3.2.1
Ekonomiska konsekvenser
Konsekvenser för företagen
Höjningen av den nedre gränsen för skattskyldighet från 10 000 euro till 15 000 euro kommer i någon mån att minska registreringarna som skattskyldig, särskilt i fråga om de rörelseidkare vars försäljning i huvudsak riktar sig till konsumenter och för vilka den skatt som de betalar på försäljningen i regel överskrider den skatt som dras av. Enligt Skatteförvaltningens datamaterial uppgår antalet rörelseidkare av detta slag uppskattningsvis till 6 500 av vilka cirka 40 procent är verksamma inom servicesektorn. Rörelseidkarna i fråga är verksamma inom cirka 150 olika branscher av vilka frisersalongerna och tjänsterna inom skönhetsvården är mest företrädda. Dessa företag som hittills omfattats av skattelindring som hänför sig till en nedre gräns för omsättningen ska nu bli befriade från skatt. Som följd av ändringen kommer företagens administrativa börda att minska, eftersom de inte längre behöver registrera sig som mervärdesskatteskyldiga. Beskattningen av sådana företag lindras i någon mån.
Höjningen av den nedre gränsen för skattskyldighet bedöms inte ha några konsekvenser för registreringen som skattskyldiga av sådana rörelseidkare vars försäljning i huvudsak riktar sig till företag. För företag av detta slag lönar det sig i princip att registrera sig oberoende av den nedre gränsens höjd, eftersom köparen i sådana fall i regel har rätt att dra av den skatt som betalas på försäljningen.
De företag som registrerats som skattskyldiga drar dock fördel av höjningen av den nedre gränsen, eftersom den lättnad som de erhåller på basis av den nedre gränsen ökar. Lättnaden minskar linjärt i takt med att omsättningen ökar, så att för ett företag vars omsättning ligger vid den nedre gränsen täcker lättnaden skatten i dess helhet, och ett företag vars omsättning ligger vid den övre gränsen för lättnad får inte någon lättnad alls. Sådana registrerade företag som har en omsättning på högst 15 000 euro och är berättigade till den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen kan således som lättnad få hela den skatt som ska redovisas. Antalet rörelseidkare som är berättigade till den lättnad som härför sig till den nedre gränsen och som huvudsakligen säljer till företag och har en omsättning som är över 10 000 men högst 15 000 euro uppgår till cirka 10 500. Skattelättnaden för företag med en omsättning som överstiger 15 000 euro men uppgår till högst 30 000 euro ökar något beroende på den metod enligt vilken lättnaden beräknas. Det finns uppskattningsvis cirka 39 600 företag av detta slag. När den nedre gränsen höjs täcker lättnaden en större del av skatterna för de företag som är berättigade till lättnad. Exempelvis för de företag vars omsättning är 15 100 euro, täcker lättnaden nästan hela den skatt som de ska betala, när den nedre gränsen är 15 000 euro. Om den nedre gränsen däremot är 10 000 euro, täcker lättnaden endast cirka 3/4 av den skatt som företaget ska betala. Detta gäller både sådana rörelseidkare som säljer till konsumenter och sådana som säljer till företag.
Figur 1. Betald skatt enligt omsättningsgrupp
Figuren ovan visar hur mycket skatt företag i olika omsättningsgrupper betalar jämfört med en situation där någon nedre gräns och lättnad som hänför sig till den nedre gränsen inte skulle tillämpas. Nuförtiden betalar t.ex. företag med en årlig omsättning på 19 500—20 000 euro cirka 50 procent av den skatt som är föremål för jämförelsen, medan andelen enligt ändringsförslaget skulle vara cirka 33 procent.
Figuren nedan visar beloppet av lättnaden i euro enligt omsättningsgrupp när den nedre gränsen är 10 000 euro respektive 15 000 euro samt den skatt som företagen ska betala utan den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen.
