Regeringens proposition
RP
14
2016 rd
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av la-gen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och till vissa lagar som har samband med den
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
I denna proposition föreslås det att lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården upphävs. Bestämmelser om personal inom socialvården kommer i fortsättningen att finnas i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården som träder i kraft den 1 mars 2016. I lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården föreskrivs det om beviljandet av rätt att utöva yrke för de centrala yrkesgrupperna inom socialvården, registrering av rätten att utöva yrke, styrning av och tillsyn över yrkesutbildade personer samt tillsynsmyndigheternas uppgifter och arbetsfördelning.  
Vidare föreslås i propositionen ändringar i vissa lagar till följd av att lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården upphävs och lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården träder i kraft.  
Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt med undantag för 14 e § i lagen om ändring av lagen om utkomststöd. Den paragrafen avses träda i kraft vid ingången av 2017. 
ALLMÄN MOTIVERING
1
Nuläge
Bestämmelser om behörighetsvillkoren för yrkesutbildade personer inom socialvården har tidigare utfärdats genom lagar och förordningar, senast i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) och i statsrådets förordning om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (608/2005) som utfärdats med stöd av den lagen. Lagen har tillämpats som en allmän lag när det gäller den behörighet som krävs av socialvårdspersonal. Lagen anger behörighetsvillkoren enligt uppgiftsbeteckning för de mest centrala yrkena inom socialvården samt minimikraven för andra yrkesuppgifter inom socialvården. Inom socialvårdens servicelagstiftning samt i vissa andra författningar har man avgränsat vissa uppgifter så att de endast kan skötas av en person med en viss behörighet. 
Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) träder i kraft den 1 mars 2016. I lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, som ersätter lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, föreskrivs det om beviljandet av rätten att utöva yrke för de centrala yrkesgrupperna inom socialvården, nämligen socialarbetare, socionom och geronom, registrering av rätten att utöva yrke, styrningen av och tillsynen över yrkesutbildade personer samt tillsynsmyndigheternas uppgifter och arbetsfördelning. 
Uppgifter som socialarbetare, socialhandledare och närvårdare sköts vid ikraftträdandet av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården av personer som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och den förordning av statsrådet som har utfärdats med stöd av den. I uppgifter som sådana yrkesutbildade personer (socialarbetare, socionom, geronom) som legitimeras med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården var ca 15 000 personer verksamma i den kommunala socialvården 2014 Utifrån antalet avlagda examina kan antalet personer som ansöker om rätt att utöva yrkena socialarbetare, socionom och geronom dock stiga till uppskattningsvis 28 000. 
År 2014 fanns det i kommunernas social- och hälsovård ca 42 000 personer som arbetade som närvårdare eller motsvarande, av vilka en del är registrerade som närvårdare i registret över yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, även om de arbetar inom socialvården. Också andra personer som har fullgod utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet med tanke på den uppgift de sköter kan vara verksamma i yrken för yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. De har emellertid inte rätt att använda en skyddad yrkesbeteckning. Inom socialvården får uppgifter som närvårdare skötas av hemvårdare och vårdare av utvecklingshämmade som avlagt en tidigare yrkesinriktad examen på skolnivå. Inom den kommunala socialvården arbetade 845 hemvårdare och 128 vårdare av utvecklingshämmade 2014. 
Enligt 32 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården har en person som hör till någon av de nämnda yrkesgrupperna rätt att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården i en sådan uppgift som förutsätter legitimering i enlighet med den lagen eller skydd av yrkesbeteckningen. Rätten att vara verksam som yrkesutbildad person inom socialvården gäller till dess att personens ansökan om legitimering har avgjorts, dock högst till och med den 31 december 2017. En person som har den behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och i den förordning som har utfärdats med stöd av den uppfyller de krav som ställs för rätten att utöva yrke eller för registrering av rätten att använda yrkesbeteckning.  
2
Målsättning och de viktigaste förslagen
I denna proposition föreslås det att lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården upphävs. Det finns ingen separat målsättning med lagen om upphävande, utan utfärdandet av lagen grundar sig på att en ersättande lag träder i kraft. 
I lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården har regleringen om rätten att utöva yrke begränsats till sådana yrkesgrupper vars uppgifter omfattar utövning av offentlig makt, begränsning av klientens rättigheter eller självbestämmanderätt eller något annat ingripande i klientens grundläggande fri- och rättigheter. Bestämmelserna om skyddad yrkesbeteckning begränsas i den förordning som utfärdas med stöd av lagen till närvårdare och till andra examina på skolnivå som föregått närvårdarexamen. Detta innebär att de bestämmelser som gäller behörigheten för den övriga yrkesutbildade personalen inom socialvården slopas när lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården träder i kraft. För närvarande finns det bestämmelser om behörighet för uppgifterna som socialombudsman, barnatillsyningsman, barnträdgårdslärare, specialarbetare inom socialvården, ledningsuppgifter inom socialvården och andra yrkesuppgifter inom socialvården. 
