Hoppa till huvudnavigeringen

Direkt till innehållet

RP 137/2016 rd

Senast publicerat 15-09-2016 14:46

Regeringens proposition RP 137/2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker och av 3 § i och bilagan till lagen om accis på vissa dryckesförpackningar

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

I denna proposition föreslås det att lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker ändras så att punktskatten på sötsaker och glass slopas. Dessutom föreslås det att icke-smaksatta växtbaserade drycker som ersätter mjölk samt isbitar inte ska omfattas av punktskatten på läskedrycker. Lagens rubrik ändras till lag om punktskatt på läskedrycker. Enligt förslaget ändras även lagen om accis på vissa dryckesförpackningar så att icke-smaksatta växtbaserade drycker som ersätter mjölk samt isbitar inte omfattas av skatten.  

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 

Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2017. 

MOTIVERING

Nuläge

1.1  Lagstiftning

Bestämmelser om den skatt på sötsaker, glass och läskedrycker som ska betalas till staten finns i lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker (1127/2010), nedan lagen om punktskatt på sötsaker, som trädde i kraft vid ingången av 2011. Med stöd av lagen om punktskatt på sötsaker tas punktskatt ut på sötsaker, sötsaksliknande produkter, choklad, produkter som innehåller kakao, glass, saftglass, alkoholfria drycker och drycker som innehåller endast en liten mängd alkohol. I lagen om punktskatt på sötsaker anges de skattepliktiga produkterna i skattetabeller enligt produktgrupper genom hänvisning till respektive tulltariffnummer i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur, nedan tulltaxan. Lagen tillämpas inte på sötsaker, glass och läskedrycker som producerats av småskaliga producenter. Som småskaliga producenter betraktas tillverkare som är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår har frisläppt för konsumtion högst 10 000 kilogram sötsaker, högst 10 000 kilogram glass, eller högst 50 000 liter läskedryck. Skattefriheten gäller också importprodukter som uppfyller motsvarande kriterier. 

Alla produkter enligt tulltaxans nummer 1704 (sockerkonfektyrer, inte innehållande kakao) och 1806 (choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao) beskattas som sötsaker. Sötsaker som är sötade med sötningsmedel och som omfattas av tulltariffnummer 2106 anses också vara sötsaker. Alla produkter enligt nummer 2105 och sådana produkter enligt tulltariffnummer 1901 som är avsedda för tillverkning av glass beskattas som glass.  

Före den nuvarande skatten på sötsaker togs det av statsfinansiella orsaker ut punktskatt på sötsaker och choklad från 1926 till utgången av 1999. Fram till 1986 var skattebeloppet tre mark per kilogram. År 1987 höjdes skatten på sötsaker till 3,50 mark, dvs. cirka 59 cent per kilogram. Skatten hölls på denna nivå ända tills den slopades. I och med att Finland anslöt sig till Europeiska unionen 1995 fogades bestämmelserna om punktskatt på sötsaker och läskedrycker samman till en enda lag om sötsaks- och läskedrycksaccis (1474/1994). Sötsaker sötade med xylitol var enligt lagen av folkhälsoskäl befriade från skatt på sötsaker. Till följd av de problem som skatten ledde till för den finländska sötsaksmarknaden och bolagsrättsliga frågor i anslutning till skatten avstod man år 2000 från skatt på sötsaker. 

För läskedrycker har det i Finland från och med 1940 tagits ut punktskatt. I samband med att punktskatten på sötsaker togs i bruk fogades det till lagen om punktskatt på sötsaker bestämmelser om punktskatt på läskedrycker. Samtidigt höjdes punktskatten på läskedrycker och skattebasen utvidgades till naturligt mineralvatten och vissa drycker som innehåller mjölk. Med stöd av lagen om punktskatt på sötsaker tas punktskatt i stor utsträckning ut på sådana alkoholfria drycker och sådana produkter som används för tillverkningen av dryckerna och som ingår i kapitel 22 i tulltaxan och i nummer 2009, 2106, 3302 och 3824. Till dessa produkter hör bl.a. lemonad, mineralvatten, drickfärdig saft, proteindrycker, smaksatt mjölk, koncentrat som används vid tillverkning av saft och dryckesingredienser i fast form. Punktskatten fastställs enligt mängden färdig dryck, vilket innebär att punktskatten för drycker som ska spädas ut, såsom saftkoncentrat, fastställs på basis av utspädningsförhållandet.  

De livsmedel för särskilda näringsändamål som det med stöd av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG om livsmedel för särskilda näringsändamål, nedan direktivet om livsmedel för särskilda näringsändamål, har utfärdats närmare specialbestämmelser om, omfattas inte av punktskatten på läskedrycker. Livsmedlen för särskilda näringsändamål skiljer sig i fråga om konsistens eller tillverkningsmetod från motsvarande livsmedel för normal konsumtion och de är lämpliga för personer med störd näringsupptagning eller ämnesomsättning eller personer som på grund av sitt fysiologiska tillstånd har nytta av ett kontrollerat intag av vissa ämnen i livsmedel. Specialbestämmelser som har utfärdats med stöd av direktivet har i Finland genomförts genom handels- och industriministeriets förordning om livsmedel för speciella medicinska ändamål (406/2000), handels- och industriministeriets förordning om modersmjölksersättning och tillskottsnäring (1216/2007), handels- och industriministeriets beslut om barnmat (789/1997) och handels- och industriministeriets beslut om bantningspreparat (904/1997). 

Under sommaren 2016 kom det ändringar till lagstiftningen om livsmedel för särskilda näringsändamål. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 609/2013 om livsmedel avsedda för spädbarn och småbarn, livsmedel för speciella medicinska ändamål och komplett kostersättning för viktkontroll och om upphävande av rådets direktiv 92/52/EEG, kommissionens direktiv 96/8/EG, 1999/21/EG, 2006/125/EG och 2006/141/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/39/EG och kommissionens förordningar (EG) nr 41/2009 och (EG) nr 953/2009, nedan förordningen om livsmedel för särskilda grupper, offentliggjordes sommaren 2013 och började tillämpas den 20 juli 2016. Genom förordningen upphävdes direktivet om livsmedel för särskilda näringsändamål och specialbestämmelserna som utfärdats med stöd av det. Kommissionen har offentliggjort en delegerad förordning om modersmjölksersättning och tillskottsnäring (EU) 2016/127 och en delegerad förordning om livsmedel för speciella medicinska ändamål (EU) 2016/128, som båda har en övergångsperiod på flera år. De förordningar och beslut som handels- och industriministeriet har antagit tillämpas tills de delegerade förordningarna har trätt i kraft. Eftersom måltidsersättning i och med ikraftträdandet av förordningen om livsmedel för särskilda grupper inte längre räknas till bantningspreparat, ändrades handels- och industriministeriets beslut om bantningspreparat på motsvarande sätt genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet (496/2016). 

Utöver sådana livsmedel för särskilda näringsändamål som baserar sig på specialbestämmelser omfattar punktskatten på läskedrycker inte heller synnerligen energifattiga livsmedel för särskilda näringsändamål avsedda för viktkontroll, kosttillskott som uppfyller de krav som föreskrivs i livsmedelslagen (23/2006) samt läkemedelspreparat enligt läkemedelslagen (395/1987).  

På vatten under nummer 2201 tas det ut punktskatt på läskedrycker om produkten är förpackad i en detaljhandelsförpackning som rymmer högst fem liter. Exempelvis hushållsvatten ur vattenledningar eller brunnar omfattas därför inte av skatten. 

