1.1
Lag om studerandehälsovård för högskolestuderande
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §.Lagens syfte. Enligt paragrafen är syftet med lagen att garantera studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande i hela landet och att förbättra kvaliteten på och tillgången till tjänsterna.
2 §.Högskolestuderande som har rätt till studerandehälsovård. I 1 mom. fastslås vilka som har rätt till studerandehälsovård för högskolestuderande. Här anges studerande som avlägger vissa slags examina som berättigade till studerandehälsovård för högskolestuderande.
Lagen ska tillämpas på studerandehälsovård för studerande som har anmält sig som närvarande och som avlägger lägre eller högre högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen vid universitet eller yrkeshögskola. De studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande som faller inom lagens tillämpningsområde ska enligt den föreslagna lagen ordnas av Folkpensionsanstalten och produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelse. För närvarande har Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster kunnat utnyttjas endast av studerande som avlägger utbildning som leder till universitetsexamen under förutsättning att de har betalt hälsovårdsavgift. Det föreslås i propositionen att de studerandehälsovårdstjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar ska börja omfatta också högskolestuderande vid yrkeshögskolor.
Den gällande lagstiftningens definition av högskolestuderande som är berättigade till studerandehälsovårdstjänster är föråldrad och den ska preciseras så att den motsvarar nuläget.
I detta avseende gäller den viktigaste ändringen definitionen av yrkeshögskolestuderande. Enligt yrkeshögskolelagen omfattar yrkeshögskoleexamina yrkeshögskoleexamina och högre yrkeshögskoleexamina. Studerande som avlägger en sådan examen ska i fortsättningen omfattas av studerandehälsovården och vara berättigade till de tjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse tillhandahåller. Den gällande lagstiftningen är i detta avseende oklar och enligt nuvarande tolkning har studerande som avlägger högre yrkeshögskoleexamen inte ansetts vara berättigade till studerandehälsovårdstjänster, eftersom de ofta studerar vid sidan av arbetet. Det finns emellertid inte längre någon grund för denna begränsning eftersom också många andra studerande arbetar vid sidan av studierna. Förslaget utökar antalet studerande som omfattas av studerandehälsovård. Antalet personer som studerade för att avlägga en högre yrkeshögskoleexamen och som anmält sig som närvarande uppgick år 2016 till cirka 11 000, varav 600 var utlänningar.
Enligt 1 punkten i mom. har studerande som avlägger en i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedd lägre eller högre högskoleexamen rätt till studerandehälsovård. En ytterligare förutsättning är att de studerar vid ett universitet som avses i 1 § universitetslagen.
Studerandehälsovårdstjänster ska ändå inte omfatta uppdragsutbildningar. Med uppdragsutbildningar avses sådana utbildningar som anges i 9 § i universitetslagen, 13 § i yrkeshögskolelagen och 20 § i lagen om Polisyrkeshögskolan. Universitet och yrkeshögskolor kan ordna undervisning som leder till högskoleexamen för grupper av studerande så, att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finländskt eller utländskt offentligt samfund eller en finländsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning (uppdragsutbildning). Uppdragsutbildning kan inte ordnas för medborgare i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller för personer som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart eller för deras familjemedlemmar. Uppdragsutbildning kan inte heller ordnas för dem som har EU-blåkort, kontinuerligt eller permanent uppehållstillstånd eller EG-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta enligt utlänningslagen (301/2004) eller för deras familjemedlemmar. På definitionen av en familjemedlem tillämpas utlänningslagen.
De som är berättigade till studerandehälsovård har i bestämmelsen avgränsats till endast de studerande som studerar för att avlägga en examen och som har anmält sig som närvarande studerande. Exempelvis utbytesstuderande som kommer till Finland från utomlands, studerande som avlägger fortbildning och forskarstuderande omfattas inte av studerandehälsovårdstjänsterna. Universiteten erbjuder utöver uppdragsutbildningar också utbildningshelheter som ger yrkeskompetens men inte leder till en examen.
Enligt 2 punkten i momentet har studerande som avlägger en i 11 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedd yrkeshögskoleexamen eller högre högskoleexamen, med undantag av studerande inom uppdragsutbildningar, rätt till studerandehälsovård. En ytterligare förutsättning är att de studerar vid en yrkeshögskola som avses i 7 § i yrkeshögskolelagen.
Enligt 3 punkten i momentet har studerande som avlägger en i 14 § i lagen om Polishögskolan (1164/2013) avsedd yrkeshögskoleexamen, med undantag av studerande inom uppdragsutbildningar, rätt till studerandehälsovård. Studerande som avlägger en högre yrkeshögskoleexamen vid Polisyrkeshögskolan är kommenderade till studierna av polisenheterna. De står under studietiden i tjänsteförhållande till den kommenderande enheten, får lön och omfattas samtidigt av företagshälsovård. Därför ska personer som avlägger högre yrkeshögskoleexamen vid Polisyrkeshögskolan inte omfattas av studerandehälsovård för högskolestuderande.
Enligt 4 punkten i momentet har studerande som avlägger i lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) avsedda andra militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier än studier som krävs för officerstjänst rätt till studerandehälsovård. Det är fråga om studerande inom Försvarshögskolans utbildningsprogram för myndighetssamarbete, och det är fråga om sammanlagt cirka 20 personer i en tvåårig utbildning. Dessa studerande ska i fortsättningen använda de studerandehälsovårdstjänster som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar. De övriga studerandena vid Försvarshögskolan, såsom kadetter och studerande som är tjänstemän vid försvarsmakten, ska också i fortsättningen använda de tjänster vid hälsostationen i Sandhamn som Centret för militärmedicin tillhandahåller.
Utbytesstuderanden som kommer till Finland från utomlands ska inte omfattas av studerandehälsovården och inte heller forskarstuderande, studerande som avlägger fortbildning eller studerande vid öppna universitetet. Utbytesstuderande har under sin vistelse i vårt land i regel rätt till den hälsovård de behöver inom den offentliga hälso- och sjukvården med stöd av ett europeiskt sjukvårdskort om de är medborgare i ett EU-land och om de är medborgare i ett tredjeland med stöd av en sådan privat sjukförsäkring som är en förutsättning för uppehållsrätt. Utbytesstuderande har också rätt till sådan brådskande sjukvård som avses i 50 § i hälso- och sjukvårdslagen.
Enligt 2 mom. är ett villkor för att få studerandehälsovårdstjänster att den studerande har anmält sig som närvarande till läroanstalten. Denna bestämmelse gäller studerande vid universitet, yrkeshögskolor och Polisyrkeshögskolan. I lagen om Försvarshögskolan finns det inte någon motsvarande bestämmelse om att anmäla sig som närvarande, utan studier vid Försvarshögskolan definieras på annat sätt.
Med anmälan om närvaro avses att anmäla sig som närvarande enligt 39 § i universitetslagen eller 29 § i yrkeshögskolelagen. Enligt 39 § i universitetslagen och 29 § i yrkeshögskolelagen börjar läsåret den 1 augusti och slutar den 31 juli. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 december. Vårterminen börjar den 1 januari och slutar den 31 juli. De som har antagits som studerande och meddelat att de tar emot studieplatsen ska på det sätt som universitetet eller yrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till universitetet eller yrkeshögskolan, varefter de antecknas som studerande. En studerande ska anmäla sig som närvarande eller frånvarande varje läsår.
Enligt 30 § i lagen om Polisyrkeshögskolan börjar Polisyrkeshögskolans läsår den 1 augusti och slutar den 31 juli. Den som har antagits som studerande och meddelat att han eller hon tar emot studieplatsen ska på det sätt som Polisyrkeshögskolan bestämmer anmäla sig till yrkeshögskolan, varefter han eller hon antecknas som studerande. En studerande ska varje läsår anmäla sig som närvarande eller frånvarande på det sätt som yrkeshögskolan bestämmer.
Enligt 3 mom. fortsätter rätten att använda studerandehälsovårdstjänster att gälla fram till utgången av den termin eller det läsår för vilken eller vilket den studerande har anmält sig som närvarande. Om den studerande blir klar med sina studier mitt under terminen, fortsätter rätten att utnyttja studerandehälsovårdstjänster fram till utgången av terminen. Hälsovårdsavgiften betalas alltid för minst en termin.
3 §. Studerandehälsovård. I den föreslagna lagen avses med studerandehälsovård sådan studerandehälsovård som avses i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010).
Med studerandehälsovård avses i den föreslagna lagen sådan studerandehälsovård som avses i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen. I överensstämmelse med hälso- och sjukvårdslagen hör det till studerandehälsovården att främja en sund och trygg studiemiljö på läroanstalten och främja välbefinnandet bland de studerande samt att följa upp detta med tre års mellanrum. Till studerandehälsovården hör också att följa och främja de studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga, vilket omfattar två periodiska hälsoundersökningar för gymnasieelever och studerande i yrkesläroanstalt och hälsoundersökningar för alla studerande efter individuellt behov. Därutöver hör det till studerandehälsovården att ordna hälso- och sjukvårdstjänster inom primärvården för studerande, vilka inbegriper tjänster inom mentalvårdsarbete och alkohol- och drogarbete, främjande av den sexuella hälsan och mun- och tandvård och att i ett tidigt stadium identifiera den studerandes behov av särskilt stöd och undersökningar och att stödja de studerande och vid behov hänvisa dem till fortsatta undersökningar eller fortsatt vård samt ge vård och utlåtanden som krävs för vidarehänvisning till psykoterapi.
