2.1
Ändringen av 12 § i kollektivtrafiklagen
Kommunerna Tusby och Sjundeå har ansökt om medlemskap i Samkommunen Helsingforsregionens trafik från den 1 januari 2018. HRT:s styrelse har godkänt kommunernas ansökan och HRT:s nuvarande medlemskommuner har i enlighet med 57 § i kommunallagen godkänt att samkommunens grundavtal ändras så att kommunerna Sjundeå och Tusby blir medlemmar i samkommunen från den 1 januari 2018. HRT:s samkommunsstämma har behandlat ändringen av grundavtalet. Till följd av ändringen överförs Nylands NTM-centrals uppgifter vad gäller ordnande av kollektivtrafik i Sjundeå och Tusby till HRT. HRT har 2010 gjort en utredning om konsekvenserna av att kranskommunerna ansluter sig (https://www.hsl.fi/sites/default/files/uploads/hsl_julkaisu_17_2010_netti.pdf).
För kommunerna Tusby och Sjundeå handlar medlemskapet i HRT om ändring av den behöriga myndigheten i enlighet med EU:s trafikavtalsförordning, ändring av systemet för resebiljetter eller taxor inom kollektivtrafiken, ändring av genomförandet av planering och upphandling inom kollektivtrafiken, informationstekniska system för den kollektivtrafik som används inom kommunens område, kommunens deltagande i finansieringen av infrastruktur för kollektivtrafik inom HRT-kommunernas område samt ändring av kommunens roll vad gäller planering av transportsystemet i Helsingforsregionen.
Tusby och Sjundeå ansluter sig till det biljettsystem som används inom HRT-området, vilket ger kommunerna möjlighet att ordna kollektivtrafiken på ett mer kostnadseffektivt sätt än i nuläget. Kollektivtrafiken kan ordnas så att den stöder sig på spårförbindelserna i HRT-området tack vare att alla kollektivtrafikformer använder en enhetlig biljettprodukt. Tack vare att kollektivtrafiken ordnas på ett mer kostnadseffektivt sätt kan Tusby och Sjundeå förbättra sitt utbud av kollektivtrafik, i synnerhet under tystare tider i trafiken på kvällar och veckoslut.
För Tusby kommun uppskattas kostnaderna för medlemskapet i HRT bli cirka 3,04 miljoner euro per år. Det uppskattas att cirka 480 000 euro utgör fasta kostnader för medlemskap i HRT, medan de övriga kostnaderna orsakas av styrningen av trafiken och kommunens deltagande i finansieringen av infrastrukturen för kollektivtrafik i HRT-området. Dessutom kräver medlemskapet i HRT att kommunerna betalar ett grundkapital i form av en engångsavgift, som uppskattas till cirka 320 000 euro.
För Sjundeå kommun har kostnaderna för att bli medlem i HRT uppskattats till cirka 550 000 euro per år, varav 50 000 är fasta kostnader för medlemskap i HRT medan de övriga kostnaderna orsakas av styrningen av trafiken och kommunens deltagande i finansieringen av infrastrukturen för kollektivtrafik i HRT-området. För Sjundeås del uppskattas det grundkapital som betalas för att bli medlem i HRT till cirka 51 000 euro.
Utvidgningen av HRT:s behörighetsområde bedöms också leda till en tillväxt i Tusbys och Sjundeås kommunalskatteintäkter, eftersom priset för HRT:s periodbiljett leder till att avdragen för arbetsresor i kommunalbeskattningen minskar.
Ändringen bedöms förbättra Sjundeås och Tusbys trafikförbindelser och därmed möjliggöra tillväxt i be-folkning och näringsverksamhet.
Då den offentliga trafiken planeras som en helhet kan elevskjutsar och andra lagstadgade, offentligt finansierade transporter ordnas mer effektivt, vilket bedöms ge inbesparingar för kommunerna. Den tillväxt i passagerarmängd i tåg- och busstrafiken som åstadkoms av bättre servicenivå och lägre biljettpriser antas leda till högre nyttjandegrad och lägre enhetskostnader för det offentliga stödet.
Inkomsterna från tomtförsäljning och hyresintäkter bedöms öka för de kommuner som går med i sam-kommunen Helsingforsregionens trafik då kommunen blir mer attraktiv till följd av en högre servicenivå i trafiken och bostadsbyggnationen ökar. För Sjundeå innebär anslutningen till samkommunen en möjlighet att ordna tågtrafik mellan kommunens centrum och Helsingfors. Om den spårbundna trafiken inte fortsätter, flyttar kommunens centrum sannolikt längre bort från stationen och närmare havet och stamvägen och stöder sig mer på vägtrafiken, vilket medför betydande kostnader. Om den spårbundna trafiken upphör och personbilstrafiken ökar, är det också negativt med tanke på hållbar utveckling och trafiksäkerhet.
2.2
Ändring av 59 § i behörighetslagen
Genom en övergångsbestämmelse i enlighet med 59 § i propositionen garanteras att personer som utför andra säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter inom järnvägssystemet än framförande av rullande materiel inte behöver ansöka om förarbevis, behörighetsbevis eller kompletterande intyg för halvårsperioden mellan den 1 januari 2018 och den 30 juni 2018. Kravet på deras tillstånd stryks helt från den 1 juli 2018 om riksdagen godkänner lagförslaget om ändring av lagen om transportservice. Trots att rätt få har den behörigheten jämfört med antalet behörighetsbrev för förare av rullande materiel (ca 2 000), är det befogat att de som utför säkerhetsrelaterade arbetsuppgifter hos företag och andra aktörer i järnvägsbranschen inte åläggs att ansöka om förarbevis eller behörighetsbevis för en kort övergångsperiod. Så besparas företag och andra aktörer i järnvägsbranschen administrativt arbete och de kostnader det medför. Också Trafiksäkerhetsverket besparas administrativt merarbete för behandling av ansökningar.
Trafiksäkerhetsverket har publicerat en bedömning av konsekvenserna av ändringar i bestämmelserna om behörighet i järnvägsbranschen (Liikenteen turvallisuusviraston julkaisuja 5-2016, HYPERLINK "https://www.trafi.fi/filebank/a/1459415880/499683e21d1b992e52fc2fa9cb743c7c/20196-Vaikutusten_arviointi_-_Rautateiden_kelpoisuussaantelyn_uudistaminen.pdf" https://www.trafi.fi/filebank/a/1459415880/499683e21d1b992e52fc2fa9cb743c7c/20196-Vaikutusten_arviointi_-_Rautateiden_kelpoisuussaantelyn_uudistaminen.pdf).
2.3
Ändringen av III avd. 2 kap. 2 § i lagen om transportservice
Syftet med ändringen är inte att ändra bestämmelsens sakinnehåll, utan endast att precisera det så att det inte uppstår oklarheter om tolkningen. Ändringen har alltså inga fristående konsekvenser.
III avd. 2 kap. 2 § i lagen om transportservice träder i kraft den 1 januari 2018. Den preciserade bestämmelsen bör träda i kraft vid samma tidpunkt.