Det föreslås att en bestämmelse om behörigheten för socialombudsman tas in i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och att en bestämmelse om behörigheten för barnatillsyningsman tas in i socialvårdslagen (1301/2014). Dessutom är bestämmelserna om behörighetsvillkor för barnträdgårdslärare (7 §) och närvårdare inom barndagvården (8 §) tillämpliga med stöd av 4 a § i lagen om småbarnspedagogik (36/1973). 
Vidare föreslås i propositionen även vissa ändringar i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015). Genom en ändring av 11 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården specificeras bestämmelserna när det gäller personer som har genomgått sin utbildning utomlands. Ändringar föreslås även i socialvårdslagen (1301/2014), lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012), lagen om privat socialservice (922/2011), barnskyddslagen (417/2007), lagen om utkomststöd (1412/1997), lagen om ändring av lagen om utkomststöd (815/2015), lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015), lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983), adoptionslagen (22/2012) och utlänningslagen (301/2004).  
De föreslagna ändringarna i den övriga lagstiftningen består i huvudsak av tekniska ändringar i hänvisningarna till lagarnas namn och paragrafer. 
3
Propositionens konsekvenser
Arbetsgivarna har i och med lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården möjlighet att vid inrättandet av tjänster och befattningar fastställa kompetenskravet och uppgiftsbeteckningen för den legitimerade yrkesutbildade person som behövs för uppgiften i fråga. I fråga om de yrkesgrupper/uppgiftsbeteckningar som inte omfattas av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården ökar arbetsgivarnas spelrum. Ett vidare syfte med lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården är möjligheten att nå besparingar i personalkostnader när olika yrkesgruppers kunnande utnyttjas fullt ut och man genom en ändamålsenlig arbetsfördelning kan tillgodose klienternas servicebehov.  
4
Beredningen av propositionen
Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. Utkastet till proposition skickades ut på remiss till Helsingfors stad, Esbo stad, Vanda stad, Jyväskylä stad, Uleåborgs stad, Tavastehus stad, Eksote, samkommunen för landskapet Kajanaland, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, justitieministeriet, regionförvaltningsverken, Folkpensionsanstalten, Helsingfors universitet, Tammerfors universitet, Åbo universitet, Lapplands universitet, Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf, Finlands Kommunförbund rf, KT Kommunarbetsgivarna, Sosiaalialan Työnantajat ry, Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia rf, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf, Tehy rf, Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer rf, Terveys- ja Sosiaalialan Yrittäjät - TESO ry, SOSTE Finlands social och hälsa rf, Kyrkostyrelsen och landskapet Åland.  
Antalet yttranden som inkom under den utsatta tidsfristen uppgick till 33. Största delen av remissinstanserna var i huvudsak positiva till de ändringar som föreslås i speciallagarna. Ändringsförslagen i remissyttrandena har vid den slutliga beredningen av regeringspropositionen beaktats i möjligaste mån. I det utkast till regeringsproposition som var ute på remiss föreslogs det att 12 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården utvidgas så, att uppgifter som socialarbetare tillfälligt kan skötas inte bara av studerande i branschen utan också av personer som avlagt lämplig högre högskoleexamen. Som en del av åtgärdsprogrammet för minskande av kommunernas uppgifter och skyldigheter, som ingår i regeringsprogrammet, ska bestämmelsen i fråga lindras. Ärendet kommer att avgöras i samband med genomförandet av åtgärdsprogrammet, och därför föreslås det inte i denna regeringsproposition att 12 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården ändras.  
5
Samband med andra propositioner
Överlämnandet av propositionen hänför sig till lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården som utfärdades den 26 juni 2015 och som träder i kraft den 1 mars 2016. Det är nödvändigt att upphäva lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården eftersom en ny, ersättande allmän lag som gäller yrkesutbildade personer träder i kraft. Ikraftträdandet av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården påverkar även de under beredning varande statsrådets förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården samt statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården.  
DETALJMOTIVERING
1
Lagförslag
1.1
Lag om upphävande av lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården
1 §. I paragrafen föreskrivs det att lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården upphävs. 
2 §. Avsikten är att lagen ska träda i kraft så snart som möjligt. 
Övergångsbestämmelsen i den föreslagna paragrafens 2 mom. är en informativ hänvisningsbestämmelse. I samband med överföringen av dagvårdsförvaltningen togs i den då gällande lagen om barndagvård (36/1973) in en 4 a § (909/2012) enligt vilken man på behörighetsvillkoren för personal inom barndagvården ska tillämpa lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården samt de bestämmelser som utfärdats med stöd av den, sådana de lyder den 1 januari 2013. Genom bestämmelsen säkerställdes det att ställningen för klienterna och personalen inom dagvården inte ändras i och med överföringen av dagvårdsförvaltningen. En avsikt var att socialvårdslagstiftningen tillämpas på dagvården i tillämpliga delar till dess att den nya lagen om småbarnspedagogik beretts och trätt i kraft. En avsikt var också att säkerställa att de lagstiftningsändringar som görs inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde inte påverkar dagvården som överfördes till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Dagvården (småbarnspedagogiken) betraktas inte efter det att den överfördes från det ena förvaltningsområdet till det andra som sådan socialvård som avses i socialvårdslagen. Enligt förslaget ska på yrkesutbildad personal inom småbarnspedagogiken även i fortsättningen tillämpas lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och tillsynen över dem ska skötas som en del av organisationstillsynen. 