På drycker vars alkoholhalt överstiger 1,2 volymprocent tas det punktskatt med stöd av lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994). Även öl vars alkoholhalt överstiger 0,5 volymprocent omfattas av punktskatten på alkohol. Drycker vars alkoholhalt är högst 1,2 volymprocent och öl vars alkoholhalt är högst 0,5 volymprocent anses vara läskedrycker och för dem tas det ut punktskatt enligt lagen om punktskatt på sötsaker. 

Med stöd av lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (1037/2004) tas det ut punktskatt på alla sådana detaljhandelsförpackningar som har en volym på högst fem liter och som innehåller drickfärdiga drycker som ingår i kapitel 22 i tulltaxan. Skattebeloppet är 51 cent per liter förpackad produkt. Punktskatt på dryckesförpackningar tas inte ut på dryckesförpackningar som är återanvändbara och ingår i ett pantbaserat retursystem eller på förpackningar som framställts av vätskekartong. Även förpackningar som innehåller drycker producerade av småskaliga producenter står utanför beskattningen. Som småskaliga producenter betraktas tillverkare som är oberoende av andra tillverkare i samma bransch och som under ett kalenderår har frisläppt för konsumtion dryckesförpackningar som innehållit högst 50 000 liter dryck. 

Lagen om punktskatt på sötsaker har sedan den trädde i kraft ändrats två gånger. Vid ingången av 2012 höjdes punktskatten och dessutom preciserades beskattningen av konstgjort smaksatta dryckpulver. Vid ingången av 2014 ändrades lagen så att punktskatten på läskedrycker delades upp på två nivåer utifrån dryckernas sockerhalt. Punktskatten på drycker och dryckpulver som innehöll socker höjdes. Samtidigt lämnades kosttillskott, synnerligen energifattiga livsmedel för särskilda näringsändamål avsedda för viktkontroll och läkemedelspreparat utanför punktskatten. Beskattningen av pulver och koncentrat som används vid tillverkning av drycker preciserades också. 

Punktskatten på sötsaker och glass är för närvarande 95 cent per kilogram. Punktskatten på läskedrycker är för sockerfria dryckers del 11 cent per liter färdig dryck och för sockerhaltiga dryckers del 22 cent per liter färdig dryck. Punktskatten på dryckesingredienser i fast form är 95 cent eller 1,4 euro per kilogram, beroende på om dryckesingrediensen innehåller socker. Skattenivåerna har sedan 2010 utvecklats enligt följande: 

År 

Skattenivån för  

sötsaker och läskedrycker 

 

skattenivån för glass 

2010 

4,5 cent/l 

 

2011 

75 cent/kg 

7,5 cent/l 

 

2012 

95 cent/kg 

11 cent/l 

 

2013 

95 cent/kg 

11 cent/l 

 

2014 

95 cent/kg 

11 eller 22 cent/l 

 

2015 

95 cent/kg 

11 eller 22 cent/l  

 

2016 

95 cent/kg 

11 eller 22 cent/l  

 

Skattefria är enligt lagen om punktskatt på sötsaker t.ex. sötsaker, glass och läskedrycker som används för tillverkning av sötsaker, glass eller läskedrycker, som råvaror vid industriell produktion av andra livsmedel eller för tillverkning av läkemedel. Även exporten är skattefri.  

I punktskattelagen (182/2010) föreskrivs om förfaranden för punktbeskattning av sötsaker, glass och läskedrycker, verkställande av beskattningen, skattskyldighet, annan skattefrihet och skattekontroll.  

Regeringens proposition med förslag till överföring av punktbeskattningen och bilbeskattningen till Skatteförvaltningen lämnas till riksdagen under hösten 2016. I propositionen föreslås det att punktbeskattningen som sköts av Tullen överförs till Skatteförvaltningen från ingången av 2017. Tullen ska dock fortsättningsvis handha tillsynen över punktbeskattningen samt brottsundersökningen. Dessutom ansvarar Tullen fortsättningsvis i vissa situationer för beskattningen av punktskattepliktiga produkter som importeras från områden utanför unionen. Ändringen gäller bl.a. beskattningen av läskedrycker. 

1.2  Praxis

Konsumtion och prisutveckling 

År 2015 beskattades cirka 80 miljoner kilogram sötsaker och cirka 34 miljoner kilogram glass. År 2015 sjönk konsumtionen av sötsaker med en knapp procent och konsumtionen av glass med cirka fem procent. Totalt sett har konsumtionen av sötsaker och glass varit tämligen stabil. Konsumtionen har sedan 2012 sjunkit med några procent.  

År 2015 beskattades cirka 782 miljoner liter läskedrycker. Av dessa var cirka en tredjedel sockerfria drycker och två tredjedelar sockerhaltiga drycker. Konsumtionen av skattepliktiga drycker minskade från föregående år med fem procent. Mängden växtbaserade drycker som ersätter mjölk, såsom bl.a. sojadrycker och havredrycker, kan på basis av konsumtionsundersökningar beräknas uppgå till cirka fem miljoner liter. En del av dessa drycker omfattas på grund av sin sockerhalt av den högre skattesatsen för punktskatt på läskedrycker.  

Efter att punktskatten på sötsaker togs i bruk steg priserna på sötsaker och glass tydligt mellan 2010 och 2012. Priset på sötsaker av choklad steg cirka 17 procent och priset på sötsaker steg med cirka en fjärdedel. Kilopriset på glass är i medeltal billigare än kilopriset på sötsaker och därför steg priset på glass proportionellt sett mera, med cirka en tredjedel. Prisutvecklingen har sedermera stabiliserats och priset på sötsaker av choklad och på glass har efter 2012 stigit med något under sju procent och priset på sötsaker med drygt två procent.  

Det finns inga exakta uppgifter om vilken effekt det har haft på produkterna att punktskatten på sötsaker och glass togs i bruk. I en undersökning utförd av Statens ekonomiska forskningscentral konstaterades det utifrån ett empiriskt material att punktskatten på sötsaker efter en liten fördröjning verkade ha fått nästan fullt genomslag i priserna i alla produktgrupper (Makeisvero – tehokasta kulutusverotusta vai kulutuskäyttäytymisen ohjausta? VATT Promemorior 21/2012). På grund av att materialet inte var tillräckligt detaljerat var det dock inte möjligt att i undersökningen klarlägga effekterna av att punktskatten tagits i bruk.  

Skatteintäkter 

Punktskatteintäkterna från sötsaker, glass och läskedrycker uppgick till 250 miljoner euro år 2015. Skatteandelen för sötsaker och glass av skatteintäkterna var 108 miljoner euro och skatteandelen för läskedryckerna var 142 miljoner euro. Skatteintäkterna har under senaste åren varit av ungefär samma storleksordning, med undantag höjningen av punktskatten på läskedrycker i början av 2014, vilket ledde till en ökning av skatteintäkterna på drygt 50 miljoner euro. 

År 

 

 

Läskedrycker, mn euro 

Sammanlagt, mn euro. 

Sötsaker, 

mn euro 

Glass, 

mn euro 

2010 

37 

37 

2011 

47 

24 

62 

134 

2012 

76 

33 

88 

197 

2013 

77 

33 

94 

204 

2014 

77 

34 

146 

257 

2015 

76 

32 

142 

250 

1.3  Den internationella utvecklingen och lagstiftningen i EU

Punktskatt på livsmedel i vissa länder 

I flera av medlemstaterna inom Europeiska unionen tas det ut eller planeras att ta ut punktskatt på läskedrycker, sötsaker eller vissa produkter som innehåller socker.  

