsen ska vinster i kombinationsspel lyftas inom ett år från det att det resultat som i enlighet med spelreglerna för dessa spel berättigar till vinst har uppnåtts. Det föreslås att specialautomat och kombinationsspel ska definieras som nya former för anordnande av penningspel i 3 §. Det föreslås inga ändringar i sakinnehållet i paragrafens 2 och 3 mom.
51 §.Kasinots kund- och övervakningsregister. I paragrafens 3 mom. föreslås en teknisk ändring. De registrerade uppgifterna ska få behandlas av de av penningspelsbolagets anställda som behöver ha rätt att behandla uppgifterna för skötseln av sina arbetsuppgifter i den omfattning som skötseln av arbetsuppgifterna kräver. Registeransvarig för kasinots övervakningsregister ska vara penningspelsbolaget. I det framtida penningspelsbolaget kommer det troligen att finnas centraliserade funktioner, såsom t.ex. IKT-funktioner, vilka omfattar tekniska åtgärder i fråga om personregister. Också andra än de som arbetar på kasinot behöver då ha rätt att behandla uppgifterna i kundregistret inom gränserna för sina arbetsuppgifter. Eftersom den grupp personer som har rätt att använda uppgifterna bör tolkas snävt, behöver bestämmelsen förtydligas så att det blir möjligt att bl.a. utveckla stödsystemen för spelfunktionerna på ett modernt sätt. Utgångspunkten bör fortsättningsvis vara att behandlingen av uppgifterna inom penningspelsbolaget ska vara begränsad och ha samband med skötseln av arbetsuppgifter. Ett kasino är inte heller som sådant en juridisk aktör, utan det är i enlighet med 1 mom. den som bedriver kasinoverksamhet, inte penningspelsbolaget, som har rätt att föra register.
52 §.Bevakning av och forskning kring skadeverkningar som lotterier ger upphov till samt utveckling av prevention och behandling av dem. Det föreslås att det görs en ändring i paragrafen, så att ordet problem ersätts med ordet skadeverkningar. Ändringen är av teknisk natur. Avsikten med ändringen är att uppdatera terminologin. Ändringen görs i enlighet med etablerad praxis, enligt vilken man talar om skadeverkningar och inte problem när det handlar om de negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga följderna av penningspel.
Enligt paragrafens föreslagna 2 mom. ska det nya penningspelsbolaget Veikkaus Ab i stället för penningspelssammanslutningarna vara skyldigt att ersätta staten för kostnaderna för bevakning av och forskning kring de skadeverkningar som lotterier ger upphov till samt för utveckling av prevention och behandling av dem. Social- och hälsovårdsministeriet ska hos bolaget ta ut en avgift som motsvarar de totalkostnader som verksamheten orsakar ministeriet. Det föreslås att det genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet ska utfärdas bestämmelser om debitering av avgiften.
53 §.Penningspelsbolagets skyldighet att lämna upplysningar. Paragrafens 1 mom. motsvarar till sitt sakinnehåll den gällande lagen.
Enligt paragrafens föreslagna 2 mom. ska Veikkaus Ab varje år lämna de ministerier som fördelar avkastningen, inrikesministeriet och Polisstyrelsen en berättelse om hur dess spelverksamhet har utvecklats och om de åtgärder det har vidtagit för att förebygga och minska de ekonomiska, sociala och hälsomässiga skadeverkningar som spelandet ger upphov till. I paragrafens 2 mom. ska det göras motsvarande ändringar som i 1 och 13 c § i fråga om skyldigheten att förebygga och minska skadeverkningarna.
I den gällande paragrafens 3 mom. föreskrivs det om skyldigheten för den penningspelssammanslutning som bedriver penningautomat-, kasinospels- och kasinoverksamhet att lämna myndigheterna de upplysningar som nämns i momentet för tillsynen över sammanslutningens verksamhet och användningen av dess avkastning. Momentet behövs inte längre i och med att det föreslås bli ett enda helt och hållet statsägt bolag som har ensamrätt att anordna penningspel. Därför föreslås det att momentet stryks. Bakgrunden till bestämmelsen var RAY:s ställning som offentligrättslig förening. I motsats till RAY har Veikkaus Ab varit ett aktiebolag som helt och hållet ägs av staten, och undervisnings- och kulturministeriet har därmed av bolaget fått de uppgifter som behövs vid ägarstyrningen. Likaså för statens ägarstyrning har det ingått företrädare för staten i Fintoto Oy:s styrelse.