1.2
Lag om upphävande av den ännu gällande 10 § i den upphävda socialvårdslagen
När den nya socialvårdslagen (1301/2014) trädde i kraft förblev den upphävda socialvårdslagens 2 kap. dock i kraft. I 2 kap. 10 § i socialvårdslagen föreskrivs det om socialvårdspersonal. Enligt paragrafen ska kommunen ha yrkesutbildad personal för uppgifter i samband med verkställigheten av socialvården. Kommunen ska till sitt förfogande ha tjänster vilka tillhandahålls av en tjänsteinnehavare som deltar i klientarbetet och har yrkesmässig behörighet som socialarbetare. Det föreslås att bestämmelsen flyttas till socialvårdslagen som en ny 49 b § och att det endast görs tekniska ändringar i den. Det föreslås samtidigt att 2 kap. 10 § i socialvårdslagen (710/1982) upphävs.  
1.3
Lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården
11 §.Personer som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det föreslås att i paragrafen tas in ett nytt 4 mom., enligt vilket det som föreskrivs i 11 § även ska tillämpas på ansökan om rätt att utöva yrke eller rätt att använda yrkesbeteckning för den som är medborgare i en stat utanför EU eller EES på grundval av utbildning han eller hon har genomgått i någon annan EU- eller EES-stat än Finland. Genom ändringen preciseras bestämmelserna i 10 och 11 § när det gäller personer som genomgått utbildning utomlands. 
1.4
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården
24 a §.Behörighetsvillkor för en socialombudsman. Inkluderandet av behörighetsvillkor för socialombudsmannen baserar sig på den särskilda naturen hos socialombudsmannens arbete, som består i att främja och stödja klientens rättigheter. För uppgifterna som socialombudsman förutsätts god kännedom om socialvården och dess lagstiftning samt förvaltningen. När det gäller att tillgodose klientens rättsskydd är socialombudsmannens yrkesskicklighet av väsentlig betydelse.  
Paragrafen motsvarar till sitt innehåll 4 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. Det är motiverat att ta in bestämmelsen i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården eftersom det i den lagen också föreskrivs om socialombudsmannens uppgifter (24 §). 
Till socialombudsmannens uppgifter hör att ge klienterna råd i frågor som gäller tillämpningen av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården, bistå klienten i framställandet av en sådan anmärkning som avses i den lagen, informera om klientens rättigheter samt också i övrigt arbeta för att främja klientens rättigheter och för att de ska bli tillgodosedda. Dessutom ska socialombudsmannen följa hur klienternas rättigheter och ställning utvecklas i kommunen och årligen till kommunstyrelsen avge en redogörelse för detta. På grund av socialombudsmannens uppgifter har det krävts att han eller hon har kännedom om socialvården. Om man till uppgiften som socialombudsman har valt en person med någon annan utbildning än en examen som ger behörighet för uppgifter som socialarbetare, har det krävts en lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen som visats på något annat sätt. Det har ansetts att en högre högskoleexamen inom det sociala området ger tillräcklig kännedom om branschen. 
I den regeringsproposition som gäller lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården konstateras det att lämplig högre högskoleexamen kan vara t.ex. högre högskoleexamen i juridik. Även annan högre högskoleexamen som ger färdigheter för uppgifter som kräver administrativt och juridiskt kunnande har ansetts lämplig för uppgiften som socialombudsman. (RP 226/2014 rd; Behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården inom den statliga, kommunala och privata sektorn. SHM Publikationer 2007:18.) 
1.5
Utlänningslagen
122 §. Tagande av barn i förvar. I paragrafen föreslås ändringar av teknisk natur till följd av att lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården upphävs och lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården träder i kraft. Det föreslås att paragrafens hänvisning till den lag som upphävs slopas och ersätts med yrkesbeteckningen. 
1.6
Socialvårdslagen
3 §.Definitioner. Det föreslås att definitionen av socialservice i 1 mom. 1 punkten ändras så att termen yrkesutbildad personal inom socialvården ersätts med uttrycket yrkesutbildade personer inom socialvården samt annan personal som deltar i klientarbetet. Det ändrade uttrycket täcker både personer som hör till de yrkesgrupper om vilka föreskrivs i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och den övriga personal som deltar i klientarbetet inom socialvården. 