4 §.Förhållande till annan lagstiftning. Bestämmelserna i paragrafen beskriver den föreslagna lagens förhållande till annan lagstiftning. När Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar studerandehälsovårdstjänster tillämpas lagen om produktion av social- och hälsotjänster ( / ), nedan tjänsteproducentlagen. Tjänsteproducentlagen ersätter bl.a. gällande lag om privat hälso- och sjukvård, som Studenternas hälsovårdsstiftelses nuvarande tillstånd att bedriva verksamhet grundar sig på. I tjänsteproducentlagen föreskrivs det om verksamhetsförutsättningar för, registrering av och tillsyn över producenter av social- och hälsotjänster. Tjänsteproducenten ska säkerställa tjänsternas kvalitet, klientorienteringen, säkerheten och ändamålsenligheten samt övervaka att dessa genomförs. Tjänsteproducenten ska ha en plan för egenkontroll.
När studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande produceras ska dessutom iakttas vad som i allmän lagstiftning och i speciallagstiftning om social- och hälsovård föreskrivs om hälsovårdstjänster. I lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) föreskrivs det om kundens och patientens ställning och rättigheter.
Studerande har rätt till de social- och hälsotjänster som landskapet ordnar på samma sätt som andra invånare i landskapet. När de använder de allmänna social- och hälsotjänster som vilar på landskapets organiseringsansvar kan de utnyttja sin rätt att välja vårdplats på det sätt som föreskrivs i lagen om kundens valfrihet inom social- och hälsovården. Enligt det förslag som ingår i regeringens proposition med förslag till lag om kundens valfrihet inom social- och hälsovården och vissa lagar som har samband med den (RP 16/2018 rd) ska rätten att välja affärsverk i landskapet och dess verksamhetsställe inte omfatta den studerandehälsovård som avses i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen.
Studenternas hälsovårdsstiftelse är till sin juridiska form en stiftelse och på dess förvaltning och verksamhet tillämpas stiftelselagen (487/2015).
5 §.Uppföljning, styrning och utveckling av studerandehälsovården. Den allmänna uppföljningen av ordnandet av studerandehälsovården för högskolestuderande hör enligt lagförslaget till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter.
Folkpensionsanstalten är en självständig offentligrättslig inrättning och tillsynen över dess verksamhet hör till de fullmäktige som riksdagen valt. Folkpensionsanstaltens författningsrättsliga särställning baserar sig på 36 § i grundlagen, enligt vilken riksdagen väljer fullmäktige att övervaka Folkpensionsanstaltens förvaltning och verksamhet enligt vad som närmare bestäms genom lag. På grund av sin författningsrättsliga särställning är Folkpensionsanstalten fristående med avseende på de styrnings- och tillsynsförhållanden som gäller det myndighetsmaskineri som lyder under statsrådet och ministerierna. Därmed kan statsrådet och ministerierna inte underställa Folkpensionsanstalten sådan styrning och tillsyn som i fråga om de statliga ämbetsverk som lyder under ministerierna.
Den allmänna styrningen och utvecklingen av studerandehälsovården för högskolestuderande hör till social- och hälsovårdsministeriets uppgifter.
6 §.Ordnande av studerandehälsovården. Det föreslås att Folkpensionsanstalten anförtros uppgiften att ordna studerandehälsovården för högskolestuderande i hela landet. Det är fråga om en ny uppgift för Folkpensionsanstalten.
Folkpensionsanstalten ska svara för att studerandehälsovården för högskolestuderande genomförs som en sammanhängande helhet och för att samordna tjänsterna. Folkpensionsanstalten ska också slå fast kriterierna för en jämlik tillgång till tjänster och andra åtgärder och för behovet av och mängden tjänster och andra åtgärder samt deras kvalitet.
7 §.Folkpensionsanstaltens uppgifter. Folkpensionsanstalten ska på riksnivå se till att tillgången på studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande är tillräcklig i hela landet och svara för tjänsternas tillgänglighet samt godkänna servicenätet för studerandehälsovård. Folkpensionsanstalten ska bl.a. godkänna Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhetsställen, de tjänster som tillhandahålls vid varje verksamhetsställe och mängden underleveranser. Folkpensionsanstalten ska godkänna den funktionella helheten vid varje verksamhetsställe så att den uppfyller behovet av tjänster. Den servicehelhet som studerandehälsovården utgör ska tryggas oberoende av vid vilket verksamhetsställe tjänsterna produceras.
Folkpensionsanstalten ska följa och bedöma kvaliteten på och genomslaget hos den studerandehälsovård för högskolestuderande som den ordnar samt dess kostnader, produktivitet och lönsamhet.
Efter det att Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod är avslutad ska Folkpensionsanstalten granska kostnaderna för studerandehälsovården och hur målen för verksamhetens kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet har uppfyllts.
Folkpensionsanstalten ska se till att Studenternas hälsovårdsstiftelse utnyttjar uppgifterna om verksamhetens kvalitet, genomslag och kostnader vid planeringen och ledningen av produktionen av studerandehälsovård.
8 §. Produktion av studerandehälsovårdstjänster. Enligt paragrafen ska Studenternas hälsovårdsstiftelse producera studerandehälsovårdstjänster i hela landet för de studerande vid universitet och yrkeshögskolor. På grund av studerandehälsovårdens särskilda karaktär är det motiverat att produktionen av studerandehälsovårdstjänster för högskolestuderande omfattar hela landet och är specialiserad på studerandehälsovård. Studenternas hälsovårdsstiftelse har sedan 1950-talet producerat studerandehälsovårdstjänster för universitetsstuderande i hela landet i enlighet med avtal mellan stiftelsen och universitetsorterna. Studenternas hälsovårdsstiftelse har erfarenhet av att producera studerandehälsovårdstjänster för universitetsstuderande. Styrkan i den verksamhet Studenternas hälsovårdsstiftelse bedriver är bl.a. specialkompetens, verksamhetsutveckling, god tillgång till tjänster och hög kundnöjdhet inom området för studerandehälsovård.
Studenternas hälsovårdsstiftelse ska huvudsakligen producera studerandehälsovårdstjänster som egen verksamhet. Om produktionsskyldigheten enligt den föreslagna lagen inte kan genomföras på annat sätt, kan Studenternas hälsovårdsstiftelse köpa kompletterande tjänster av en annan tjänsteproducent med iakttagande av lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016).
Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar i första hand studerandehälsovårdstjänster som egen verksamhet, men det kan ibland vara svårt att rekrytera vissa personalgrupper, t.ex. läkare som är insatta i studerandehälsovård. Det kan dessutom vara svårt att ordna egen tjänsteproduktionen i vissa regioner, och det kan också därför finnas behov av att köpa tjänster av andra tjänsteleverantörer. Underleveranserna ska dock endast komplettera den egna verksamheten, och det ska t.ex. inte vara möjligt att producera studerandehälsovård i en hel region med hjälp av underleverantörer.
Också i de situationer där Studenternas hälsovårdsstiftelse har använt underleverantörer, svarar stiftelsen för de tjänster underleverantören tillhandahåller en enskild studerande och har det övergripande ansvaret för de studerandehälsovårdstjänster den studerande får. På så sätt säkerställs på underleverantörstjänsternas kvalitet och patientsäkerheten. Studenternas hälsovårdsstiftelse är också skyldig att rapportera till Folkpensionsanstalten om de tjänster stiftelsen skaffar på samma sätt som i fråga om de tjänster den själv producerar.
Enligt nuvarande praxis gör Studenternas hälsovårdsstiftelse själv en bedömning av vårdbehovet som också underleverantörerna är skyldiga att följa. På så sätt måste de tjänster som köps av andra tjänsteproducenter ingå i den process som den av Studenternas hälsovårdsstiftelse producerade studerandehälsovården utgör.
9 §.Studenternas hälsovårdsstiftelses uppgifter. Vid produktionen av tjänster ska Studenternas hälsovårdsstiftelse med avseende på servicenätet svara för funktionalitet, resursallokering, verksamhetsutveckling, tillgången och tillgängligheten till yrkeskunnig och kompetent personal i tillräcklig omfattning samt ett yrkesmässigt ledarskap och egenkontroll. Också regionala och nationella uppgifter om samordningen av tjänster, andra forskningsdata och information som baserar sig på kundernas och personalens erfarenheter ska användas i tjänsteproduktionen.
Eventuell annan verksamhet som bedrivs av Studenternas hälsovårdsstiftelse får inte äventyra uppfyllandet av de skyldigheter som föreskrivs i den föreslagna lagen. Sådan verksamhet kan bestå i t.ex. försäljning av tjänster till andra än studerandehälsovårdens kunder. För närvarande bedriver Studenternas hälsovårdsstiftelse sådan verksamhet endast i liten mån, bl.a. försäljning av laboratorieservice, disponenttjänster och städservice i Åbo.
Hälsoundersökningen för högskolestuderande som koordineras av Studenternas hälsovårdsstiftelse har genomförts vart fjärde år sedan 2000. Materialet samlas in bland såväl yrkeshögskolestuderande som universitetsstuderande. Samplet har sedan 2008 bestått av 10 000 studerande. Undersökningen har genomförts med finansiering från undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Studenternas hälsovårdsstiftelse. Budgeten för 2016 uppgick till 160 000 euro.
Undersökningen omfattar frågor om hälsotillståndet, användningen av hälso- och sjukvårdstjänster, hälsobeteende, tandvård, motion, matvanor, användning av berusningsmedel, spel med penninginsatser och internetanvändning, studier, arbete och utkomst samt människorelationer. Resultaten rapporteras utförligt ur ett brett perspektiv.