Det föreslås att det i paragrafens 3 mom. på motsvarande sätt som i den gällande paragrafens 4 mom. ska föreskrivas om skyldigheten att till Polisstyrelsen och till social- och hälsovårdsministeriet lämna uppgifter om anordnande av lotterier för skötseln av de uppgifter som i lotterilagen föreskrivs för dessa myndigheter. I momentet föreslås motsvarande ändring som i 52 §. Ordet problem ersätts med ordet skadeverkningar. Dessutom föreslås det att det i momentet ska föreskrivas att informationen också ska lämnas till social- och hälsovårdsministeriet för bedömning av penningspelens skadlighet.
Det föreslås dessutom en teknisk ändring i den finska språkdräkten i paragrafen så att det gamla namnet på inrikesministeriet, sisäasiainministeriö, ersätts med det nuvarande namnet sisäministeriö. Vidare ska paragrafen och dess rubrik ändras genom att det i stället för penningspelssammanslutningarna talas om penningspelsbolaget.
54 §.Jäv och tjänsteansvar. I den gällande paragrafen föreskrivs det om tjänsteansvar och jäv för förtroendevalda och anställda vid den penningspelssammanslutning som bedriver penningautomat-, kasinospels- och kasinoverksamhet när de sköter offentliga förvaltningsuppgifter samt om undantag från jävigheten för medlemmar i sammanslutningens styrelse när de behandlar ärenden som gäller beviljande av understöd av sammanslutningens avkastning. Specialbestämmelserna har behövts eftersom RAY sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Avsikten är att uppgifterna i fortsättningen ska skötas av en statlig myndighet, Social- och hälsoorganisationernas understödscentral som är verksam i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Det föreslås därför att paragrafen upphävs.
55 §.Tystnadsplikt och handlingars offentlighet. I den gällande paragrafen hänvisas det till lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) i fråga om tystnadsplikt och offentlighet i en penningspelssammanslutning i samband med de åligganden och handlingar som hör till beredningen av det fördelningsförslag som avses i 20 § 1 mom. och beslutsfattandet i fråga om förslaget. Specialbestämmelserna har behövts eftersom RAY sköter offentliga förvaltningsuppgifter. I fortsättningen ska uppgifterna enligt förslaget skötas av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral som är verksam i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet. Det föreslås därför att paragrafen upphävs.
62 §.Förbud mot anordnande av lotterier. I den gällande paragrafens 1 mom. hänvisas det till 3 § 1–11 punkten. I detaljmotiveringen till 3 § föreslås det att punkterna delvis ska ändras och att en del av definitionerna ska flyttas till den nya 3 a §. Dessutom föreslås det att det till 3 § ska fogas ett nytt 3 mom., i vilket det föreskrivs om anordnande av penningspel virtuellt. Därför föreslås det att paragrafens 1 mom. ska ändras så att det hänvisas till 3 § 2 och 3 mom., 3 a § och 56 §. Dessutom föreslås det att till paragrafens 3 mom. fogas ordet specialautomater, som enligt förslaget ska definieras i 3 §. Hänvisningarna till penningspelssammanslutningarna ska ersättas med hänvisningar till penningspelsbolaget. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande lagen.
62 a §.Förbjudande av anordnande av penningspel. Till den gällande paragrafens 2 mom. ska det enligt förslaget fogas en hänvisning till specialautomater. En definition av specialautomat ska enligt förslaget fogas till 3 §. Dessutom ska hänvisningen till penningspelssammanslutningarna i 1 mom. 1 punkten ersättas med en hänvisning till penningspelsbolaget. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande lagen.
62 b §.Förbjudande av marknadsföring av penningspel. Till den gällande paragrafens 2 mom. ska det enligt förslaget fogas en hänvisning till specialautomater. En definition av specialautomat ska enligt förslaget fogas till 3 §. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande lagen.
64 §.Lotteriförseelse. Till 1 mom. 7 punkten ska det enligt förslaget fogas en hänvisning till specialautomater. En definition av specialautomat ska enligt förslaget fogas till 3 §. Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i 16 § 2 mom. föreskrivs om placeringen av automater ska för lotteriförseelse dömas till böter. I övrigt motsvarar paragrafen den gällande lagen.
65 §.Brott mot tystnadsplikt. Det föreslås att paragrafen upphävs som obehövlig. I den gällande paragrafen hänvisas det till 55 §, som enligt förslaget ska upphävas.
67 §.Närmare bestämmelser. Det föreslås en teknisk ändring i 1 mom. 4 punkten med anledning av att definitionerna av formerna för anordnandet av andra lotterier än penningspel flyttas till den nya 3 a §. Bemyndigandet i 6 punkten i momentet ska enligt förslaget preciseras så att det genom förordning av statsrådet ska föreskrivas om skyldighet för Polisstyrelsen och polisinrättningarna att översända uppgifter också för bedömning av penningspelens skadlighet. I 6 punkten föreslås det dessutom att ordet problem ersätts med ordet skadeverkning på motsvarande sätt som i 52 och 53 §.