27 §. Övervakning av umgänge mellan barn och förälder. Det föreslås att hänvisningen i 3 mom. till 11 § i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården slopas. Enligt den nämnda 11 § är behörighetsvillkoret för andra yrkesuppgifter inom socialvården för uppgiften lämplig yrkesexamen eller annan lämplig utbildning. Tillämpningsområdet för bestämmelsen har omfattat yrkesmässiga uppgifter inom socialvården i fråga om vilka behörighetsvillkoren inte regleras särskilt i socialvårdens behörighetslag eller i någon annan lagstiftning.  
Det föreslås att det till paragrafen fogas ett omnämnande enligt vilket övervakaren ska ha en för uppgiften lämplig yrkesexamen eller någon annan lämplig utbildning, varvid bestämmelsen till sitt innehåll motsvarar det gällande behörighetsvillkoret. Bedömningen av vad som anses vara en sådan i bestämmelsen avsedd annan lämplig utbildning är och kommer även i fortsättningen att vara arbetsgivarens uppgift. Arbetsgivarens ansvar vid rekryteringen består.  
27 a §.Barnatillsyningsman. Enligt den föreslagna paragrafen ska uppgiften som barnatillsyningsman kunna utföras av en socialarbetare eller en person som har någon annan för uppgiften lämplig högre högskoleexamen. Till sitt innehåll motsvarar bestämmelsen den bestämmelse som finns i den lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården som upphävs. I momentet föreslås i enlighet med 5 § 2 mom. i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården en informativ hänvisning både till lagen om underhåll för barn och lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt, i vilka det föreskrivs om uppgifter för vilka motsvarande utbildning krävs. 
36 §. Bedömning av servicebehovet. Ansvaret för att bedömningen av servicebehovet görs ligger enligt den gällande paragrafen hos den person som har en sådan behörighet som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. I praktiken har ansvaret för bedömningen av servicebehovet koncentrerats till de yrkesgrupper som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården.  
Det föreslås att 5 mom. ändras så att i framtiden ska en sådan med tanke på bedömningen av servicebehovet ändamålsenlig yrkesutbildad person inom socialvården ansvara för bedömningen av servicebehovet. Bestämmelsen inskränker mängden yrkesgrupper som ansvarar för bedömningen av servicebehovet jämfört med gällande bestämmelse, men ändrar inte den praxis som tillämpas. Även i Rekommendationen för uppgiftsstrukturer för den yrkesutbildade personalen inom socialvården (SHM Publikationer 2007:14) har ansvaret för bedömningen av servicebehovet koncentrerats till yrkesutbildade personer inom socialvården. 
42 §.Egen kontaktperson. Det föreslås att den första bestämmelsen i 2 mom. slopas. Enligt förslaget ska bestämmelserna om den egna kontaktpersonens behörighetsvillkor endast gälla personer vars klient är ett barn eller någon annan person som behöver särskilt stöd och personer som utför klientarbete med klienten. I det gällande momentet, i den bestämmelse som föreslås bli slopad, har det av den egna kontaktpersonen för andra klienter krävts sådan behörighet som är ändamålsenlig med tanke på helheten av klientens service och som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. Kravet är mycket vagt formulerat och slopandet av det ligger i linje med målet att göra de villkor som gäller behörighetsvillkor och personalstruktur mer flexibla. Vidare föreslås det att i momentet görs tekniska ändringar som grundar sig på lagens definitioner. 
46 §.Beslut som tryggar vård och omsorg. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring så att man i fortsättningen föreskriver om yrkesbeteckningen i stället för att definiera behörigheten. 
46 a §. Ledning av socialvården. I paragrafen föreslås bestämmelser om ledning av socialvården med samma innehåll som i 10 § i den lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården som föreslås bli upphävd. När det gäller den yrkesmässiga ledningen av det sociala arbetet föreslås en hänvisning till 9 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. 
49 b §. Personal. I avsnitt 1.2 föreslås det att den upphävda socialvårdslagens ännu gällande 10 §, som gäller socialvårdspersonal, upphävs. Det föreslås att bestämmelsen tas in i socialvårdslagen som en ny 49 b §. Bestämmelsen är likadan till sitt innehåll och i den föreslås endast tekniska ändringar. 
1.7
Lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt
17 §. Kompetenskrav för sakkunnigbiträden. I paragrafen föreslås en teknisk ändring så att man i fortsättningen föreskriver om yrkesbeteckningen i stället för att definiera behörigheten. 
1.8
Lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre
15 §.Utredning av servicebehovet. I paragrafen föreslås en teknisk ändring så att man i fortsättningen hänvisar till sådana yrkesutbildade personer inom socialvården som definieras i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården i stället för till behörigheter enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. Hänvisningen till yrkesutbildade personer inom socialvården avgränsar hänvisningen till att omfatta ett mindre antal yrkesgrupper än för närvarande, dvs. socialarbetare, socionomer, geronomer och närvårdare. Ändringen innebär dock ingen begränsning i praktiken, eftersom utredningen av behovet av social service i regel har varit på socialarbetarnas och socialhandledarnas ansvar. 