10 §.Tillgång till icke-brådskande vård. På den studerandehälsovård som ordnas av Folkpensionsanstalten och produceras av Studenternas hälsovårdsstiftelse tillämpas de bestämmelser om tillgången till vård som avses i 51 § i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt den ska en patient omedelbart kunna få kontakt med en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården vardagar under tjänstetid. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska göra en bedömning av vårdbehovet senast den tredje vardagen från det att patienten tog kontakt, om inte bedömningen har kunnat göras första gången patienten tog kontakt. Vård som vid bedömningen av vårdbehovet har konstaterats vara medicinskt eller odontologiskt nödvändig ska med beaktande av patientens hälsotillstånd och sjukdomens sannolika förlopp ordnas inom skälig tid, dock inom tre månader från det att vårdbehovet bedömdes. Denna längsta väntetid på tre månader får överskridas med högst tre månader inom mun- och tandvård och i specialiserad sjukvård som ges i samband med primärvård, om vården av medicinska, terapeutiska eller andra motsvarande motiverade skäl kan skjutas upp utan att patientens hälsotillstånd äventyras.
11 §.Delegationen för studerandehälsovård för högskolestuderande. I anslutning till social- och hälsovårdsministeriet ska det finnas en delegation för studerandehälsovård för högskolestuderandet, som statsrådet tillsätter för tre år i sänder.
I delegationen ska representanter för social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, Folkpensionsanstalten, landskapen, Institutet för hälsa och välfärd, SHVS, universiteten och yrkeshögskolorna samt studentkårerna och studerandekårerna vara representerade.
Delegationen för studerandehälsovården för högskolestuderandet har till uppgift att
1) följa ordnandet av studerandehälsovården för högskolestuderande,
2) styra och följa upp Studenternas hälsovårdsstiftelses tillhandahållande av studerandehälsovård för yrkeshögskolestuderande,
3) vidareutveckla den studerandehälsovård Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar,
4) främja samordningen av den studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse och landskapen producerar med den övriga hälso- och sjukvården,
5) följa servicenätets funktion och tillhandahållandet av studerandehälsovårdstjänster, användningen och behovet av tjänster i hela landet samt de studerandes tillfredsställelse med tjänsterna.
Närmare bestämmelser om delegationens sammansättning, tillsättande och uppgifter utfärdas genom förordning av statsrådet.
12 §.Samordning av tjänsterna med andra social- och hälsovårdstjänster. Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse ska när de ordnar och producerar studerandehälsovård beakta samordningen av tjänsterna med andra social- och hälsotjänster och andra rehabiliteringstjänster. De ska också se till att servicehelheten och fungerande servicekedjor tryggas i samarbete av den studerandehälsovård och den övriga social- och hälsovård som landskapen ska organisera och med anordnarna av rehabiliteringstjänster.
Landskapen har ansvar för att organisera övriga social- och hälsovårdstjänster. De produceras bl.a. av landskapets affärsverk, som köpta tjänster, vid social- och hälsocentraler, vid mun- och tandvårdsenheter och med hjälp av kundsedlar eller personliga budgetar. Produktionen av studerandehälsovården för högskolestuderande skiljer sig från produktionen av andra social- och hälsotjänster, eftersom det bara är Studenternas hälsovårdsstiftelse som producerar dem och de är bundna till högskolornas studerande och studiemiljö. Det är därför viktigt att samordna tjänsterna med andra social- och hälsotjänster för att det ska kunna säkerställas att servicehelheten och servicekedjorna sammanhänger med de tjänster som landskapen organiserar. I synnerhet i situationer där en studerande behöver social- och hälsotjänster som inte omfattas av studerandehälsovården, måste fungerande servicekedjor och serviceprocesser säkras.
Det ska också vara Studenternas hälsovårdsstiftelses uppgift att samordna processerna för att stödja verksamhets-, studie- och arbetsförmåga samt rehabilitering för högskolestuderande. Studenternas hälsovårdsstiftelse ska bedriva ett nära samarbete med andra instanser som svarar för studerandevård och rehabilitering för att en smidig rehabiliteringsprocess ska kunna garanteras för studerande.
13 §.Störningar i produktionenav tjänster. Enligt den föreslagna paragrafen ska Folkpensionsanstalten ordna studerandehälsovårdstjänsterna på något annat sätt, om Studenternas hälsovårdsstiftelse inte kan producera tjänsterna eller uppfylla sina uppgifter enligt 8 och 9 § på det sätt som förutsätts i lagen. Folkpensionsanstaltens ansvar omfattar också att ordna studerandehälsovård, om Studenternas hälsovårdsstiftelse inte kan producera dem. Det är då fråga om en synnerligen avvikande situation, t.ex. att stiftelsen gått i konkurs eller upplösts av något annat skäl, eller om omfattande och långvariga problem med att producera tjänsterna eller någon annan situation där stiftelsen inte förmår uppfylla sina skyldigheter enligt lagen eller underlåter att uppfylla dem i stor omfattning och under en längre tid. Det kan inte vara fråga om någon lokal problemsituation, utan det ska vara ett problem inom serviceproduktionen som gäller hela landet eller omfattar flera regioner.
Syftet med bestämmelsen är att garantera tillgången till tjänsterna för de studerande också i en situation där den lagstadgade serviceleverantören inte kan producera tjänster. I en sådan situation har Folkpensionsanstalten rätt och skyldighet att med stöd av sitt ansvar för att ordna tjänsterna skaffa studerandehälsovårdstjänster på något annat sätt, t.ex. hos andra aktörer inom hälso- och sjukvården.
När en sådan situation som avses i paragrafen ser ut att föreligga, ska Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse förhandla och avgöra om det är fråga om en sådan situation och reda ut vilka möjligheter som står till buds och tidtabellen för att återställa ett läge som uppfyller bestämmelserna i lagen. Utifrån förhandlingarna ska Folkpensionsanstalten avgöra om förutsättningarna för att tillämpa bestämmelsen uppfylls.
2 kap. Studerandehälsovårdens finansiering
14 §.Godtagbara kostnader för studerandehälsovård. Det föreskrivs i paragrafen om godtagbara kostnader för studerandehälsovården.
Enligt 1 mom. är godtagbara kostnader för studerandehälsovård för högskolestuderande sådana skäliga kostnader som föranleds av produktionen av studerandehälsovårdstjänster som avses i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen. När det bestäms vad som är skäliga kostnader beaktas de mål som Folkpensionsanstalten i egenskap av anordnare av studerandehälsovård har ställt upp för hälsovårdens kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet.
De godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården för högskolestuderande utgörs enligt 2 mom. av de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovårdstjänster för en enskild studerande multiplicerade med antalet högskolestuderande som anmält sig som närvarande. Antalet högsstuderande som anmält sig som närvarande studerande står i regel klart i slutet av oktober.
De godtagbara totalkostnaderna fastställs under beredningen av ramarna för statsfinanserna och statsbudgeten.
15 §. Kalkyl över godtagbara kostnader. Det föreskrivs i paragrafen om hur en kalkyl över de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovården tas fram.
Enligt 1 mom. gör social- och hälsovårdsministeriet årligen upp en kalkyl över de godtagbara kostnader för studerandehälsovård som avses i 14 §. Syftet med kalkylen är att få fram uppgifter om de faktorer som påverkar kostnaderna för studerandehälsovården och behovet av finansiering under året. Social- och hälsovårdsministeriet bedömer också den kommande utvecklingen i fråga om kostnaderna för studerandehälsovård.
Utifrån kalkylen gör social- och hälsovårdsministeriet upp ett förslag till plan för de offentliga finanserna och statsbudgeten med avseende på statens finansieringsandel för studerandehälsovården.
Kalkylen grundar sig på behovet av och tillgången till studerandehälsovårdstjänster och deras lönsamhet och genomslag. I kalkylen beaktas den faktiska utvecklingen av tillgången till tjänster och eventuella problem i fråga om tillgången till tjänster samt den förändrade kostnadsnivån.
Enligt 2 mom. grundar sig social- och hälsovårdsministeriets kalkyl på de utredningar och beräkningar enligt 21 § som Folkpensionsanstalten lämnat samt andra utredningar och uppskattningar. Enligt 2 § 3 mom. i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) ska Folkpensionsanstalten bedriva forskning som tjänar utvecklandet av förmånssystemen och den egna verksamheten samt utarbeta statistik, beräkningar och prognoser. Dessutom utnyttjas de uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd samlat in om studerandehälsovården, t.ex. uppgifter som lämnats om öppenvården inom primärvården och uppgifter som inkommit vid hälsoundersökningar för högskolestuderande. Social- och hälsovårdsministeriet använder vid behov också utredningar och uppgifter om situationen i fråga om studerandehälsovård som andra aktörer lämnat, t.ex. Studenternas hälsovårdsstiftelse.
16 §.Justering av godtagbara kostnader. Det föreskrivs i paragrafen om en årlig justering av de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovården.
Enligt 1 mom. ska de godtagbara kostnaderna årligen justeras utifrån den kalkyl som avses i 15 §. Kostnaderna kan antingen minska eller öka. Den maximala ökningen i godtagbara kostnader begränsas med hjälp av ett lämpligt index för att garantera att kostnaderna hålls under kontroll. De godtagbara kostnaderna kan trots det höjas med högst den lönekoefficient per år som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).
För närvarande använder Folkpensionsanstalten sig av ett index där förtjänstnivåindex utgör 70 procent och konsumentprisindex 30 procent i sin uppföljning av Studenternas hälsovårdsstiftelses kostnader. Detta grundar sig på att över 68 procent av kostnaderna föranleds av utgifter för personal. I det löneindex som grundar sig på arbetspensionslagarna är viktkoefficienten för förändringen i förtjänstnivån 0,8 och för förändringen i konsumentpriser 0,2. Av de index som redan ingår i gällande lagstiftning lämpar sig därmed lönekoefficienten enligt arbetspensionslagarna bäst för att beskriva kostnadsutvecklingen vid Studenternas hälsovårdsstiftelse. Lönekoefficienten har inte heller frysts under den tid det använts.