I Danmark beskattas i tämligen stor utsträckning mat som innehåller socker. Skattepliktiga produkter är bl.a. choklad och chokladprodukter, kakaomassa, kakaopulver, lakritsprodukter, mandel- och nötmassa, konfekt, sötsaker, tuggummi, kanderade frukter, våfflor, kakor och kex. Skattebeloppet varierar per tulltariffnummer. Exempelvis punktskatten på sötsaker är vanligen cirka 3,30 euro per kilogram. I Danmark tas det dessutom ut skatt på kommersiellt producerad glass 0,71 euro eller 0,89 euro per liter, beroende på vilken produktens sockerhalt är. I Danmark användes länge en skatt som omfattade både sådana läskedrycker som innehåller socker och sådana som innehåller konstgjort sötningsmedel, men skatten slopades 2014, delvis till följd av en snedvridning i samband med gränshandeln. Under 2011 och 2012 användes det i Danmark tillfälligt en skatt som gällde feta produkter. Till följd av höjda konsumentpriser, ökad gränshandel och administrativa kostnader för företagen avstod man från skatten som omfattade bl.a. mjölkprodukter, ätbara fetter och kött. Kom-missionen ansåg dessutom att det i skattebegränsningarna ingick skattestöd som ansågs vara statligt stöd, men en officiell ståndpunkt från kommissionens sida finns inte. 

I Belgien tar man på alkoholfria drycker ut punktskatt på läskedrycker, 6,81 cent per liter. Som en del av en större skattereform höjdes punktskatten vid ingången av 2016 med 3,08 cent per liter. Avsikten med reformen var att flytta beskattningens tyngdpunkt från beskattning av arbetsinkomster till beskattning av sådan konsumtion som är förknippad med negativa externa effekter. I Lettland är punktskatten på alkoholfria drycker 7,4 cent per liter. I Frankrike tas det ut punktskatt på läskedrycker 7,53 cent per liter på alkoholfria drycker med tillsats av socker eller andra sötningsmedel. Skatten på energidrycker som innehåller över 220 milligram koffein per liter är 1,03 euro per liter. I Frankrike tas det dessutom ut punktskatt på buteljerat vatten. Skattebeloppet är 0,54 cent per liter. 

I Ungern beskattas ett flertal produkter som innehåller socker eller salt. Det uttalade syftet med beskattningen har varit att förbättra befolkningens hälsa. Punktskattepliktiga är drycker som är smaksatta med socker, energidrycker, sötsaker, kakaopulver som innehåller tillsatt socker, sylter och salta snacks och kryddor, med undantag av ketchup och senap. Skattebeloppet varierar per produkt. På exempelvis sötsaker är skatten cirka 0,41 euro per kilogram, på smaksatta läskedrycker som innehåller över 8 gram socker per 100 milliliter är skatten två cent per liter och på produkter som innehåller salt är skatten 0,79 euro per kilogram. 

Utöver medlemsstaterna i Europeiska unionen tar också Norge ut motsvarande punktskatt på livsmedel som ses som ohälsosamma. Till livsmedel som omfattas av punktskatten hör både drycker med tillsatt socker och konstgjort sötade drycker, många socker- och chokladprodukter utifrån tilltariffnummer samt socker och sirap som säljs som sådana. Skattebeloppet för sötade läskedrycker är 0,30 euro per liter, för produkter som innehåller socker 1,91 euro per kilogram och för socker som säljs som sådant 0,74 euro per kilogram. 

Utöver de nämnda länderna har Storbritanniens regering i budgeten för 2016 meddelat att drycker som innehåller över 5 gram socker per 100 milliliter ska beskattas från och med april 2018. Avsikten är att fruktsafter och mjölkprodukter inte ska omfattas av skatten. Enligt planerna ska skatten graderas så att drycker som innehåller över 8 gram socker per 100 milliliter ska höra till en högre skatteklass än andra drycker. Också i Irland bereds en punktskatt på sockerhaltiga läskedrycker. 

Lagstiftningen i EU 

Punktskatten på alkoholdrycker, tobaksprodukter och energiprodukter har harmoniserats genom produktspecifika direktiv om skattestruktur och minimiskattenivåer. Dessutom har förfarandebestämmelserna om produkterna harmoniserats genom rådets direktiv 2008/118/EG om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG, nedan punktskatte-direktivet. I direktivet föreskrivs om allmänna regler för punktskatt inom gemenskapen och säkerställs fri rörlighet för produkterna vid handel mellan medlemsstaterna samt säkerställs att produkterna beskattas på ett behörigt sätt.  

Utöver harmoniserade punktskatter kan medlemsstaterna ta ut nationella punktskatter, om de följer punktskattedirektivet och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan FEUF. Enligt punktskattedirektivet kan medlemsstaterna ta ut punktskatt också på andra produkter, men detta får inte leda till gränsformaliteter. Principen om icke-diskriminering och bestämmelserna om statliga stöd i FEUF utgör de viktigaste begränsningarna i fråga om nationella skatter.  

Enligt artikel 110 i FEUF ska ingen medlemsstat, direkt eller indirekt, på varor från andra medlemsstater lägga interna skatter eller avgifter, av vilket slag de än är, som är högre än de skatter eller avgifter som direkt eller indirekt läggs på liknande inhemska varor. Detta innebär att den skatt som tas ut på inhemska produkter och på importerade produkter ska vara lika stor och grunderna för fastställande av skatt ska vara enhetliga. Principen om icke-diskriminering ska därmed beaktas när skattebas och skattefrihet fastställs. Beskattningen av importerade produkter ska också administrativt vara lika enkel som i fråga om inhemska produkter.  

De nationella skatterna ska också vara förenliga med bestämmelserna om statliga stöd i FEUF. Beskattningen kan innehålla t.ex. sådana stödelement i form av skattefrihet som enligt artikel 107 i FEUF anses vara statliga stöd om de inte är förenliga med det allmänna skattesystemet och uppfyller de övriga villkoren för statliga stöd. Snedvridning av konkurrensen och selektiva stöd bör särskilt beaktas. Skattesystemet ska vara sådant att ingen kan anse sig få otillbörliga konkurrensfördelar, t.ex. till följd av skattefrihet eller genom lämnande utanför tillämpningsområdet för punktskatten. Begränsningar av skattebasen för skatt som tas ut på statsfinansiella grunder har dock inte när det gäller statliga stöd tills vidare ansetts problematiska i EU:s rättspraxis.  

För bedömningen av de statliga stöden har syftet med beskattningen och beskattningens faktiska effekter en stor betydelse. Utanför beskattningen kan lämnas produkter endast om det är objektivt befogat och befrielsen inte begränsar eller försvagar möjligheten att uppnå de fastställda målen. 

Enligt huvudregeln ska åtgärder som kan betraktas som statligt stöd anmälas till Europeiska kommissionen innan de tas i bruk. Syftet med förfarandet med förhandsanmälan är att säkerställa att stöden är förenliga med den gemensamma marknaden. Stöd som har beviljats utan förhandsanmälan är olagligt stöd. En stödåtgärd kan inte tillämpas förrän kommissionen har godkänt stödsystemet. Undantagen från förfarandet med förhandsanmälan gäller de minimi-stöd som är av mindre betydelse och stöd som ingår i gruppundantagen.  