17 §. Ansvarig arbetstagare. I paragrafen föreslås en teknisk ändring så att man i fortsättningen hänvisar till sådana yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården istället för till de behörigheter som avses i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. 
1.9
Adoptionslagen
22 §. Tillhandahållare av adoptionsrådgivning. I paragrafen föreslås en teknisk ändring så att man i fortsättningen föreskriver om yrkesbeteckningen i stället för att definiera behörigheten. 
1.10
Lagen om privat socialservice
4 §. Verksamhetsbetingelser. Det föreslås att hänvisningen till lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, som föreslås bli upphävd, slopas i 2 mom. Personal inom den privata socialservicen, såsom inom hemservice och boendeservice, ska fortfarande ha lämplig utbildning inom området. Inom ledningsuppgifter inom socialservicen behövs dessutom kännedom om branschen och ledarförmåga. Avsikten är att bibehålla de krav som ställs på personalen inom den privata socialservicen. Således föreslås det att i 2 mom. tas in en hänvisning till lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. Även av den övriga personalen krävs fortfarande lämplig utbildning inom området. När det gäller förutsättningarna för ledning av socialservice tas det in en hänvisning till den föreslagna 46 a § i socialvårdslagen.  
I 3 mom. föreslås tekniska ändringar i hänvisningarna till lagarnas namn och paragrafer. Den socialvårdslag som det hänvisas till i paragrafen har upphävts och motsvarande bestämmelser finns nu i familjevårdslagen (263/2015). Rubriken för lagen om barndagvård har ändrats till lagen om småbarnspedagogik. 
1.11
Barnskyddslagen
13 §.Tjänsteinnehavare som beslutar om barnskyddsåtgärder. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring så att man i fortsättningen föreskriver om yrkesbeteckningen i stället för att definiera behörigheten.  
Det föreslås att hänvisningarna till lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården, som föreslås bli upphävd, slopas i 2 mom. När det gäller ledande tjänsteinnehavare föreslås en hänvisning till den föreslagna nya 46 a § i socialvårdslagen. 
13 b §.Socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. I paragrafen föreslås en teknisk ändring så att man i paragrafen hänvisar till lagen on yrkesutbildade personer inom socialvården.  
27 a §. Uppföljning av att tidsfristerna iakttas. I 1 mom. föreslås en teknisk ändring så att hänvisningarna till 26 § 2 mom. och 27 § 2 mom. ändras till hänvisningar till 26 § 5 mom. i barnskyddslagen och 36 § 3 mom. i socialvårdslagen. 
60 §.Personal. I paragrafen föreslås en teknisk ändring så att man i paragrafen hänvisar till lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. Den grupp av yrkesutbildade personer som inte omfattas av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvård omfattas av bestämmelserna som sådan annan personal som avses i paragrafen.  
Det föreslås att 2 mom. ändras så att den föreståndare som ansvarar för vård- och fostringsuppgifter vid anstalten ska uppfylla villkoren i 46 a § 3 mom. i socialvårdslagen. Således ska den föreståndare som ansvarar för vård- och fostringsuppgifter vid anstalten fortfarande ha en för uppgiften lämplig högskoleexamen, kännedom om branschen och tillräcklig ledarförmåga. Ändringen ersätter den tidigare hänvisningen till lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården.  
1.12
Lagen om utkomststöd
14 a §. Behandlingen av utkomststödsärenden. Det föreslås att 4 mom. ändras temporärt. Avsikten är att ändringen ska gälla fram till dess att de ändringar som tidigare gjorts i lagen träder i kraft den 1 januari 2017.  
I momentet har det föreskrivits om en klients möjlighet till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare. Enligt förslaget görs i paragrafen en ändring av teknisk natur. Eftersom även bestämmelserna om socialhandledare slopas i och med att lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården upphävs, föreslås det att socialhandledare ersätts med socionom i paragrafen. Ändringen påverkar inte nuläget, eftersom registreringen av en sådan yrkesutbildad person inom socialvården kräver motsvarande utbildning som har föreskrivits i behörighetsvillkoren för socialhandledare. 
1.13
Lagen om ändring av lagen om utkomststöd
14 e §.En utkomststödsklients rätt till personligt samtal. I momentet har det föreskrivits om en klients möjlighet till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socialhandledare. Enligt förslaget görs i paragrafen en ändring av teknisk natur. Eftersom även bestämmelserna om socialhandledare slopas i och med att lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården upphävs, föreslås det att socialhandledare ersätts med socionom i paragrafen. Ändringen påverkar inte nuläget, eftersom registreringen av en sådan yrkesutbildad person inom socialvården kräver motsvarande utbildning som har föreskrivits i behörighetsvillkoren för socialhandledare. 