Behovet av hälsovårdstjänster för högskolestuderande bedöms inte öka i samma utsträckning som behovet av social- och hälsotjänster för hela befolkningen. Studenternas hälsovårdsstiftelses kostnader per studerande har förblivit stabilt under de senaste åren. Därmed skulle en användning av landskapsindex för att beskriva stiftelsens kostnadsutveckling och begränsa den maximala ökningen av de godtagbara kostnaderna kunna leda till en sådan kostnadsökning som inte är motiverad i förhållande till de högskolestuderandes servicebehov.
Riksdagen beslutar årligen om de maximala godtagbara kostnaderna och statens finansiering av studerandehälsovården i samband med behandlingen av statens budget. Som utgångspunkt för kostnaderna per studerande har man använt kostnaden per studerande enligt bokslutsuppgifterna för Studenternas hälsovårdsstiftelse 2016, som uppgick till 301,55 euro/studerande. Under de senaste åren har kostnaderna per studerande varit ganska stabila och också därför har ovannämnda kostnad per studerande använts som grund för kostnadsberäkningen.
Enligt 2 mom. kan vid justeringen en sådan förändring av produktionen av eller innehållet i studerandehälsovårdstjänster eller någon annan förändring som gäller produktionen av tjänsterna dock beaktas som föranleds av lag eller förordning. Dessutom kan en sådan förändring av produktionen av tjänster beaktas som beror på en betydande ändring i verksamhetsmiljön.
För att tillgången på studerandehälsovårdstjänster ska kunna tryggas ska det vara möjligt att avvika från det index som begränsar den maximala kostnadsökningen på grund av ändringar i lagstiftningen eller sådana betydande förändringar i verksamhetsmiljön som är oavhängiga av Studenternas hälsovårdsstiftelse. Exempel på sådana är förändringar i högskolenätet, som kan leda till att Studenternas hälsovårdsstiftelse måste inrätta nya verksamhetsställen eller dra in befintliga verksamhetsställen.
17 §.Finansieringsprinciper. Paragrafen gäller principerna för finansieringen av studerandehälsovården för högskolestuderande, vem som finansierar dem och med vilka finansieringsandelar.
Enligt 1 mom. består de finansiella resurserna för studerandehälsovården av den hälsovårdsavgift som de studerande betalar till Folkpensionsanstalten i enlighet med 25 § och den finansiering Folkpensionsanstalten får av staten.
Enligt 2 mom. finansierar staten 77 procent, medan den hälsovårdsavgift som tas ut hos de studerande utgör 23 procent av finansieringen av de godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården.
Målet är att finansieringen ska fördelas i överensstämmelse med de procentandelar för statens finansieringsandel och intäkterna av de studerandes hälsovårdsavgifter som anges i 2 mom. Beloppet av hälsovårdsavgifterna och finansieringsandelarna grundar sig emellertid på det uppskattade antalet studerande, och den finansieringsandel som inflyter av hälsovårdsavgifterna är i praktiken inte exakt 23 procent av totalfinansieringen.
Vad som blir den faktiska finansieringsandel som de studerande står för påverkas också av hur många av dem som i praktiken betalar in hälsovårdsavgiften inom utsatt tid, eftersom eventuella indrivningsåtgärder gör att avgiftsintäkterna blir fördröjda. En del av de obetalda avgifterna kan inte drivas in ens med hjälp av indrivningsåtgärder. Att samla in tilläggsavgift i efterhand är dock inte en ändamålsenlig åtgärd på grund av den administrativa belastningen och den oförutsägbarhet som sammanhänger med en sådan åtgärd.
Det föreskrivs i 3 mom. att om de hälsovårdsavgifter de studerande betalar in något år inte täcker 23 procent av de godtagbara totalkostnaderna, ska den resterande delen utan dröjsmål finansieras av statens medel genom ett tilläggsbudgetförfarande. Om de hälsovårdsavgifter de studerande betalar utgör mer än 23 procent av de godtagbara totalkostnaderna, återbetalas den överstigande andelen inte till de studerande.
Finansieringsandelarnas fördelning bedöms i praktiken avvika rätt litet från de procentandelar som anges i 2 mom., sannolikt rör det sig endast om någon hundradels eller tiondels procent. Avvikelserna i de faktiska finansieringsandelarna beaktas och korrigeras i görligaste mån när beloppet av hälsovårdsavgifterna räknas ut under de följande åren. Avvikelserna ska dock inte kompenseras genom hälsovårdsavgifterna under de följande åren.
Att ta ut tilläggsavgifter hos de studerande eller återbära ett överskott till dem skulle i praktiken vara mycket besvärligt, eftersom det är möjligt att konstatera utfallet av de studerandes finansieringsandel först i efterhand, dvs. följande år. Då skulle eventuella tilläggsavgifter eller återbäringar som gäller föregående år omfatta andra studerande än de som ursprungligen var föremål för avgifterna.
18 §.Tilläggsfinansiering av studerandehälsovården i oförutsedda situationer. Bestämmelserna i paragrafen gäller säkerställandet av tilläggsresurser för studerandehälsovård.
Utöver vad som föreskrivs i 17 § ska staten ansvara för att Folkpensionsanstalten har tillräckliga resurser för studerandehälsovård för högskolestuderande att tillgå, om det blir nödvändigt för att säkerställa tillgången på studerandehälsovårdstjänster av överraskande och oförutsedda orsaker.
Denna tilläggsfinansiering kan komma till användning i överraskande och oförutsedda undantagssituationer där behovet av studerandehälsovårdstjänster plötsligt och oförutsett ökar. Exempel på sådana situationer är t.ex. en olycka, användning av våld eller liknande situationer vid läroinrättningen eller i dess omgivning som föranleder ett behov av eftervård och av att stödja studieförmågan som i sin tur kräver tilläggsfinansiering. Denna extra engångsfinansiering fastställs från fall till fall och räknas inte med justeringen av godtagbara kostnader som föreskrivs i 16 §.
19 §.Betalning av statens finansieringsandel. Det föreskrivs i paragrafen om betalningen till Folkpensionsanstalten av statens finansieringsandel. Det är fråga om ett tvåårigt reservationsanslag. Staten betalar ut sin årliga finansieringsandel av studerandehälsovården för högskolestuderande till Folkpensionsanstalten i fyra poster. Folkpensionsanstalten ska tio bankdagar före utbetalningen av varje post meddela social- och hälsovårdsministeriet hur stor statens betalningspost är.
Statens betalningsposter kan variera från år till år inom ramarna för den statliga finansieringsandel som beviljats i statsbudgeten. Variationen beror på exempelvis de ersättningar som ska betalas till Studenternas hälsovårdsstiftelse för produktionen av studerandehälsovårdstjänster och på de hälsovårdsavgifter som inflyter från de studerande. Största delen av hälsovårdsavgifterna inflyter högst antagligen i början av terminerna, alltså under perioderna januari–mars och juli–september.
20 §. Folkpensionsanstaltens omkostnader. Bestämmelserna i paragrafen gäller ersättning av Folkpensionsanstaltens omkostnader. Staten ska ersätta Folkpensionsanstalten för omkostnaderna för verkställigheten av den föreslagna lagen på det sätt som föreskrivs i 12 d § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001).
Att ordna studerandehälsovård för högskolestuderande och att samla in och eventuellt driva in hälsovårdsavgifterna för studerande är nya uppgifter för Folkpensionsanstalten och kräver nya IT-lösningar, dvs. införande och underhåll av informationssystem. De nya uppgifterna kräver också personalresurser.
21 §.Utredningar och beräkningar från Folkpensionsanstalten. Det föreskrivs i paragrafen om de uppgifter och beräkningar Folkpensionsanstalten årligen ska lämna i fråga om den studerandehälsovård den ordnar.
Enligt 1 mom. ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av april lämna uppgifter till social- och hälsovårdsministeriet om tillhandahållandet av den studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerat under det år som gått.
Folkpensionsanstalten ska årligen före utgången av april göra upp och sammanställa rapporter över den studerandehälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse har producerat. Rapporterna ska gälla åtminstone det ekonomiska utfallet, antalet studerande, förändringar i personalresurserna och i verksamheten, större investeringar och hur de mål som Folkpensionsanstalten ställt upp för Studenternas hälsovårdsstiftelse har uppfyllts.
Folkpensionsanstalten ska årligen före utgången av februari göra preliminära beräkningar och före utgången av april närmare kalkyler över de godtagbara kostnader som avses i 14 § inför nästa år. Inför utarbetandet av rapporterna och kalkylerna ska Folkpensionsanstalten förhandla med Studenternas hälsovårdsstiftelse och utnyttja budgeten och andra behövliga uppgifter som stiftelsen lämnar och vid behov höra andra intressentgrupper som är centrala med avseende på studerandehälsovården. Folkpensionsanstalten gör vid behov beräkningar i fråga om behövlig finansiering per studerande, utvecklingen i antalet studerande och totalbeloppet av den finansiering som behövs efter att ha hört relevanta expertaktörer. Folkpensionsanstalten tar i sina beräkningar hänsyn till Studenternas hälsovårdsstiftelses uppgifter om senaste räkenskaps- och verksamhetsperiod, servicebehov och tillgång till service och eventuella lagändringar som inverkar på verksamheten. Folkpensionsanstalten ska framställa de rapporter som behövs för att motivera och komplettera sina beräkningar.
Enligt 2 mom. ska Folkpensionsanstalten årligen före utgången av februari till social- och hälsovårdsministeriet för fastställande lämna en kalkyl över nästa års hälsvårdsavgift för studerande. Kalkylen ska användas som underlag för beredningen av statsförslaget och den justeras på hösten när antalet studerande är känt.
3 kap. Ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse
22 §.Betalning av ersättning. Det föreskrivs i paragrafen om hur den ersättning som Folkpensionsanstalten ska betala till Studenternas hälsovårdsstiftelse fastställs, betalas och justeras.
Enligt 1 mom. ska Folkpensionsanstalten betala ersättning till Studenternas hälsovårdsstiftelse för kostnaderna för produktion av studerandehälsovård. Ersättningen grundar sig på de godtagbara kostnaderna för en enskild studerande och en uppskattning av antalet studerande.