Om kommissionen anser att det i skattesystemet ingår sådana förbjudna stöd som avses i artikel 107 i FEUF, kräver kommissionen att medlemsstaten upphäver eller ändrar stödet. Medlemsstaten kan dessutom åläggas att av stödmottagaren återkräva olagligt statligt stöd från de senaste 10 åren, inklusive ränta. Stöd som tagits i bruk före ett medlemskap i EU ses under vissa förutsättningar som ett gällande stöd och principerna för återkrav på stöd tillämpas inte på dessa stöd. Om medlemsstaten inte inom angiven tidsfrist följer kommissionens beslut, kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen. Unionens domstol avgör i sista hand om det är fråga om ett sådant stöd som är förbjudet enligt unionslagstiftningen.  

1.4  Bedömning av nuläget

Punktbeskattningen riktas till de produkter som skatten ska gälla och påverkar därmed produktens pris och konkurrensmöjligheter i förhållande till produkter som inte omfattas av punktskatten. Det har ansetts att en avvikande skattemässig behandling av två produkter som i hög grad ersätter varandra är, med tanke på bestämmelserna om statligt stöd, berättigad endast om det är motiverat med hänsyn till syftet med punktskatten. Eftersom punktskatten på sötsaker, glass och läskedrycker har ett statsfinansiellt syfte, ska liknande produkter omfattas av skatten så lika och i så stor utsträckning som möjligt. Därför har man strävat efter att rikta skatten så att den på ett jämlikt sätt gäller alla sötsaker och läskedrycker och all glass. Man har försökt göra gränsdragningen mellan produkter som skattepliktiga och produkter som inte är det tillräckligt tydlig genom att basera gränsdragningen på tulltariffnumren. Till föremål för skatten har valts existerande produktgrupper dvs. tulltariffnummer. På detta sätt har det varit möjligt att exakt avgränsa vilka produkter som är punktskattepliktiga. Avsikten med begränsningen av de produkter som omfattas av punktskatten är också att skapa ett system för skatteuppbörd som är enkelt och entydigt samt för företagens del förutsägbart. 

Det har till Europeiska kommissionen lämnats in två klagomål om statligt stöd, klagomålen hänför sig till begränsningar av skattebasen enligt lagen om punktskatt på sötsaker. Finland har av kommissionen mottagit begäran om upplysningar om klagomålen och svarat på dem. Om kommissionen på basis av en preliminär granskning konstaterar att det finns misstankar om att skattesystemet inte kan tillämpas på den gemensamma marknaden, kan kommissionen besluta att inleda ett formellt granskningsförfarande i ärendet. Ett sådant beslut har inte tills vidare fattats. Tills vidare finns ännu inte EU-domstolens avgörandepraxis om huruvida en skattebas som tjänar statsfinansiella mål är förenlig med bestämmelserna om statligt stöd. Kommissionen har dock inofficiellt meddelat som sin ståndpunkt att det kan ingå element som kan betraktas som statligt stöd i en skatt av nuvarande form som är knuten till tulltariffnummer och som tas ut på statsfinansiella grunder. Då man beaktar syftet med skatten är den enligt kommissionen inte neutral i förhållande till liknande produkter och kan därför anses innehålla selektivt skattestöd som kan anses utgöra statligt stöd för produkter som inte omfattas av skatten. Kommissionen anser att det är nödvändigt att ändra skattebasen eller syftet med skatten. Om skattesystemet anses innehålla förbjudna statliga stöd finns det en risk för att tio års skatt inklusive ränta återkrävs för produkter som inte omfattats av skatten. 

Punktskatt på sötsaker och glass 

I fråga om punktskatten på sötsaker och glass har det gjorts en gränsdragning mellan skattepliktiga produkter och produkter som inte omfattas av skatten, t.ex. mellan djupfrysta tårtor och glasstårtor, chokladpudding och chokladglass samt chokladvåfflor och chokladbitar. Det har ansetts att gränsdragningarna har lett till att skatten inte behandlar liknande produkter neutralt med tanke på syftet med skatten. Skatten omfattar inte ett betydande antal produkter som har bedömts vara lika de skattepliktiga produkterna, t.ex. kex och söta bakelser som är jämförbara med sötsaker samt puddingar och yoghurt som kan jämföras med glass. Det har ansetts att liknande produkter behandlas på olika sätt vid beskattningen. 

Regeringen Juha Sipiläs finanspolitiska ministerutskott fattade hösten 2015 ett beslut om att avstå från punktskatt på sötsaker och glass vid ingången av 2017. Samtidigt fattades det beslut om att förlusten av skatteintäkter ska täckas genom en åtgärd som bestäms senare, så att underskottet i de offentliga finanserna inte ökar. När beslutet om att avstå från skatten fattades kände man redan till kommissionens inofficiella ståndpunkt. Eftersom det inte var fråga om kommissionens officiella ståndpunkt i frågan om statliga stöd, tog finanspolitiska ministerutskottet inte genom sitt beslut ställning till frågan om statliga stöd.  

Punktskatt på läskedrycker 

När det gäller läskedrycker är situationen vad gäller skattebasen en annan än när det gäller sötsaker och glass. Skattebasen för punktskatten på läskedrycker är omfattande och täcker huvudsakligen alla drickfärdiga läskedrycker, produkter lämpliga för tillverkning av läskedrycker och dryckesingredienser i fast form. Utanför skatten står inte produkter som kan anses vara liknande som de skattepliktiga produkterna. Endast undantag som är nödvändiga på grund av syftet med skatten omfattas inte av punktskatten på läskedrycker. Användningsändamålet när det gäller livsmedel för särskilda näringsändamål är ett annat än när det gäller läskedrycker, och det vatten som inte omfattas av beskattningen används i regel i annat syfte än drickbart förpackat vatten.  

Kapitel 04 i tulltaxan som omfattar mjölk och mejeriprodukter ingår inte i skattebasen. Den avvikande skattemässiga behandlingen av dels mjölk, dels växtbaserade drycker som ersätter mjölk, såsom bl.a. sojadrycker och havredrycker, kan anses vara ett missförhållande med den nuvarande punktskatten på läskedrycker. Icke-smaksatt mjölk ingår i kapitel 04 och omfattas därmed inte av punktskatten. Smaksatt mjölk hör däremot till nummer 2202 i tulltaxan och omfattas därmed av skatten. Växtbaserade drycker som ersätter mjölk hör till nummer 2202 som omfattas av skatten, oberoende av om det är fråga om smaksatta drycker eller inte. Samma missförhållande ingår i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar. Förpackningar som innehåller växtbaserade drycker är skattepliktiga, medan förpackningar som innehåller mjölk inte omfattas av lagens tillämpningsområde. Både mjölk och växtbaserade drycker förpackas dock oftast i förpackningar av vätskekartong. I praktiken tas det därmed inte ut punktskatt på dryckesförpackningar för någondera drycken.  

Ett annat missförhållande med punktskatten på läskedrycker kan anses vara att också is som är förpackad i en detaljhandelsförpackning som rymmer högst fem liter omfattas av punktskatten på läskedrycker, i och med att produkten ingår i tulltariffnummer 2201. För förpackad is tas det också ut punktskatt på dryckesförpackningar. Is är dock inte som sådan drickbar läskedryck och används inte heller för tillverkning av läskedrycker.  

Eftersom punktskatten på läskedrycker, i likhet med andra punktskatter, är en punktskatt som riktas till en viss begränsad produktgrupp, kan det vid gränsdragningen mellan skattepliktiga produkter och produkter som inte omfattas av skatten alltid finnas enskilda produkter vars skattemässiga behandling väcker frågor. Som helhet betraktat är dock antalet gränsfall vid punktskatten på läskedrycker skäligt när det gäller andra produkter än drycker som ersätter mjölk, och begränsningen av skattebasen har inte medfört betydande problem. 