1.14
Lagen om klienthandlingar inom socialvården
4 §. Anteckning av klientuppgifter. Enligt förslaget görs i paragrafen en teknisk ändring. Den grupp av yrkesutbildade personer som inte omfattas av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården hänvisas till i paragrafen inte bara som yrkesutbildade personer inom socialvården utan också som övrig personal som deltar i klientarbetet. Övrig personal som deltar i klientarbetet avser även den biträdande personal som tidigare nämndes i paragrafen och med vilken avses t.ex. kanslipersonal.  
2
Ikraftträdande
Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt med undantag för 14 e § i lagen om ändring av lagen om utkomststöd. Den paragrafen avses träda i kraft vid ingången av 2017.  
Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs riksdagen följande lagförslag: 
Lagförslag
1. 
Lag 
om upphävande av lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005). 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Bestämmelser om att den lag som upphävs genom denna lag tillämpas på behörighetsvillkoren för personal inom barndagvården finns i 4 a § i lagen om småbarnspedagogik (36/1973). 
2. 
Lag 
om upphävande av den ännu gällande 10 § i den upphävda socialvårdslagen 
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 
1 § 
Genom denna lag upphävs 10 § i socialvårdslagen (710/1982), sådan paragrafen lyder i lagarna 736/1992, 813/2000 och 938/2005. 
2 § 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
3. 
Lag 
om ändring av 11 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården 
I enlighet med riksdagens beslut  
fogas till 11 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) ett nytt 4 mom. som följer: 
11 § 
Personer som har genomgått sin utbildning i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet 
Det som föreskrivs i denna paragraf gäller också rätt att i Finland utöva ett yrke som avses i 7 eller 8 § eller rätt att använda en i förordning av statsrådet avsedd yrkesbeteckning för en yrkesutbildad person med skyddad yrkesbeteckning för den som är medborgare i en stat utanför Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet på grundval av utbildning han eller hon har genomgått i någon annan stat inom Europeiska unionen eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet än Finland. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
4. 
Lag 
om ändring av lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården  
I enlighet med riksdagens beslut 
fogas till lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) en ny 24 a § som följer: 
24 a §  
Behörighetsvillkor för en socialombudsman 
Behörig för uppgiften som socialombudsman är en socialarbetare eller den som har för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
5. 
Lag 
om ändring av 122 § i utlänningslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i utlänningslagen (301/2004) 122 § 1 mom. 3 punkten, sådan den lyder i lag 813/2015, som följer: 
122 §  
Tagande av barn i förvar 
För att ett barn ska få tas i förvar måste 
3) en socialarbetare i tjänsteförhållande som förordnats av det organ som svarar för socialvården ha getts tillfälle att bli hörd. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
6. 
Lag 
om ändring av socialvårdslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i socialvårdslagen (1301/2014) 3 § 1 mom. 1 punkten, 27 § 3 mom., 36 § 5 mom., 42 § 2 mom. och 46 § 1 mom. samt 
fogas till lagen nya 27 a, 46 a och 49 b § som följer: 
3 §  
Definitioner 
I denna lag avses med 
1) socialservice kommunal socialservice och stödtjänster som ingår i den samt andra åtgärder genom vilka yrkesutbildade personer inom socialvården samt annan personal som deltar i klientarbetet främjar och upprätthåller individens, familjens och gemenskapens funktionsförmåga, sociala välfärd, trygghet och delaktighet, 
27 §  
Övervakning av umgänge mellan barn och förälder 
Övervakaren kan bestämma att umgängestillfället inte inleds eller att bytet inte utförs, eller avbryta umgängestillfället om det är nödvändigt för att tillgodose barnets intresse. Övervakaren ska till en behörig barnatillsyningsman lämna en skriftlig redogörelse för avtalade umgängestillfällen som han eller hon avbrutit eller som av någon annan orsak inte genomförts. Övervakaren ska ha en för uppgiften lämplig yrkesexamen eller någon annan lämplig utbildning.  
27 a § 
Barnatillsyningsman 
Uppgiften som barnatillsyningsman kan utföras av en socialarbetare eller en person som har någon annan för uppgiften lämplig högre högskoleexamen. 
Bestämmelserna i 1 mom. gäller också den till vars uppgifter hör att svara för beredningen av de avtal som avses i 8 § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt eller i 8 § i lagen om underhåll för barn. 
36 §  
Bedömning av servicebehovet 
— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —För bedömningen av servicebehovet svarar en sådan för bedömningen ändamålsenlig yrkesutbildad person inom socialvården som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården, om inte något annat föreskrivs någon annanstans i lag. För bedömningen av servicebehovet hos barn som behöver särskilt stöd och andra personer som behöver särskilt stöd svarar en socialarbetare i tjänsteförhållande. 
42 §  
Egen kontaktperson 
Den egna kontaktpersonen för ett barn som behöver särskilt stöd och för andra personer som behöver särskilt stöd och den arbetstagare som utför klientarbete med sådana klienter ska vara en sådan socialarbetare som avses i lagen om yrkesutbildade i personer inom socialvården (817/2015). 