Figur 2. Lättnad som hänför sig till den nedre gränsen för skattskyldighet
Den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen för skattskyldighet berör inte bl.a. skogsbruksföretagare, dem som ansökt om att bli skattskyldiga för överlåtelse av nyttjanderätten till en fastighet eller de skattskyldiga för vilka den skatt som ska redovisas för räkenskapsperioden är negativ. För dessa lönar det sig i allmänhet att bli registrerade som skattskyldiga. Höjningen av den nedre gränsen bedöms således inte påverka ställningen för dessa skattskyldiga.
Den eventuella tillväxtstödjande effekt som höjningen av den nedre gränsen för skattskyldighet medför riktar sig i regel till sådana företag vars omsättning i nuläget är högst 10 000 euro. Å andra sidan kan höjningen av den nedre gränsen ge sådana företag vars omsättning ligger nära omsättningsgränsen på 15 000 euro incitament att kringgå skyldigheten att betala mervärdesskatt och att dämpa tillväxten. Konsekvenserna berör i princip särskilt sådana företag vars försäljning riktar sig huvudsakligen till konsumenter och i vars verksamhet andelen personarbete är stor. Eftersom företags beteende kan påverkas också av andra saker än storleken på den skatt som betalas och undvikande av de administrativa skyldigheter som mervärdesbeskattningen medför, såsom av förändringar i verksamhetsmiljön, är det dock svårt att mer exakt bedöma hur höjningen av den nedre gränsen påverkar företags tillväxt, även med beaktande av att också den höjda nedre gränsen är relativt låg.
Den nedre gränsen för skattskyldighet försätter sådana företag vars omsättning ligger vid gränsen och som verkar under likartade förhållanden i en ojämlik ställning och är ägnad att orsaka snedvridning av konkurrensen. Den nedre gränsen kan dessutom ge företagsverksamheten ett incitament att dela upp verksamheterna vilket orsakar ekonomiska effektivitetsförluster. Det är dock svårt att närmare bedöma konsekvenserna, eftersom det skulle kräva undersökning av konkurrensförhållandena på varje marknadssektor. Eftersom också den nedre gränsen är relativt låg, kommer konsekvenserna antagligen inte att vara stora.
Konsekvenser för konsumtion
Höjningen av den nedre gränsen kan sänka konsumentpriserna, när företagens skattekostnader minskar. Effekten beror på det, huruvida skattesänkningen överförs på priserna eller inte. I teorin överförs skattesänkningarna på priserna när fullständig konkurrens råder. I praktiken har tidigare skattesänkningar, exempelvis inom restaurangbranschen och frisörbranschen, enligt undersökningarna inte till fullo överförts på priserna. Enligt forskningsrön har inte heller de företag vars omsättning ligger nära den nedre gränsen och som säljer till konsumenter till fullo kunnat överföra skattelättnaden vidare. Den sänkning av skatt som beror på höjningen av den nedre gränsen för skattskyldighet berör endast en begränsad skara företag som har små försäljningsvolymer. Av nämnda orsaker bedöms skattesänkningen inte till fullo bli överförd på priserna.
Till den del skattesänkningen överförs på konsumentpriserna, kan de sänkta priserna i någon mån öka efterfrågan på förnödenheterna i fråga. Huruvida efterfrågan kommer att öka beror på priselasticiteten för efterfrågan på varorna och tjänsterna, och detta betyder att effekterna varierar när det gäller varor och tjänster av olika slag. Enligt en utredning som gjorts av Statens ekonomiska forskningscentral VATT är företag som har en omsättning som understiger 20 000 euro ofta verksamma inom servicesektorn, men de representerar många olika servicebranscher (VATT Working Papers 75, The effects of size-based regulation on small firms: evidence from VAT threshold, 2016; Harju, J, Matikka T, Rauhanen T “Compliance costs vs. tax incentives: Why do entrepreneurs respond to size-based regulations?”, Journal of Public Economics 173, 139—164, 2019.) En hög priselasticitet för efterfrågan kan å sin sida uppmuntra företag att överföra skattesänkningen på priserna.