Enligt 2 mom. ska Folkpensionsanstalten när ersättningen bestäms beakta driftskostnaderna och anläggningskostnaderna för den hälsovård som Studenternas hälsovårdsstiftelse producerar samt den del av de administrativa kostnaderna som hänför sig till Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet enligt den föreslagna lagen.
När ersättningen fastställs ska alla de skyldigheter som den föreslagna lagen ger upphov till och alla behövliga och skäliga drifts- och anläggningskostnader som produktionen av tjänsterna föranleder Studenternas hälsovårdsstiftelse beaktas. Behovet av och skäligheten i kostnaderna ska bedömas i relation till de uppgifter och skyldigheter Studenternas hälsovårdsstiftelse har enligt den föreslagna lagen och 17 § i hälso- och sjukvårdslagen. Vid bedömningen beaktas också hur effektiv och lönsam stiftelsens verksamhet är och hur stort belopp som är disponibelt i form av statliga finansiering och medel som inflyter av de studerandes hälsovårdsavgifter samt en ändamålsenlig användning av denna finansiering. Dessutom ska de mål beaktas som Folkpensionsanstalten ställt upp i fråga om kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet i den verksamhet Studenternas hälsovårdsstiftelse bedriver.
Behövliga anläggningskostnader är bl.a. kostnaderna för anskaffning av den undersöknings-, vård- och kontorsutrustning och de kontorsinventarier som behövs för ordnande av studerandehälsovården samt kostnaderna för anskaffning och uppdatering av administrativa datasystem för studerandehälsovården.
Behövliga driftskostnader är bl.a.:
1. lönekostnader för yrkesutbildad personal och experter inom hälso- och sjukvård, biträdande och administrativ personal och städpersonal och obligatoriska bikostnader, eller motsvarande kostnader för motsvarande tjänster som skaffats hos någon annan serviceproducent
2. fortbildning för den yrkesutbildande hälso- och sjukvårdspersonalen och annan utbildning för upprätthållande av deras yrkesskicklighet
3. skäliga hyres- och underhållskostnader för verksamhetslokaler
4. kostnader för användning och underhåll av undersöknings-, vård- och kontorsutrustning och kontorsinventarier samt för undersöknings- och vårdinstrument och andra tillbehör samt löpande kostnader för licenser och motsvarande kostnader för informationssystem
5. allmänna administrativa kostnader som krävs för att Studenternas hälsovårdsstiftelse ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt den föreslagna lagen
6. övriga kostnader som krävs för produktionen och utvecklingen av studerandehälsovård.
Enligt 3 mom. ska Folkpensionsanstalten betala ut ersättningen till Studenternas hälsovårdsstiftelse i fyra poster per år.
Betalningsposternas storlek kan variera från år till år inom ramen för det totala årliga ersättningsbeloppet. Folkpensionsanstalten och Studenternas hälsovårdsstiftelse kan sinsemellan avtala om storleken på varje post. Folkpensionsanstalten ska inom ramen för det årliga totala ersättningsbeloppet genom ersättningsposterna se till att Studenternas hälsovårdsstiftelse har en tillräcklig likviditet. Ersättningsposterna ska inte vara avhängiga av vid vilken tidpunkt de studerande betalar sin hälsovårdsavgift.
Enligt 4 mom. justeras ersättningsbeloppet i enlighet med det slutliga antalet studerande. Det föreskrivs om justeringsförfarandet genom förordning av statsrådet. Det slutliga antalet studerande är medelvärdet av antalet studerande under vår- och höstterminen.
Folkpensionsanstalten meddelar ett justeringsbeslut om det totala ersättningsbeloppet utifrån det slutliga antalet studerande efter det att Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod är avslutad. Det slutliga antalet studerande baserat på medelvärdet av antalet studerande under vår- och höstterminen, som fastställandet av det totala ersättningsbeloppet baserar sig på, klarnar först efter det att läsåret är slut. Högskolorna kan enligt gällande lagstiftning bestämma vid vilken tidpunkt de studerande senast ska anmäla sig som närvarande vid läroanstalten. Därför kan sådana anmälningar förekomma under hela verksamhetsåret. Den största delen av anmälningarna görs emellertid i början av terminerna. Utifrån Folkpensionsanstaltens justeringsbeslut kan det totala ersättningsbeloppet sjunka eller stiga beroende på det slutliga antalet studerande.
Om Studenternas hälsovårdsstiftelses produktionskostnader under en viss räkenskaps- och verksamhetsperiod visar sig vara lägre än den ersättning som utbetalats, beaktar Folkpensionsanstalten överskottet när den bestämmer ersättningen för följande räkenskaps- och verksamhetsperiod.
Enligt 5 mom. ska Folkpensionsanstalten granska kostnaderna för produktionen av studerandehälsovård och hur målen för verksamhetens kvalitet, genomslag, lönsamhet och produktivitet har uppfyllts efter det att Studenternas hälsovårdsstiftelses räkenskaps- och verksamhetsperiod är avslutad. I egenskap av anordnare av studerandehälsovård för högskolestuderande har Folkpensionsanstalten rätt och skyldighet att följa och granska kvaliteten, genomslaget, lönsamheten och produktiviteten hos den verksamhet Studenternas hälsovårdsstiftelse bedriver enligt den föreslagna lagen. Utifrån denna uppföljning och granskning ska Folkpensionsanstalten lämna Social- och hälsovårdsministeriet de uppgifter som avses i 21 § 1 mom.
23 §.Återkrav och tilläggsbetalning. Paragrafen innehåller bestämmelser som reglerar de situationer där Folkpensionsanstalten återkräver ersättning av Studenternas hälsovårdsstiftelse eller betalar tilläggsersättning till stiftelsen.
Enligt 1 mom. ska Folkpensionsanstalten, om Studenternas hälsovårdsstiftelse har använt ersättningen för något annat ändamål än sådan verksamhet som avses i den föreslagna lagen, fatta beslut om återkrav av ersättningen.
Enligt 2 mom. ska Folkpensionsanstalten om den vid en sådan justering som avses i 23 § 4 mom. märker att det ersättningsbelopp som har betalats ut är för stort, besluta om återkrav av den överstigande delen av ersättningsbeloppet. Om Studenternas hälsovårdsstiftelse utifrån en sådan justering har rätt till tilläggsersättning, ska Folkpensionsanstalten betala tilläggsersättningen efter det att ersättningen justerats.
Enligt 3 mom. kan Folkpensionsanstalten beakta ett återkrav eller en tilläggsbetalning i följande ersättningsposter som betalas ut till Studenternas hälsovårdsstiftelse.
Folkpensionsanstalten meddelar Studenternas hälsovårdsstiftelse ett överklagbart beslut om återkrav av ersättning som betalats ut till för stort belopp. Den överskridande delen av ersättningen kan återkrävas så att den dras av från följande ersättningsposter till Studenternas hälsovårdsstiftelse. Återkravet kan delas upp i flera delbetalningar, om totalsumman är betydande och om det krävs med tanke på Studenternas hälsovårdsstiftelses likviditet.
Om det framgår av ett justeringsbeslut att tilläggsersättning kan betalas ut till Studenternas hälsovårdsstiftelse, ska den betalas i samband med utbetalningen av följande ersättningsposter till Studenternas hälsovårdsstiftelse.
4 kap. Hälsovårdsavgift
24 §.Skyldighet att betala hälsovårdsavgift. Högskolestuderande som avses i 2 § i denna lag och som till läroanstalten har anmält sig som närvarande, eller bedriver andra militärvetenskapliga studier och militäryrkesstudier vid Försvarshögskolan än studier som krävs för officerstjänst, ska varje termin betala en hälsovårdsavgift till Folkpensionsanstalten.
Hälsovårdsavgiften för vårterminen ska betalas senast den 31 januari och hälsovårdsavgiften för höstterminen senast den 30 september. Om en studerande anmäler sig som närvarande under vårterminen efter den 31 januari, ska avgiften betalas senast den 31 juli. Om en studerande anmäler sig som närvarande under höstterminen efter den 30 september, ska avgiften betalas senast den 31 december. Denna praxis är tydlig för de studerande och enkel och kostnadseffektiv för Folkpensionsanstalten i stället för att förfallodagen för avgiften bestäms individuellt utifrån den tidpunkt då den studerande anmäler sig som närvarande.
Hälsovårdsavgiften ska betalas för varje termin. Även om den studerande utexamineras mitt under terminen, återbetalas inte avgiften och rätten att använda studerandehälsovårdstjänster kvarstår under hela denna termin.
Det föreskrivs i paragrafen om skyldigheten för studerande som anmält sig som studerande under pågående termin att betala hälsovårdsavgift till Folkpensionsanstalten och om betalningstiden för avgiften. Det är ändamålsenligt att samla in hälsovårdsavgifterna i förskott så snart den studerandes betalningsskyldighet har uppkommit och rätten att använda Studenternas hälsovårdsstiftelses tjänster inträder.
Studerande vid Försvarshögskolan bedriver de studier som krävs för en examen enligt den tidtabell som fastställts i läroplanen. Den studerande kan förlora sin studierätt, om Försvarshögskolan inte beviljar honom eller henne extra tid för att slutföra studierna. Examensstuderande vid Försvarshögskolan har närvaroplikt med avseende på all undervisning och praktik som ingår i examen. De har inte någon skyldighet att anmäla sin närvaro.
Folkpensionsanstalten, Studenternas hälsovårdsstiftelse och studerande- och studentkårerna ska satsa på handledning och information till de studerande så att de blir medvetna om sin skyldighet att betala hälsovårdsavgift och betalningsförfarandet.