46 §  
Beslut som tryggar vård och omsorg 
En socialarbetare i tjänsteförhållande som utför klientarbete tillsammans med en egen kontaktperson ska besluta om den socialservice genom vilken i enlighet med 12 och 13 § nödvändig omsorg och försörjning samt hälsa och utveckling gemensamt tryggas för ett barn som behöver särskilt stöd eller någon annan klient som behöver särskilt stöd, om förfarandet tillgodoser klientens intresse. 
46 a § 
Ledning av socialvården 
Huvudsakligen administrativa ledningsuppgifter inom socialvården eller social- och hälsovården kan skötas av en socialarbetare eller en person som har en för uppgiften lämplig högre högskoleexamen och kännedom om branschen samt dessutom tillräcklig ledarförmåga. 
Bestämmelser om den yrkesmässiga ledningen av det sociala arbetet finns i 9 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården. 
Andra ledningsuppgifter inom socialvården vilka omfattar styrning av klientarbetet kan skötas av en person som har en för uppgiften lämplig högskoleexamen, kännedom om branschen och tillräcklig ledarförmåga.  
49 b §  
Personal 
För uppgifter inom verkställigheten av socialvården ska kommunen ha ett tillräckligt antal yrkesutbildade personer inom socialvården samt annan personal som deltar i klientarbetet. 
Varje kommun ska till sitt förfogande ha tjänster vilka tillhandahålls av en socialarbetare i tjänsteförhållande som deltar i klientarbetet. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
7. 
Lag 
om ändring av 17 c § i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt (361/1983) 17 c §, sådan den lyder i lag 315/2014, som följer: 
17 c §  
Kompetenskrav för sakkunnigbiträden 
Sakkunnigbiträdet ska ha sådan rätt att utöva psykolog- eller barnpsykiateryrket som legitimerad yrkesutbildad person som beviljats av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) eller ha rätt att utöva socialarbetaryrket som legitimerad yrkesutbildad person enligt lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) eller ha annan lämplig högre högskoleexamen. Dessutom ska sakkunnigbiträdet ha genomgått en sådan kompletterande utbildning eller tilläggsutbildning som krävs för skötseln av uppgiften samt ha erfarenhet av arbete med skilsmässofamiljer. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
8. 
Lag 
om ändring av 15 och 17 § i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/2012) 15 § 1 mom. och 17 § 3 mom. som följer: 
15 §  
Utredning av servicebehovet 
Kommunen ansvarar för att en övergripande utredning av en äldre persons behov av social- och hälsovård och av annan service som stöder hans eller hennes välbefinnande, hälsa, funktionsförmåga och förmåga att klara sig på egen hand görs i samarbete med personen själv och vid behov med hans eller hennes anhöriga eller närstående eller med en intressebevakare som har förordnats för honom eller henne. En sådan yrkesutbildad person enligt 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) eller 2 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) som är ändamålsenlig med tanke på den äldre personens behov och som har omfattande sakkunskap ska svara för utredningen av servicebehovet. Den anställda som svarar för utredningen ska i enlighet med den äldre personens behov samarbeta med andra experter som avses i 10 §. 
17 §  
Ansvarig arbetstagare 
Den ansvariga arbetstagaren ska vara en sådan yrkesutbildad person enligt 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården eller 2 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som är ändamålsenlig med tanke på den äldre personens samlade service. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
9. 
Lag 
om ändring av 22 § i adoptionslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i adoptionslagen (22/2012) 22 § 2 mom. som följer: 
22 §  
Tillhandahållare av adoptionsrådgivning 
De tjänsteinnehavare som lämnar adoptionsrådgivning ska vara socialarbetare. De ska dessutom vara förtrogna med adoptionsfrågor. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
10. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om privat socialservice  
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om privat socialservice (922/2011) 4 § 2 och 3 mom., av dem 3 mom. sådant det lyder i lag 268/2015, som följer: 
4 §  
Verksamhetsbetingelser 
Antalet anställda ska vara tillräckligt med avseende på servicebehovet och antalet klienter. Bestämmelser om att vara verksam i yrket som yrkesutbildad person inom socialvården finns i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015). Den övriga personalen ska ha lämplig utbildning inom området. I fråga om ledning av socialservice gäller det som föreskrivs i 46 a § i socialvårdslagen.  
Bestämmelser om personaldimensioneringen och behörighetsvillkoren för personalen finns i fråga om familjehem i 6, 8 och 9 § i familjevårdslagen (263/2015) och i fråga om barndagvård i 5 § i lagen om barndagvård (36/1973). Bestämmelser om det minsta antalet anställda i anstaltsvård inom barnskyddet finns i 59 § i barnskyddslagen (417/2007) och om behörighetsvillkoren för personalen i 60 § i den lagen. 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
11. 