Samtidigt som finanspolitiska ministerutskottet fattade beslut om att slopa punktskatten på sötsaker och glass fattade utskottet också beslut om att skattebasen för punktskatten på läskedrycker ska justeras. 

Målsättning och de viktigaste förslagen

2.1  Mål

Syftet med propositionen är att rätta till sådana missförhållanden vid punktbeskattningen av sötsaker, glass och läskedrycker som har kommit fram vid gränsdragningen mellan skattepliktiga produkter och produkter som inte omfattas av skatten, med beaktande av skattens främsta statsfinansiella syfte. Syftet med propositionen är att finna en lösning som innebär att produkter ur samma produktgrupp behandlas så neutralt som möjligt vid punktbeskattningen.  

2.2  Alternativ och de viktigaste förslagen

Punktskatt på socker 

Införandet av punktskatt på sötsaker och glass vid ingången av 2011 väckte diskussion bl.a. om skattebasens omfattning, och det fanns ett behov av att utveckla beskattningen ytterligare. I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering tillsatte finansministeriet vid ingången av 2012 en arbetsgrupp för att utreda förutsättningarna för att införa en punktskatt på socker (VM 132:00/2011). I sin slutrapport (finansministeriets publikationer 3/2013) konstaterade arbetsgruppen för det första att syftet med skatten också framöver i första hand ska var statsfinansiellt och först i andra hand ha samband med främjandet av hälsosamma kostvanor. För att uppnå det senare syftet borde inte bara sockret utan också andra näringsämnen i livsmedlen, t.ex. mättat fett och salt, granskas. Arbetsgruppen konstaterade att för att uppnå hälsoeffekterna bör man därför utöver beskattningen utnyttja andra verktyg, bl.a. lagstiftning, rekommendationer, handledning, information och systemet för social- och hälsovårdstjänster utnyttjas. Utifrån de utredningar som gjordes var det inte säkert att en punktskatt som byggde på sockerhalten i livsmedel skulle ha en bättre styrande verkan på hälsan än en punktskatt på sötsaker. Arbetsgruppen utredde dessutom olika alternativa skattemodeller för sockerhaltiga produkter. På grund av unionsrättens ramvillkor, särskilt principen om icke-diskriminerande pris-sättning och bestämmelserna om statliga stöd visade det sig ytterst svårt att bygga upp en modell för en punktskatt på socker. Arbetsgruppen kom till att av de skattemodeller som arbetsgruppen gick igenom var den modell för en punktskatt på sötsaker som motsvarade den nuvarande modellen den modell som var lättast att genomföra. 

Arbetsgruppens slutsatser har använts som utgångspunkt för beredningen av denna proposition. Punktskatt på socker har inte heller införts i någon annan EU-medlemsstat, även om det i vissa medlemsstater används eller bereds punktskatter riktade till vissas sockerhaltiga livsmedel på det sätt om beskrivs ovan. 

Punktskatt på sötsaker och glass 

Problemen med neutraliteten i anslutning till punktskatten på sötsaker och glass är svåra att lösa genom en ändrad gränsdragning när det gäller de skattepliktiga produkterna. Både enligt alternativet att skattebasen görs snävare, exempelvis genom att stryka choklad och glass ur skattebasen, och enligt alternativet att skattebasen utvidgas till att omfatta kex och olika slags mellanmål och snacks måste gränsdragningen mellan skattepliktiga produkter och produkter som inte omfattas av skatten göras för varje ny produkt. I synnerhet kex och andra bageriprodukter upplevs ofta vara produkter som liknar sötsaker. Det är dock problematiskt att beskatta kakor, bakelser, bullar, kex och andra liknade söta bageriprodukter, eftersom söta bageriprodukter av olika slag inte har klassificerats som egna underpositioner i den kombinerade nomenklaturen. Söta bageriprodukter ingår i tulltariffnummer 1905 som även innehåller produkter som inte kan jämställas med sötsaker, t.ex. matbröd och andra salta bageriprodukter. Det skulle vara mycket svårt att avgränsa skattepliktiga produkter ur grupp 1905 så att man undviker olika behandling av liknande produkter. Inexakthet i definitionen av en skattepliktig produkt leder till oklarhet om huruvida produkten omfattas av beskattningen.  

En utvidgning av skattebasen till nya produktgrupper innebär dessutom en ökad administrativ börda för de aktörer som omfattas av punktskatten, och det löser inte nödvändigtvis neutralitetskravet. När det gäller en ändring av skattebasen föreslås det att ett tillståndsförfarande för statliga stöd inleds för att få kommissionens preliminära ståndpunkt. 

På grund av problemen med neutraliteten i anslutning till punktskatten på sötsaker och glass föreslås det i propositionen att punktskatten på sötsaker och glass slopas. Det föreslås att rubriken på lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker ändras till lagen om punktskatt på läskedrycker. Enligt förslaget ska formuleringarna om punktskatt på sötsaker och glass och därtill anslutna definitioner strykas ur lagen. Det föreslås att punktskattetabell 1 i lagen upphävs.  

Punktskatt på läskedrycker 

Gruppen produkter som är föremål för punktskatt på läskedrycker är ytterst omfattande. En definiering med hjälp av tulltaxan av de produkter som ingår i tillämpningsområdet för punktskatten kan i princip anses vara en neutral urvalsgrund. Det har dock upplevts som ett missförhållande att soja-, havre-, ris- och mandeldrycker som ersätter mjölk omfattas av punktskatten, medan komjölk inte omfattas. Växtbaserade drycker fungerar som ersättning för mjölk bl.a. för dem som följer vegankost och för mjölkallergiker. Dessutom används de av bl.a. personer som lider av absorptionsstörningar i fråga om laktos. Det är möjligt att förenhetliga den skattemässiga behandlingen av mjölk och växtbaserade drycker som ersätter mjölk genom bestämmelser om att också mjölk som ingår i kapitel 04 i tulltaxan är skattepliktig. Detta är dock inte ändamålsenligt till följd av mjölkens särställning som en del av den finländska kosten och som en viktig näringskälla. Enligt näringsrekommendationer från statens näringsdelegation 2014 och undersökningar som delegationen gjort är mjölk och mjölkprodukter bland de viktigaste källorna till protein, kalcium, jod och många vitaminer, särskilt D-vitamin och riboflavin. Enligt rekommendationerna kan dock mjölkprodukter i vätskeform vid behov ersättas med växtbaserade livsmedel med tillsats av kalcium och D-vitamin, t.ex. soja- eller havredrycker.  

För att undvika en situation där mjölk och växtbaserade drycker som ersätter mjölk behandlas skattemässigt olika föreslås det i propositionen att icke-smaksatta växtbaserade drycker som ersätter mjölk ska uteslutas ur gruppen av skattepliktiga produkter. Det föreslås att smaksatta växtbaserade drycker fortsättningsvis ska omfattas av punktskatten, på samma sätt som smaksatta mjölkbaserade drycker. Det föreslås att gränsdragningen för skattebasen görs genom att utnyttja tulltaxe- och statistiknomenklaturen som tillämpas från ingången av 2016 och de två nya tulltariffnumren som ingår i kommissionens genomförandeförordning om ändring av bilaga 1 till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen. I nummer 2202 90 11 ingår sojabaserade drycker med ett proteininnehåll på minst 2,8 viktprocent. Till nummer 2202 90 15 hör sojabaserade drycker med ett proteininnehåll på mindre än 2,8 viktprocent och drycker baserade på nötter enligt kapitel 08, spannmål enligt kapitel 10 eller frön enligt kapitel 12 i tulltaxan. Sådana drycker är bl.a. kokos-, havre- och risdrycker. Eftersom det i de nya tulltariffnumren ingår både icke-smaksatta och smaksatta drycker ska gränsdragningen preciseras så att endast produkter som ersätter icke-smaksatt mjölk är undantagna skatten. Det föreslås att gränsdragningen görs så att de icke-smaksatta produkter inom de nya tulltariffnumren vars sockerhalt uppgår till högst 4,8 gram per 100 milliliter dryck ska vara undantagna skatten. Sockerhaltens gräns motsvarar den sockerhalt som är typisk för mjölk. Smaksättning innebär tillsats av exempelvis kakao, smakämnen och frukter i drycken. Tillsats av socker, övriga sötningsmedel eller salt anses inte vara smaksättning. Smaksättning av sojadrycker och andra växtbaserade drycker leder till att produkterna blir skattepliktiga, vilket också sker om mjölk smaksätts.  