25 §.Hälsovårdsavgiftens storlek. I det belopp som tas ut i form av hälsovårdsavgifter varje termin ska det beaktas att de hälsovårdsavgifter som tas ut hos de studerande ska täcka 23 procent av de godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården. Enligt en grov uppskattning är hälsovårdsavgiften cirka 77 euro per läsår 2021, och den bör betalas i två rater.
Hälsovårdsavgiftens belopp justeras årligen så att kostnaderna för de godtagbara kostnaderna för studerandehälsovård enligt 14 § täcks av statens finansieringsandel och intäkterna av hälsovårdsavgiften. Vid justeringen av avgiften iakttas de finansieringsandelar som anges i 17 §.
Bestämmelser om hälsovårdsavgiften utfärdas årligen före den 30 november genom förordning av statsrådet, för att både Folkpensionsanstalten och de studerande ska känna till hälsovårdsavgiftens storlek redan i början av nästa år.
Hälsovårdsavgiftens belopp för de studerande justeras årligen utifrån det faktiska antalet studerande och de godtagbara totalkostnaderna för studerandehälsovården. Beloppet påverkas av förändringar i antalet studerande och i kostnadsnivån, och därför kan hälsovårdsavgiftens storlek variera från år till år.
26 §.Debiteringsbeslut. Folkpensionsanstalten utfärdar på den studerandes begäran ett debiteringsbeslut över hälsovårdsavgiften. Den studerande har rätt att söka ändring i beslutet. Ett debiteringsbeslut kan begäras t.ex. om den studerande är av annan åsikt om betalningsskyldigheten.
27 §.Indrivning av hälsovårdsavgift samt dröjsmålsavgift. Det föreskrivs i paragrafen om den dröjsmålsavgift som anknyter till hälsovårdsavgiften. Den studerande ska i första hand betala avgiften på eget initiativ inom den tid som föreskrivs i lagen. Om den studerande inte betalar hälsovårdsavgiften inom utsatt tid, sänder Folkpensionsanstalten en betalningspåminnelse till den studerande. I den ingår en dröjsmålsavgift. I betalningspåminnelsen påminns den studerande om möjligheten att kvitta avgiften mot studiepenning utan den studerandes samtycke och om att avgiften kan gå till utsökning om den inte betalas. Hälsovårdsavgiften betalas i två rater och beloppet blir enligt uppskattning cirka 38,50 euro per termin 2021.
Efter att betalningstiden för hälsovårdsavgiften gått ut tas en fast dröjsmålsavgift ut. Dröjsmålsavgiften kan vara högst 15 procent av beloppet av den hälsovårdsavgift för terminen som på det sätt som avses i 24 § 2 mom. har förfallit till betalning. Bestämmelser om dröjsmålsavgiftens storlek utfärdas genom förordning av statsrådet. Dröjsmålsavgiftens belopp på nivån för 2021 blir alltså enligt uppskattning cirka 5 euro.
Indrivning av sedvanlig dröjsmålsränta enligt räntelagen föranleder ansenliga tilläggskostnader vid verkställighet bl.a. med avseende på informationssystemen och förutsätter dessutom kontinuerlig uppföljning av de hälsovårdsavgifter var och en har betalat, vilket kräver betydligt större personalresurser vid Folkpensionsanstalten. Dessutom blir räntorna på ett kapital av hälsovårdsavgifternas storleksordning mycket låga i förhållande till förvaltningskostnaderna.
Hälsovårdsavgiften för högskolestuderande och dröjsmålsavgiften är direkt utsökbara. Avgifterna får drivas in och de preskriberas på det sätt som föreskrivs i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007). Att en avgift förfallit till betalning räknas från det datum som anges i 24 § 2 mom.
28 §.Kvittning av hälsovårdsavgift. Högskolestuderandes hälsovårdsavgift och dröjsmålsavgift kan kvittas mot förmåner som Folkpensionsanstalten senare betalar ut. Utan den studerandes samtycke kan kvittning dock endast ske mot studiepenning som betalas ut med stöd av lagen om studiestöd (65/1994). För att trygga en tillräcklig finansiering av den studerandehälsovård som avses i den föreslagna lagen är det viktigt att en avgift som inte har betalats kan kvittas mot den studiepenning som den studerande beviljats. På så sätt kan den studerande undvika betalningsanmärkning och onödiga indrivnings- och utmätningskostnader. Ett sådant förfarande är säkert, snabbt och också administrativt sett kostnadseffektivt.
Den engångssumma som kan kvittas genom förfarandet uppgår till uppskattningsvis 38,50 euro i hälsovårdsavgift och därutöver en dröjsmålsavgift på cirka 5 euro. Den studerande informeras om att en kvittning kan ske genom den betalningsuppmaning som Folkpensionsanstalten skickar ut, och den studerande kan då reagera och sköta betalningen av avgiften på annat sätt. Om det inte är möjligt att genomföra kvittning, går avgiften till utsökning, vilket ger upphov till extra kostnader för såväl den studerande som för myndigheterna.
Cirka 55 procent av de högskolestuderande får studiepenning. Av universitetsstuderandena får 51 procent studiepenning och av yrkeshögskolestuderandena 59 procent.
Möjligheten till kvittning utan den studerandes samtycke motsvarar den övriga lagstiftningen om uttag av förmåner som betalas ut av Folkpensionsanstalten. Studiepenning som betalats ut till för stort belopp kan t.ex. kvittas mot följande utbetalning av studiepenning utan förmånstagarens samtycke.
Enligt uppgift från Folkpensionsanstalten kan det bli fråga om hälsovårdsavgiften för drygt 5 000 högskolestuderande om året som betalas av utkomststöd. Hälsovårdsavgiften kan kvittas mot studiepenningen endast i det fall att den studerande inte har betalat avgiften på eget initiativ och inte heller på grundval av en betalningsuppmaning från Folkpensionsanstaltens och om den studerande får studiepenning men inte utkomststöd.
Den studerande kan också ansöka om att hälsovårdsavgiften betalas av utkomststödet redan innan den kvittas mot studiepenning. Betalningen kan skötas t.ex. så att Folkpensionsanstalten, under förutsättning att den studerande är berättigad till utkomststöd under den termin då avgiften förfaller till betalning, sköter betalningen internt före den sedvanliga utbetalningsdagen för utkomststödet eller, i det fall att den studerande själv betalat avgiften, beaktar avgiften som utgift vid beräkningen av utkomststödet.
Om den studerande ansöker om utkomststöd först när betalningen redan har kvittats, beaktas som inkomst under kvittningsperioden endast den studiepenning som faktiskt har betalats ut till den studerande, dvs. den studerande får ett utkomststöd som utökats med beloppet av den kvittade avgiften.
5 kap. Register och utlämnande av uppgifter
29 §.Registrering av klient- och patientuppgifter. I paragrafen föreskrivs det om registrering av klient- och patientuppgifter som uppkommit i samband med studerandehälsovård för högskolestuderande. Studenternas hälsovårdsstiftelse är en sådan personuppgiftsansvarig som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska person med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmänna dataskyddsförordningen) när det gäller sådana patienthandlingar inom hälsovården som uppkommer i verksamhet som omfattas av dess produktionsansvar. Bestämmelser om sådana patienthandlingar och behandlingen av dem finns i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992), lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och dataskyddslagen ( / ).
Bestämmelserna om registerföring ingick tidigare i personuppgiftslagen (523/1999). Hädanefter ersätts bestämmelserna i den gällande personuppgiftslagen av bestämmelserna i EU:s allmänna dataskyddsförordningen och i den nationella dataskyddslag som är under behandling i riksdagen.
I övrigt tillämpas på behandlingen av klient- och patienthandlingar lagen om patientens ställning och rättigheter, lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården, lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och personuppgiftslagen. I dessa lagar föreskrivs det bland annat om sekretessbeläggning av klient- och patientuppgifter och handlingar som innehåller sådana samt om behandling av uppgifterna.
De läkare och tandläkare som anlitas av Studenternas hälsovårdsstiftelse mot arvode har i regel mottagning i stiftelsens lokaler, använder stiftelsens patientdatasystem och tar emot studerande vars vårdbehov bedömts av stiftelsen.
För närvarande fungerar underleveranserna så att yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården arbetar i sina egna lokaler och använder sina egna patientdatasystem. En underleverantör lämnar de uppgifter som gäller vården av den studerande till Studenternas hälsovårdsstiftelse, som för in dem i stiftelsens patientdatasystem.
I fortsättningen kommer Nationella hälsoarkivet att ha en funktion som ger leverantörerna möjlighet att arkivera patientuppgifter direkt i stiftelsens register, vilket gör att patientuppgifterna alltid är aktuella.
30 §. Registerföring av betalningsuppgifter. Folkpensionsanstalten är personuppgiftsansvarig i fråga om de uppgifter som samlas in om betalningar av hälsovårdsavgifter. Folkpensionsanstalten sköter det administrativa och tekniska genomförandet i samband med den hälsovårdsavgift som tas ut med stöd av den föreslagna lagen. Denna uppgift omfattar utöver insamlandet av hälsovårdsavgifterna utsökningen av avgifter och eventuell registerföring i samband med återbäring av hälsovårdsavgifter.
31 §.Rätt att få information och utlämnande av uppgifter. Paragrafen innehåller bestämmelser om Folkpensionsanstaltens rätt att få uppgifter ur högskolornas riksomfattande dataarkiv (VIRTA), som förvaltas av utbildningsstyrelsen, och från högskolorna samt om Folkpensionsanstaltens rätt att få uppgifter av Studenternas hälsovårdsstiftelse. Högskolornas riksomfattande dataarkiv och den tjänst som registrerar anmälningar av mottagande av studieplats och anmälningar om närvaro (OILI) administreras av undervisnings- och kulturministeriet.