Det är dock svårt att göra en noggrann bedömning av konsekvenserna, eftersom det inte existerar några sådana forskningsrön som skulle ge ett entydigt resultat av effekterna av höjningen av den nedre gränsen.
Konsekvenser för sysselsättningen
Höjningen av den nedre gränsen bedöms inte ha några betydande konsekvenser för sysselsättningen. De företag vars omsättning ligger nära gränsen har i allmänhet inte någon annan arbetskraft än företagaren. Enligt VATT:s ovan nämnda undersökning är det genomsnittliga antalet avlönade anställda hos företag med en omsättning mellan 15 000 och 20 000 euro 0,2 arbetstagare per företag. Enligt undersökningen ägs över 90 procent av dylika företag av en person och cirka 58 procent av företagarna har företagandet som bisyssla. Medelåldern för rörelseidkare som har en omsättning mellan 1 500—20 000 euro är 47 år. Sysselsättningseffekten skulle kunna visa sig också som nya företagare som träder in på marknaden, men det finns inte någon forskning om en sådan effekt.
Konsekvenser för inkomstfördelningen
Ändringen kunde ha en lindrande effekt på skillnaderna i inkomstfördelningen, om människor med låga inkomster skulle skaffa förnödenheter i relativt sett större mängder hos företag som är berättigade till skattelättnad än människor med höga inkomster, och en ökande effekt på skillnaderna i inkomstfördelningen om andelen anskaffningar av höginkomsttagare skulle vara relativt sett större. Konsumtionen har dock i allmänhet utvecklats så att skillnaderna mellan olika grupper av inkomsttagare har minskat när det gäller konsumtionens struktur. Man har inte tillgång till statistik över eller andra motsvarande uppgifter om vilka grupper av inkomsttagare som köper produkter av företag som är berättigade till skattebefrielse, vilket betyder att det till denna del inte går att noggrannare bedöma konsekvenserna för inkomstfördelningen. De eventuella konsekvenserna för inkomstfördelningen skulle antagligen dock inte vara betydelsefulla.
Största delen av ägarna till sådana företag som omfattas av tillämpningsområdet för befrielsen hör till de två lägsta inkomstdecilerna. Till den del ändringen gagnar de företag som är föremål för befrielsen i form av större vinstmarginal eller ökad försäljning, har ändringen i princip en effekt som minskar inkomstskillnaderna. Konsekvenserna för inkomstfördelningen bedöms dock också i detta hänseende vara små.
Budgetkonsekvenser
Om den nedre gränsen för skattskyldighet höjs från 10 000 euro till 15 000 euro minskar skatteintäkterna med uppskattningsvis 20 miljoner euro per år. Konsekvensen har räknats fram utifrån Skatteförvaltningens material om anmälningar om skatter som betalas på eget initiativ 2019 så att den förlust av skatteintäkter som den nuvarande nedre gränsen och den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen orsakar har jämförts med den förlust som den föreslagna ändringen medför. Den uppskattade budgeteffekten i euro har höjts till 2021 års nivå på basis av BNP-prognosen. Den förlust som höjningen av den nedre gränsen orsakar beror på att försäljningen hos de rörelseidkare vars försäljning i huvudsak riktar sig till konsumenter och för vilka den skatt som de betalar på försäljningen i regel överskrider den skatt som dras av, blir skattefri. Som en förlust orsakad av ändringen av den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen har beaktats det faktum att den lättnad som hänför sig till den nedre gränsen ökar på det sätt som beskrivs i avsnittet ”Konsekvenser för företagen” för de företag som är registrerade. Den sistnämnda effekten riktar sig till såväl företag som säljer till konsumenter som företag som säljer till företag. Ca 60 procent av minskningen av skatteintäkterna hänför sig till sådana rörelseidkare som huvudsakligen säljer till företag och cirka 40 procent till sådana rörelseidkare som huvudsakligen säljer till konsumenter.