Gruppen produkter som omfattas av punktskatten skulle efter ändringen fortfarande vara stor och förenlig med de statsfinansiella målen.  

Det föreslås dessutom att is och snö som ingår i tulltariffnummer 2201 inte ska omfattas av skatten. I fråga om dessa produkter handlar det inte om drycker som dricks som sådana eller produkter som används för tillverkning av dryckerna. Detta innebär i praktiken att beskattningen av isbitar ändras. 

Det föreslås att punktskattetabell 2 ändras så att is och snö utesluts ur produktgrupp 4 A och så att icke-smaksatta växtbaserade drycker utesluts ur produktgrupp 5. Icke-smaksatta växtbaserade drycker definieras i 2 §. 

Dessutom uppdateras hänvisningen i 1 § 6 mom. till den unionslagstiftning som ska tillämpas på stöd av mindre betydelse.  

Punktskatt på vissa dryckesförpackningar 

I propositionen föreslås det att både växtbaserade drycker som ersätter mjölk och isbitar också ska vara undantagna punktskatt på dryckesförpackningar, på samma grunder som vid punktskatt på läskedrycker. Enligt förslaget ska skattetabellen i bilagan till lagen om accis på vissa dryckesförpackningar ändras så att produktgrupp 1 inte omfattar is och snö och produktgrupp 2 inte omfattar icke-smaksatta växtbaserade drycker. Icke-smaksatta växtbaserade drycker definieras i 3 §. 

Propositionens konsekvenser

3.1  Ekonomiska konsekvenser

Slopandet av punktskatt på sötsaker och glass leder för statens del till ett årligt bortfall av skatteintäkter på cirka 110 miljoner euro. Med beaktande av tidpunkten för betalningen av punktskatten uppgår bortfallet av skatteintäkter år 2017 dock till 102 miljoner euro. Uteslutandet av växtbaserade sojadrycker och motsvarande drycker ur skattebasen för punktskatten på läskedrycker innebär en förlust på cirka 0,5 miljoner euro i skatteintäkter. Uteslutandet av isbitar ur skattebasen innebär en ringa förändring av skatteintäkterna.  

Den slopade punktskatten på sötsaker och glass samt avgränsningen av punktskatten så att den inte omfattar växtbaserade drycker som ersätter mjölk beräknas sänka priset på och öka konsumtionen av dessa produkter. När man beaktar mervärdesskatten medför slopandet av punktskatten på sötsaker och glass att produktpriserna sjunker med 1,08 euro per kilogram. Bedömningen av de övergripande konsekvenserna försvåras dock av att de skattepliktiga produkterna på många sätt avviker från varandra. Punktskatten har i proportion varit strängare för produkter med ett lägre kilo- eller literpris än för produkter med ett högre kilopris. För dem har skattebelastningen varit ringa.  

Det uppskattas att den slopade skatten sänker produktpriserna med 7—14 procent. När det gäller glassen beräknas priserna som minst sjunka några procent. Men priset på de glassförpackningar som har det förmånligaste kilopriset kan sjunka med över en tredjedel. Det beräknas att priset på sådana soja-, havre- och risdrycker och motsvarande drycker som ersätter mjölk sjunker med i medeltal cirka sex procent till följd av skatteförändringen. Priseffekten kan också vara större, eftersom det på marknaden också finns sådana produkter som det för närvarande tas ut skatt enligt en högre skattesats till följd av produktens sockerhalt, men som i fortsättningen inte ska omfattas av punktskatten på läskedrycker. Priset på dessa drycker kan till följd av skatteförändringen sjunka med över 10 procent. Prisförändringarna har beräknats med antagandet att priserna sjunker med ett belopp som motsvarar skatteförändringen, men det är möjligt att prisförändringen inte blir så stor. 

Till följd av den slopade punktskatten på sötsaker och glass beräknas konsumtionen av sötsaker, beroende på produktgrupp, öka 5—11 procent och konsumtionen av glass med 7—17 procent beräknat enligt genomsnittspriser. Det beräknas att konsumtionen av växtbaserade drycker som ersätter mjölk ökar med i medeltal fem procent till följd av skatteförändringen. Vid beräkningen av konsumtionsförändringarna har man för sötsakernas och glassens del använt en priselasticitet på -0,8 och för läskedryckernas del en priselasticitet på -0,9. Eftersom punktskatten relativt sett påverkar produkter med det billigaste kilopriset mera, kan man anta att slopandet av skatten vanligen i genomsnitt ökar efterfrågan på just dessa produkter. Dessutom kan konsumenternas konsumtionsvanor skilja sig mycket i fråga om olika produkter. Därför kan också efterfrågan på produkter med samma pris förändras olika kraftigt. I och med lägre inhemska priser kan den skattefria resandeinförseln av sötsaker minska något.  

Den inverkan slopandet av punktskatten på sötsaker och glass har på inflationen beräknas vara cirka -0,13 procent, dvs. ändringen av konsumentprisindex förutspås på grund av skatteförändringen vara cirka 0,13 procentenheter mindre än utan förändringen, om priserna sjunker fullt ut till följd av skatteförändringen.  

I proportion till de disponibla inkomsterna påverkar den slopade punktskatten på sötsaker och glass mest privathushåll med låga inkomster, eftersom dessa hushåll i förhållande till sina inkomster konsumerar mera av de aktuella produkterna. Konsekvenserna för inkomstfördelningen är dock ringa. Beräknat på basis av statistikcentralens konsumtionsundersökning 2012 är effekten av den slopade punktskatten mätt med hjälp av Ginikoefficienten under -0,02. I relation till de disponibla inkomsterna är andelen för punktskatten på sötsaker för inkomstdecilen med de högsta inkomsterna uppskattningsvis 0,05 procent och för inkomstdecilen med de lägsta inkomsterna cirka 0,13 procent. Medeltalet för alla hushåll är cirka 0,09 procent.  

Eftersom konsumtionsuppgifterna rapporteras per hushåll är det inte möjligt att utifrån materialet entydigt bedöma de könsrelaterade konsekvenserna av skatteförändringen. 

3.2  Samhälleliga konsekvenser

Slopandet av punktskatten på sötsaker och glass kan ha en negativ effekt på folkhälsan i och med den ökade konsumtionen av dessa produkter. Sett ur näringssynpunkt är det största hotet mot folkhälsan ett alltför stort intag av energi som fås från kosten. Sockrets samband med fetma, kroniska sjukdomar och tandhälsa har lyfts fram i de nyaste undersökningar. Användningen av socker hos barn och unga överstiger rekommendationerna, och i och med den ökande glasskonsumtionen ökar också andelen fetter i kosten. 