Folkpensionsanstalten får alla uppgifter som införts i högskolornas riksomfattande dataarkiv. Folkpensionsanstalten använder bl.a. uppgifter om studieprestationer, uppgifter om studier utomlands, uppgifter om terminsanmälningar, dvs. närvaro- och frånvaroanmälningar, uppgifter om examina och uppgifter om studierätt.
Med hjälp av den tjänst som registrerar anmälningar får Folkpensionsanstalten inga uppgifter. Via tjänsten kan de som har fått studieplats vid den gemensamma ansökan till högskolor ta emot sin studieplats elektroniskt och anmäla sig som studerande vid högskolan samt vid behov betala t.ex. medlemsavgiften till studentkåren. Högskolan kan också utnyttja tjänsten för att ta emot anmälningar av studerande som fortsätter sina studier. Från högskolorna överförs uppgifterna till det riksomfattande dataarkivet över studieprestationer. Alla högskolor använder ännu inte den tjänst som registrerar anmälningar, och inte heller används den för anmälan om fortsatta studier, utan endast i fråga om anmälan om studier som inleds.
När hälsovårdsavgiften för studerandehälsovård samlas in kan de uppgifter om närvaro i högskolornas riksomfattande dataarkiv över studieprestationer användas som Folkpensionsanstalten redan nu har tillgång till för utbetalningen av studieförmåner. För ordnandet av studerandehälsovården och beräkningen av finansiella resurser behöver Folkpensionsanstalten närmast uppgifter om antalet studerande och hur de fördelar sig på olika orter. Dessa uppgifter finns att tillgå också på annat sätt, men dataarkivet ger jämförelseuppgifter. Studenternas hälsovårdsstiftelse får redan nu uppgifter om universitetsstuderandes närvaroanmälningar ur dataarkivet och kommer sannolikt att behöva dem också i fortsättningen.
Högskolorna svarar i egenskap av personuppgiftsansvariga för riktigheten i uppgifterna i dataarkivet.
Enligt 1 mom. har Folkpensionsanstalten oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att ur högskolornas riksomfattande dataarkiv och från högskolorna få de uppgifter som den behöver för att ta ut hälsovårdsavgift. Sådana uppgifter är högskolans namn, examen som avläggs, den studerandes namn, personbeteckning och behövliga kontaktuppgifter, uppgifter om närvaro och övriga uppgifter som är nödvändiga för att ta ut avgiften. Folkpensionsanstalten använder i första hand uppgifter ur högskolornas riksomfattande dataarkiv, men om uppgifterna inte kan fås ur det, har Folkpensionsanstalten rätt att få uppgifter från högskolorna.
Utifrån uppgifterna i det dataarkiv som avses i paragrafen kan Folkpensionsanstalten konstatera vilka studerande som är betalningsskyldiga och få uppgifter som den behöver om en enskild studerande för att samla in hälsovårdsavgift och vid behov meddela debiteringsbeslut och sköta utsökning av obetalda hälsovårdsavgifter.
Enligt 2 mom. Folkpensionsanstalten och besvärsinstanserna enligt denna lag har på begäran och utan hinder av sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få sådana uppgifter som behövs för avgörandet av ett ärende eller annars för verkställigheten av ett enskilt uppdrag enligt denna lag. Uppgifter skall lämnas av statliga och landskapets myndigheter samt andra offentligrättsliga samfund. När Folk-pensionsanstalten behandlar ett ärende enligt denna lag har den i enskilda fall rätt att använda sådana uppgifter som den fått för skötseln av andra uppdrag som ålagts den, om det är uppenbart att de påverkar ett ärende enligt denna lag och om uppgifterna enligt lag skall beaktas vid beslutsfattandet och om Folkpensionsanstalten även annars har rätt att få uppgifterna särskilt.
Enligt 3 mom. har Folkpensionsanstalten oberoende av sekretessbestämmelserna och avgiftsfritt rätt att av Studenternas hälsovårdsstiftelse få uppgifter som den behöver för att följa upp och utvärdera lagenligheten, kvaliteten, genomslaget, lönsamheten och produktiviteten hos studerandehälsovården för högskolestuderande och det kontinuerliga utvecklandet av den. Dessa uppgifter avser närmast statistiska uppgifter som finns att tillgå i Studenternas hälsovårdsstiftelses informationssystem. I uppgifterna ingår inte uppgifter om en enskild studerandes hälsotillstånd. Folkpensionsanstalten har dessutom rätt att granska stiftelsens bokföring och att utvärdera Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet och lokaler vid en på förhand anmäld tidpunkt. Utvärdering av verksamhet och lokaler innehåller också auditeringen. Skyldigheten att lämna uppgifter gäller också i fråga om tjänster enligt den föreslagna lagen som Studenternas hälsovårdsstiftelse skaffar hos andra tjänsteproducenter.
Folkpensionsanstalten kan vid behov utfärda närmare anvisningar om de förfaranden som gäller verkställigheten av den föreslagna lagen.
Folkpensionsanstalten behöver omfattande information om Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet och ekonomi för att sköta uppgiften att ordna studerandehälsovård enligt den föreslagna lagen och för att kunna följa upp och kontrollera lagenligheten, kvaliteten, genomslaget och lönsamheten i fråga om de tjänster stiftelsen producerar.
I 4 mom. föreskrivs det om Studenternas hälsovårdsstiftelses skyldighet att lämna Institutet för hälsa och välfärd de uppgifter som institutet behöver för att föra register över vårdanmälningar om öppenvården inom primärvården (Avohilmo). Utlämnande av uppgifter till Institutet för hälsa och välfärd grundar sig på lagen och förordningen om riksomfattande personregister för hälsovården (556/1989 respektive 774/1989), lagen om statistikväsendet vid forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (409/2001), lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) och lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007). Dessa författningar har även gällt Studenternas hälsovårdsstiftelse, eftersom stiftelsen har producerat sådan studerandehälsovård som kommunen har ansvar för att ordna.
För närvarande är kommuner och samkommuner skyldiga att lämna uppgifter om öppenvårdstjänster inom primärvården till Institutet för hälsa och välfärd enligt statistiklagen (280/2004). Uppgifterna införs i registret över vårdanmälningar Avohilmo. Kommuner och samkommuner har varit förpliktade att lämna uppgifter för införande i registret sedan 2011. I uppgifterna ingår inte identifieringsuppgifter om en enskild studerande.
Studenternas hälsovårdsstiftelse lämnar också i nuläget uppgifter för införande i registret. Den verksamhet Studenternas hälsovårdsstiftelse bedriver har hittills grundat sig på ett avtal om produktion av den studerandehälsovård som kommunen har ansvar för att ordna. Eftersom Studenternas hälsovårdsstiftelses ställning förändras, är det för tydlighets skull skäl att i den lag som nu föreslås föreskriva om skyldigheten att lämna uppgifter.
Institutet för hälsa och välfärd använder uppgifterna i den statistikförings- och registreringsverksamhet som ingår i institutets uppgifter, för att utveckla primärvården och som mätare inom uppföljning och utvärdering till stöd för den administrativa och politiska beslutsprocessen och övervakningen. Institutet för hälsa och välfärd genomför övervakning och producerar med stöd av hälso- och sjukvårdslagen, lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016) och förordningarna 421/2004, 338/2011 och 339/2011 information om bl.a. tillgången till vård, om situationen i fråga om epidemier och vaccinationer och om hälsokontroller för gravida kvinnor och för barn och unga. Dessutom behövs uppgifter på transaktionsnivå i undersökningar om hälsovårdstjänster.
32 §.Användning av teknisk anslutning när registeruppgifter lämnas ut. De uppgifter som avses i 31 § kan också lämnas ut via en teknisk anslutning. Innan förbindelsen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på behörigt sätt.
6 kap. Särskilda bestämmelser
33 §.Språk som tjänster ska tillhandahållas på. I paragrafen föreskrivs det om Studenternas hälsovårdsstiftelses skyldighet att iaktta språklagen (423/2003), samiska språklagen (1086/2003), teckenspråkslagen (359/2015) och vad som i 2, 3 och 4 § i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) föreskrivs om de myndigheters verksamhet som avses i 1 § 1 mom. i den lagen, om inte något annat föreskrivs i någon annan lag.
Enligt 17 § i grundlagen ska vars och ens rätt att hos domstol och andra myndigheter i egen sak använda sitt eget språk, antingen finska eller svenska, samt att få expeditioner på detta språk tryggas genom lag. Det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder.
Bestämmelser om rätten att använda, bli hörd och få expeditioner på finska eller svenska samt om rätten till tolkning vid användningen av dessa språk hos myndigheterna finns i 10, 18 och 20 § i språklagen. Enligt språklagen ska myndigheterna självmant se till att individens språkliga rättigheter förverkligas i praktiken. När tjänster ordnas ska verksamheten planeras så, att bestämmelserna i språklagen iakttas.
I momentet finns det även en hänvisning till samiska språklagen (1023/2003) där det föreskrivs om rätten att bli hörd och få expeditioner på samiska. Rätten gäller sådana myndigheter på samernas hembygdsområde, och under vissa förutsättningar utanför hembygdsområdet, som nämns i samiska språklagen.
Enligt 2 mom. Studenternas hälsovårdsstiftelse ska i tvåspråkiga landskap ordna tjänster i tvåspråkiga landskap på både finska och svenska så att kunderna blir betjänade på det språk de väljer, antingen finska eller svenska. I enspråkiga landskap ordnas tjänsterna på landskapets språk så att kunden har rätt att använda finska eller svenska. Bestämmelser om kundens rätt bli hörd och få expeditioner på finska eller svenska och rätt till tolkning finns i språklagen. Kunden har rätt att använda samiska det gäller studerandehälsovårdstjänster som produceras inom samernas hembygdsområde och inom landskapet Lappland när det gäller sådana tjänster som bara produceras på tjänsteproducentens verksamhetsställen utanför hembygdsområdet. I samiska språklagen (1086/2003) föreskrivs det om rätten att bli hörd och få expeditioner på samiska.