Lag 
om ändring av barnskyddslagen 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i barnskyddslagen (417/2007) 13 § 1 och 2 mom., 13 b §, 27 a § 1 mom. och 60 §, av dem 13 § 1 och 2 mom. och 13 b § sådana de lyder i lag 88/2010 samt 27 a § 1 mom. sådant det lyder i lag 598/2013, som följer: 
13 §  
Tjänsteinnehavare som beslutar om barnskyddsåtgärder 
I ärenden som gäller brådskande placeringar enligt 38 § 1 mom. och avslutande av brådskande placeringar enligt 39 § 1 mom. utövas beslutanderätten av en socialarbetare i tjänsteförhållande som förordnats av det organ som ansvarar för socialvården. 
En i kommunens instruktion angiven ledande tjänsteinnehavare inom socialvården som uppfyller kraven i 46 a § 1 mom. i socialvårdslagen, eller någon annan socialarbetare som står i tjänsteförhållande och som förordnats av den ledande tjänsteinnehavaren, ska fatta beslut i ärenden som gäller förlängning av en sådan brådskande placering av barn som avses i 38 § 3 mom. i denna lag, sådant omhändertagande och därtill ansluten vård utom hemmet som avses i 43 § 1 mom., sådana ändringar av platsen för vård utom hemmet som enligt 43 § 3 mom. sker under den tid ett omhändertagande eller en brådskande placering varar och avslutande av omhändertaganden enligt 47 §. En ledande tjänsteinnehavare eller en av denna förordnad tjänsteinnehavare gör även ansökningar som gäller undersökning av barn enligt 28 § samt omhändertagande och därtill ansluten vård utom hemmet enligt 43 § 2 mom. 
13 b §  
Socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter 
För ett barn som är klient inom barnskyddet ska utses en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter (socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter). Socialarbetaren ska vara en sådan yrkesutbildad person som avses i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015). 
27 a § 
Uppföljning av att tidsfristerna iakttas 
Institutet för hälsa och välfärd ska av kommunerna eller samkommunerna två gånger per kalenderår begära de uppgifter som är nödvändiga för uppföljningen och övervakningen av att de tidsfrister iakttas som föreskrivs i 26 § 5 mom. i denna lag och i 36 § 3 mom. i socialvårdslagen. Uppgifterna får inte innehålla enskilda personers identifieringsuppgifter. 
60 §  
Personal 
En barnskyddsanstalt ska ha ett tillräckligt stort antal yrkesutbildade personer inom socialvården enligt 3 § i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården och tillräcklig annan personal för den vård och fostran som barn och unga personer behöver. 
Den föreståndare som ansvarar för vård- och fostringsuppgifter vid anstalten ska uppfylla de förutsättningar som anges i 46 a § 3 mom. i socialvårdslagen. 
I personalstrukturen för personal i vård- och fostringsuppgifter ska hänsyn tas till specialbehoven bland verksamhetsenhetens klienter och verksamhetens art.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
12. 
Lag 
om temporär ändring av 14 a § i lagen om utkomststöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras temporärt i lagen om utkomststöd (1412/1997) 14 a § 4 mom., sådant det lyder i lag 1202/2007, som följer: 
14 a §  
Behandlingen av utkomststödsärenden 
Utkomststödsklienten ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socionom senast den sjunde vardagen efter det att klienten begärt detta. 
Denna lag träder i kraft den 20 och gäller till utgången av 2016. 
13. 
Lag 
om ändring av 14 e § i en lag om ändring av lagen om utkomststöd 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om ändring av lagen om utkomststöd (815/2015) 14 e § som följer: 
14 e §  
En utkomststödsklients rätt till personligt samtal 
En utkomststödsklient ska ges tillfälle till ett personligt samtal med en socialarbetare eller socionom i kommunen eller, när det gäller beviljande av grundläggande utkomststöd, med en tjänsteman vid Folkpensionsanstalten senast den sjunde vardagen efter det att klienten har begärt detta av kommunen eller, när ärendet gäller grundläggande utkomststöd, av Folkpensionsanstalten. När kommunen eller Folkpensionsanstalten behandlar ett ärende som gäller utkomststöd ska den meddela utkomststödsklienten om rätten till personligt samtal och vid behov ge klienten handledning i hur rätten utövas. 
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017. 
14. 
Lag 
om ändring av 4 § i lagen om klienthandlingar inom socialvården 
I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om klienthandlingar inom socialvården (254/2015) 4 § 1 mom. som följer: 
4 §  
Anteckning av klientuppgifter 
Yrkesutbildade personer inom socialvården samt övrig personal som deltar i klientarbetet är skyldiga att i formbundna handlingar anteckna sådan information som är behövlig och tillräcklig med tanke på ordnandet, planeringen, lämnandet, uppföljningen och övervakningen av socialvården samt registrera informationen i enlighet med 5 §.  
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Helsingfors den 25 februari 2016 
Statsminister
Juha
Sipilä
Familje- och omsorgsminister
Juha
Rehula
Senast publicerat 25.2.2016 14:11