Konsumtionen av sötsaker beräknas öka framför allt bland barn och unga som köper sötsaker för sina fickpengar. Sockerhaltiga produkter tar framför allt hos barn lätt bort aptiten och minskar andelen annan, mer fullvärdig föda i kosten.  

Vid bedömningen av hälsoeffekterna av att punktskatten slopas är det skäl att notera att skatten är bara en av flera metoder för att främja hälsosamma kostvanor. Bl.a. information, handledning och näringsrekommendationer är viktiga medel för att påverka konsumtionen, matvanorna och hälsan. 

Slopandet av punktskatten på sötsaker och glass skulle förbättra lönsamheten för dessa branscher. Den ökade efterfrågan till följd av slopad skatt och sänkta priser skulle märkas i form av ökade intäkter för sötsaks- och glassindustrin och för handeln. År 2014 sysselsatte glassindustrin 13 580 årsverken i Finland, och sötsaksindustrin drygt 1 600 årsverken. 

3.3  Konsekvenser för myndigheterna

Uppskattningen är att slopandet av punktskatten på sötsaker och glass inte på längre sikt har någon effekt på antalet årsverken som behövs för verkställandet av punktbeskattningen. År 2015 var antalet skattskyldiga som betalade punktskatt på sötsaker och glass cirka 360. Av dessa var cirka 140 tillståndshavare med regelbunden verksamhet, resten importerade sötsaker och glass sporadiskt.  

I samband att punktskatten slopas skulle myndigheternas arbetsmängd öka tillfälligt, t.ex. till följd av frisläppande av säkerheter som hänför sig till tillstånden. Efter detta skulle punktbeskattningens personalresurser kunna överföras till andra uppgifter som är viktigare med tanke på skatteintäkterna.  

Beredningen av propositionen

Propositionen hänför sig till det beslut som regeringen Juha Sipiläs finanspolitiska ministerutskott fattat hösten 2015 om att avstå från punktskatt på sötsaker och glass vid ingången av 2017 och att se över de produkter som omfattas av punktskatten på läskedrycker.  

Propositionen har beretts vid finansministeriet i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet och Tullen. 

Yttranden om propositionen begärdes av 20 instanser. Yttranden lämnades av social- och hälsovårdsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, arbets- och näringsministeriet, Ålands landskapsregering, Tullen, Skatteförvaltningen, Institutet för hälsa och välfärd, Konkurrens- och konsumentverket, Livsmedelsindustriförbundet rf, Bryggeri- och läskedrycksindustriförbundet rf, Mehu- ja säilyketeollisuusyhdistys, Finlands näringsliv rf, Finlands Dagligvaruhandel rf, Förbundet för finsk handel rf, Centralhandelskammaren, Företagarna i Finland rf och Skattebetalarnas Centralförbund rf. Yttranden lämnades också av Statens näringsdelegation, Livsmedelssäkerhetsverket och Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry.  

Remissinstansernas åsikter om att slopa punktskatten på sötsaker och glass var delade. Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd, Statens näringsdelegation och Livsmedelssäkerhetsverket understödde inte förslaget om att slopa punktskatten på sötsaker och glass, utan föreslog att man skulle överväga en ändring av den nuvarande skatten utifrån hälsoaspekter så att skattebasen skulle utvidgas och skatten höjas. Effekten av den slopade skatten på konsumtionen av sötsaker och glass och eventuella hälsorisker, framför allt för barn och personer inom de lägre socioekonomiska grupperna, ansågs särskilt oroväckande. Det konstaterads att övervikten hos befolkningen och frekventa sjukdomar till följd av övervikten belastar hälso- och sjukvården och leder till en ökande samhällsekonomisk börda. Ålands landskapsregering understödde inte förslaget om att slopa punktskatten, utan konstaterade att man understöder en beskattning av produkter som innehåller stora tillsatser av socker. Skattebetalarnas Centralförbund rf konstaterade att skatter som riktas till olägenheter i regel inte ska sänkas eller slopas. 

Näringslivet understödde ett slopande av punktskatten på sötsaker och glass för att avhjälpa de EU-rättsliga problem som noterats i skatten. Finlands Dagligvaruhandel rf och Förbundet för finsk handel tog dessutom upp att det i praktiken har visat sig svårt att med hjälp av ekonomiska styråtgärder, såsom beskattning, uppmuntra till mera hälsosamma levnadssätt. Konkurrens- och konsumentverket bedömde att slopandet av punktskatten undanröjer de konkurrensneutralitetsproblem som verket tidigare uppmärksammat, den börda skatten förorsakat och den tidigare inverkan på försäljningsprisen och på möjligheterna att introducera en produkt i utbudet.  

Understödet var stort för propositionens förslag att ändra skattebasen för punktskatten på läskedrycker så att isbitar och icke-smaksatta växtbaserade drycker som ersätter mjölk inte ska omfattas av skatten. I yttrandena från Livsmedelssäkerhetsverket och Maidonjalostajien ja meijeritukkukauppiaiden liitto ry fäste man uppmärksamheten vid användningen av ordet mjölk, som begränsas i EU-lagstiftningen. 

Livsmedelsindustrin meddelade att man motsätter sig att punktskatten på läskedrycker hålls var i någon form, bl.a. med motiveringen att skatten försvagar konkurrensen för den inhemska industriella tillverkningen av drycker. Enligt livsmedelsindustrin har man i propositionen inte strävat efter att systematiskt eliminera riskerna med statligt stöd. Om man inte helt avstår från punktskatten ska skattens tillämpningsområde utredas vidare så att konkurrerande dryckesprodukter behandlas jämbördigt.  

Propositionen har med utgångspunkt i remissyttrandena preciserats och kompletterats till vissa delar, bl.a. i fråga om lagens definitioner och övergångsbestämmelser. Några remissinstanser föreslog att skattens namn ska ändras från punktskatt på läskedrycker till punktskatt på alkoholfria drycker. Punktskatt på läskedrycker är dock ett känt begrepp både för myndigheter och för aktörer, eftersom punktskatt på läskedrycker har tagits ut sedan år 1940. I lagen definieras dessutom vad som avses med läskedrycker. På dessa grunder föreslås det inte att namnet på skatten ska ändras. I några yttranden föreslogs det mera omfattande ändringar av punktskatten på dryckesförpackningar. Propositionen har dock inte ändrats till följd av detta, eftersom det är skäl att utreda och granska behovet av ändringar av lagen om accis på vissa dryckesförpackningar mera omfattande, som en helhet. Detta hade inte varit möjligt i samband med denna proposition. Till övriga delar föranleder yttrandena inte några ändringar i enlighet med de motiveringar som framförs i propositionen.  

Samband med andra propositioner

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. 

Ikraftträdande

Lagarna föreslås träda i kraft vid ingången av 2017. De tillstånd som gäller sötsaker och glass enligt lagen om punktskatt på sötsaker och som godkända upplagshavare, skatteupplag, registrerade mottagare och skatterepresentanter har upphör att gälla när lagen om ändring av lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker träder i kraft. 

Enlig huvudprincipen för lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker uppkommer skyldigheten att betala skatt då en punktskattepliktig produkt frisläpps för konsumtion i Finland. Därför ska det inte längre betalas punktskatt på sötsaker, glass, växtbaserade drycker som ersätter mjölk och isbitar som mottagits i Finland eller som frisläppts för konsumtion från ett skatteupplag. 