I 3 mom. ingår det bestämmelser om hur kundens och patientens delaktighet tryggas i situationer där kunden eller patienten och personalen saknar gemensamt språk eller där en person på grund av en sensorisk funktionsnedsättning eller talsvårigheter eller av någon annan orsak inte kan göra sig förstådd. I dessa situationer ska det sörjas för att personen får en tillräcklig uppfattning om innehållet i och betydelsen av sitt ärende och kan uttrycka sin åsikt. Om det inte är möjligt att få en tolk till platsen måste det sörjas för att parterna förstår varandra på något annat sätt. Bestämmelsen motsvarar i sak gällande 5 § 3 mom. i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) och 5 § 2 mom. i lagen om patientens ställning och rättigheter. Bestämmelser om myndigheters skyldighet att främja möjligheterna för dem som använder teckenspråk att använda och få information på sitt eget språk finns i teckenspråkslagen (359/2015).
I 4 mom. regleras nordiska medborgares rätt att använda sitt eget språk, det vill säga finska, isländska, norska, svenska eller danska. Studenternas hälsovårdsstiftelse ska då i mån av möjlighet se till att nordiska medborgare får den tolknings- och översättningshjälp de behöver. Deras rätt att använda sitt modersmål finns inskriven i artikel 5 i nordiska konventionen om social trygghet (FördrS 69/1996).
34 §.Avgift för oanvänd mottagningstid. Enligt 1 mom. får Studenternas hälsovårdsstiftelse ta ut en avgift hos en person enligt vad som föreskrivs om avgiftens storlek genom förordning av statsrådet, om han eller hon på förhand har reserverat mottagningstid för att få service men utan godtagbart skäl underlåtit att komma till mottagningen den reserverade tiden. Studenternas hälsovårdsstiftelse tar ut en avgift som får användas för att täcka de utgifter den oanvända tiden gett upphov till. För närvarande är avgiften för en besök som inte avbeställts 35 euro, och den tas ut för oanvända mottagnings- och undersökningstider och gruppbesök, också för mottagningstider som annars är gratis.
Det föreslås att de studerande inte ska behöva betala några avgifter. Hittills har avgifter tagits ut endast för tandläkarbesök och besök hos specialistläkare. Avkastningen av avgifterna för besöken har utgjort cirka 20 procent av de studerandes finansieringsandel och cirka 5 procent av stiftelsens totalfinansiering. I relation till avkastningen har kostnaderna för faktureringen av avgifterna och indrivningen av dem överskridit inkomsterna. I fortsättningen kommer Studenternas hälsovårdsstiftelse inte att erbjuda specialistläkartjänster med undantag för psykiatriska tjänster, för vilka avgift inte tas ut i nuläget. Därmed kommer de inkomster som inflyter av avgifter förmodligen att vara mindre än hittills. Besöksavgifterna kan inte heller i fortsättningen vara av den art som avses i klientavgiftslagen och som landskapen kommer att svara för insamlingen av.
Enligt 17 § i den föreslagna lagen ska statens finansieringsandel av kostnaderna för studerandehälsovården för högskolestuderande utgöra 77 procent och den andel som täcks av den hälsovårdsavgift som tas ut hos de studerande 23 procent. I fortsättningen kommer de studerandes finansieringsandel att utgöras endast av hälsovårdsavgiften, eftersom det skulle vara svårt att förutse hur stor andel som inflyter av besöksavgifter och den administrativa bördan för att ta ut avgifterna i förhållande till deras ekonomiska betydelse skulle vara oskälig. Att finansieringen är svår att förutsäga försvårar också bedömningen av det finansieringsbelopp som staten står för och av hälsovårdsavgiftens storlek.
Enligt 2 mom. ska Studenternas hälsovårdsstiftelse på den studerandes begäran meddela ett debiteringsbeslut. Det är möjligt att söka ändring i beslutet på det sätt som föreskrivs i 38 §. Ett beslut av Studenternas hälsovårdsstiftelse är en förutsättning för att den studerande vid behov ska kunna söka ändring i avgiften hos förvaltningsdomstolen.
35 §.Tillsyn. Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet utöver tillsyn över lagligheten i Studenternas hälsovårdsstiftelses verksamhet på det sätt som föreskrivs i den lag om Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet som är under beredning. Enligt den kommande lagstiftningen ska de nuvarande uppgifterna inom tillsynen över tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster och yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården överföras från Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården och regionförvaltningsverken till ett nytt ämbetsverk, Statens tillstånds- och tillsynsmyndighet. Den nya myndigheten kommer därmed också att utöva tillsyn över den verksamhet som bedrivs av Studenternas hälsovårdsstiftelse och de producenter av social- och hälsovårdstjänster som stiftelsen eventuellt anlitar som underleverantörer.
36 §.Straffrättsligt tjänsteansvar och skadeståndsansvar. På personer som är anställda hos Studenternas hälsovårdsstiftelse tillämpas vad som föreskrivs i bestämmelserna i 40 kap. i strafflagen (39/1889) om straffrättsligt tjänsteansvar när de utför uppgifter som avses i den föreslagna lagen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).
Enligt förslaget tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar i 40 kap. i strafflagen (39/1889) på personer som är anställda hos Studenternas hälsovårdsstiftelse, eftersom bestämmelserna om studerandehälsovård ingår i 17 § i hälso- och sjukvårdslagen och denna hälsovård till övervägande del är offentligt finansierad. Denna ansvarsbestämmelse kan bli tillämplig då personalen utför uppgifter som omfattas av den föreslagna lagen. Med tjänsteansvar avses strafflagens tjänsteansvarsbestämmelser för tjänstemän som ska tillämpas på alla anställda vid Studenternas hälsovårdsstiftelse. När tjänster skaffas från andra tjänsteproducenter tillämpas bestämmelsen också på underleverantörens personal när de utför uppgifter som avses i den föreslagna lagen. I fråga om skadeståndsansvar innehåller paragrafen för tydlighetens skull en hänvisning till skadeståndslagen (412/1974).
37 §.Ändringssökande. Enligt 1 mom. får omprövning av ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av 22, 23, 26 och 27 § begäras hos Folkpensionsanstalten på det sätt som anges i förvaltningslagen (434/2003). Ett beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996).
Enligt 2 mom. får omprövning av ett beslut som Folkpensionsanstalten meddelat med stöd av 34 § begäras hos Folkpensionsanstalten på det sätt som anges i förvaltningslagen. Ett beslut som meddelas med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.
Enligt 3 mom. får förvaltningsdomstolens beslut i sådana fall som avses i 1 och 2 mom. överklagas endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Det anges i 13 § i förvaltningsprocesslaget att det i sådana fall där besvärstillstånd enligt någon annan lag krävs för sökande av ändring i förvaltningsdomstolens beslut hos högsta förvaltningsdomstolen ska beviljas besvärstillstånd, om det med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller för en enhetlig rättspraxis är av vikt att ärendet avgörs av högsta förvaltningsdomstolen, om det finns särskilda skäl för högsta förvaltningsdomstolen att avgöra ärendet på grund av att det i ärendet skett ett uppenbart fel eller om det finns något annat vägande skäl för att bevilja besvärstillstånd.
38 §.Ikraftträdande. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021 samtidigt som de lagar som gäller landskapsreformen och social‐ och hälsovårdsreformen.
Om den finansiering som beviljats i statsbudgeten visar sig vara otillräcklig på grund av ett oförutsett behov av tjänster för yrkeshögskolestuderande, kan tilläggsfinansiering beviljas för verksamheten under de första tre åren. När det gäller t.ex. mun- och tandvårdstjänster noterades vissa tendenser till ett uppdämt vårdbehov i samband med det försök där yrkeshögskolestuderande fick sådana tjänster i Studenternas hälsovårdsstiftelses regi. Ett sådant uppdämt vårdbehov bedöms emellertid uppträda endast i det inledande skedet efter det att lagen har trätt i kraft, och det kommer enligt bedömningarna att jämna ut sig när tjänsterna väl är etablerade.
Social- och hälsovårdsministeriet bedömer behovet av tilläggsfinansiering med beaktande av tillgången till tjänster och av effektiviteten i ordnandet och produktionen av tjänster. Behovet av eventuell tilläggsfinansiering bedöms inom ramen för ett tilläggsbudgetförfarande och beslut om tilläggsfinansiering fattas under en sådan process. Därmed kan denna flexibla mekanism vid behov utnyttjas mitt under verksamhetsperioden. Denna extra engångsfinansiering räknas inte med justeringen av godtagbara kostnader som föreskrivs i 16 §.
Studenternas hälsovårdsstiftelse gör en framställning om behovet av tilläggsfinansiering hos Folkpensionsanstalten. Folkpensionsanstalten bedömer utifrån framställningen vilket behovet är. Om Folkpensionsanstalten anser det vara nödvändigt med tilläggsfinansiering, lämnar den sin bedömning om det behövliga beloppet till social- och hälsovårdsministeriet. Social- och hälsovårdsministeriet beaktar i sin egen bedömning tillgången till tjänster och effektiviteten i ordnandet och produktionen av dem.
Under höstterminen 2020 fungerar studerandehälsovården enligt nuvarande praxis. De som anmäler sig som studerande hösten 2020 betalar i samband med betalning av medlemsavgiften till studentkåren dock endast den del av hälsovårdsavgiften som gäller hösten 2020, vilket utgör hälften av avgiften för hela läsåret. Hälsovårdsavgift enligt denna lag betalas till Folkpensionsanstalten från och med vårterminen 2021. Samarbetet med studerandeorganisationerna är väsentligt för att de högskolestuderande i tid ska få information om studerandehälsovårdsreformen. Högskolorna ska också informera de studerande om anmälan om närvaro och betalningen av hälsovårdsavgift.