Kläm 

Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 

Lagförslag

1. Lag  om ändring av lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker (1127/2010) lagens rubrik samt 1 § 1, 4 och 6 mom., 2 § 1 mom., 3 § 1 mom. och 4 § samt bilagan, av dem 2 § 1 mom. sådant det lyder delvis ändrat i lag 1084/2013 och bilagan sådan den lyder i lagarna 1318/2011 och 1084/2013, som följer: 
Lag om punktskatt på läskedrycker 
1§  
Tillämpningsområde 
Punktskatt på läskedrycker ska betalas till staten i enlighet med denna lag. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Lagen tillämpas inte om läskedryckerna tillverkas eller produceras av en tillverkare som är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra tillverkare i samma bransch och vars produktion av produkter som frisläpps för konsumtion under ett kalenderår uppgår till högst 50 000 liter färdig, drickbar läskedryck. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
På produktion som avses i 4 mom. tillämpas kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. 
2 § 
Definitioner 
I denna lag avses med  
1) läskedrycker de produkter som avses i punktskattetabellen i bilagan,  
2) sockerfria produkter som nämns i punktskattetabellen i bilagan och som innehåller monosackarider och disackarider, dock inte polyoler, högst 0,5 gram per 100 gram eller 100 milliliter,  
3) icke-smaksatta växtbaserade drycker sådana sojabaserade drycker med ett proteininnehåll på minst 2,8 viktprocent som omfattas av nummer 2202 90 11 enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/1754 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, och sådana sojabaserade drycker med ett proteininnehåll på mindre än 2,8 viktprocent och sådana drycker baserade på nötter enligt kapitel 08, spannmål enligt kapitel 10 eller frön enligt kapitel 12 som omfattas av nummer 2202 90 15 enligt den förordningen, om dryckerna inte är smaksatta och innehåller högst 4,8 gram socker per 100 milliliter. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
3 § 
Skattebelopp 
Punktskatt ska betalas enligt punktskattetabellen i bilagan. Skatten bestäms utifrån produktens nettovikt, med vilken avses produktens vikt utan förpackning och icke ätbara beståndsdelar. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
4 §  
Skattefrihet 
Skattefria är 
1) läskedrycker som används för tillverkning av läskedrycker, 
2) läskedrycker som används som råvaror vid industriell produktion av andra livsmedel, 
3) läskedrycker som används för tillverkning av läkemedel som avses i läkemedelslagen (395/1987), 
4) läskedrycker som används för tillverkning av alkoholdrycker som avses i lagen om accis på alkohol och alkoholdrycker (1471/1994), 
5) läskedrycker som används för tillverkning av produkter som avses i 1 § 3 mom., 
6) läskedrycker som en godkänd upplagshavare levererar för konsumtion någon annanstans inom Europeiska unionen än i Finland. 
För de ändamål som nämns i 1 mom. får läskedrycker säljas skattefritt från skatteupplag. Om en godkänd upplagshavare inte vid eftergranskning kan presentera en tillförlitlig utredning om en skattefri leverans, ska punktskatt betalas på produkterna i enlighet med denna lag. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Sådana tillstånd enligt punktskattelagen (182/2010) som gäller sötsaker och glass upphör att gälla när denna lag träder i kraft. 
 Slut på lagförslaget 

PUNKTSKATTETABELL 

Tulltariffnummer 
Produkt 
Produktgrupp 
Skattebelopp 
2009 
Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt grönsakssaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även med tillsats av socker eller annat sötningsmedel (med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent):  
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
1A 
11,0 cent/l 
ur 2106 
Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: 
 
 
 
– produkter, icke alkoholhaltiga eller med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent, lämpliga att användas för framställning av läskedrycker: 
 
 
 
– – dryckesingredienser i fast form  
1,4 €/kg 
 
sockerfria 
2A 
95 cent/kg 
 
– – andra  
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
3A 
11,0 cent/l 
2201 
Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel och inte smaksatt; is och snö: 
– med undantag av is och snö 
4A 
11,0 cent/l 
2202 
Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller smaksatt, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009 (med en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent) 
– med undantag av icke-smaksatta växtbaserade drycker 
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
5A 
11,0 cent/l 
ur 2204 
Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009 (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent  
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
6A 
11,0 cent/l 
ur 2205 
Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent:  
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
7A 
11,0 cent/l 
ur 2206 
Andra jästa drycker (t.ex. cider, päronvin och mjöd); blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent, med undantag av blandningar av öl och alkoholfria drycker  
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
8A 
11,0 cent/l 
ur 2208 
Odenaturerad etylalkohol (etanol) med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker (med en alkoholhalt av mer än 0,5 volymprocent): 
 
 
 
– drycker med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent: 
 
 
 
– – kolsyrade  
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
9A 
11,0 cent/l 
 
– – andra  
10 
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
10 A 
11,0 cent/l 
ur 3302 
Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin; andra beredningar baserade på luktämnen, av sådana slag som används för framställning av drycker: 
 
 
 
– av sådana slag som används inom livsmedelsindustrin eller vid industriell tillverkning av drycker: 
 
 
 
– – av sådana slag som används vid industriell tillverkning av drycker, med en alkoholhalt av högst 1,2 volymprocent:  
11 
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
11A 
11,0 cent/l 
ur 3824 
Kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: 
 
 
 
– mineralsaltlösningar lämpliga för tillverkning av drycker  
12 
22,0 cent/l 
 
sockerfria 
12A 
11,0 cent/l 

2. Lag om ändring av 3 § i och bilagan till lagen om accis på vissa dryckesförpackningar 

I enlighet med riksdagens beslut  
ändras i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (1037/2004) 3 § 1 mom. och bilagan, av dem 3 § 1 mom. sådant det lyder i lag 652/2011, som följer: 
3 §  
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) dryckesförpackning en detaljhandelsförpackning som innehåller en sådan dryck som nämns i accistabellen i bilagan till lagen, om förpackningen har en volym på högst fem liter; som detaljhandelsförpackning betraktas också motsvarande förpackning i samband med restaurangrörelse, 
2) fungerande retursystem ett sådant pantbaserat system där en förpackare eller importör av drycker ensam eller på det sätt som avses i avfallslagen (646/2011) eller i motsvarande lagstiftning i landskapet Åland har sörjt för återanvändning eller materialåtervinning av dryckesförpackningar så att förpackningen fylls på nytt eller används för råvaruåtervinning,  
3) tillverkning tillverkning och förpackning av drycker, 
4) icke-smaksatta växtbaserade drycker sådana sojabaserade drycker med ett proteininnehåll på minst 2,8 viktprocent som omfattas av nummer 2202 90 11 enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/1754 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, och sådana sojabaserade drycker med ett proteininnehåll på mindre än 2,8 viktprocent och sådana drycker baserade på nötter enligt kapitel 08, spannmål enligt kapitel 10 eller frön enligt kapitel 12 som omfattas av nummer 2202 90 15 enligt den förordningen, om dryckerna inte är smaksatta och innehåller högst 4,8 gram socker per 100 milliliter. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

ACCISTABELL 

Tulltariffposition  
Produktgrupp 
Produkt  
2201 
Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel och inte smaksatt; is och snö:  
– med undantag av is och snö 
2202 
Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller smaksatt, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt grönsakssaft enligt nr 2009.  
– med undantag av icke-smaksatta växtbaserade drycker 
2203 
Maltdrycker  
2204 
Vin av färska druvor, inbegripet vin som tillsatts alkohol; druvmust, annan än sådan enligt nr 2009  
2205 
Vermouth och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen  
2206 
Andra jästa drycker (t.ex. cider, päronvin och mjöd); blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans  
2208 
Odenaturerad etylalkohol (etanol) med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker 
Helsingfors den 15 september 2016 
StatsministerJuhaSipilä
FinansministerPetteriOrpo